16 april, 2018

Eko-gården som vill bli koldioxidnegativ

Idylliskt belägen utanför Nyköping ligger Lindeborgs eco retreat, som drivs av paret Lindeborg – Carl och Julia. De erbjuder retreats, kurser, föreläsningar och en lugn miljö. Men vad som skiljer dem från andra ekogårdar är deras strävan mot att bli koldioxidnegativa. Vi har pratat med Carl Lindeborg om vad det här innebär och hur de går tillväga för att nå dit. …

LÄS MER

Idylliskt belägen utanför Nyköping ligger Lindeborgs eco retreat, som drivs av paret Lindeborg – Carl och Julia. De erbjuder retreats, kurser, föreläsningar och en lugn miljö. Men vad som skiljer dem från andra ekogårdar är deras strävan mot att bli koldioxidnegativa. Vi har pratat med Carl Lindeborg om vad det här innebär och hur de går tillväga för att nå dit.

– Tidigare jobbade jag som strategikonsult på ett amerikanskt konsultbolag. Då började jag fundera över företags roll i världen och jag tyckte att det var roligt att befinna mig i sammanhang där företag också tog ett ansvar för helheten och ville bidra positivt. Att de inte bara hade sina aktieägares bästa i åtanke utan också samhället i stort. Jag klev av konsultbolaget 2004 och har drivit egen verksamhet med det här i åtanke sedan dess, säger Carl.

Får energi av att inspirera andra

Både Carl och hans fru får energi av att inspirera sig själva och andra till bättre beslut för helheten i samhället och världen. När de för åtta år sen blev föräldrar växte deras oro för världen med tanke på att alla kurvor pekade åt fel håll. De ville göra en liten skillnad och ge ett litet bidrag till att vända situationen.

Gården erbjuder idag kurser, yogaretreats och konferensmöjligheter inom vitt skilda ämnen ämnen som ledarutveckling, ekologisk trädgårdsskötsel och hur man tar hand om sin energi. De jobbar främst med plantbaserad mat för att även där sträva efter ett så litet avtryck som möjligt. Tanken är att skapa en helhetsupplevelse, alltifrån när man sitter i ekoladan byggd av mycket naturmaterial till när man går i ekosystemen runtomkring.

– Vi skapar också spännande biotoper som är både diversifierade, vackra och hållbara. Det kan handla om till exempel en damm-miljö som vi har återställt – en damm på 200 kvadratmeter för att skapa livsmiljöer för insekter, vattenväxter och fåglar. Vi har även återställt slåtterängar där vi slår med lie, där vissa utrotningshotade insekter trivs. Och så har vi perenna odlingar där vi blandar grönsaker och fruktträd enligt ett visst system. I vår ska vi skapa en naturstig med information om de olika biotoperna för den nyfikna, berättar Carl Lindeborg.

Foto: Jenna Peffley.

Strävan efter att bli koldioxidnegativ

Att mänskligheten har släppt ut för mycket koldioxid är ett faktum. Det är en situation som det tar många år att bromsa och som det ser ut nu kommer det fortsätta att öka. Det räcker inte att vi blir koldioxidneutrala utan vi måste bli koldioxidnegativa – alltså plocka bort koldioxid ur atmosfären. Carl förklarar hur de gör:

– Vi fick reda på att man genom biokolproduktion, och något som kallas en pyrolysprocess, kan värma alla byggnader här på gården och samtidigt göra det på ett koldioxidnegativt sätt. Alltså stoppa tillbaka kol ner i jorden så att den blir som en kolbank. Idag har vi en anläggning i drift som räcker till alla hus här på gården. Vi har den i en panncentral.

Träden drar ner koldioxid som omvandlas genom fotosyntesen. Normalt sett när man eldar någonting så frisätter man tillbaka koldioxiden så att det blir plus/minus noll. Här tar de in biomassa från skogen i form av träpellets in i biokolmaskinen och då sker den process som kallas pyrolys.

– Mängden syre är begränsad så träpellets ligger och förkolnar långsamt som i en gammaldags kolmila. Det gör att en stor del av koldioxiden aldrig frisätts utan är bunden i kolet som kommer ut ur maskinen. Processen tar totalt tre timmar från det att man lägger in träpelletsen i maskinen tills det kommer ut som kol. Det vill man sedan få ner i jorden, där kolen håller koldioxiden bunden i tusentals år. Kolet har också en jordförbättrande effekt. I Järna vet jag att man har gjort försök att odla med biokol och i Stockholms stad planteras alla träd i en tredjedel biokol. Den koldioxid som var bunden i atmosfären är nu bunden i jorden, berättar Carl.

Foto: Jenna Peffley.

En företeelse som växer

Tanken om biokol har funnits i tusentals år – man har hittat terapreta-jordar i Amazonas som är helt svarta – men maskinerna som nu kommer ut på marknaden är ganska nyutvecklade. Idag får alltfler lantbruk upp ögonen för metoden, men än så länge är företeelsen i sin linda, säger Carl.

– Uppfinnarens vision är att var och varannan villa ska ha en sådan här panna i framtiden och i vissa kommuner har man en sådan här anläggning som är ansluten till fjärrvärmenätet. Det funkar extra bra på våra breddgrader där vi har mycket biobränsle och skog. Om det här växer kan det bidra till ett stort uttag av koldioxid i atmosfären. Just nu är det här den bästa metoden som finns tillgänglig och som skulle kunna göra stor skillnad.

Nästa plan för gården är att försöka koppla på Sterling-motorer på anläggningen som man kan köra rökgaserna genom för att få ut koldioxidnegativ elektricitet.

– Det är ett innovativt projekt som ligger ett par år framåt i tiden. Många dagar är det nämligen inte så kallt att hela effekten av anläggningen går åt till uppvärmning, och då skulle man kunna göra elektricitet på plats. Det hade varit väldigt kul, avslutar Carl.

6 april, 2018

De vill att skolan ska lära eleverna social och emotionell kompetens

Skolgången handlar till stor del om att lära sig akademiska kunskaper och färdigheter vilket självklart är viktigt för yrkesliv och allmänbildning. Men risken finns att den emotionella och sociala kompetensen glöms bort på vägen. Det vill ett par psykologer nu förändra. Vi har pratat med en av dem, Lars Löwenborg, om varför det är så viktigt.…

LÄS MER

Skolgången handlar till stor del om att lära sig akademiska kunskaper och färdigheter vilket självklart är viktigt för yrkesliv och allmänbildning. Men risken finns att den emotionella och sociala kompetensen glöms bort på vägen. Det vill ett par psykologer nu förändra. Vi har pratat med en av dem, Lars Löwenborg, om varför det är så viktigt.

– Framgång i livet i form av att lyckas i skolan, få kamrater, kunna samarbeta med andra, bli anställd, studera vidare, bilda familj, och vara i god psykisk och fysisk hälsa, undvika missbruk och hålla sig borta från kriminalitet – allt detta hänger samman med utvecklingen av sociala och emotionella färdigheter. Forskningen är entydig om detta. De sociala och emotionella färdigheterna handlar om att kunna reglera våra känslor, tankar och beteenden, på ett positivt sätt för oss själva och för andra, förklarar Lars.

Bristande fokus i skolan

Han är psykolog och terapeut och har främst arbetat inom skola och förskola med handledningar, utvecklingsuppdrag och kursverksamhet. Han har också skrivit ett antal böcker, däribland ”Färdigheter för livet”, som handlar om just dessa frågor. Idag är han anställd som psykolog i Upplands-bro kommun. Han menar att medborgare med utvecklade sociala och emotionella färdigheter är avgörande för hållbara och mänskliga samhällen och ser det som en stor utmaning i tiden vi lever i och för den gemensamma framtiden.

– Jag och min kollega Björn Gislason upplever att det idag saknas ett medvetet och systematiskt sätt att utveckla barns och elevers sociala och emotionella färdigheter. Många lärare lägger ett stort arbete på det men det finns ingen samordning eller tydlig definition. Man famlar efter pedagogiska metoder för att lära ut dem, och Skolverket ger tyvärr ingen vägledning om hur arbetet kan och förväntas ske, berättar Lars vidare.
Han menar att fokus i skolan alltför mycket handlat om de kognitiva och akademiska färdigheterna, vilket inte räcker om vi vill utbilda hela människor.

– De årliga PISA-mätningarna med sina internationella jämförelser och massmedias ensidiga topplistor på skolors betygspoäng kopplat till en skolpolitik som mest handlat om tester, prov, betyg, ordning och reda i klassrummet, kepsar och mobiltelefoner, har inte lämnat utrymme för det sociala och emotionella lärandet. Värdegrundsämnet som ju till stor del handlade om dessa färdigheter togs bort för flera år sedan, säger han.

Lars Löwenborg.

Inga nya frågor

Det här är ingen ny tanke för Lars Löwenborg och Björn Gislason. Redan på 90-talet, när de var verksamma som skolpsykologer, började de leta efter proaktiva verktyg som skulle rusta eleverna för att klara av och hantera skolans olika utmaningar i lärandet och relationerna.

– Man tog ofta in oss då större problem uppstått för elever och pedagoger. Vi märkte att lärarna ofta behövde hjälp med att utveckla olika färdigheter hos eleverna som lyssnande, fokusering av uppmärksamhet, att förstå egna och andras känslor, kunna lugna ner starka känslor, kunna samarbeta och lösa kamratproblem, säger Lars.

Enligt Lars är det viktigt att på olika sätt påverka skolor, allmänhet och makthavare genom att upplysa dem om de sociala och emotionella färdigheternas betydelse, som man internationellt pratar alltmer om. I USA har majoriteten av landets stater infört Social and Emotional Standards – skrivningar och direktiv om vilka färdigheter eleverna förväntas lära sig inom dessa områden.

– Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD med sina 38 medlemsstater sätter sedan några år tillbaka skolans roll för det sociala och emotionella lärandet (SEL) i fokus. De betonar den avgörande vikten av detta för framtidens samhällsbyggande. De inleder nu en stor internationell studie, som ska vara klar 2020, för att skapa verktyg för att kunna mäta och följa upp detta lärande (The Study on Social and Emotional Skills). OECD:s initiativ och resultatet av detta är något som knappast kommer gå den svenska skolan förbi.

Så kan läget förändras

Sociala och emotionella färdigheter kan läras ut och skolor och förskolor är passande miljöer för det, men för att det ska fungera måste lärandet ske på ett systematiskt sätt.

– Man lär sig inte dessa färdigheter automatiskt bara genom att gå i skolan. De behöver samtalas om, de behöver genomsyra förskolans eller skolans vardag, eleverna behöver få möjlighet att träna dem och de behöver vägledning och bekräftelse av de vuxna för att integrera dem i sin personlighet. Social och emotionell kompetens behövs också hos de vuxna på skolan så att de kan verka som förebilder för sina elever, säger Lars.

Ett positivt exempel är nu på gång, nämligen det upplägg som Lars Löwenborg och hans kollega Björn Gislason är delaktiga i. Det heter ”Skolstegen” och ges nu ut i ett antal länder samtidigt, däribland Sverige. Upplägget är ett konkret material som vägleder lärare i hur de kan lära ut dessa frågor. Förlagan kommer från organisationen Committee for Children i Seattle.

– Andra goda exempel kan jag hämta från mina otaliga handledningar till lärare som fokuserar på vilka sociala och emotionella färdigheter barnet eller gruppen behöver utveckla. Då eleven har problem i skolan handlar det oftast om färdigheter barnet ännu inte lärt sig och som behövs för att klara av situationen, samt hur lärarna på olika sätt kan lära ut dem för att hjälpa barnet hantera sin situation i skolan, fortsätter Lars.

5 april, 2018

Så kan waldorf möta dagens problem och behov i skolan

Waldorfskolan, världens största friskolerörelse, har med sina nära 100 år på nacken en pedagogik som på flera sätt ligger helt rätt i tiden. Det är en inriktning som kan möta många av de utmaningar som vi ser i samhället och den svenska skolan idag, menar Cia Edsberger, som är ordförande i Waldorfskolefederationen.…

LÄS MER

Waldorfskolan, världens största friskolerörelse, har med sina nära 100 år på nacken en pedagogik som på flera sätt ligger helt rätt i tiden. Det är en inriktning som kan möta många av de utmaningar som vi ser i samhället och den svenska skolan idag, menar Cia Edsberger, som är ordförande i Waldorfskolefederationen.

I Sverige har waldorfpedagogiken funnits cirka 70 år och utvecklingen är ganska stabil idag. Särskilt stor tillströmning har man på senare tid sett inom waldorf-förskolorna.

– Jag tror det bland annat beror på att unga föräldrar idag tänker mer på hållbarhet, kreativitet och att barn ska få vara barn, säger Cia Edsberger.

Adresserar flera av dagens stora skolfrågor

Hon pekar på att waldorfpedagogiken är modern på flera sätt, och att man alltid har adresserat flera av de behov och sakfrågor som idag diskuteras alltmer i den svenska skolan. Ett exempel är lärarens roll och relationen mellan lärare och elever.

– Idag pratas det mycket om ”lärarens återkomst”, dvs att läraren ska vara ledaren i klassrummet. Hos oss har vi alltid arbetat så.

Inom waldorf betonar man bland annat betydelsen av en lärarledd undervisning. Så här står det på Waldorfskolefederationens hemsida: Läraren förmedlar stoffet muntligt och under ögonkontakt med eleverna. Det stimulerar eleverna att meduppleva och förbinda sig med innehållet och leder till att olikheter i förmågan att uppfatta stoffet blir mindre avgörande för deltagandet.

Andra typiska drag i waldorfpedagogiken som ligger väl i tiden är, enligt Cia, åldersprogressionen (anpassning till elevernas ålder och utveckling), hållbarhetstänket, förhållningssättet till naturen, kulturens betydelse med mera. Apropå modern skola nämner hon också att många Silicon Valley-föräldrar sätter sina barn i waldorfskolor, bland annat därför att de vill stimulera kreativiteten.

Om man tittar på flera av de behov och problem i samhälle och skola som diskuteras idag är det inte så svårt att se att waldorfpedagogiken kan bidra positivt. Några exempel på diskussionsteman som känns högaktuella är ojämlik skola, dåliga studieresultat, psykisk ohälsa hos unga, överanvändning av skärmar, bristande respekt för andra, arbetsmarknadens behov av kreativa människor, ökade krav på hållbarhet med mera. Flera av dessa behov passar bra med inriktningen i waldorfskolan.

– När man frågar elever vad waldorf är för dem är ett vanligt svar att man får vara den man är. Det har att göra med den sociala respekten och den hövlighet som finns här. Eleverna blir sedda och vi arbetar mycket med relationen mellan lärare och elever.

Det här uttrycks delvis också på Waldorfskolefederationens hemsida: Eleverna möter redan från första dagen en skola där alla, lärare och elever är jämlika. Klasslärarna har ett speciellt ansvar som bland annat innebär att de varje dag möter eleverna i klassrumsdörren med personlig handhälsning och individuellt bemötande. Att elever och lärare möts på samma nivå står inte i motsättning till lärarens tydliga ledarskap och ansvar gentemot klassgemenskapen och elevgruppen.

Waldorfskolor arbetar mycket med konstnärliga uttryck som del av pedagogiken, men konst är inte ett primärt ämne. Tanken är att en konstnärlig och hantverksmässig bearbetning av lärostoffet inbegriper många sidor hos eleven och gör att det blir levande på ett personligt sätt och anpassat till varje elev.

Användningen av IT och skärmar är överlag mindre betonad i waldorfskolorna jämfört med andra skolor. Man kan då fråga sig hur waldorfpedagogiken möter behoven som kommer av den ökande digitaliseringen i samhället. Cia Edsberger berättar att det i den reviderade nationella läroplanen LGR11 finns krav på att alla skolor ända från förskolan ska ha digitala inslag.

– De kraven ska vi följa, men frågan är också vad kraven innebär, exempelvis hur mycket och på vilka sätt digitala inslag ska finnas. Vi tar nu fram en plan för det. Det finns många sätt att arbeta med det digitala och inriktningen bör vara att behärska tekniken och inte tvärt om. Vi är inte emot teknik, men vi tycker detta bör utformas så att det blir åldersadekvat.

Cia Edsberger, ordförande i Waldorfskolefederationen.

Kreativa och självständiga människor

Utöver den nationella läroplanen har waldorfskolor en egen kursplan som heter En väg till frihet. Enligt Cia Edsberger bidrar den till att göra eleverna till kreativa och självständiga människor. Ett mål är att skapa livslång lust att lära genom engagemang, nyfikenhet och förundran.

– Vi arbetar mycket utifrån begreppen tanke, känsla och vilja, vilket bäddar för ökad förmåga hos eleverna att ta självständiga beslut. De får med sig flera verktyg och bredare perspektiv. Viljan och uthålligheten är svårt för studenter idag och detta är något vi övar mycket på.

När det gäller mer mätbara studieresultat hävdar sig waldorfskolor väl enligt Cia Edsberger, men sticker överlag inte ut i jämförelse med andra skolor. Tidigare forskning har visat att en jämförelsevis hög andel waldorfelever gick vidare och genomförde högre studier, oavsett social bakgrund, samt att man också var mer intresserade av samhällsfrågor än andra elever.

Framöver ser Cia Edsberger flera utmaningar för Waldorfskolefederationen att arbeta med. Liksom andra skolor känner man exempelvis av dagens stora lärarbrist och nu planerar man bland annat att genomföra ett waldorf-lärarlyft.

– Vi behöver också arbeta med att anpassa och stärka waldorfpedagogiken och vår identitet för att kunna presentera waldorfskolan på ett bra sätt. Det är viktigt att visa bland annat politiker att vi är ett bra alternativ som behövs inom pedagogiken, och här ska vi även samarbeta med andra pedagogiska inriktningar, säger Cia Edsberger.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

Källor

Waldorf.se

20 april, 2018

Alltfler sparare väljer hållbara fonder

Fler och fler sparare, ungefär var fjärde person, väljer att investera i hållbara fonder. Det visar en undersökning på uppdrag av Fondbolagens förening, skriver Miljö & Utveckling. Man konstaterar också att det främst är kvinnor som gör detta val. …

LÄS MER

Fler och fler sparare, ungefär var fjärde person, väljer att investera i hållbara fonder. Det visar en undersökning på uppdrag av Fondbolagens förening, skriver Miljö & Utveckling. Man konstaterar också att det främst är kvinnor som gör detta val.

När svenskar ska välja fonder för privat sparande eller i pensionssystemet så blir hållbarhet en allt viktigare aspekt. Undersökningen visar att tre av tio kvinnor väljer en hållbar fond idag, och två av tio män. Kvinnorna som satsar på hållbart säger att de gör det för att de inte vill placera pengar i verksamheter, branscher eller bolag som de uppfattar som oetiska. Fyra av tio män som väljer hållbart uppger att de gör det för att de ser att placeringen har en positiv effekt på miljö, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Vissa tror att det ger bättre avkastning att investera i en sådan fond.

I Miljö & Utvecklings artikel uttalar sig Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening:

”Vi kan se att intresset för fonder med hållbar inriktning är stort bland spararna, och att män och kvinnor väljer fonder av delvis olika skäl”, säger han.

Det finns även banker som jobbar hållbart. Vi har skrivit en hel del om det här och angränsande ämnen. I en artikel i januari i år beskriver Staffan Nilsson hos oss värderingsbaserade banker såhär:

”Kännetecknande för värderingsbaserade banker är att de genom finansiering vill bidra till hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Man riktar sig ofta till företag och individer som har liknande hållbarhetsmål. De här bankerna verkar främst i det man kallar för den reala ekonomin, till skillnad från den del av bank- och finanssystemet som sysslar med finansiella placeringar. Man ser inte vinst som ett slutmål utan snarare som ett resultat av varaktighet och tillväxt i den reala ekonomin i sunda samhällen. Den svenska Ekobanken är ett exempel på en sådan bank, som också är medlem i GABV.”

Vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft. Den innebär att spararna får information om fondernas hållbarhetsarbete, för att enklare kunna göra medvetna val.

Här är fler artiklar vi tidigare skrivit på ämnet:


18 april, 2018

Lin, Linum usitatissimum

I årtusenden har de himmelsblå linfälten klätt oss, närt oss och försörjt oss. Lång och mödosam var vägen från frö till lätta svala sommarkläder, från strå till tråd att spinna. Gången är: Så, skörda, torka, repa, röta, bråka, häckla, skäckla, spinna, sticka eller väva för att slutligen komma till produkten ”linne”.…

LÄS MER

I årtusenden har de himmelsblå linfälten klätt oss, närt oss och försörjt oss. Lång och mödosam var vägen från frö till lätta svala sommarkläder, från strå till tråd att spinna. Gången är: Så, skörda, torka, repa, röta, bråka, häckla, skäckla, spinna, sticka eller väva för att slutligen komma till produkten ”linne”.

Att fylla linneskåpet med kallmanglade blanka, blekta dukar i damast och generöst tilltagna servetter och lakan och örngott med krusade band och broderade emblem var de välbeställdas stolthet. Under 1700-talet exporterades de vackraste dukarna till Europas hov från svenska fabriker. Rikt mönstervävda i vitt på vitt med långa texter eller rosenbårder och motiv av mytiska scener och bataljer medan grovt och tagligt vardagslinne vävdes i hemmen.
Före bomullens tid här i Norden klarade vi oss bra med ull, lin och hampa. Ullen från djurriket står för värme och hölje i ett utmärkt komplement till linets förmåga att avleda fukt och svalka skönt emot huden. Slitstarkt och draghållfast är linet, denna ljusstrålande långdagsväxt.

I varje klotrund frökapsel finns fem små rum med två frön. 10 glatta frön per kapsel blir till 200 000 till 250 000 frön på ett kilo. De är relativt billiga på marknaden och innehåller fibrer och är rika på omega-3-fettsyror. Matoljan är en särdeles nyttig olja. Linfrön användes i ransoneringstider till att blanda ut mjölet tillsammans med tallbark. Numera populära i bröd och müsli. Ett geléämne bildas när linfrön blötläggs, vilket gör att de glider lätt genom tarmarna och har en laxerande effekt. Livsmedelsverket rekommenderar att äta dem hela och inte mer än en matsked om dagen eftersom överdosering kan orsaka andnöd på grund av att ämnet linaria bildar vätecyanid när det bryts ned av kroppen.
Kokt linolja är basen i vår traditionella färgberedning och kan användas till impregnering och rostskydd, fernissa och såpa.

En enda dag. Spånadslinet växer rank och spröd med stora blå blommor som avlöser varandra och fyller ett helt fält med blått flera veckor i juni-juli fast varje blomma endast slår ut ett par timmar en enda dag. Stjälken är ihålig och vedig, innanför ytterhuden sitter de långa starka fibrer som vi måste spjälka för att komma åt. 6 ton orepad linhalm krävs för att få fram 300 kg lingarn. Våra långa ljusa och gärna lite fuktiga nätter i Norden utgör ett ypperligt klimat för linodling. Lin är inte så näringskrävande och lämpar sig bra i ekologisk odling. Hälsingland, linlandet även kallat, har linet som landskapsblomma. För 150 år sedan odlades 270 000 hektar spånadslin i Sverige, idag nästan ingenting.

Allt togs tillvara. Vedspill, fröskal och kortare blånor som föll ut vid spinning användes till bränsle, djurfoder och tätningsmassa. Linnehalm och linnelump användes också för tillverkning av papper, sedel, bibel, arkiv och cigarrettpapper. Postsäckar och brandslangar lämpade sig linet till eftersom det inte antänder så lätt.
Man knöt sina fiskenät av lingarn. Man bäddade med linne i en sjuksäng för långliggande patienter emot fukt för en god kroppsventilering och värmebortledning.

Linnets våtstyrka uppgår till 40–50 %. I hållbarhetstest har linne klarat 900 tvättar, detta är mer än dubbla antalet jämfört med ett parti bomull. Därför är de bästa handdukarna och trasorna vävda av lin. Dessutom har linne hög tolerans mot solens nedbrytande effekt och åldras långsammare än andra vävnader. Den ljusbruna naturliga färgen bleks av solen och tidens många tvättar. Fibrernas längd gör att de inte smutsas så lätt och att smutsen lossnar vid tvätt. Linet luddar ej. I det forna Egypten visste man allt detta när man lindade sina mumier med linne! Till nackdelarna hör dock att linne har låg töjbarhet och skrynklar sig lätt, vid upprepad vikning bryts fibrerna av.

Tyvärr tog i modern tid syntetiska fibrer över textilmarknaden. 1966 stängde det sista linberedningsverket i Sverige och därmed ansågs den energikrävande och arbetsamma förädlingsprocessen förlegad och gammeldags. Men med gröna vågen på 70-talet vaknade åter intresset för lin och linberedning.

Det är många miljömedvetna textilare och konstvävare idag, lekt som lärd, som menar att den vattenslukande och giftångande bomullens tid nu torde uppfyllt sitt syfte och vill låta det förträffliga linet återta mark och textilt värde.
Se dock upp för marknadens alla falska nostalgiprofileringar som går under benämningen Greenwashing, det vill säga att de ger sig ut för att vara mer naturliga än de är!

Carl von Linné tog pulsen på ämnet när han gav linet namnet usitatissimum som betyder ”det allra mest användbara” eller ”det högst nyttiga linet”.

Text: Red./Anna Gran
13 april, 2018

Karin Dahlberg: Det krävs nytänk för att kunna lösa vårt lands hälsoproblem

Karin Dahlberg är professor i vårdvetenskap, filosofie doktor i pedagogik, legitimerad sjuksköterska och lärare i hälso- och sjukvård. Här gästbloggar hon om sin syn på problematiken inom svensk sjukvård.…

LÄS MER

Karin Dahlberg är professor i vårdvetenskap, filosofie doktor i pedagogik, legitimerad sjuksköterska och lärare i hälso- och sjukvård. Här gästbloggar hon om sin syn på problematiken inom svensk sjukvård.

En essentiell orsak till dagens problem i sjukvården är en bristfällig syn på (o)hälsa som något som kan förstås och förklaras teknologiskt och reduktionistiskt. Det finns en genuin okunskap om hur olika kroppsliga system interagerar och t.ex. hur kropp och själ samspelar. En annan orsak till dagens problem är att sjukvården anammat en vetenskapssyn som fungerar som hand i handske med läkemedelsbehandling. De vetenskapliga modeller som tillämpas tillåter inte komplexa behandlingsformer, t.ex. sådana behandlingar som stödjer kroppens egna möjligheter att bekämpa sjukdom.

En logisk följd av detta är att vi har en ökande ohälsa med små möjligheter till bot. Faktum är att vi idag har en situation där över hälften av alla besök som görs till olika sjukvårdsinrättningar görs av personer med icke botbara sjukdomstillstånd. Vi har i princip alltså inte större andel ”botbarhet” idag än för några decennier sedan. Visst har vi lyckats finna läkemedel för några tidigare obotbara sjukdomar, men istället har vi fått nya sjukdomar. Ett exempel är den utbredda ohälsa som under 90-talet benämndes muskuloskeletal sjukdom, sedan utbrändhet, och så småningom psykisk ohälsa och utmattning. Nu kommer nya diagnoser som ME, kronisk trötthet, kronisk smärta och liknande. Men det är i stort sett samma problematik som tidigare, och tusentals människor lider. Helt i onödan. För med en större öppenhet finns det stora möjligheter att hjälpa alla dessa människor. Men då måste vi utveckla annan vård och andra behandlingar än symtomlindrande läkemedel.

40% på medicinvårdsavdelningen vårdas pga läkemedelsbiverkningar

Sveriges läkemedelsnota är svindlande och dessutom har vi en mångmiljardkostnad för vård av personer med läkemedelsbiverkningar. En klinisk farmakolog på KI berättade att ca 40 procent av alla patienter på medicinvårdsavdelningar vårdas på grund av läkemedelsbiverkningar. Det finns mängder av offentlig statistik att tillgå gällande kostnader både för läkemedel och dess biverkningar. Det finns också skrämmande statistik om den ökande förskrivningen av psykofarmaka, bl.a. till (även små) barn.

Sedan 80-talet har jag varit involverad i många forskningsprojekt med fokus på hälsa och vård. Från denna forskning är det enkelt att dra slutsatser om hur mångfasetterade och sammansatta sådana företeelser som livet, hälsa, sjukdom, vård och behandling är. Här finns också många exempel på enkla insatser som hjälper människor, t.ex. kan äldres insomningssvårigheter undanröjas med något så banalt som ett glas mjölk och en smörgås tillsammans med lite småprat på sängkanten, men som inte skulle kunna evidensbeläggas med den rådande extrema synen på vetenskap. Jag har också erfarenheter från t.ex. Hong Kong där man utan några problem driver både sjukhus och öppna kliniker med både traditionell kinesisk medicin och västerländsk s.k. skolmedicin. Det räcker dessutom med att åka en liten bit söderut till Tyskland och Schweiz för att hitta samma inställning till hälsa, vård och behandling. Och anledningen är dubbel: i dessa länder finns ambitioner att både hålla nere samhällets kostnader och minska lidande.

Det pågår en hetsjakt på dem som försöker införa eller upprätthålla alternativa initiativ i sjukvården. Men ska vi kunna lösa vårt lands hälsoproblem krävs annorlunda insatser än de som erbjuds nu. Det krävs ett nytänk. Vi måste erkänna komplexiteten, samarbeta bättre, ta utmaningarna på allvar och utveckla sådana metoder som kan möta verkligheten.


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Karin Dahlberg
12 april, 2018

Äntligen – nu undersöker FN flaskvattnet

Ytterjärna Forum har tidigare skrivit om mikroplaster och problemen som kommer av det. Nu ska FN äntligen undersöka hur stort problem det är att flaskvatten innehåller mikroplaster, skriver Dagens Nyheter. …

LÄS MER

Ytterjärna Forum har tidigare skrivit om mikroplaster och problemen som kommer av det. Nu ska FN äntligen undersöka hur stort problem det är att flaskvatten innehåller mikroplaster, skriver Dagens Nyheter.

I en undersökning på initiativ av det internationella journalistnätverket Orb Media undersöktes kran- och flaskvatten i höstas för att se hur mycket mikroplaster det innehöll. Resultatet blev att man hittade höga halter av mikroskopiska plastpartiklar nästan överallt, bland annat i buteljerat vatten. Än så länge vet ingen hur det påverkar hälsan. Just därför ska WHO ta reda på vilka plastmängder vi får i oss från flaskvattnet och vad det innebär.

I DN:s artikel säger WHO:s vatten- och sanitetssamordnare Bruce Gordon bl a att enstaka liter inte påverkar, men att större mängder eventuellt kan ge en hälsoeffekt:

”Normalt anger vi ett säkert gränsvärde, men för att kunna definiera ett sådant behöver vi förstå om dessa partiklar är farliga och vid vilka koncentrationer.”

Han påpekar också att ingen behöver bli rädd och att det förorenade vattnet som miljontals i fattiga länder tvingas dricka är ett betydligt större problem. Samtidigt ser de vikten i att ha kunskap om mikroplasterna.

Läs också:

Så kan vi minska utsläppen av mikroplaster

Fler och snabbare åtgärder behövs för att rädda Östersjön


11 april, 2018

Håll isär politikens och vetenskapens roller i vården

Politiker får aldrig ta över vetenskapens uppgift inom vården – att definiera vad som står på vetenskaplig grund och vad som betraktas som beprövad erfarenhet. Det är viktigt att inte blanda ihop politik och vetenskap och fastna i ideologiska klyschor, menar fyra politiker från Miljöpartiet i en debattartikel i Länstidningen Södertälje. …

LÄS MER

Politiker får aldrig ta över vetenskapens uppgift inom vården – att definiera vad som står på vetenskaplig grund och vad som betraktas som beprövad erfarenhet. Det är viktigt att inte blanda ihop politik och vetenskap och fastna i ideologiska klyschor, menar fyra politiker från Miljöpartiet i en debattartikel i Länstidningen Södertälje.

Artikelförfattarna menar att politikens roll är att skapa förutsättningar för det vetenskapliga arbetet och att det är väsentligt att man håller den här rågången klar. De tar upp ett exempel på hur svårt detta kan vara: Vidarkliniken (numera Vidar Rehab), som är ett idéburet integrativt rehabiliteringssjukhus utan vinstintresse som kombinerar skolmedicinsk vård med komplementära terapier.

Politiskt har Vidar Rehabs verksamhet hanterats på olika sätt genom åren. Bland annat har man tidigare under många år haft ett undantag för vissa läkemedel som inte haft försäljningstillstånd i Sverige (med väl i andra länder som exempelvis Tyskland). Man har också haft ett utvecklingsbidrag för att bland annat underlätta den forskning som behövdes för att få läkemedlen godkända i Sverige. Men läkemedelsundantaget var inte en långsiktigt hållbar lösning och avskaffades nyligen av S/MP-regeringen i samförstånd med Vidar Rehab. Istället har man gett kliniken en 5-årig omställningsperiod för att registrera vissa läkemedel. Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning som ska hitta vägar för skolmedicinen och den komplementära vården att mötas på vetenskaplig grund.

Nyligen har det också gjorts utvärderingar som tydligt visar att Vidar Rehabs metoder står på skolmedicinsk grund. En utredning på uppdrag av Region Skåne gör bedömningen att vården på kliniken utförs med antroposofiska metoder utan avsteg från traditionell skolmedicinsk praxis. Stockholms Läns Landsting har också låtit utvärdera Vidar Vårdcentral och kommit fram till att krav och riktlinjer följs samt att komplementärmedicin så gott som uteslutande används som komplement till skolmedicinsk vård, det vill säga inte frikopplat från skolmedicinen.

MP-politikerna bakom debattartikeln, som är hemmahörande i Stockholms län, pekar också på att Miljöpartiet i landstinget i sitt program vill främja idéburna vårdgivare som vill tillföra kompletterande vård grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Man hoppas också att fler partier ser hur viktigt det är att utnyttja idéburna aktörer som Vidar Rehab för att komplettera landstingets egen vård.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

30 mars, 2018

Vetegräs – triticum aestivum

Artnamnet aestivum kommer av latinets aestas (sommar) och betyder ”blommar på sommaren”. Finns väl en bättre bild för Påsken än det spirande gröna gräset? Ur fröet som fallit till marken och legat länge livlöst spirar plötsligt en grodd som sträcker sig upp emot ljuset och fyller luftrummet ovan jord med en ren, livgivande grön färg! Samtidigt, vad vi inte ser, växer rötterna än längre ned i jorden och tar upp den näring som ytterligare berikar gräset. …

LÄS MER

Artnamnet aestivum kommer av latinets aestas (sommar) och betyder ”blommar på sommaren”.

Finns väl en bättre bild för Påsken än det spirande gröna gräset? Ur fröet som fallit till marken och legat länge livlöst spirar plötsligt en grodd som sträcker sig upp emot ljuset och fyller luftrummet ovan jord med en ren, livgivande grön färg! Samtidigt, vad vi inte ser, växer rötterna än längre ned i jorden och tar upp den näring som ytterligare berikar gräset.

I människans ämnesomsättning ser vi en liknande process av död som blir till nytt liv. När maten vi äter bryts ner till oigenkännlighet kan substanser frigöra sig och tas upp av kroppen och livnära den.
Låt oss se på vetegräset och vad det kan tillföra vår kost.

Klorofyllet fyller vetegräs till 70 % och är en blodbyggare, det hjälper till med produktionen av röda blodkroppar som i sin tur ökar syreproduktionen i kroppen. Det ger oss mer ork och klarare tankar. Stärkelsen ger oss energi. Proteinet bidrar till att behålla muskelmassa. Basiska mineraler som kalcium och kalium skapar en bra PH balans i kroppen. 8 essentiella aminosyror, selen och enzymer stödjer matsmältningen. Dessutom innehåller vetegräs antioxidanter, vitaminer och spårämnen som vi behöver. Vårt immunförsvar får hjälp och kroppen renas från toxiner och dålig lukt. Blodsockernivåerna stabiliseras och hjärnans appestat stängs. Appestat är funktionen i hypotalamus som går igång när kroppen behöver mer näring och vi förblir hungriga. Vetegräs tas upp fort eftersom det behövs lite energi att ta upp näringen. Infertila kor sätter man på vetegräsdiet.

En veteåker är vackert grön att se med silvervit ton. Rågåkrar är tydligt grågröna och åkrar med korn har en guldglänsande färg. Vete har sedan 1950-talet hybridiserats som följd av marknadens vilja att föda var man med vitt bröd som tidigare var förbehållet de mer välbeställda. Gluteninnehållet har då kraftigt förändrats jämfört med äldre kulturveten.
Vete sås både på hösten och våren och används till kreatursfoder, vetemjöl, vetekross och framställning av alkohol och drivmedel.

Odla vetegräs:

Vetegräspulver finns att köpa men varför inte odla eget färskt spannmålsgräs att använda i juicepressen till din valfria dryck.

Bötlägg hela vetekorn ett dygn, skölj och strö ut över ett par cm ekologisk jord för bästa näringsupptag. Fröna kan också gro som groddar i en sil men tänk på vad jorden har att ge av mineraler och kraft.

Vattna. Täck med en tidning eller kökshandduk ett par dar tills fröna börjat gro i mörker. Vattna varje dag. Låt stå och växa i dagsljus men ej i direkt solljus.

Efter 8-10 dagar är det dags att skörda när vetegräset är 10-15 cm högt och har börjat splitta sig. Splittning innebär att ett andra grässtrå börjat växa ut ur det första. Klipp av gräset vid roten. Odlingen kan stå kvar för att växa upp på nytt.
Skördade vetegräs håller sig bra i kylskåp i ca en vecka.

Text: Red./Anna Gran
28 mars, 2018

Bekämpningsmedel och monokulturer bakom kraftig minskning av fåglar i Frankrike

Forskning visar en dramatisk minskning av fågelbestånden i Frankrike, främst därför att insekterna har minskat kraftigt, skriver The Guardian. Orsaken anses vara den intensiva användningen av kemiska bekämpningsmedel samt ökningen av monokulturer.…

LÄS MER

Forskning visar en dramatisk minskning av fågelbestånden i Frankrike, främst därför att insekterna har minskat kraftigt, skriver The Guardian. Orsaken anses vara den intensiva användningen av kemiska bekämpningsmedel samt ökningen av monokulturer.

En lång rad fågelarter har minskat med en tredjedel, och vissa med två tredjedelar under en period av bara 17 år, menar forskare i två studier.

– Situationen är katastrofal. Vår landsbygd håller på att bli en veritabel öken, säger en av medförfattarna till en av studierna, Benoit Fontaine.

Man gör bland annat mätningar av bestånden för ett hundratal fågelarter i 160 zoner på 10 hektar vardera och man tittar där också på andra delar av ekosystemet som växter och insekter etc. Senaste data från dessa forskningsprogram visar att många fågelarter minskar i alla habitat, men deras antal befinner sig i fritt fall i jordbruksområden.

Insekterna försvinner

Problemet är inte att fåglarna blir förgiftade utan främst att insekterna försvinner, och därmed en viktig föda för fåglarna. Det finns knappt några insekter kvar och det är det främsta problemet, enligt ekologen Vincent Bretagnolle. Forskning har visat liknande trender i övriga Europa och det uppskattas att flygande insekter har minskat med 80 procent på 30 år.

Något som är verkligt alarmerande är, enligt Vincent Bretagnolle, att alla fåglar i jordbruksmiljö minskar lika snabbt, vilket också gäller ”generalister” som även trivs i andra miljöer. Det visar att den generella kvaliteten i jordbrukens ekosystem försämras.

I Frankrike planerar regeringen att halvera användningen av kemiska bekämpningsmedel till år 2020, skriver The Guardian. Men trots det ökar försäljningen av bekämpningsmedlen stadigt enligt EU-siffror.

Minskningen av fågelbestånden beror enligt forskarna också på flera saker utöver utarmningen av fåglarnas huvudsakliga föda. Något som påverkar är även frånvaron av mark som ligger i träda och inte minst ökningen av stora monokulturer som förstör naturliga habitat för insekter och fåglar.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson