15 november, 2019

Vad gudar och indianer kan lära oss om våra miljöproblem

Varför inte helt enkelt betrakta naturen som helig? Något vi absolut inte får våldföra oss på eller förstöra. Ungefär som en del äldre kulturer med vördnad har betraktat sin levnadsmiljö genom vad vi idag ofta uppfattar som ett religiöst filter, men som nog egentligen var väldigt pragmatiskt. Det handlar om synsätt som är avgörande för vår överlevnad, och idag behöver vi det mer än någonsin.…

LÄS MER

 

Varför inte helt enkelt betrakta naturen som helig? Något vi absolut inte får våldföra oss på eller förstöra. Ungefär som en del äldre kulturer med vördnad har betraktat sin levnadsmiljö genom vad vi idag ofta uppfattar som ett religiöst filter, men som nog egentligen var väldigt pragmatiskt. Det handlar om synsätt som är avgörande för vår överlevnad, och idag behöver vi det mer än någonsin.

Genom naturvetenskapen och vår förmåga att ackumulera och överföra kunskaper har vi idag fått helt andra möjligheter än människor hade tidigare. Inte minst en förmåga att göra något bra eller något dåligt i en global skala. Med vetenskapliga metoder har vi kunnat klargöra enskilda funktionssätt och orsakssamband i naturen. Och här verkar vår intelligens och förmåga vara oändlig, så länge vi håller oss till avgränsade ”stuprör” av fenomen i naturen.

Men så fort det handlar om helheten står vi oss ganska slätt, trots den samlade naturvetenskapen. Vi vet idag visserligen mycket mer än tidigare, men även idag är vi mycket långt ifrån att veta hur allt hänger ihop. Personligen tror jag att naturen, livet och allt vi har omkring oss är så enormt komplext och mångfasetterat att vi egentligen aldrig kommer att ens vara i närheten av att ha den totala bilden av hur allt samspelar. Tyvärr, det är liksom en uppgift för ”gudar”.

Och kanske är det precis så. Att vi människor genom historien har överlåtit sådant vi inte kan greppa och begripa till just gudar. Att vi har uppfunnit gudar och väsen som får den uppgiften och som vi praktiskt och tankemässigt kan förhålla oss till. Idag tror jag många har känslor kring naturen som påminner lite om detta – som något väldigt, ogripbart och meningsskapande, för att nämna några karaktärsdrag hos en gud.

Historien är full av religiöst färgade uppfattningar och levnadsregler kring sådant som varit viktigt för människors och samhällens överlevnad – bland annat hur vi förhåller oss till naturen. Exempelvis de nordamerikanska indianerna anses allmänt ha praktiserat en andlig syn på och en vördnad för naturen, som man ju direkt levde av, och en fruktan för de okontrollerbara naturkrafterna.

 

"Så, varför inte helt enkelt betrakta naturen som helig – något vi absolut inte får våldföra oss på eller riskera att förstöra!"

 

Har vi praktisk användning av något liknande synsätt idag? Ja, på sätt och vis. Det handlar fortfarande om överlevnad i en värld som vi långt ifrån vet hur den fungerar i alla delar. Och vi har all anledning att frukta naturkrafterna. Vi behöver förstås inte se det här ur ett religiöst eller andligt perspektiv, utan kanske mer som en ödmjuk och livsnödvändig respekt för naturen.

Idag vet vi mycket mer om orsakssamband i vår miljö än tidigare. Men det finns så oändligt många direkta och indirekta samband och skeenden som vi inte har grepp om. Vi vet exempelvis inte alls vilka kombinationseffekter alla gifter vi använder kommer att ha på den natur vi lever av. Vi vet inte vad den dramatiska minskningen av insekter som vi orsakar idag kommer att leda till. Listan över vad vi inte har koll på, men som är viktigt för vår överlevnad, kan göras lång.

Här har vi faktiskt något viktigt att lära av exempelvis de nordamerikanska indianerna och andra kulturer som inte visste hur allt hänger ihop i detalj, men som uppenbart förstod vad som är viktigt för att överleva. Den lärdomen borde leda fram till att vi inte gynnar sådant som vi idag faktiskt vet är skadligt för naturen. Lärdomen borde också leda fram till en försiktighetsprincip när det gäller allt som vi inte har full koll på och som kan riskera vår bas för överlevnad. Det här kan rent praktiskt ta sig uttryck i bland annat lagar, regleringar och ekonomiska incitament på systemnivå. Och för oss konsumenter kan den här lärdomen innebära att vi exempelvis säger: Nej tack, vi köper inte matprodukter som besprutats med gifter. Nej tack, vi gynnar inte de produkter som är allra billigast att köpa om de samtidigt innebär en rovdrift på naturen. Nej tack, vi vill inte ha något att göra med de företag som skadar naturen och våra ekosystem och vältrar över kostnaderna och konsekvenserna av det på kommande generationer. Och så vidare.

Alldeles oavsett om vi människor genom historien betraktat naturen och dess mysterier ur ett andligt, religiöst eller naturvetenskapligt perspektiv förblir det gemensamma och väsentliga att vi bör ha en vördnad för naturen. Detta är större och djupare än att på ett opinionsmässigt sätt ta ställning i enskilda sakfrågor som är aktuella just nu. Det handlar mer om en grundinställning: Vi själva och alla andra arter lever direkt av naturen och den får vi förstås inte ens riskera att förstöra.

Det borde vara självklart för oss, på ungefär samma pragmatiska grunder som i många tidigare kulturer och naturfolk. Idag har vi ju dessutom så mycket mer kunskaper och vi borde därför veta bättre. Så, varför inte helt enkelt betrakta naturen som helig – något vi absolut inte får våldföra oss på eller riskera att förstöra!

 


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson
11 november, 2019

Nya tydliga bevis på kraftig minskning av insekter

En omfattande studie i Tyskland visar att på bara tio år har den totala biomassan av leddjur – det är insekter, spindlar, mångfotingar och kräftdjur – minskat med hela två tredjedelar och antalet arter med en tredjedel i landets gräsmarker. Värst ser det ut i landskap med intensivt jordbruk.…

LÄS MER

En omfattande studie i Tyskland visar att på bara tio år har den totala biomassan av leddjur – det är insekter, spindlar, mångfotingar och kräftdjur – minskat med hela två tredjedelar och antalet arter med en tredjedel i landets gräsmarker. Värst ser det ut i landskap med intensivt jordbruk.

 

Det här är naturligtvis mycket oroande. Omkring 80 procent av alla jordens djurarter lär vara leddjur, varav de flesta är insekter, och de har viktiga roller i ekosystemet.

Tidskriften Nature konstaterar att insekter dominerar den globala biologiska mångfalden mätt både i antal, biomassa och antal arter. Insekter utför många ekosystemtjänster som pollinering, hantering av döda organismer och avfall, och de formar avgörande länkar i näringskedjor. En minskning av antalet insekter anses bland annat ligga bakom den minskning av antalet fåglar och djurpollinerade växter som andra studier har konstaterat.

 

Minskat med 67 procent på tio år

Det kommer allt fler bevis på att insekterna minskar kraftigt och forskare har länge varnat för detta. Den nu aktuella studien ger ännu starkare och mer direkta bevis än många tidigare studier. Nu har man under 10 år och på ett standardiserat sätt samlat in över en miljon leddjur (2.700 arter) i 150 gräsmarker och 140 skogsmarker i tre regioner i Tyskland. I gräsmarker minskade under dessa 10 åren leddjurens sammanlagda biomassa med 67 procent, antalet individer med 78 procent och antalet arter med 34 procent. På platser i områden med intensivt jordbruk var minskningen störst.

– En minskning av den omfattningen på bara tio år kom som en total överraskning för oss. Det är skrämmande, men stämmer med den bild som ges av ett växande antal studier, säger Wolfgang Weisser som är professor vid Technical University of Munich.

 

Orsakerna påverkar stora områden

Även i skogsmarker såg man en kraftig minskning av leddjur. Där minskade leddjurens samlade biomassa med 41 procent och antalet arter med 36 procent. Tidigare har det varit oklart om och hur mycket skogsmarker påverkas. I den nya studien ser man att minskningarna skett på alla typer av platser som studerats, till och med i skyddade skogar.

Resultaten visar, enligt forskarna, bland annat att de drivande orsakerna till minskningen av insekter verkar över större områden och att de (åtminstone för gräsmarker) hänger ihop med jordbruk på landskapsnivå. Man behöver alltså göra något även på den nivån för att mildra negativa effekter av markanvändningen.

– Nuvarande initiativ för att adressera förlusten av insekter berör för det mesta individuella odlingar och verkar oberoende av varandra. För att stoppa nedgången behövs enligt våra resultat mer koordination på regional och nationell nivå, säger Dr. Sebastian Seibold, forskare vid Technical University of Munich.

Läs även

,

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

3 november, 2019

Stor studie: Bättre skördar vid biologisk mångfald

Att i odlingslandskap ha en biologisk mångfald av olika pollinerare och olika naturliga fiender till skadedjur ger större skördar. Det här visar en internationell studie som sammanställt data från 89 studier och nära 1.500 odlingar runt om i världen, bland annat rapsodlingar i Sverige.…

LÄS MER

Att i odlingslandskap ha en biologisk mångfald av olika pollinerare och olika naturliga fiender till skadedjur ger större skördar. Det här visar en internationell studie som sammanställt data från 89 studier och nära 1.500 odlingar runt om i världen, bland annat rapsodlingar i Sverige.

 

Människors landanvändning hotar den biologiska mångfalden och ekosystem som är avgörande för matproduktionen, skriver forskarna. Behovet av att försörja en växande befolkning har lett till fler och mer intensiva jordbruk som inneburit en förenkling och degradering av landskapen. Omvandlingen av våra jordbrukslandskap har medfört att organismers naturliga livsmiljöer försvunnit. Förlusten av biologisk mångfald får negativ effekt på avgörande ekosystemtjänster som pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, och därmed också på produktionen av matgrödor. Den senaste tidens stagnation och även minskning av skördar i pågående intensifiering av jordbruk indikerar, enligt forskarna, att det behövs en annan väg till stabil och hållbar matproduktion.

 

Överraskande kraftigt utfall

I den nu aktuella studien har man tydligt sett att mångfalden av pollinatörer och naturliga fiender i ekosystemen har stor betydelse för de ekosystemtjänster som dessa utför och att detta är viktigt för skördarna. Man menar bland annat att upp till 50 procent av de negativa effekterna av förenklade odlingslandskap beror på att man här förlorar organismer som står för just pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, vilket alltså har negativ effekt på skördarna.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances. Över hundra forskare har bidragit, varav sju från Sverige. Att utfallet blev så kraftigt är överraskande, säger Henrik Smith, professor i zooekologi och föreståndare på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) på Lunds universitet.

– Jag blev förvånad över att effekten av antalet olika arter var så stark. Resultaten visar på vikten av att bibehålla biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, inte bara för arternas egen skull, utan även för att bibehålla ekosystemtjänster som är viktiga för jordbruksproduktionen.

När det gäller användningen av kemiska bekämpningsmedel anses allmänt att dessa bidrar till minskad biologisk mångfald. I den internationella studien kan man se indikationer på att dessa bekämpningsmedel även underminerar potentialen i naturlig skadedjursbekämpning. Genom att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel kan man alltså öka den biologiska mångfalden och därmed samtidigt minska behovet av bekämpningsmedel.

Att sköta odlingslandskapen på ett sätt som ökar mångfalden av nyttoorganismer är, enligt forskarna, en lovande väg till en mer hållbar global matproduktion och ger även större motståndskraft i tider av förändrade miljöförhållanden.

 

Läs även

,

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

31 oktober, 2019

Hassel, Corylus avellana

Vid första köldknäpp skördas hasselnötterna, kanske finns det ännu några kvar på grenarna... Det gäller att passa på just när nötterna faller till marken, det är många som vill samla dem innan de skrumpnar eller nötvivlarna borrar sig in och äter upp dem. Dock ingår de ej i allemansrätten, men en äldre sed säger att en vandrande man får fylla sin hatt eller sin vante upp till tummen med nötter åt sig själv. …

LÄS MER

Vid första köldknäpp skördas hasselnötterna, kanske finns det ännu några kvar på grenarna…
Det gäller att passa på just när nötterna faller till marken, det är många som vill samla dem innan de skrumpnar eller nötvivlarna borrar sig in och äter upp dem. Dock ingår de ej i allemansrätten, men en äldre sed säger att en vandrande man får fylla sin hatt eller sin vante upp till tummen med nötter åt sig själv.
 
 
Hassel är lundens träd, där blåsippor och sällsynta blommor som gillar halvskugga finner sin bästa miljö. Hasselbusken växer i samlade knippen som en bukett käppar med förgreningarna nere i marken. Knopparna vänder sig nedåt och först helt utslagna blad rätar upp sig emot en blå himmel. Det tycks som de funderar över något de ser nere vid sin fot, sin kraftkälla i jorden. Hanblommorna utvecklas redan under sommaren och övervintrar på naken gren för att tidigt gå i blom medan honblommorna ännu gömmer sig i knoppen och sticker endast ut sina purpurröda märken.

Hasseln sprids av skogens små djur, trivs särskilt där avverkningar gjorts under elledningar och där lövskogen tar vid. Raskt skjuter de nya skott upp där vi klipper ned.

Nötterna vi vill åt omsluts av skalet, det benhårda frukthöljet klädda i väna foderblad med fransar i kanten. Hasselns värmande kraft om hösten levererar i sina nötter näring för hjärnan hos dem som har starka magar och för nötskrikor, möss och ekorrar. Det gäller att passa på just när nötterna faller till marken, det är många som vill samla dem innan de skrumpnar eller nötvivlarna borrar sig in och äter upp dem. Dock ingår de ej i allemansrätten, men en äldre sed säger att en vandrande man får fylla sin hatt eller sin vante upp till tummen med nötter åt sig själv.

 

"Nötterna vi vill åt omsluts av skalet, det benhårda frukthöljet klädda i väna foderblad med fransar i kanten."

 

Behöver vi magnesium, ät nötter! Behöver vi fett, protein och ny energi, ät nötter!
Prova att knapra på nötter och morötter till mellanmål.
Min mammas nötkrokar till jul är det bästa pappa vet – och jag gillar Wickmans chokladkaka med nötter från Husmoderns köksalmanacka från 1973.
Här följer ett recept på nötkaka som jag bakar även när det inte är jul. Denna har jag fått nedskriven en gång men minns inte var eller av vem.

Botten
300 g råsocker
4 ägg
150 g mandel
150 g hasselnötter
175 g smör

Ägg och socker röres samman, mandel och nötter males och blandas i. Smält smör och rör i till en jämn, lite grötig smet.
Häll i smord och bröad form med avtagbar botten.
Grädda i 200 grader i ca 40 minuter.

Täck gärna med bakpapper sista 10 min, så den ej blir mörk.
Vänd upp kakan på uppläggningsfat. Lägg bakpapper och en grytlapp på kakan.
Pressa ihop botten så den blir saftig och kompakt.
Låt svalna.

Glasyr
3 msk smör
3 msk kakaopulver
Ca 2 dl florsocker
2–3 msk hett kaffe               

Smör smälts i en kastrull, blanda med kakao och florsocker, rör tills det blir tjockt och gryningt. Späd med kaffe, rör runt och låt puttra lite tills det blir en slät, tjockflytande smet.
Bred ut över kakbotten.
Sikta eventuellt över florsocker när det svalnat.
Kan med fördel tillagas flera dagar innan den ska ätas.

 

Läs även

Text: Anna Gran

28 oktober, 2019

Hjälpsamt: Öroninflammation

Vid en förkylning är slemhinnorna i näsa och svalg inflammerade och svullna. Dit mynnar en förbindelsegång till mellanörat, örontrumpeten, ut och den kan då kan täppas till så att vätska blir kvar där. Det är detta som kan ge tryck i örat så att det gör ont.…

LÄS MER

Vid en förkylning är slemhinnorna i näsa och svalg inflammerade och svullna. Dit mynnar en förbindelsegång till mellanörat, örontrumpeten, ut och den kan då kan täppas till så att vätska blir kvar där. Det är detta som kan ge tryck i örat så att det gör ont.

 

Vid en förkylning är slemhinnorna i näsa och svalg inflammerade och svullna. Dit utmynnar en förbindelsegång till mellanörat, örontrumpeten, som då kan täppas till så att vätska blir kvar där. Det kan ge tryck i örat som därför kan göra ont. Genom avsvällande åtgärder så dräneras vätskan och smärtan i örat förbättras (se texten för temat Förkylning). Infektionen med virus eller bakterier kan också involvera mellanörat, utrymmet bakom trumhinnan, och vätska/var kan inte rinna ut, det har då blivit en öroninflammation.

Det kan vara svårt att hos små barn veta var de har ont och man ska därför inte dröja med att söka vården om man är osäker eller om besvären inte går över inom några timmar.

Råden nedan gäller både för vuxna och barn, om ej annat anges.

 

I samband med förkylning

Inflammation i mellanörat är vanligast hos barn men även vuxna kan få ont i örat. Oftast kommer den i samband med förkylning. Vissa barn är speciellt känsliga och får lätt ont i öronen. Ont i öronen kan även bero på andra orsaker som t.ex. en inflammation i hörselgången.

Vid öroninflammation gör det ont på grund av det ökade trycket mot trumhinnan, särskilt på natten när man ligger ner eftersom just det kan öka trycket i mellanörat. Feber är vanligt hos barn under ett år, men mindre vanligt hos äldre barn och vuxna.

Vanligast är virusinfektioner med ett mindre dramatiskt förlopp och där antibiotika inte hjälper. En del öroninflammationer beror på bakterier och är kraftigare.

Ibland blir trycket i mellanörat så stort att trumhinnan spricker. Det kan göra väldigt ont innan den spricker men sedan avtar smärtan snabbt. Det rinner ut vätska/var från hörselgången. Man ska då alltid söka vård. Trumhinnan brukar läka ihop, i regel utan men.

När man har vätska i mellanörat är hörseln tillfälligt nedsatt. Särskilt hos barn kan den ibland vara kvar längre än öroninflammationen. Det gör oftast inte ont, men barnet hör sämre på det örat. Man behöver då söka vård.

De flesta infektioner och inflammationer läker av sig själva efter några dagar. Behandling med antibiotika/penicillin verkar enbart på infektioner med bakterier och ges ofta restriktivt. Läs på Vårdguiden 1177.se för råd om när läkare behöver kontaktas.

 

Råd för egenvård

En förkylning med eller utan symtom i öronen kan man behandla som vi tipsade om i tidigare tema om förkylning. Testa gärna med varmt fotbad med citron eller tallbarr och inhalera, andas in, ånga  med kamomillblommor, Oleum Basileum eller eterisk pepparmyntsolja.

Att hålla näsan ren genom att till exempel skölja näsan med koksaltlösning kan minska öronbesvären. Avsvällande näsdroppar kan ges vid behov. Det finns även nässpray som innehåller Aloe vera och koksaltlösning, som är vara värda att pröva.
Mer information om nässköljning och nässpray finns i tidigare tema om pollenallergi.

Om man misstänker en öroninflammation, börja då så snart som möjligt med en lökkompress (se under Utvärtes behandlingar).

Se också till att höja huvudändan i sängen då det hjälper till att minska trycket och därmed smärtan, samt hjälper vätskan från mellanörat att rinna ned i svalget. Svullnaden i slemhinnorna minskar också.

 

Värme och vila

Tänk på värme och vila. Se till att fötterna är varma – sätt på sockor eller tofflor, gärna i ull och drick ordentligt, gärna frukt- och grönsaksjuicer. Även fläderblomste eller lindblomste kan hjälpa. Finns det förstoppning med i bilden är det bra att få igång magen.

Ett barn som har ont i öronen har behov av lugn och ro och att vara hemma med förälder. Det kan kännas skyddande och bra för barnet att ha en lätt mössa på hela tiden. Det är bra att undvika mycket stimulans och att ”bara vara” tillsammans med barnet. Låt barnet bli riktigt frisk innan vardagen börjar för fullt igen.

Om vätskan bakom örat blir kvar och man märker att barnet (eller den vuxna) hör sämre kan man efterbehandla i några dagar med torr kamomillkompress (se under Utvärtes behandlingar), samt invärtes medel (se under Invärtes behandling, gäller vuxna och äldre barn).
Om det inte blir bättre så behöver man söka vård.

 

Invärtes behandling vid öroninflammation

Nedanstående invärtes medel kan användas till vuxna och äldre barn, men ska ej användas som egenvårdsmedel till små barn.

Invärtes kan man ge Apis/Levisticum (globuli) eller Apis/Belladonna (globuli) och Levisticum D6 (globuli) alternativt Levisticum D3 (orala droppar). Medlen är välbeprövade och säkra att använda enligt nedanstående dosering.

Dosering, om inget annat anges på respektive medel

För egenvård kan medlen tas akut 5 ggr dagligen under 1-2 dygn, därefter 3 ggr dagligen under 7-10 dagar. Om ingen tydlig förbättring skett inom 3 dagar, kontakta sjuksköterska eller läkare för vidare råd.

Ålder 1-5 år 5-12 år 12 år-vuxna
Droppar 3-5 droppar 5-10 droppar 10-15 droppar
Globuli (Kulor) 3-5 kulor 5-7 kulor 7-10 kulor

 

Egenvårdsmedlen tas gärna före måltid eller mellan måltiderna, men sällan till eller direkt efter en måltid. Dropparna innehåller alkohol och globuli (kulorna) innehåller socker. Globuli (kulor) ska helst smälta i munnen medan dropparna hälls i 1 msk vatten och man håller dem i munnen någon minut.

 

Utvärtes behandlingar vid öroninflammation

Lökkompress på örat

Vid minsta misstanke om öroninflammation kan man börja med en lökkompress på örat direkt. Det är en mycket välbeprövad behandling och kan i många fall dämpa smärtan och minska inflammationen snabbt.

Till kompressen behövs:

  • en gul lök (helst ekologisk odlad)
  • skärbräda och vass kniv
  • tunt bomullstyg eller gasväv
  • ylletyg, sjal och/eller mössa
  • kastrull med lock, alt. värmeflaska och plastpåse

 

Gör såhär:

  1. Skär löken fint och lägg den i 1 cm tjockt lager på en bit bomullstyg, näsduk eller gasväv.
  2. Vik ihop till lämplig storlek, anpassad till området som ska behandlas och tejpa ihop med ”kirurgtape” el likn.
  3. Värm en kort stund på varmt kastrullock eller varmvattenflaska, tills kompressen känns behagligt varmt.
  4. Lägg kompressen på örat och vik om en flik även bakom örat.
  5. Fäst med ylletyg, en sjal eller liknande så att kompressen hålls på plats. Till barn, ta en ylle- eller bomullsmössa som går att knyta under hakan. Det går också bra att fixera med pannband eller linda.
  6. Kompressen kan ligga på så länge det känns behagligt. Barn kan med fördel sova med kompressen på.
  7. Lökkompressen kan upprepas flera gånger om det behövs, ta ny lök varje gång.

 

Öronolja

Ett annat medel som kan lindrar smärtan är Aconit öronolja. Man droppar in en droppe olja i örat när det börjar värka. Man kan upprepa detta 3-5 ggr per dag.
Håll i övre delen av örat, så att hörselgången blir rak när du ska droppa in. Sätt en bomullstuss i örat efteråt. Ibland går smärtorna över på en gång, men ge gärna invärtes medel (se ovan, gäller vuxna och äldre barn) i alla fall för att befrämja läkningen.

Oljan får endast användas om trumhinnan är hel. Är man osäker ska man inte använda öronoljan. Annars kan man ta kontakt med en läkare som tittar i örat. Om barnet har haft ont och skrikit och sedan plötsligt blir tyst, kan man misstänka att trumhinnan har spruckit eftersom smärtan släpper då. I sådant fall används ingen öronolja däremot kan man lägga på en torr kamomillkompress eller eventuellt en lökkompress.

OBS! Använd aldrig öronolja om det kommer vätska ur örat.

 

Torr kamomillkompress på örat

Efter en öroninflammation, om vätskan bakom trumhinnan blir kvar – med eller utan besvär – och om man märker att barnet hör sämre, kan man efterbehandla med en torr kamomillkompress på örat.  Kompressen kan även användas om trumhinnan spruckit i samband med öroninflammationen.

  1. Lägg torkade kamomillblommor i ett tunt bomullstyg och vik ihop det till en liten kudde.
  2. Värm sedan upp kudden utan att väta med vatten och lägg den torr på örat.
  3. Sätt på en mössa som håller kudden på plats.
  4. Samma kamomillkompress kan användas några gånger om det behövs, värm den varje gång och låt den ligga på så länge det känns behagligt. Barn kan med fördel sova med kompressen på.


Om Hjälpsamt

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

 

Läs även

Ursula Flatters
Läkare

25 oktober, 2019

Därför är havre så bra

Havre är ett intressant spannmål med många fördelar. Det är näringsrikt och mättande med hög proteinkvalitet och har enligt studier ett fiberinnehåll som är kolesterolsänkande. Dessutom passar havre särskilt bra att närodla i just det klimat vi har i Sverige och Skandinavien.…

LÄS MER

Havre är ett intressant spannmål med många fördelar. Det är näringsrikt och mättande med hög proteinkvalitet och har enligt studier ett fiberinnehåll som är kolesterolsänkande. Dessutom passar havre särskilt bra att närodla i just det klimat vi har i Sverige och Skandinavien.

 

Historiskt har vi i Sverige odlat väldigt mycket havre. I slutet av 1800-talet lär det ha stått för hälften av all spannmålsproduktion i landet, men har sedan dess minskat. Enligt Jordbruksverkets statistik odlas det numera havre på ungefär 1/6-del av den svenska spannmålsarealen. Men havre verkar på senare år ha fått ett uppsving som populärt livsmedel.

 

Hälsosamt havre på uppgång

– Idag är trenden att produktionen av havre stadigt ökar i Skandinavien, Europa och i USA. Numera byggs det också många nya havrekvarnar, berättar Slobodan Carapic, som är varuflödes- och produktionschef på Saltå Kvarn, och även mångårig havreexpert.

Det växande intresset för havredrycker bidrar till ökningen, men även andra havreprodukter ökar, menar han. Och det finns goda skäl till detta. Förutom den goda smaken har havre flera närings- och hälsofördelar. De havreprodukter som finns på marknaden är fullkornsprodukter och liksom flera andra spannmål innehåller havre mycket proteiner, vitaminer, antioxidanter och mineraler.

 

Olösliga och lösliga fibrer

En hälsofördel med havre är att det innehåller mycket av både olösliga och lösliga fibrer, vilket inte bara är bra för matsmältningen. De lösliga fibrerna kallas betaglukan och kan enligt flera studier sänka ett förhöjt kolesterolvärde. Det räcker med tre gram betaglukan per dag, vilket enligt olika uppgifter motsvarar omkring 1,5-2 deciliter havregryn. Slobodan Carapic berättar att det finns tre procent betaglukan i havregryn och 6-7 procent i havrekli, som är det yttre skiktet i havrekornet. Dessa fibrer är samtidigt bra för blodsockret eftersom de i matsmältningen bryts ner långsamt och ger en jämn blodsockerhöjning. Havre är också erkänt som del i prebiotiskt medel, som gynnar goda tarmbakterier.

 

"Man står sig ganska länge på exempelvis gröt av en deciliter havre."

 

Slobodan Carapic, varuflödes- och produktionschef på Saltå Kvarn

 

 

– Speciellt för havre är också att det enligt studier ger en bra mättnadskänsla. Man står sig ganska länge på exempelvis gröt av en deciliter havre. Det här kan delvis förklaras av att havre innehåller dubbel så mycket fett jämfört med råg, vete och korn.

För en del av oss är det en fördel att rent havre inte innehåller något gluten. Men för att sälja det som helt glutenfritt ställs hårda krav på sådan produktion, som enligt Slobodan blir svår och dyr. Det kan räcka med något korn av ett annat sädesslag i ett kilo havre för att det inte ska kunna klassas som glutenfritt.

 

Kan användas på många sätt

Slobodan Carapic har väldigt lång erfarenhet av att producera havre. Han har på olika sätt arbetat med det som huvudråvara i cirka 30 år och tror starkt på att havre har framtiden för sig som nyttigt, hållbart och bra livsmedel.

– Man kan använda olika havreprodukter till så mycket gott. Förutom i en rad gröter kan man använda det i müsli, i pannkakor, som komplement i bakning och till mycket annat. Exempelvis passar havrekross bra som ersättning till ris och pasta och förstås även som ingrediens i bröd.

Eftersom havre inte innehåller gluten bakar man inte jäst bröd av havremjöl, som är något av en biprodukt när man gör havrekli. Men det går bra att baka platta bröd på havremjöl. Det gör man, enligt Slobodan, bland annat i Finland.

Han pekar också på att det finns goda möjligheter till matinnovationer med havre. Något som redan utvecklats väldigt mycket på senare tid är havredrycker. Andra exempel på produkter som kan komma är mältat havre, där man gör näringsämnen ännu mer tillgängliga genom en process med blötläggning och sedan torkning. Slobodan ser också goda möjligheter med olika bakade granola-produkter baserade på havre. Något annat som kan utvecklas är även så kallads ”overnight oat groats”, som är kokningsfria, havrebaserade gröter som blötläggs i kyl över natten och sedan är färdiga att ätas, eventuellt toppade med annat gott.

 

Odlas bäst i skandinaviskt klimat

Det finns också hållbarhetsfördelar med havre. Det är ett spannmål som enligt Slobodan passar väldigt bra att närodla på våra skandinaviska breddgrader.

– Det bästa havret växer i Sverige och i Finland. Det fungerar däremot inte så bra att odla i exempelvis södra Europa. Vid torrt och varmt klimat blir det småhavre som också passar dåligt i kvarnar. Det behövs fuktigare och kallare klimat.

En annan hållbarhetsfördel med havre är att man förutom att göra livsmedel av hela kornet även kan utnyttja havreskalet som energikälla och även som djurfoder. På Saltå Kvarn använder man faktiskt 100 procent av det skördade havret, som består av dels kornet (inklusive kli), dels skalet som tas bort maskinellt. Havreskal har ett högt energiinnehåll – några kilo ger lika mycket energi som en liter olja. Via en havrepanna använder Saltå Kvarn skalen till uppvärmning av byggnader och för att producera ånga för värmebehandling och torkning i kvarnproduktionen. Därefter återstår bara två procent av havret i form av mineralrik aska som sprids på åkrar i närområdet.

Läs även

,

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

22 oktober, 2019

Just nu: Utställning om andliga konstnärer på Millesgården

Tre ovanliga kvinnliga konstnärer har tagit plats på Millesgården på Lidingö i höst. Utställningen Måleri och Andlighet visar verk av konstnärerna Hilma af Klint, Tyra Kleen, Lucie Lagerbielke. I utställningen Måleri och Andlighet, som pågår fram till 9 februari nästa år, visas cirka med ca 20 konstverk av varje konstnär.…

LÄS MER

Tre ovanliga kvinnliga konstnärer har tagit plats på Millesgården på Lidingö i höst. Utställningen Måleri och Andlighet visar verk av konstnärerna Hilma af Klint, Tyra Kleen, Lucie Lagerbielke.
I utställningen Måleri och Andlighet, som pågår fram till 9 februari nästa år, visas cirka med ca 20 konstverk av varje konstnär.

 

Alla tre var ovanliga i sina livsval i den tid då de levde. De var kvinnor som satte intellektuellt arbete och sin konst framför barn och familj. Gemensamt för dem är också att de vid sidan av sitt måleri skrev och formulerade tankar och upplevelser i text.

De kom alla tre från en privilegierade bakgrunder – Hilma av Klint och Tyra Kleen var båda adliga och Lucie Lagerbielke var dotter till en av Sveriges rikaste personer och gifte sig adligt. Ytterligare en beröringspunkt är deras intresse för andligt sökande, något som påverkade både deras liv och deras konstnärliga skapande.

Där slutar dock likheterna mellan dessa tre kvinnliga konstnärer, för deras respektive konstnärskap skiljer sig mycket, både till uttryck och till arbetsmetod.

 

Internationellt uppmärksammad

Hilma af Klint (1862-1944) har blivit internationellt uppmärksammat sedan hennes konst på senare år har kunnat visas offentligt. Konstnären bestämde att stora delar av hennes målningar och teckningar inte fick visas förrän hon varit död i 20 år. Det dröjde ytterligare många år innan Hilma af Klints konst ställdes ut. Idag väcker konstverken stor uppmärksamhet.

Hilma af Klint var en begåvad konstnär med utbildning från Tekniska Skolan och Kungliga
Konsthögskolan som målade bland annat porträtt och landskap. Hon blev tidigt intresserad av andliga frågor och deltog i spiritistiska seanser. Under en seans i början av 1900-talet uppfattade hon att hon fick ett uppdrag från en annan dimension att skapa konstverk.

Under 1900-talets första år målade hon helt abstrakta konstverk i en stil som snarast kan kallas konkretistisk. Dessa abstrakta målningar är fulla av symboler. Enligt egen utsago målade hon i perioder under inflytande av en högre kraft och fungerade som ett redskap för att förmedla information från andra världar.

Hilma af Klint var framförallt influerad i sitt måleri av Rosencreutz, teosofi och kristendom.

Vid 60 års ålder kom hon även att studera antroposofi. Hon skrev ner sina tankar om själens liv och de andliga dimensioner hon vill förmedla genom sin konst i 124 böcker på över 26000 hand- och maskinskrivna sidor. Hennes verk Studier över själslivet från 1917 är på över 2000 maskinskrivna sidor.

 

En ”vagabond”

Tyra Kleen (1874-1951) arbetade med teckning, måleri, foto, litografi och som författare. Hon beskrev sig själv som vagabond och vistades mycket utomlands under sitt liv. Då hon vid förra sekelskiftet studerade i Paris påverkades hon av symbolismen och intresserade sig för teosofisk mystik och spiritism. Åter i Stockholm och senare i Rom, intensifierade hennes intresse och hon blev medlem i en teosofisk förening. Hon sökte sig också till länder där ett andligt förhållningssätt till tillvaron är en del av vardagen. 1911 reste hon till Sri Lanka och Indien, 1914 till Indonesien där hon bodde i två år.

Upplevelserna skildrade hon i både bild och text. Senare ställdes målningar från resorna ut på Liljevalchs.

Även Tyra Kleen bestämde att hennes konst skulle få visas förrän 50 år efter hennes död. Därför är det först under 2000-talet som hennes konst har uppmärksammats.
Tyra Kleen är en framstående tecknare, form och linjespel är alltid viktigare för henne än färgen. Hennes konst är föreställande, men skildrar världar bortom den fysiska, med motiv inspirerade av myter och sägner.

 

Religiös mystiker

Lucie Lagerbielke (1865-1931), född Smith, var författare till teosofiska böcker och konstnär. Hon var dotter till den så kallade brännvinskungen L O Smith, och gifte sig Lagerbielke och fick två döttrar. Det var först när hon blev änka 1906 som hon på allvar började ägna sig åt författande och måleri, starkt påverkad av esoteriskt tänkande. Hennes syster Mary Karadja, var välkänd spiritist och ett av Stockholms mest kända medium.

Lucie Lagerbielke skrev sina böcker under olika pseudonymer. En av dessa, Vitus, använde hon även då hon signerade sina tavlor. Då hon skrev boken ”En sällsam upplefvelse” stod hon enligt egen utsago i andlig kontakt med Edgar Allan Poe, som dikterade romanen för henne. Hon upplevde även att hon leddes av högre makter i sitt konstnärskap.

Lucie Lagerbielke var en religiös mystiker, men också intellektuell. Hon propagerade aktivt för kristen andlighet samtidigt som hon tog avstånd från kyrkan och dess uttolkning av bibeln.

Hon efterlämnade en stor mängd akvareller, teckningar och oljemålningar. Vad man vet deltog hon endast i en konstutställning, postumt. 1932 ställdes hennes alster ut i utställningen Nio Unga på Liljevalchs.

I utställningen Måleri och Andlighet, som pågår fram till 9 februari nästa år, visas cirka med ca 20 konstverk av varje konstnär.

Det är förutom måleri, även teckningar, grafiska blad och broderi och ett antal objekt med anknytning till ämnet. Utställningen berätta också om de olika rörelser som var inspirationskällor för dessa konstnärer – spiritism, teosofi, antroposofi med flera.

Millesgården är öppet tisdag – söndag 11-17 under vinterhalvåret. Måndagar stängt.

 

Ytterjärna Forum
Redaktionen

Källor

Millesgården

17 oktober, 2019

En tid för avsked

Den vackra sensommaren och inledningen av hösten har inneburit många avsked för oss. Vårdverksamheten på Stiftelsen Vidarkliniken, både sjukhus och vårdcentral, stängde slutgiltigt den 13 september. Nu står de vackra lokalerna i Ytterjärna tomma i väntan på nya initiativ.…

LÄS MER

Den vackra sensommaren och inledningen av hösten har inneburit många avsked för oss. Vårdverksamheten på Stiftelsen Vidarkliniken, både sjukhus och vårdcentral, stängde slutgiltigt den 13 september.
Nu står de vackra lokalerna i Ytterjärna tomma i väntan på nya initiativ.

Det har varit tunga besked vi tvingats ge våra engagerade medarbetare, men det jag känner är framförallt tacksamhet över de nästan 34 år vi kunde erbjuda denna uppskattade integrativa, antroposofiska vårdform till våra tusentals patienter.
Det gjordes möjligt av modiga beslutsfattare i tidigare regeringar sedan 1985, då vi startade, som oavsett politisk färg stöttade vår verksamhet.
Vi har fått både ekonomiska bidrag för vår forskning, som uppvisat strålande resultat, och vårdpersonal från den offentliga vården har strömmat till på studiebesök och utbildningar.

Vår tro är att vår verksamhet gjort avtryck framförallt inom omvårdnadsområdet och vår ambition och kamp för den antroposofiska, integrativa medicinens framtid i Sverige ger vi aldrig upp.

Den kommer bara att ta nya former.

Den 21 september var denna ”Tack- och adjöannons” införd I Svenska Dagbladet. Vi annonserade även i DN.

Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

Läs även


14 oktober, 2019

Mer fullkorn verkar minska sjukdomsrisk

Ur hälsosynpunkt äter de allra flesta av oss för lite fullkorn, menar forskare. Många epidemiologiska studier visar tydliga samband mellan högt fullkornsintag och minskad risk för flera vanliga sjukdomar. Men det är flera faktorer som spelar in här och sambanden är inte helt enkla att reda ut.…

LÄS MER

Ur hälsosynpunkt äter de allra flesta av oss för lite fullkorn, menar forskare. Många epidemiologiska studier visar tydliga samband mellan högt fullkornsintag och minskad risk för flera vanliga sjukdomar. Men det är flera faktorer som spelar in här och sambanden är inte helt enkla att reda ut.

 

På ett seminarium nyligen arrangerat av MatLust berättade Rickard Landberg om forskningsläget. Han är professor i livsmedel och hälsa vid Chalmers och började med att konstatera att kosten har stor betydelse för folkhälsan.

Ett av FN:s hållbarhetsmål är att till år 2030 minska antalet människor som dör av icke smittsamma sjukdomar med 33 procent. Det handlar bland annat om hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes. I Sverige och hela världen är olika kostfaktorer det största hotet mot folkhälsan, menar Landberg. Han pekar också på att lågt intag av fullkorn är den största påverkbara riskfaktorn för välfärdssjukdomar och att i Sverige äter 88 procent av de vuxna och 94 procent av ungdomarna för lite fullkorn.

Fullkorn är också något som lyfts fram i EAT-Lancet-kommissionens rekommendationer kring hållbar mat. Spannmål har relativt låg miljöbelastning och står för en stor del av vårt energiintag.

 

För lite är stor riskfaktor

Fullkorn innebär att man använder hela kornet i spannmålet, inte bara frövitan utan också grodd och kli. Rickard Landberg berättar att det är i de yttre delarna av kornet som det finns komponenter man tror påverkar hälsan, även om det är svårt att peka ut exakt vad som har vilken effekt. Frövitan består mest av proteiner och stärkelse. I grodd och kli finns kostfiber, E- och B-vitaminer, olika antioxidanter, mineraler, enzymer, med mera.

När det gäller kolhydrater tycker han att vi bör nyansera tänkandet. Vi bör prata mer om kolhydratkvalitet, som han menar handlar om mängden fullkorn, mängden kostfiber samt glykemiskt index (effekt på blodsockervärde).

 

Entydiga resultat

Enligt Rickard Landberg finns från olika studier ganska entydiga resultat om minskade risker med mycket fullkorn i kosten. I exempelvis en färsk metastudie har man vid högt intag av fullkorn sett 13–33 procent lägre risk för insjuknande och död i icke smittsamma sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, tjock- och ändtarmscancer och typ 2-diabetes. Det finns dock en viss osäkerhet i många studier, bland annat beträffande vad folk själva säger att de äter. Här berättar Landberg att man, för att motverka den osäkerheten, även kan analysera olika biomarkörer och att man också då kan se minskade sjukdomsrisker med högt fullkornsintag. Bland den forskning han nämner finns också en stor studie i Europa där man särskilt för Skandinavien sett ett starkt samband mellan mer fullkorn och minskad risk att utveckla tjocktarmscancer.

 

Forskning visar skyddseffekt

Sammanfattningsvis menar Rickard Landberg att epidemiologiska studier konsekvent visar skyddseffekt av högt fullkornsintag. Men studier där man använt försöksgrupper och kontrollgrupper har visat mer blandade resultat. Det är också överlag svårt att få säkra svar från koststudier.

När man som konsument läser om sådana här samband är det rent allmänt också viktigt att tänka på att statistiska samband inte är samma sak som orsakssamband. Att mer fullkorn och minskad sjukdomsrisk följs åt kan ju även bero på annan bra livsstil. Dessutom är det här med hälsa och kost förstås också individuellt. Men ändå: Mycket forskning pekar på att det kan vara en god idé ur hälsosynpunkt att äta mer fullkorn och att det, åtminstone statistiskt sett, tycks ha en skyddseffekt mot flera vanliga och allvarliga sjukdomar.

 

Flera faktorer påverkar

En fråga är sedan vilken typ av kostråd som ska ges. Generella råd för alla kan förebygga sjukdom i en befolkning, men Rickard Landberg menar att de följs dåligt och man kan fråga sig vad den exakta nyttan är för individen. Individuell nutrition kan å andra sidan vara svår att få till i stor skala. Här pekar Landberg på möjligheten att ge råd till grupper av individer som har något gemensamt i sina förutsättningar och att detta kan förebygga livsstilssjukdomar.

För att få till en mer precis nutrition för människor behövs data om flera faktorer och hur de påverkar hälsoresultaten av exempelvis mer fullkorn i kosten. Förutom individernas livsstil, kost och fysisk aktivitet handlar det om tarmflora (mikrobiota), gener, hälsostatus och läkemedelsanvändning. Exempelvis finns det enligt Landberg flera studier som visar att generna påverkar effekter av kosten. Han pekar också på att tarmfloran påverkas av kostfiber, som det finns mycket av i fullkorn, men att effekten av mer fullkorn i kosten även beror på vilken bakterieflora man har i utgångsläget.

 

Byta vitt mjöl mot fullkorn

Det finns flera områden kring fullkorn där Rickard Landberg menar att vi behöver forska och veta mer. Bland annat hur processning av maten påverkar hälsoeffekter av fullkornsrika livsmedel och hur tarmfloran påverkar hälsoeffekterna av fiberrika livsmedel. Det behövs också mer kunskap om hur och varför olika individer svarar olika på intag av olika livsmedel och hur detta kan användas för att individanpassa kost.

Som vanligt när det gäller kost och hälsa finns inga enkla sanningar. Men Rickard Landberg avrundar ändå med att det är nyttigt att äta fullkorn och att vi bör äta mer av det. Ett råd är exempelvis att byta ut det vita mjölet mot fullkorn.

Läs även

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

11 oktober, 2019

Stegen mot välbefinnande och behovet av inre utveckling

– Många av de problem vi har, inte minst klimatproblemen, hör ihop med överkonsumtion. Denna överkonsumtion hänger samman med att vi tror att vi kan lösa våra behov av välbefinnande genom att konsumera. Orden är Ted Harris, präst i svenska kyrkan med rötter i Barbados och ett förflutet i Storbritannien. – De kommande decennierna skulle jag vilja se mer tid och kraft i vårt samhälle ägnat åt inre utveckling, säger författaren till den nyutkomna boken ”Vägar till välbefinnande”.…

LÄS MER

– De kommande decennierna skulle jag vilja se mer tid och kraft i vårt samhälle ägnat åt inre utveckling, säger Ted Harris, präst och författare bland annat till en nyutkommen bok med titeln ”Vägar till välbefinnande”.
– Många av de problem vi har, inte minst klimatproblemen, hör ihop med överkonsumtion. Denna överkonsumtion hänger samman med att vi tror att vi kan lösa våra behov av välbefinnande genom att konsumera.

 

Jag träffar Ted en vacker höstdag i hans bostad alldeles invid Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Han är präst, teologie doktor och har också fördjupat sig i den danske filosofen och teologen Søren Kierkegaards tänkande. Ted är även medlem av Franciskus tredje orden och anordnar regelbundet pilgrimsresor bland annat till Assisi, Franciskus hemstad.

– Jag menar att vi människor har en inneboende förmåga att ta hand om varandra och att kunna känna samhörighet med hela tillvaron, säger han. Omsorg är inbyggt i våra hjärnor, men måste kultiveras och utvecklas.

– Den största utmaningen för oss i väst är mötet med en väldigt militant, materialistisk och reduktionistisk grundsyn. Det finns ett sökande efter livsmening, som inte vetenskapen kan tillfredsställa och det finns en subtil dimension hos oss människor, som inte heller nödvändigtvis får sin tillfredsställelse via religion.

Men hur öppnar vi upp för den här subtiliteten, där man kan säga att det känns gott att vara med i livets flöde?

 

Tillitsfull

Ted Harris är född i en religiös familj på Barbados, när han var 13 år emigrerade familjen till Storbritannien. Till Sverige kom han för första gången i början på 1970-talet och sedan 1977 har varit en del av det svenska samhället och präst i svenska kyrkan.

– Mina föräldrar var bokstavstrogna, berättar han. De läste bibeln och tolkade allt som stod i bibeln ordagrant, men särskilt min mamma hade också en hjärtats tro. Hon var väldigt tillitsfull och kände sig buren av Gud. Jag växte upp med det och vill hävda att jag har den känslan kvar.

– Jag vill skilja mellan religion och andlighet och använder inte så mycket ordet Gud, fortsätter han, men jag har en grundläggande tillit till livet. Jag känner att livet vill mig väl. Bokstavstolkning har jag lämnat bakom mig. Himlen är inte en plats, utan mer av ett tillstånd i mig. Gud är inte en person, utan mer som livskraften.

Ted känner inte heller någon bundenhet vid traditioner och ritualer.

– Det som präglar det mänskliga livet är förändringar. I vår tid har vi våra egna utmaningar, som vi måste hantera på ett vettigt sätt. Jag tror inte att, låt oss säga de tio budorden – om man nu tror att Moses fick dem för 3500 år på Sinai – ska ha samma bärkraft idag. Det är lite svårt.

 

Behovet av visdom

Sedan upplysningstiden har västvärlden inriktat sig på en förståelse av den yttre, fysiska världen, menar Ted.

– Det är helt fantastiskt, säger han. Det har producerat kunskaper som är helt enastående inom medicinen, teknologin etc. Men kunskap räcker inte. Vår utmaning idag är istället hur vi ska odla visdom! Vi har kämpat sedan mitten av 1800-talet med att bygga skolor för att alla ska få en utbildning och kunna läsa, skriva och räkna. Idag behöver vi något liknande när det gäller visdomsskapande.

– Vi har klarat av att ge alla mat och tak över huvudet i vårt land, nu ska vi hjälpa människor att fylla det inre livet med positiv livskraft – godhet i stället för hat, solidaritet istället för själviskhet. Jag tror vi är på väg dit, men det tar tid!

Men vad är då vi människor kapabla till? Vad behöver vi för att utnyttja vår kapacitet?

– Vi människor bär inom oss olika strukturer som är i kamp med varandra, menar Ted. Hur vi ska få alla dessa olika delar av vår existens att hitta en balanserad integration är väldigt svårt. Man brukar säga att människor inte är mogna förrän de är 18/20 år därför att vi behöver tid att få saker och ting att komma på plats. När det väl är på plats, måste man ändå fortsätta odla det. Det är ofta först när man är 50/60/70 år som man fått lite vishet.

– Dessutom är det som var visdom för tretusen år sedan inte dagens visdom. Visdom tar utgångspunkt i sin tid och varje tid är en annan känsla. Kvinnans situation eller de fattigas situation på 1700-talet är helt annorlunda – åtminstone i Sverige – än vad det är idag. Vi har svårt att leva oss in i en situation där kanske 2-3 procent av befolkningen har allt och kan göra allt och resten är urfattiga. Det är svårt att smaka på det tillståndet.

Olika kulturer har olika syn på människor och utifrån det byggs olika samhällen. Hur ser ditt idealsamhälle ut?

– Jag kan följa Maslows idé om vårt fysiologiska behov av mat och vårt behov av trygghet, liksom vårt behov av kunskap, av att kunna förstå och hantera vår omvärld. Maslow talar också om vårt behov av det han kallar livsmening och självtrancendens, det vill säga vårt behov av att känna oss delaktiga i det stora. Detta synsätt är basen i min människosyn.

– Kan man få alla dessa grundläggande behov tillfredsställda når man det jag kallar välbefinnande. Alla samhällen experimenterar kring hur kan man skapa möjligheter för detta och det finns ingen patentlösning. Det är mycket ”trial and error”. Jag tror att både individen och kollektivet vill må bra, men alla dessa behov måste kunna tillfredsställas i ett samhälle.

 

Medvetande

Teds senaste bok om Vägar till välbefinnande kommer ur en känsla av att vi människor, trots att vi lyckats skaffa oss tillförlitliga kunskaper om materiens och livets strukturer och funktioner, saknar motsvarande kunskaper om medvetandet och självmedvetandet.

– Även denna senaste bok bygger mycket på Søren Kierkegaard, berättar Ted. Han i sina skrifter har försökt att hörsamma Sokrates uppmaning ”Känn dig själv”.

– Huvudfrågan är hur jag kommer fram till en positiv känsla av livets meningsfullhet.

– Kierkegaard har pekat ut vissa grunddrag i denna process, t ex självreflexion, att ta sig tid att stanna upp och försöka förstå vem man är. Men det är tyvärr inte många människor som tar halvtimme eller en timme varje dag, för att stanna upp och lära känna sig själva.

Ted menar att ett sådant arbete kan ta formen av meditation, av ett samtal eller kanske bara att man läser texter om självreflektion. Det viktiga är att det sker en utveckling mot en större förståelse av vem man faktiskt är.

 

 

"Vi har klarat av att ge alla mat och tak över huvudet i vårt land, nu ska vi hjälpa människor att fylla det inre livet med positiv livskraft..."

 

 

Teds son är hjärnforskare och Ted beskriver med stor insikt hur vetenskapen idag nästan i detalj kan kartlägga hela processen kring vår varseblivning – från stunden när vi nås av ett nytt intryck, vägen genom hjärnans olika delar tills synintrycket i omgivningen uppfattas. Man kan inte bara beskriva en atom utan även dess kärna, kropp, kvarkar liksom vibrerande, dynamiska processer.

– Det är fantastiskt, säger Ted, men är vi människor en organisation av elektrokemiska processer? Nej, jag tror det är mer! Filosofins kanske största fråga idag är frågan om vad medvetande är och hur det subjektiva och subtila uppstår ur kvarkarnas vibrationer. Det vet vi inte, men vi vet att vi är bärare av inre kvaliteter som kärlek, empati etcetera.

– Vi måste börja ägna mer tid åt hur en stark känsla av meningsfullhet uppstår i en människa. Hur processen för meningsskapande ser ut.

Ted är också kritisk till högmässan, som i princip är det enda andliga sammanhang som svenska kyrkan erbjuder.

– Kyrkan kunde vara en plats där man odlar andlighet, men jag tror tyvärr inte att svenska kyrkan med högmässorna på söndagar skapar detta sammanhang. Det som vi erbjuder är att sjunga psalmer och läsa bibeltexter. Jag tror inte att många upplever det som meningsfullt på samma sätt som man kanske gjorde för hundra eller tvåhundra år sedan.

– I det gamla Grekland fanns Platons akademi, Aristoteles Lyséeum och stoikernas trädgård – platser där den inre utvecklingen kunde kultiveras. Sådana platser saknar vi idag!

 

Stegen mot välbefinnande

I sin bok pekar Ted ut olika steg på vägen till det han kallar välbefinnande. Han skiljer på det han kallar det sekulära välbefinnandet och det religiösa välbefinnandet.

– I det sekulära välbefinnandet beskriver jag det första steget som just ”självreflexion” och steg två som ett ”meningsskapande”, där jag väljer att tillskriva mitt liv och livet i sig självt betydelse och signifikans, berättar han. Det tredje steget är ”rimlighet” dvs frågan om den bild som jag väljer att tillskriva mig själv och livet är rimlig? Den bilden ska inte strida mot vetenskap, men den kan gå bortom vetenskap.

Ted menar att vi i vår fantasivärld kan simulera olika möjliga bilder av hur våra liv ska se ut, men finns flera möjliga bilder måste vi välja en av dem. Vi kan inte ha alla.

– Det fjärde steget mot välbefinnande är valet eller det jag kallar ”relevans”. Av tre eller fyra möjliga framtidsbilder är bara en relevant. Det femte steget är sedan ”handling” – där jag gestaltar eller förverkligar den bild som jag väljer.

Ted ser på motsvarande sätt fem steg mot det religiösa välbefinnandet.

– Livet visar att en del människor kan, låt oss säga, gå till en högre dimension, förklarar han. Jag talar om självtrancendens, där man går bortom sitt individuella jag och ser sig själv som en del av något större.

 

Ökat medvetande

– Jag öppnar upp mig själv på något sätt och då talar jag om förundran – livet blir plötsligt större. Horisonten öppnar sig och jag kan se livet ur ett annat perspektiv med ett ökat medvetande.

– Är den känslan tillräckligt stark kan man som Franciskus välja att utforska det. Då måste man på något sätt släppa sig själv och ge sig hän åt det nya man anar framför sig.

Det första steget i den religiösa, eller kontemplativa, vägen kallar Ted för ”förundran” den andra kallar han för att ”släppa mig själv”, öppna sig själv för något som är större och den tredje kallar han för ”inspiration”.

Det fjärde steget illustrerar Ted med berättelsen av Moses, som befinner sig i öknen. Han är ute i det okända och ser plötsligt en brinnande buske. Ett samtal börjar då mellan Gud och Moses och Moses ställer frågan – vem är du? Den brinnande busken svarar: Jag är livets grund, jag är själva existensen.

– Bara den känslan av att man är i tillvarons mitt i en medveten relation till ”Gud” som tillvarons grund kan leda till en inre förvandling, menar Ted.

Detta fjärde steg kallar han också följdriktigt för ”förvandling”.

– Mitt möte med kärleken gör att jag kommer att bli Gud lik, det vill säga lik den villkorslösa kärleken och den förvandlingen måste sedan gestaltas i kärlek.

”Gestaltningen” blir alltså även här det femte steget

Ted berättar att man i den engelsktalande världen idag brukar man tala om ”The meaning crisis”, frånvaron av meningsfullhet som många upplever i vår tid.

 

Existentiell ohälsa

– Jag undrar om inte mycket av samtalet i Sverige om ohälsa är kopplad till existentiell ohälsa.

– Man känner inte livsglädjen i själen. Man kan må bra rent fysiskt, man kan ha ett jättebra jobb och tillräckligt med pengar, men ändå sakna upplevelsen av mening i livet och en dynamik som gör skillnad.

– Omsorgen om varandra visar sig på olika sätt och vissa kulturer har utvecklat fasta strukturer och det har man också när det gäller andlighet.

– Jag tror vi behöver lyfta samhällsdebatten till en annan nivå, avslutar han. Det gäller alla ungdomar om de är kristna, muslimer eller buddister. I en kultur där allt bara är materiellt blir det svårt för alla unga människor att lyfta blicken.

 

Ted Harris bok Vägar till välbefinnande är gratis och kan beställas på spiritualfuture@gmail.com

 

Läs även

Text: Inger Holmström