12 juli, 2017

Kan olika vårdformer samverka i Sverige?

Polariseringen i den svenska debatten kring komplementära behandlingsmetoders vara eller icke vara i den offentliga vården har varit påtaglig de senaste åren. Med anledning av att regeringen i våras tillsatte en utredning som syftar till att stärka patientsäkerhetsfrågorna i den icke-etablerade vården samt främja dialogen med den etablerade vården anordnade organisationen Famna ett dialogseminarium på Almedalsveckans femte dag. Seminariet var välbesökt och utöver 60-talet åhörare på plats följdes samtalet av ytterligare ca 400 personer via direktsändning på Ytterjärna Forums Facebooksida.…

LÄS MER

Polariseringen i den svenska debatten kring komplementära behandlingsmetoders vara eller icke vara i den offentliga vården har varit påtaglig de senaste åren. Med anledning av att regeringen i våras tillsatte en utredning som syftar till att stärka patientsäkerhetsfrågorna i den icke-etablerade vården samt främja dialogen med den etablerade vården anordnade organisationen Famna ett dialogseminarium på Almedalsveckans femte dag. Seminariet var välbesökt och utöver 60-talet åhörare på plats följdes samtalet av ytterligare ca 400 personer via direktsändning på Ytterjärna Forums Facebooksida.

I panelsamtalet, som leddes av f.d. socialminister Bengt Westerberg, medverkade den av regeringen utsedde utredaren Kjell Asplund, professor emeritus och ordförande i statens medicinsk-etiska råd (SMER), Torkel Falkenberg, docent vid Karolinska Institutet, Nina Rehnqvist, professor emeritus och ordförande för Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) samt Åsa Moberg, skribent och debattör.

Den inledande delen av samtalet ägnades åt att definiera vad som menas med att integrera s k komplementära eller alternativa metoder i vården. WHO:s generaldirektör Margaret Chan presenterade via en kort film sin syn på värdet av den kunskap och erfarenhet som finns inom traditionella vårdformer världen över, inte minst vid behandlingen av kroniska sjukdomstillstånd. Hon uppmanade medlemsländerna till en ökad samverkan mellan konventionell medicin och komplementära metoder, genom att bland annat höja evidensbasen genom stöd till forskning inom detta område.

Alternativa vårdmetoder efterfrågas av patienter

Samtidigt som acceptansen av de alternativa vårdmetodernas debatteras, förblir många av dem starkt efterfrågade av patienterna. Inte minst Vidarkliniken exemplifierades som en institution för integrativ vård som åtnjuter ett mycket starkt stöd hos stora patientgrupper. Panelen ombads försöka förklara vad detta beror på och en faktor som alla återkom till var den goda omvårdnad och det fina bemötande som kliniken erbjuder sina patienter. Åsa Moberg bekräftade detta med flera exempel. Hon föreslog också ett större patientinflytande vad gäller hur den framtida vården ska utformas i Sverige.

Torkel Falkenberg som leder en forskningsgrupp för integrativ vård vid Karolinska Institutet, lyfte fram att vårdformer, där komplementära metoder integreras i den konventionella vården, bl a praktiseras vid flera stora sjukhus i USA, då de både efterfrågas av patienterna och dessutom visat sig ekonomiskt hållbara.

Att så inte skett i Sverige menade professor Nina Rehnqvist beror på hur läkarstudenter här fostras i ett utbildningssystem som, mer än i många andra länder, bortser från mer empatiska och holistiska aspekter av vården.

Samtalet kom även in på frågan om evidensbasen för relevanta komplementära vårdformer, vilket i första hand sågs som en fråga om ekonomiska resurser. Forskning inom detta område kan inte drivas utifrån samma kommersiella intressen som läkemedelsforskningen i övrigt, då t ex natursubstanser inte är patenterbara.

Professor Nina Rehnqvist framhöll dessutom att ca 50 procent av den etablerade vården faktiskt saknar stöd i evidens.

Avslutningsvis summerade Kjell Asplund med att säga att hans intention är att med öppet sinne bedöma de komplementära vårdformernas förtjänster och brister. Han berättade också att han ämnar göra studiebesök både i Sverige och utomlands som en del av sitt uppdrag. Resultatet av utredningen kommer att presenteras om två år.

Se seminariet i sin helhet här:

""
8 juli, 2017

Så hotas vårt vatten av internationella handelsavtal

Dagens frihandel och investeringsavtal begränsar människors och regeringars möjlighet att miljöskydda sitt vatten och de bäddar också för privatisering och kommersialisering av vatten. Det här kan man göra något åt och det är dags att diskutera frågan politiskt. Det menar den flerfaldigt prisbelönade kanadensiska aktivisten och författaren Maude Barlow i en färsk rapport – Water for Sale.…

LÄS MER

Dagens frihandel och investeringsavtal begränsar människors och regeringars möjlighet att miljöskydda sitt vatten och de bäddar också för privatisering och kommersialisering av vatten. Det här kan man göra något åt och det är dags att diskutera frågan politiskt. Det menar den flerfaldigt prisbelönade kanadensiska aktivisten och författaren Maude Barlow i en färsk rapport – Water for Sale.

Hon var tidigare FN-rådgivare i vattenfrågor, har mottagit alternativa nobelpriset för sitt engagemang i vattenfrågor och startade Blue Planet Project som arbetar för att vatten ska vara en mänsklig rättighet. Barlow är ordförande för medborgarrättsorganisationen The Council of Canadians och ingår bland annat i ledningen för International Forum on Globalization, vilket är ett internationellt nätverk som verkar för demokratisk kontroll av den globala ekonomin.

Vatten ses som kommersiell handelsvara, service och investering

Kommersialiseringen av vatten och begränsningarna av möjligheterna att skydda vårt vatten sker enligt Barlow på flera sätt. Handelsavtal betraktar vatten som en sorts handelsvara vilket innebär förbud mot restriktioner av handel med vatten. Huruvida vatten i sitt naturliga tillstånd, i exempelvis floder och sjöar, är en handelsbar vara finns det olika meningar om. Men så fort vatten används för exempelvis industri, vattensystem eller vattenkraft osv hamnar det under internationella handelslagar, förklarar Barlow. Och undantag som motiveras av miljöskäl eller bevarande är mycket sällsynta.

Enligt rapporten betraktas vatten också som en ”service” i nyare handelsavtal, som öppet stöder kommersialisering och privatisering av denna vattenservice. Genom olika klausuler begränsas publika monopol och regeringars regleringar som kan inkräkta på företags rätt att utnyttja vatten som service.

Antidemokratiskt verktyg

Vatten betraktas, enligt rapporten, också som investering och underkastas därför de avtalsklausuler som ger företag samma status som regeringar att utmana lagar och handelstvister. Här är s.k. Investor-State Dispute Settlement (ISDS) ett centralt verktyg för företag att omkullkasta miljöregler som skyddar vatten och att utmana den publika skötseln av vatten. Maude Barlow skriver att utländska investerare som är involverade i omfattande s.k. land grabbing kan använda ISDS för att hävda äganderätt till vatten som används i deras verksamhet. Hon menar att ISDS är nutidens mest antidemokratiska verktyg för att stödja multinationella företags intressen. I rapporten radar hon upp exempel på när företag stämmer länder på stora belopp för olika vattenrelaterade restriktioner.

För att skydda vattnet i internationella handelsöverenskommelser menar Barlow att man måste ta bort vatten från alla nyss nämnda kategorier i alla handels- och investeringsavtal. Och man måste upphöra med att använda ISDS. Människor och regeringar måste få rätt att begränsa handeln med vatten, miljöskydda vatten, upprätthålla den publika vattenskötseln och stödja den mänskliga rättigheten till vatten.

Tävling om kontrollen i vattenkrisens spår

Det här är en mycket viktig fråga. Enligt rapporten står världen inför en vattenkris av tidigare oöverträffad omfattning. Bland annat rapporterar FN att efterfrågan på vatten kommer att öka med 55 procent de kommande 15 åren. Då kommer vattentillgångarna bara att räcka till 60 procent av efterfrågan. Förra året varnade ledande forskare för att två tredjedelar av världens befolkning nu lever med vattenbrist under minst en månad per år och att 2 miljarder människor har vattenbrist minst halva året.

Så här såg man inte på vattensituationen för några decennier sedan. Då betraktade man vatten mer som en publik tillgång och något det fanns mycket av. Men i takt med att medvetenheten om vattenkrisen ökat har det, enligt Maude Barlow, vuxit fram en stor tävlan om vem som ska kontrollera planetens hotade vattenresurser. Hon menar att privata intressen och företag i tysthet och med stor precision har lagt en grund för att vatten ska bli en handelsvara på den öppna marknaden, precis som olja och gas.

I rapporten går Maude Barlow igenom hur världshandeln utvecklats, vad det innebär att vatten ses som handelsvara, service respektive investering och hur vatten kan skyddas i handelsöverenskommelser. I grunden handlar det om att vatten inte ska ses som vilken kommersiell vara som helst och att vatten undantas från handelsavtal. Bland annat skriver hon: ”Vatten liknar inget annat på jorden. Vatten kan inte ersättas – människorna och planeten kan inte överleva utan det. Vatten ska inte betraktas som en vara i avtal mellan regeringar, och företag ska inte ha någon rätt att utmana inhemska eller internationella skydd av vatten”.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

21 juni, 2017

Integration med förhinder

Officiellt har Sverige integrerat alla personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden, men det stämmer inte med verkligheten. Målet att integrera alla kan i många fall få negativa konsekvenser. Det framgår av ett samtal med Axel Willenberg, som är verksamhetschef för en stor tysk icke vinstdrivande omsorgsverksamhet och driver branschfrågor nationellt och på EU-nivå. Svensk och tysk omsorg visar sig ha mycket att lära av varandra.…

LÄS MER

Officiellt har Sverige integrerat alla personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden, men det stämmer inte med verkligheten. Målet att integrera alla kan i många fall få negativa konsekvenser. Det framgår av ett samtal med Axel Willenberg, som är verksamhetschef för en stor tysk icke vinstdrivande omsorgsverksamhet och driver branschfrågor nationellt och på EU-nivå. Svensk och tysk omsorg visar sig ha mycket att lära av varandra.

Integration kan bli en ”rätt” till arbetslöshet och isolering

Just nu engagerar sig Axel Willenberg bland annat i en grupp av representanter från omsorgsverksamheter i ett antal länder, däribland Sverige. Gruppen, som heter Intressegruppen Europa, vill motverka ett europeiskt förslag som man menar delvis är direkt dåligt för många personer med intellektuell funktionsnedsättning. Paradoxalt nog kommer de här idéerna från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Där har man kommit fram till att det är diskriminerande att ha särskilda arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning. Därför tycker man att den typen av arbetsplatser ska bort och att alla ska vara ute på den öppna arbetsmarknaden.

Men många som arbetar med personer med funktionsnedsättningar ser att det här delvis kommer i konflikt med verkligheten och att det för många av dessa personer i praktiken skulle leda till en ”rätt” att vara arbetslös och isolerad. Man menar att integrering på den öppna arbetsmarknaden är möjlig för många, men inte för alla. För vissa grupper kan idén om en generell integrering, i syfte att få bort diskriminering, i praktiken innebära en annan mer subtil form av diskriminering. Den grupp som Axel nu engagerar sig i vill bland annat försvara rätten till arbete i skyddad form för personer med funktionsnedsättningar.

– Man kan inte utgå ifrån att alla med funktionsnedsättning har samma önskemål och behov som alla andra människor. Så är det inte. Och förutsättningarna är olika. Vilken arbetsgivare på den öppna marknaden ska exempelvis ta emot en person som är extremt lågproduktiv? Det här gäller också idén om att alla ska ha egna lägenheter ute i samhället. Idén är i grunden god men man kan inte blunda för att för många innebär det också ensamhet och alla följdproblem som kommer av det, säger Axel Willenberg.

Axel vet vad han pratar om. Han är chef för företagsgruppen Marli i Lübeck med arbetsplatser och boende för 1.400 personer med funktionsnedsättning. Han är också ställföreträdande ordförande i branschförbundet BAG WfbM som organiserar liknande arbetsplatser för omkring 300.000 människor och är här även engagerad på EU-nivå.

– Det finns en risk för att man tolkar deklarationen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning alltför bokstavligt och försöker genomföra en integration genom att exempelvis ta bort alla skyddade arbetsplatser. Det passar bra för vissa politiker som då kan få stöd för uppfattningen att det här inte ska kosta något.

I Tyskland och i flera andra länder har man, enligt Axel, fått en lite skev bild av den svenska integrationen av personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– Det officiella budskapet utåt från svenska politiker ger intrycket att man nu har integrerat dessa grupper i samhället, och vi har i Tyskland varit lite förundrade över detta. Men när jag är på besök här ser jag att den bilden egentligen inte stämmer.

Han syftar bland annat på de verksamheter som bedrivs här i Sverige enligt LSS under benämningen Daglig verksamhet, och som delvis motsvarar de särskilda skyddade arbetsplatser som man har i Tyskland.

LSS-lagen viktig skillnad

Det finns dock betydande skillnader mellan den svenska och den tyska omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Bland annat i lagstiftningen, och här ser Axel den svenska LSS-lagen (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) som något mycket positivt. Här talar man om goda levnadsvillkor, medan det i Tyskland handlar om skäliga levnadsvillkor.

– I Sverige tycks det finnas en samhällsinställning som gör att man är beredd att lägga pengar på den här gruppen. Personaltätheten är också mycket högre jämfört med Tyskland. Även när det gäller boende för personer med funktionsnedsättning har man kommit betydligt längre och nått en högre standard än i Tyskland.

Axel har ett regelbundet erfarenhetsutbyte med företrädare för bland annat Solåkrabyn och Saltå By i Järna. Man har mycket att lära av varandra. Han är inspirerad av det han under sina många Sverigebesök sett hos de socialterapeutiska och läkepedagogiska verksamheterna.

– De är individanpassade, med både verksamhet och eget boende som samtidigt ger tillgång till en gemenskap. I skoldelen anpassar man utbildningen och lärandet till varje individ och övergången från skola in i yrkes- och arbetsliv har man förberett noga. Det finns en fast struktur som ändå ger tillgång till individanpassning. Även byggnaderna är mycket genomtänkt anpassade till verksamheterna här, säger Axel Willenberg.

– Jag tar med mig mycket av detta till Tyskland, men det är samtidigt svårt att genomföra där. Vår verksamhet sorterar under socialtjänsten och där sparar man in på mycket. Man gör bara det allra nödvändigaste.

Tyskarna åstadkommer mycket med små medel

Vad kan vi i Sverige då lära av Tyskland? När det gäller arbete för personer med funktionsnedsättning finns en tysk lag som innebär att varje arbetsplats med minst 20 anställda ska ha minst 5 procent anställda med någon form av funktionsnedsättning. Annars får man betala en sorts straffskatt, alternativt ge arbetsuppgifter till verkstäder för personer med funktionsnedsättning. Men det här gäller inte personer med svår funktionsnedsättning. Det finns ett organ som bedömer vilken kategori varje person tillhör. De som inte kan arbeta minst tre timmar per dag måste istället skyddade arbetsplatser ta emot.

Som nyss nämnts satsar Tyskland mindre pengar på de här grupperna jämfört med Sverige. Det har dock samtidigt fört med sig att man inom sitt system åstadkommer mycket med små medel och hittar kreativa lösningar. I Tyskland har också de skyddade arbetsplatserna större krav på sig att producera.

En annan skillnad är att medarbetare inom arbete för personer med funktionsnedsättning överlag har klart högre utbildningsnivå än i den svenska, där man ligger ganska lågt även i en nordisk jämförelse. I Tyskland finns väsentligt bättre och mer differentierad utbildning på området och man har krav på tilläggsutbildning.

I ljuset av den svenska debatten om vinster i välfärden är det också intressant att notera att de skyddade arbetsplatserna i Tyskland ofta drivs i en särskild bolagsform med begränsat vinstuttag. Det är bolag som är skattebefriade och betalar lägre moms. Det ställs dock en hel del krav på att få verka i den bolagsformen. Detta är alltså en modell som finns och fungerar i Tyskland. Det hade kanske varit en intressant modell att titta på för utredaren Ilmar Reepalu innan han lade fram sitt ganska hårt kritiserade förslag till vinstbegränsning i den svenska välfärden.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

Källor

Marli

BAG WfbM

19 juli, 2017

Fler förskolor utan gifter

Naturskyddsföreningens projekt ”Operation Giftfri Förskola” har gett goda resultat. Minst 73 procent av landets kommunala förskolor är på gång att bli fria från kända farliga kemikalier.…

LÄS MER

Naturskyddsföreningens projekt ”Operation Giftfri Förskola” har gett goda resultat. Minst 73 procent av landets kommunala förskolor är på gång att bli fria från kända farliga kemikalier.

Projektet startades för fyra år sedan och efter en uppföljande undersökning har man sett positiva resultat. Idag jobbar 168 kommuner med att förbättra miljön i förskolorna när det gäller farliga kemikalier och fler är på gång. Naturskyddsföringens generalsekreterare Karin Lexén säger i en artikel:

”Att så många arbetar med att ta bort farliga kemikalier är inte bara glädjande för oss som förening, utan en stor vinst för hela samhället! Det är otroligt bra att produkter och material som innehåller kända farliga kemikalier försvinner från barnens inomhusmiljö.”

I praktiken innebär arbetet att ta bort gammal elektronik, möbler med farliga flamskyddsmedel och gammal plast med idag förbjudna mjukgörare. Barn är extra känsliga eftersom de hela tiden växer och utvecklas. De får också i sig fler kemikalier än vuxna eftersom de äter och dricker mer i förhållande till sin kroppsvikt. Dessutom stoppar de ofta fingrarna i munnen.

Enligt artikeln bekräftas det mätbara resultatet av en undersökning som Stockholms stad har gjort. Den visar att halten farliga kemikalier har minskat i damm på förskolor samt i urin hos förskolebarn.

Vi har tidigare skrivit om hur waldorfförskolorna länge har jobbat med så mycket naturliga material som möjligt. Där undviker man till exempel att använda plast och andra material som innehåller miljögifter. Träleksaker, vaxkritor, tygdockor och naturen får i stället agera lekredskap. Det bådar gott inför framtiden att även de kommunala förskolorna är inne på samma linje. Här kan du läsa vår tidigare artikel om waldorfförskolornas tänk.


14 juli, 2017

10 sommarbilder från Ytterjärna

Vi på Ytterjärna Forums redaktion vill passa på att önska alla våra läsare glad sommar. Under juli uppdaterar vi bara två gånger i veckan som ni kanske redan har märkt. Här bjuder vår fotograf, Erik Olsson, på 10 sommarbilder från livet i Ytterjärna.…

LÄS MER

Vi på Ytterjärna Forums redaktion vill passa på att önska alla våra läsare glad sommar. Under juli uppdaterar vi bara två gånger i veckan som ni kanske redan har märkt. Här bjuder vår fotograf, Erik Olsson, på 10 sommarbilder från livet i Ytterjärna. Om du är nyfiken på Ytterjärna och vill åka dit, kan du hittar mer fakta och information på ytterjarna.se.

Nöjda och nyvakna biodynamiska kalvar från Yttereneby gård.
Det susar i säven nere vid havets rand i Ytterjärna Trädgårdspark.
"Du viskar: underbart! Underbart! Underbart! Mellan hägg och syrén." (Ulf Lundell)
Blommande körsbärsträd i maj. Med hopp om sommaren.
I Ytterjärna Trädgårdspark finns minst 27 olika äppelsorter. Många är väldigt väldigt gamla.
Mödrarna till de biodynamiska kalvarna, idisslande i kvällssol på Yttereneby gård.
Vandra den utmarkerade Ekoleden, en vandring över biodynamiska åkrar, förbi bondgårdar och delikata ängar.
Ytterjärnas restaurangstolthet, Matbygget, förbereder för en ekologisk kräftskiva.
Akvarellmålning i trädgårdsparken under Rosens dag.
Prunkande Kejsarkronor i den Gula rabatten vid det lilla lusthuset i Ytterjärna Trädgårdspark.
3 juli, 2017

Sommarläsning – 5 favoriter i repris

Sommaren är äntligen här och vi på redaktionen vill önska er en trevlig sommar och tipsa om fem av våra mest lästa artiklar under våren. Vi kommer fortsätta att uppdatera även under sommaren, om än i lite lägre hastighet än vanligt! …

LÄS MER

Sommaren är äntligen här och vi på redaktionen vill önska er en trevlig sommar och tipsa om fem av våra mest lästa artiklar under våren. Vi kommer fortsätta att uppdatera även under sommaren, om än i lite lägre hastighet än vanligt!

Fotograf: Karin Sjödahl
28 juni, 2017

Seminarium om olika vårdformer

Nu är det inte långt kvar till Almedalsveckan. Där diskuteras många viktiga frågor och självklart finns Ytterjärna Forum på plats. Ett av de seminarier vi gärna vill lyfta fram handlar om ökat patientinflytande och valfrihet i vården. Seminariet kommer också gå att följa via livestreaming på vår Facebooksida.…

LÄS MER

Nu är det inte långt kvar till Almedalsveckan. Där diskuteras många viktiga frågor och självklart finns Ytterjärna Forum på plats. Ett av de seminarier vi gärna vill lyfta fram handlar om ökat patientinflytande och valfrihet i vården. Seminariet kommer också gå att följa via livestreaming på vår Facebooksida.

Seminariet vi följer med extra stort intresse heter Är samverkan mellan olika vårdformer möjlig i Sverige? Utredningen som pågår kommer bli väldigt viktig för alla som arbetar med integrativ medicin. Så här skriver arrangören Famna – Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg – om seminariet:

”Idag erbjuds en mängd olika vårdformer. Några anses ligga utanför den etablerade vården. De är ofta efterfrågade av patienterna, men kritiker menar att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och att de därför inte ska bekostas av det offentliga.”

Ett viktigt skäl till att de olika vårdalternativen finns är patientefterfrågan. Regeringens pågående utredning, som vi har skrivit om tidigare, syftar till att ”stärka patientsäkerhetsfrågorna i den icke-etablerade vården och öka kontakterna mellan den etablerade och icke-etablerade vården.” Samtalet i Almedalen kommer att handla om de råd Världshälsoorganisationen ger och vad forskningen visar, för att belysa möjligheter och utmaningar i Sverige för ett ökat patientinflytande och stärkt valfrihet i vården.

Seminariet modereras av Bengt Westerberg, före detta socialminister, och deltar gör bland annat Kjell Asplund, professor emeritus, regeringens utredare i frågan, Statens medicinsk-etiska råd. Alla deltagare hittar du här.

Seminariet äger rum den 6 juli 2017, kl. 13:00-14:30 på Värdshuset Lindgården, Strandgatan 26, Visby. Har du inte möjlighet att närvara går det alltså bra att följa vår livestream på Facebook samma tid!

27 juni, 2017

Skolmaten som ett sätt att minska klyftorna i samhället

Greenhack Gbg skriver om projektet Jämlikt Göteborg som arbetar hårt för att alla barn ska klara kunskapskraven i skolan. För att nå dit försöker man jobba för ökad närvaro och kvalitet på utrustningen men också skolmaten. Den kan nämligen bidra till att utjämna socioekonomiska klyftor.…

LÄS MER

Greenhack Gbg skriver om projektet Jämlikt Göteborg som arbetar hårt för att alla barn ska klara kunskapskraven i skolan. För att nå dit försöker man jobba för ökad närvaro och kvalitet på utrustningen men också skolmaten. Den kan nämligen bidra till att utjämna socioekonomiska klyftor.

Greenhack Gbg skriver i sin artikel att Måltid i Göteborg arbetar med skolmaten på olika sätt, alltifrån att dela ut gratis frukost till matråd. Till exempel har de fixat gratis skolfrukost i det socialt utsatta området Angered, haft frukostföreläsningar och liknande. Ibland har de bjudit in vårdnadshavare och syskon och berättat om näring, vilken roll ljudvolymen kan spela medan man sitter och äter och låtit familjen provsmaka skolmaten.

Värdet i bra skolmat

Internationell forskning har kunnat visa att måltiderna påverkar skolelevernas resultat. Genom bättre kost i skolmatsalen kan eleverna få förbättrad koncentration, må bättre och uppnå ökad närvaro. Det kan över tid därmed utjämna socioekonomiska skillnader.
På waldorfskolor har man sedan länge förstått värdet i det här och alltid prioriterat skolmaten. Man tillagar så stor del som möjligt av maten på ekologiska eller biodynamiska råvaror. På många waldorfskolor serverar man dessutom vegetarisk kost flera dagar i veckan.

Axel Carlstrand jobbade som kock på Waldorfskolan i Göteborg i flera år. Just nu pluggar han men är inne och vikarierar på skolan. Han berättar att de nästan bara serverar vegetarisk mat.
– Tidigare serverade vi bara vegetarisk mat men sedan några år tillbaka har vi en kött– eller fiskdag i veckan. Så långt det går är maten ekologisk, ungefär 50 procent. Vi lagar så mycket som möjligt här i köket till våra 250 elever. Maten är säsongsbetonad och vi tänker ekonomiskt för att undvika mycket matrester. Vi tror på rätt mat för rätt grundförutsättningar till bra prestationer. Skolmåltiden är ju också en viktig social bit av barns uppväxt, att äta tillsammans och utan tvång, säger Axel Carlstrand.

Pågående studie

I texten på Greenhack Gbg skriver de också om ProMeal, som är en stor pågående studie om kost, hälsa och lärande hos barn i Norden. Just nu sammanställs alla data och forskarna ser tydliga tendenser: Det finns tydliga samband mellan hur barnen åt och koncentrationsförmåga och minneskapacitet ett par timmar efter lunchen. Det här berättar Agneta Hörnell, som är professor i kostvetenskap vid Umeå universitet och projektledare för studien.


23 juni, 2017

Nyckelväxter: Åkerfräken

Denna sommar skall jag ge mig ut och lära mig skilja på de vanligaste fräkensorterna genom att nogsamt inpränta de viktiga, små men tydliga kännetecknen! Det är Åkerfräken, equisetum arvense jag vill åt. Den är rikast på organiskt bundet kisel, så rik att det knastrar om den när jag gnider den mellan fingrarna. …

LÄS MER

Denna sommar skall jag ge mig ut och lära mig skilja på de vanligaste fräkensorterna genom att nogsamt inpränta de viktiga, små men tydliga kännetecknen! Det är Åkerfräken, equisetum arvense jag vill åt. Den är rikast på organiskt bundet kisel, så rik att det knastrar om den när jag gnider den mellan fingrarna. Dess aska i förbränd form uppgår till 80 procent kiselhalt.
Åkerfräken har en mörk jordstam som går långt ned i marken och ser ut att vara urgammal, säkert fossil, överlevd från en svunnen tid. Vackert ljusgrön bildar den en svävande slöja över marken vävd av rytmiskt ordnade ledade stavar. Lite slumrande och avvaktande väl medveten om sin bevarade styrka.

Åkerfräken är en av våra äldsta och mest använda läkeväxter.
Den ger livskraft, energi, uthållighet, motståndskraft, vigör och tankekraft åt människan. Skriver Elisabeth Hoppe om svenska medicinalväxter i boken om Huskurer.
Åt jorden den jättestora kroppen som när oss med sin växtlighet mitt emellan det jordiska mörkret och det himmelska ljuset kan vi också bereda en läkande brygd emot mögel, mjöldagg, skorv och röta vår och höst i förebyggande syfte. Detta preparat rekommenderas i den biodynamiska odlingen för att stärka motståndskrafterna hos odlingsväxterna och mottaglighet för ljuskrafterna. 50 gram torkad ört kokas sakta i en timme i ett par liter vatten, späds i 20 liter vatten och räcker till besprutning av ett tunnland.

I gammalt bruk användes Åkerfräken till polering av trä och tennföremål och till växtfärgning och växtvård.

Hud, hår, naglar, benstomme består bland annat av kisel och vid kiselbrist försvagas dessa.
Till te för mesta möjliga kiselhalt går det åt 6 msk torkad ört till 5 dl vatten.
Ett kurte bör kokas tio till trettio minuter beroende på hur vedig den blivit när den skördas från juni till mitten av juli. Dricks morgon och eftermiddag i fjorton dagar mellan måltiderna för att sortera den pågående kuren och utrensningen av primärurin, därefter uppehåll i en vecka. Upprepa hela kuren ytterligare två omgångar.
För sårvård låt 1 msk torkad ört dra i kallt vatten 1 dygn.
I kombination med kisel innehåller även Åkerfräken såpaämnen som stimulerar njurarna och därmed lämplig vid urinvägsinfektion och blåskatarr.
Kisel och Åkerfräkens garvämnen verkar sammandragande på vävnaderna, stärker slemhinnans motståndskraft så den inte blir så retad av främmande ämnen vid allergi. Jag själv använder den utvärtes vid ödem.
Te på Åkerfräken växelvis med Björk och Gullris verkar uppstramande vid hemorrojder och åderbrock. Gullrisets verksamma ämnen här är Flavonglykociderna och P-vitaminet.
Åkerfräkens bitterämnen stimulerar matsmältningen liksom Gråbo.
I Weledas medicinsortiment ingår Equisetum arvense både i invärtes och utvärtes preparat.
Dock är den giftig för betesdjur.

Hur skall jag då skilja på Åkerfräken, Ängsfräken och Kärrfräken?

Åkerfräken, equisetum arvense
Arvum betyder åker på Latin och där är den också bäst att plocka.
Se på den första grenleden att den är dubbelt så lång som tandkransen runt stammen vid grenarnas fästen. Det är det säkraste tecknet.
Grenarna är vinklade uppåt.
I tvärsnitt är grenarna fyrkantiga.

Ängsfräken, equisetum pratense
Pekar med grenarna i en båge utåt nedåt.
Spädare intryck.
I tvärsnitt är grenarna trekantiga.

Kärrfräken, equisetum palustre
Växer på fuktig mark, har ett ax i toppen och svarta ringar under tandkransen.
Mörkare intryck.
I tvärsnitt är grenarna femkantiga.

Dessutom är det viktigt att skilja ut Skogsfräken som har många sidogrenar och ger ett yvigare intryck.

Denna växt sällar jag till NYCKELVÄXTERNA eftersom den frambringar kristalinsk ljuskraft i växtriket, kiselkristaller är skatten i det svårtillgängliga berget som hör jorden till.

Text: Red/Anna Gran
19 juni, 2017

Saltå By jubilerar

I juni i år firar Saltå By, som är den näst äldsta läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheten i Sverige, sitt 75-årsjubileum. Saltå Arbetsskola som det hette, vid starten 1942, kom ursprungligen till som en underavdelning till Mikaelgården, Sveriges första läkepedagogiska verksamhet, som grundades 1935. Initiativtagarna till Mikaelgården var Marit Laurin, Gustav och Lotte Ritter. Då Mikaelgården var avsedd för skolbarn, uppstod det så småningom behov av en fortsättning för de äldre barnen och det var då idén till Saltå Arbetsskola kom till. …

LÄS MER

I juni i år firar Saltå By, som är den näst äldsta läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheten i Sverige, sitt 75-årsjubileum. Saltå Arbetsskola som det hette, vid starten 1942, kom ursprungligen till som en underavdelning till Mikaelgården, Sveriges första läkepedagogiska verksamhet, som grundades 1935. Initiativtagarna till Mikaelgården var Marit Laurin, Gustav och Lotte Ritter. Då Mikaelgården var avsedd för skolbarn, uppstod det så småningom behov av en fortsättning för de äldre barnen och det var då idén till Saltå Arbetsskola kom till.

Man såg sig om i trakterna kring Mikaelgården och hittade Saltå Gård några kilometer därifrån. Köpekontraktet för Saltå Gård skrevs under av Marit Laurin valborgsmässoafton 1942. Några veckor senare, den 17 juni, kom de första tre eleverna hit tillsammans med de tre grundarna, Marit Laurin, Hans Glaser och Viktor Penzias. Så småningom gick Viktor till andra arbetsuppgifter, och det är Lissa Hartmann (sedermera Glaser), som man idag minns som Saltås tredje pionjär. Gemensamt för Marit, Hans och Lissa var deras tidiga kontakt med antroposofi och det är detta djupa intresse för mänskliga frågor som både har angett riktningen samt fungerat som en inspirationskälla i deras liv.

Att Saltå By alltid har varit en slags fristad för personer med psykiska funktionsnedsättningar står säkert klart för människor som har varit på besök på Saltå under årens lopp. Här har många ungdomar och vuxna funnit det lugn och den omsorgsfulla helhetspedagogik som har varit så betydelsefull för deras liv.

Det som kanske inte är lika känt är att såväl Mikaelgården som Saltå Arbetsskola under andra världskriget bokstavligen fungerade som en fristad för personer (både medarbetare och ungdomar) av judisk härkomst, som fallet var med Hans och Lissa Glaser. I Marits kvarlåtenskap finns t ex ett brev från oktober 1944, skrivet av en far som vid brevets tillkomst bodde i Rom. Rom befriades under sommaren 1944 och det var först då som fadern, efter att ha tillbringat 9 månader gömd i Abruzzerna (en bergsregion i centrala Italien), kunde höra av sig till Marit och fråga hur det stod till med sonen, som bodde på Saltå och som han inte hade hört av på länge.

Bortsett från krigets vedermödor var de första åren av Saltås verksamhet svåra på alla sätt. I sin krönika över läkepedagogikens första tid i Sverige, skrev Marit:

”Och nu började alltsammans omigen, alla pionjärtidens mödor, denna gång skärpta av att det rådde krig och kristid i världen. Än en gång måste allt byggas upp ur intet, ja detta ”intet” var ännu mer totalt än första gången. Ty till Mikaelgården medförde dock Charlotte och Gustav Ritter flera års praktisk erfarenhet av det läkepedagogiska arbetet med barn… Men hur detta arbete skulle förvandlas för att motsvara behoven hos ungdomar och vuxna, det visste man ingenstans någonting om, det måste vi själva komma underfund med. Vi gjorde alla misstag, som överhuvudtaget är möjliga att göra, och svårigheterna hopade sig så, att vi efter ett och ett halvt år var mycket nära att ge upp hela företaget. Ja, det var faktiskt redan beslutat, att saken skulle läggas ner och vi återvända till Mikaelgården. Men efter en vaknatt, då det som trots allt börjat spira fram på Saltå kändes som en realitet att vara trofast mot, togs beslutet tillbaka. Vi fortsatte. Och vi fick uppleva, att de svårigheter, som tornat upp sig framför oss som höga berg, de vek tillbaka, när vi kom tillräckligt tätt inpå dem.”

Och så blev Saltå till. Umbäranden och svårigheter fortsatte i stort sett hela 40-talet och det är först en bit in på 50-talet som en viss stabilitet infann sig. Som namnet antyder, var idén med Saltå Arbetsskola att erbjuda ungdomar (nästan bara pojkar i början) möjlighet att lära sig ett yrke. Att personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle lära sig ett riktigt yrke, var helt revolutionerande tankar på den tiden. Det var fortfarande brukligt att man ”gömde” personer med psykisk funktionsnedsättning i olika institutioner och betraktade dem som ”obildbara” (ett tyvärr vanligt förekommande uttryck i dåtidens medicinska journaler). På den punkten var Saltå en helt unik föregångare, ja, en av de allra första verksamheterna som förde fram idén om rätten till arbete för ungdomar och vuxna med psykisk funktionsnedsättning.
Saltås tillväxt skedde i olika etapper. På 50-talet förvärvade man några fastigheter i direkt anslutning till den ursprungliga Saltå gården och utvidgade därmed elevantalet samt gav möjlighet till flera verkstadslokaler, till förmån för skolans praktiska verksamhet. I början av 60-talet fick man äntligen landstingsbidrag för omhändertagande av eleverna – fram till dess var det föräldrarna själva som stod för elevavgiften – vilket gav nya möjligheter till vidareutveckling. På 1970-talet byggde man nya elevhem och elevantalet växte ytterligare.

80- och 90-talet var en förhållandevis turbulent tid. Två av pionjärerna gick ur tiden (Marit dog 1988 och Hans 1990) och deras bortgång sammanföll med en förnyelseprocess föranledd av både behovet av att hitta nya sociala strukturer samt förändrad lagstiftning. LSS-lagen kom 1994 och det innebar att elevhemmen blev renodlade elevhemsboenden för ungdomar, samtidigt som det byggdes vuxenboende enligt LSS för de vuxna utanför Saltås område. På motsvarande sätt skildes skolan, som först nu blev en gymnasiesärskola, från den Dagliga verksamheten som var avsedd för arbete för vuxna med funktionsnedsättningar. Denna nya arbetsstruktur föranledde namnbytet från Saltå Arbetsskola till Saltå By 1995. Första decenniet i 2000-talet ägnades åt att konsolidera Saltås ekonomi samt att utveckla de nu klart åtskilda verksamhetsgrenarna: Ungdomsboende enligt LSS, gymnasiesärskola, vuxenboende enligt LSS samt Daglig Verksamhet.

I början av 2010-talet vidtog en ny nybyggnads- och ombyggnadperiod, en ny matsal kom till och dessutom flera nya verkstadslokaler. Idag är så gott som samtliga fastigheter genomgångna och verksamheten har utökats med två nya grenar: Korttids- samt fritidsverksamhet enligt LSS. Saltå By hyser även sedan ett par år tillbaka den Läkepedagogiska och socialterapeutiska utbildningen, som med sina 80 studenter, blir en levande påminnelse om den stora potentialen som pionjärerna såg i denna lilla Saltå gård 1942.

Text: Gérard Lartaud