21 november, 2017

Oklart vad evidens i vården egentligen betyder

Omkring hälften av det som görs inom den gängse sjukvården uppges egentligen sakna evidens. Vad som är god evidens enligt kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet är dessutom ganska oklart. Ändå används de här begreppen mycket ofta som om de vore helt entydiga – i vårddebatten och i viktiga beslut. Det här speglar en snäv syn på evidens som får en del negativa konsekvenser för många patienter.…

LÄS MER

Omkring hälften av det som görs inom den gängse sjukvården uppges egentligen sakna evidens. Vad som är god evidens enligt kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet är dessutom ganska oklart. Ändå används de här begreppen mycket ofta som om de vore helt entydiga – i vårddebatten och i viktiga beslut. Det här speglar en snäv syn på evidens som får en del negativa konsekvenser för många patienter.

Snäv syn på evidens begränsar sjukvården

Det allvarliga med alltför snäva evidenskrav på olika vårdmetoder tycks vara att de gynnar läkemedelssidan – där det är relativt lätt att mäta smala genomsnittseffekter på enskilda symptom, och där det finns mycket stora forskningsresurser. Samtidigt tränger detta undan andra bra metoder som är mer helhetsinriktade och kanske också mer individuella, och som därför behöver utvärderas på ett bredare och mer kvalitativt sätt. Här finns det också betydligt mindre resurser till forskning.

Vad som anses vara god evidens styr vilken sjukvård vi får – eller inte får. En alltför snäv syn på evidens, särskilt i Sverige, har enligt kritiker lett till att vi blivit ett pillerknaprande folk och att väldigt stora patientgrupper inte får tillgång till mer helhetsinriktade och individuellt utformade vårdmetoder som de i många fall skulle behöva.

I en artikel i GöteborgsPosten skriver en rad professorer att det i vården finns en inbyggd partiskhet för kvantitativa studier och medelvärden, på bekostnad av mångårig erfarenhet. Denna partiskhet begränsar sjukvården på ett allvarligt sätt. Vi missar bra vårdmetoder och det drabbar hundratusentals människor. Exempelvis människor som är multisjuka eller har sjukdomstillstånd som inte är botbara.

Det finns en bred enighet om att vården i Sverige ska vara evidensbaserad. Det är viktigt att veta att det som görs i vården har avsedd effekt och är patientsäkert. Men hur god evidens kan se ut råder det delade meningar om. Socialstyrelsen, SBU (Statens beredning för medicinsk och social hälsa) och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) bedömer om en vårdmetod är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet och därmed också om den ska få förekomma inom vården.

En legitimerad läkare eller sjuksköterska kan bli anmäld och i värsta fall förlora sin legitimation om man avviker för mycket från detta. Det personliga ansvaret är förstås bra på många sätt, men det här skapar också en osäkerhet eftersom gränsen mellan tillåtet och otillåtet är otydlig i vården. Exempelvis kan en bra läkare, på ett patientsäkert sätt, vilja anpassa en behandling individuellt för en viss patient, men läkaren kan då riskera att inte följa det som uppfattas som vetenskap och beprövad erfarenhet och bli anmäld.

Otydligt begrepp förenklas i debatten

I vårddebatten används evidensbegreppet ständigt som tvärsäkert argument. Det är väldigt vanligt att vissa politiker och opinionsbildande skribenter, medvetet eller i brist på kunskaper, försöker etablera en förenklad bild av att det bara finns en form av evidens – och att allt som inte är bevisat med just randomiserade studier är ovetenskapligt. Man skulle kunna tro att evidens är ett väldefinierat begrepp, men så är det inte – varken i vårdpraktiken eller i juridiken. Verkligheten är betydligt mer komplex.

Lars-Åke Johnsson, jurist, författare och tidigare ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, skriver i Ny Juridik (3:17) att all vård inte kan ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Utvecklingen av sjukvården förutsätter ju bland annat att nya vårdmetoder utvecklas. När det gäller kravet på vetenskap, skriver han att det är omöjligt att svara på frågan om vilken vetenskap som kan godtas. Och när det gäller kravet på beprövad erfarenhet är det oklart hur länge och för vem vårdmetoden ska ha använts. Även förarbetena till gällande lagstiftning är oklara om vad som egentligen menas med vetenskap och beprövad erfarenhet. Evidensbaserad vård blir enligt Lars-Åke Johnsson närmast vad kollektivet inom vården, eller snarare vissa ledande företrädare inom olika discipliner, vid en viss tid anser vara vetenskap, vilket dessutom är geografiskt begränsat.

På ett seminarium i Almedalen i år uppskattade professor Nina Rehnqvist från SBU, på en direkt fråga, att minst 50 procent av det som görs i den etablerade vården saknar evidens. En artikel i Läkartidningen för några år sedan tar upp problemet med att gränsen mellan vad som är en godkänd respektive otillåten metod är otydlig. En grundprincip för evidensbaserad vård är att den ska grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga stöd, och om sådant inte finns beprövad erfarenhet. Randomiserade studier väger tyngst och enligt artikeln sorteras vissa studier bort direkt, exempelvis när kontrollgrupper saknas.

Läkemedelsbolag dominerar evidensforskningen

Om randomiserade studier konsekvent väger tyngst i bedömningen av vad som är bästa vetenskapliga stöd kan man fråga sig: Vilket utrymme finns då i praktiken för mer helhetsinriktade vårdprogram som består av flera samverkande vårdinsatser, där det är svårt eller omöjligt att lägga upp sådana studier med kontrollgrupper. Och finns det alls någon plats för individualiserad vård?

I Almedalen framhöll Nina Rehnqvist från SBU att det gäller att välja utvärderingsmetod efter vilken frågeställning det handlar om, och då går det inte alltid att göra randomiserade studier med kontrollgrupper. Hon menar samtidigt att nästan allt går att utvärdera på något sätt, men att man då får leva med olika grader av osäkerhet.

Ursula Flatters, läkare och en av Vidarklinikens grundare, pekar också på att det finns många vårdmetoder som inte går att utvärdera med randomiserade studier och kontrollgrupper. Exempelvis samtal, beröring och kirurgi. Hon menar även att det vetenskapliga tänket i vården präglas starkt av läkemedelssidan, men att hälso- och sjukvård ju inte bara handlar om läkemedel. Hela evidensbegreppet präglas av läkemedelsforskning. Därför blir det lätt mer betoning på just läkemedel i vården medan omvårdnadsområdet, som bygger mer på kvalitativ forskning, filosofi och etik, inte värderas lika högt.

Ett faktum som man inte kan bortse ifrån när det gäller evidens och vilken typ av vård som patienter får tillgång till är att de resursstarka och kommersiellt motiverade läkemedelsbolagen har en mycket dominerande ställning inom forskningen. Enligt en uppskattning sker över 90 procent av all medicinsk forskning inom läkemedelsbolagen. Om tyngdpunkten inom forskningen ligger på patenterade, kommersiellt drivna läkemedel blir detta också en tyngdpunkt i den sjukvård vi får – särskilt om det är en alltför snäv syn på evidens som gäller.

Det finns helt rationella skäl att vara vaksam och förhålla sig kritisk till detta, även om läkemedelsbolagen naturligtvis utvecklar många bra läkemedel. I en sammanställning av frågor och svar på SBU:s hemsida håller myndigheten med om att det finns en risk för att enbart kommersiellt gångbara metoder blir evidensbaserade, och att det därför behövs andra parter som finansierar medicinsk forskning.

Behövs ändrad inställning till integrativ vård

Alltför snäva krav på evidens begränsar patienternas tillgång till integrativ eller komplementär vård. På nyss nämnda seminarium i Almedalen sa Torkel Falkenberg, docent och forskare vid Karolinska Institutet, att evidens inte är bara en enda sak och att begreppet behöver problematiseras mer. En dominerande uppfattning har varit att man helst måste bevisa allt med dubbelblinda studier på samma sätt som för patenterade, potenta läkemedel, vilket innebär enorma mängder dokumentation och mycket stora kostnader. Han menar att sådana pengar inte finns för sådant som inte går att patentera och att det generellt blir lite orättvist att ha samma nivå på evidenskrav för den integrativa vården (som i regel har inga eller betydligt mindre biverkningar än vanliga läkemedel / reds anm).

Torkel Falkenberg berättade att många stora länder börjar se det här på ett annat sätt. Man är mer inriktade på att se om olika integrativa metoder fungerar bättre än den vanliga vården, och låta detta vara vägledande. I England valde man exempelvis att införa akupunktur mot smärta i sjukvården trots att det inte är bevisat på samma sätt som läkemedel. Han menar att det finns mycket att lära av den integrativa komplementära vården, även rent hälsoekonomiskt. Vi måste få in detta i vården. På stora sjukhus i andra länder som USA och Tyskland erbjuder man integrativ vård, inte minst därför att vården blir rationellare. Torkel Falkenberg pekade också på att det är farligt att tro att ”one size fits all” för patienterna, och att detta är typiskt svenskt. Det är viktigt att vi erbjuder olika typer av möjligheter, exempelvis vid kroniska komplexa sjukdomar. Man behöver vara mer lyhörd för patienternas behov.

Integrativ eller komplementär vård är ofta mer inriktad på en holistisk helhetssyn på patienten. Nina Rehnqvist sa att personer inom dagens vård ofta glömmer bort det holistiska och är mekaniker inom sitt lilla område. Man ser då inte helheten. Det är det som är ett av problemen, menar hon. Som svar på frågan varför inte även Sverige satsar mer på integrativ vård som komplement sa Rehnqvist att det beror på att läkarna inte vill och att de sätter sig på tvären. Det behövs en ändring av inställning när det gäller den integrativa vården. Utifrån egen erfarenhet pekade hon också på att alla på myndighetssidan inte alltid är objektiva och opartiska.

presskontakt
Text: Red/Staffan Nilsson

20 november, 2017

Storbankernas hållbarhet: Lite bättre riktlinjer, men fortsatta brister i att hålla löftena

Storbankerna i Sverige gör vissa framsteg när det gäller hållbarhetskrav i sina investeringar och lån. Men mycket återstår – i genomsnitt står man bara bakom 52 procent av internationella principer för hållbarhet. Mer detaljerade fallstudier visar även att storbankerna inte lyckas hålla vad man lovar i sina riktlinjer. Det framgår av årets Fair Finance Guide.…

LÄS MER

Storbankerna i Sverige gör vissa framsteg när det gäller hållbarhetskrav i sina investeringar och lån. Men mycket återstår – i genomsnitt står man bara bakom 52 procent av internationella principer för hållbarhet. Mer detaljerade fallstudier visar även att storbankerna inte lyckas hålla vad man lovar i sina riktlinjer. Det framgår av årets Fair Finance Guide.

Ganska låga policybetyg inom vapen och miljö

Fair Finance Guide tittar främst på bankernas riktlinjer när det gäller olika typer av hållbarhetskrav de ställer på företag som de finansierar eller investerar i, samt hur transparent bankerna redovisar sitt hållbarhetsarbete. Det ger ett sorts policybetyg uttryckt i procent. Årets kartläggning toppas av Ekobanken som når hela 99 procent och JAK Medlemsbank med 92 procent. Storbankerna ligger betydligt lägre och hamnar inom ett spann på 42–61 procent.

Årets betyg fördelar sig också olika inom de 13 kravområdena som Fair Finance Guide tittar på. Storbankernas policylöften om vilka krav man ställer inom korruption, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor får genomsnittligt ganska höga betyg, medan kraven inom områden som vapen, energi, olja & gas, jordbruk och biologisk mångfald får klart lägre betyg. Konstigt nog är klimatförändringar det miljöområde där storbankerna tydligen ställer minst hållbarhetskrav. Allra lägst ligger området skatteflykt där de stora bankerna inte ställer tillräckliga krav på företag man investerar i. Båda de mindre bankerna i kartläggningen, Ekobanken och JAK Medlemsbank, ställer sig bakom i princip alla internationella hållbarhetskrav.

Gradvisa förbättringar i storbankerna

Men det sker ändå en del framsteg hos storbankerna. Exempel på förbättringar man kan se bland dessa under det senaste året är krav på att skogsföretag följer en viss miljöstandard, krav på gruv- och fossilsektorn och skärpta gränser för kolinvesteringar. Det sker också förbättringar i storbankers svartlistning av företag som man inte ska investera i och även bättre redovisning av vilka företag man har dialog med i hållbarhetsfrågor. Sedan Fair Finance Guide startade år 2014 har storbankerna generellt förbättrat sina policybetyg betydligt.

– Vi ser att bankerna har hållbarhet på agendan och vill bättra sig, vilket också bankkunderna kräver idag, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter, som är en av organisationerna bakom granskningen i Sverige.

Skillnad mellan policy och verklighet

Men betygen på bankernas hållbarhetspolicy, dvs vad man lovar i publikt tillgängliga riktlinjer, är inte detsamma som vad som händer i verkligheten. Varje år gör Fair Finance Guide även några fallstudier för att se hur bankernas faktiska investeringar och agerande stämmer överens med deras riktlinjer. Studierna handlar om bankernas investeringar i kontroversiella företag och visar överlag på fortsatta brister hos alla stora banker när det gäller att försvara principerna i sina riktlinjer. Det senaste årets fallstudier avslöjar att svenska storbanker kopplas till skövling av regnskog på Borneo, kränkningar av mänskliga rättigheter i Sudan genom investeringar i Lundin Petroleum, och finansiering av kontroversiella palmoljeplantager i Indonesien. Ingen av storbankerna fick godkänt när det gäller att försöka påverka företagen till förbättring.

– Det är fortfarande en stor lucka mellan vad bankerna säger och vad de gör. Framförallt satsar de för lite resurser på att se till att den finansiella verksamheten lever upp till bankens hållbarhetslöften, säger Jakob König.

presskontakt
Text: Red/Staffan Nilsson

10 november, 2017

Skolkritik i USA: Ökad tid vid skärmar är dåligt för barnen

Överanvändning av skärmteknik i skolan försämrar våra barns fokusering, kunskaper, kritiska tänkande och sociala förmåga. Det här varnar man för i den nya boken Screen Schooled, skriven av två erfarna amerikanska lärare, Joe Clement och Matt Miles, som också driver bloggen paleoeducation.com. …

LÄS MER

Överanvändning av skärmteknik i skolan försämrar våra barns fokusering, kunskaper, kritiska tänkande och sociala förmåga. Det här varnar man för i den nya boken Screen Schooled, skriven av två erfarna amerikanska lärare, Joe Clement och Matt Miles, som också driver bloggen paleoeducation.com.

Ger kognitiva och sociala brister

De beskriver hur skola och hem som är genomsyrade av skärmar skapar en rad kognitiva och sociala brister hos unga människor. I skolan har man idag bråttom att dela ut laptops och pads, men man frågar sig inte vad som är bäst för eleverna.

Författarna är inte teknikfientliga, men de pekar på flera problem i skolan som konsekvens av fokuseringen på skärmteknologi. Bland annat mentalt frånvarande barn som är ofokuserade, dåligt förberedda och osociala, samt lärare som är maktlösa inför distraherande mobiltelefoner. Istället för att bli bättre på att lösa problem vänder sig barnen till Google för svaren. Istället för att fördjupa elevernas intellektuella nyfikenhet blir utbildningsteknologin alltför ofta besvärlig, distraherande och något som förlänger tiden med hemläxor. Samtidigt är skoladministratörer ofta påverkade av tveksam vetenskap som är sponsrad av företag som förser oss med tekniken.

Den nya bokens fullständiga titel är: Screen Schooled: Two Veteran Teachers Expose How Technology Overuse Is Making Our Kids Dumber. Du hittar den bland annat på Adlibris. Den innehåller inte bara kritik mot överanvändning av skärmteknologi. Författarna ger även konstruktiva tips till föräldrar om hur man kan kräva förändring och de beskriver hur ett enklare och effektivare lärande kan se ut.

Silicon Valley-föräldrar verkar inse problemet

Det är intressant att konstatera att två av de största teknologiprofilerna i modern historia, Bill Gates och Steve Jobs, satte gränser för hur mycket deras egna barn fick använda den teknik som de själva var med och utvecklade. Joe Clement och Matt Miles menar att välbeställda Silicon Valley-föräldrar verkar förstå den beroendeframkallande kraften som finns i smartphones, paddor och datorer. De tycks förstå detta bättre än allmänheten. Det finns en rad specialiserade Silicon Valley-skolor som är mycket mer low-tech än övriga skolor. Här använder man exempelvis svarta tavlan och vanliga pennor, och lär sig mjuka förmågor som kreativitet, samarbete och respekt. Ett exempel är Waldorfskolan.

Det finns enligt Joe Clement en växande mängd vetenskaplig forskning som visar på nackdelarna med överanvändning av skärmar. Han ger i en artikel flera exempel på resultat från forskning i USA. Två studier visar att ökande skärmtid leder till försämrade akademiska resultat. Flera forskare och institutioner har i olika studier kommit fram till att ökad tid med digital skärmteknik leder till minskat engagemang i klassrummet, sämre matematikresultat, ökad mobbing, minskad fysisk aktivitet med mera. Studier har också kopplat ökad skärmtid till flera störningar som minskad empati, ökad ångest och sömnproblem.

Joe Clement menar att forskning från olika institutioner och discipliner pekar på samma sak: ökad skärmtid är dåligt för barn. Ända driver skolor på den utvecklingen till en punkt där det inte spelar någon roll vilka gränser man sätter som förälder. Det är helt enkelt inte ok, menar han.

Försämrade förmågor hos elever

Joe Clement, som är prisbelönad lärare, skriver på sin blogg paleoeducation.com att han själv kan se hur hans elever har försämrats av den teknologiska miljön. Det är försämringar som han beskriver i fyra kategorier:
• Försämrat fokus. Unga som använder många former av teknik tror att de blir bra på ”multitasking”. Men ”multitasking” är till stora delar en myt och unga födda på 2000-talet är t.o.m. sämre på detta än äldre generationer. Överstimulansen som skapas av tekniken har minskat ungas förmåga att fokusera på en enda sak som är mindre stimulerande.
Försämrade kunskaper. Unga har blivit beroende av sökmotorer för att få kunskaper och den gränslösa tillgången till information har dämpat deras intellektuella nyfikenhet.
Försämrat kritiskt tänkande. De områden i hjärnan som behövs för tänkande på högre nivå underutnyttjas, vilket leder till förlorad kognitiv förmåga. Detta kombinerat med avsaknad av taktil inlärning från erfarenheter har minskat förmågan att uttrycka djupare tankar.
Försämrade sociala förmågor. Sociala media har ersatt riktig face-to-face- interaktion med kommunikation som är mindre dynamisk och självinvolverande.

Skillnad på användbar och skadlig teknologi

Joe Clement skriver att det här inte handlar om att all teknik är dålig. Det handlar om att unga människor genomsnittligt lägger omkring 9 timmar per dag på passiv konsumtion av underhållningsmedia och att detta påverkar deras kognitiva och sociala utveckling. Den period av livet som är mest kritisk för den mentala tillväxten ägnar hela generationer av unga åt tanklös underhållning.

Enligt Joe Clement finns det självklart många tillfällen då det är bra att använda teknologin och han menar att det finns en klar skillnad mellan användbar och skadlig teknologi. Men han hävdar också att det genomsnittliga barnet är en teknologimissbrukare som inte kan lägga missbruket åt sidan närhelst de vill. Missbruket av den skadliga sidan av teknologin gör också att de inte inser fördelarna med användbar teknologi.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

15 november, 2017

Nedgången i biologisk mångfald har minskat tack vare satsningar

Supermiljöbloggen skriver om hur de 14 miljarder dollar som världens länder lagt på naturvård under en dryg tioårsperiod har gjort att den förväntade nedgången i biologisk mångfald har minskat med 29 procent. …

LÄS MER

Supermiljöbloggen skriver om hur de 14 miljarder dollar som världens länder lagt på naturvård under en dryg tioårsperiod har gjort att den förväntade nedgången i biologisk mångfald har minskat med 29 procent.

Det som har granskats av ett internationellt forskarlag är satsningar gjorda mellan 1992 till 2003. Det här bevisar att sådana här satsningar verkligen funkar. Dock tar det tid innan man kan se resultat av ansträngningarna. Supermiljöbloggen citerar en av forskarna, Anthony Waldron:

”… governments and donors have been unwilling to come up with the necessary budgets, often because there was little hard evidence that the money spent on conservation does any good.”

Forskarna bakom studien säger också att det inte skulle behöva kosta mycket att investera i utvecklingsländer med hög artrikedom – och på så sätt ha möjlighet att rädda mer biologisk mångfald inför framtiden.


9 november, 2017

HAVTORN, Hippophae rhamnoides

Ett enda litet mirakulöst havtorn innehåller lika mycket C-vitamin som en stor citron. Än kan man plocka dem vilt längs våra kustremsor och rasbranter där landet steg över havet efter sista istiden. Havtornsbären, våra brandgula små passionsfrukter vars sträva syra mildras efter frost. Om inte kråkor och måsar redan länsat buskarna.…

LÄS MER

Ett enda litet mirakulöst havtorn innehåller lika mycket C-vitamin som en stor citron. Än kan man plocka dem vilt längs våra kustremsor och rasbranter där landet steg över havet efter sista istiden. Havtornsbären, våra brandgula små passionsfrukter vars sträva syra mildras efter frost. Om inte kråkor och måsar redan länsat buskarna.

Tätt på fjorårsskotten sitter bären och en tagg i handen bjuder busken dem som plocka vill. Dessa har den utvecklat som skydd emot vilt. Lämna gärna några kvistar oplockade för att inte förstöra ljusupptagningsförmågan, rådde en botanist.

Bladen som är lansettlika tycks silvergrå men är egentligen gröna, täckta av små hår för att minska avdunstningen och fånga upp saltet i luften. Liksom klöverplantan samarbetar rotsystemet med kvävefixerande bakterier som gör att marken inte behöver tillsättas mycket näring utan klarar sig bra på sandig och kalkhaltig mark. Dock utkonkurreras havtorn lätt av andra växter. Den är tvåbyggare som betyder att han och honblommor växer på skilda träd och vindpollineras.

Det näringsrika gula karotenet i fruktskalet har den för att avvärja svampangrepp och skadeinsekter, oss skyddar det emot solens skadliga strålningspåverkan och ger huden en solkysst ton. Ren fruktköttolja från havtorn har en strålskyddande faktor motsvarande solfaktor 4. Bland annat användes havtornsolja för att lindra strålskador efter Tjernobylkatastrofen. Havtornbärets fruktkött och kärnolja smörjer våra slemhinnor och piggar upp vår hälsa. I hudvård, naturmedicin och mat, som sylt och saft och smaksättare till sillen och glöggen kan den tillexempel användas. Man kan koka ett vackert gult och smakrikt te på bladen som kan hjälpa att motverka ångest, mala och torka kärnor och fruktskal efter pressning till ett kosttillskott att strö på morgonfilen. Prova gärna att tillföra havtorn köket runt. Toppa en pannacotta med havtorn, en sallad eller en stek!
Det är fettsyrorna Omega 3, 6, 7 och 9 och dess rika innehåll av bland annat vitamin C som gör havtorn till ett superbär i klass med svartavinbär.

Inte behöver vi köpa dyra bär som kosttillskott från andra sidan jordklotet, när vi har den svenska naturen full av vilda nyttiga bär. Blåbär, tranbär, lingon, hjortron, hallon, smultron, körsbär, björnbär, slånbär, rönn och fläder är alla värdefulla koncentrerade små vitaminkällor som finns tillgängliga i våra skogar.
Allra bäst är att blanda bär av olika färg och äta färska men tyvärr fördunstar vitaminerna snabbt och förstörs vid upphettning över 90 grader. Särskilt havtornsbäret som har en kort stjälk förlorar snabbt sin vitalitet efter skörd. Torka i torkugn eller pressa till juise och olja, koka in eller frysa är några av de metoder som står till buds.

Text: Red./Anna Gran
6 november, 2017

Flera goda fördelar med att mjölksyra grönsaker

Surkål är en klassiker och det finns fler grönsaker som passar att mjölksyra. Fördelarna är flera. Man både förädlar och konserverar grönsakerna på ett sätt som ger en hälsosam produkt med frisk smak och möjlighet att äta närodlat året om, berättar Per Henriksen på Skillebyholm i Järna.…

LÄS MER

Surkål är en klassiker och det finns fler grönsaker som passar att mjölksyra. Fördelarna är flera. Man både förädlar och konserverar grönsakerna på ett sätt som ger en hälsosam produkt med frisk smak och möjlighet att äta närodlat året om, berättar Per Henriksen på Skillebyholm i Järna.

Han har länge intresserat sig för näringsfrågor och har hållit utbildningar om bland annat mjölksyrning. Det är en gammal tradition i många länder, exempelvis Tyskland, flera länder runt medelhavet, Ryssland, Korea, Vietnam med flera.

Ger förädlad produkt

– Mjölksyrning är en spännande process som sker spontant och som med bakteriers hjälp ger en ny och bättre produkt. Annars brukar råvaror tappa i kvalitet när man exempelvis förädlar dem genom kokning, säger Per Henriksen.

Vid mjölksyrning skapar man en miljö som motsvarar förhållanden i tarmen – ljummet och fritt från syre – där mjölksyrebakterier kan frodas. Man favoriserar just dessa bakterier genom att tillsätta 1-2 procent salt, som de flesta andra mikroorganismer inte tål. Saltet drar samtidigt ut vatten ur grönsakerna och säkrar att det finns vätska i behållaren som hindrar syre att nå grönsakerna.

Genom mjölksyrning får man en förädlad och konserverad produkt med frisk och syrlig smak, om det görs på rätt sätt. Den långa hållbarheten för mjölksyrade grönsaker är en av fördelarna, inte minst om man helst vill äta närodlat under hela året.

– Man kan visserligen lagra exempelvis kål och morötter som de är över vintern, men de blir då med tiden sämre och sämre. Med mjölksyrning blir de istället bättre och bättre, menar Per.

Bra för tarmfloran och hälsan

Mjölksyrning av grönsaker har enligt Per flera hälsofördelar. Det bildas B-vitaminer och olika tarmaktiverande substanser som stimulerar tarmrörelser. Mjölksyrade grönsaker gynnar bakteriefloran i tarmen och ger bättre hälsa där. Äter man mjölksyrade grönsaker hjälper det också till att bryta ner proteiner från kött och fisk och det underlättar också nerbrytning av mättade fetter.

Att mjölksyrade grönsaker är bra för hälsan intygar också Jackie Swartz som är barn- och ungdomspsykiater, allmänläkare och forskare.

– Mjölksyrade grönsaker bidrar med flera goda bakterier och stimulerar till en sund tarm. I tarmområdet finns 80–90 procent av vårt immunförsvar, som påverkar mycket av vår hälsa. En viktig fråga är hur en normal tarmflora ser ut och hur man återställer den. En normal tarmflora ska innehålla flera olika sorter av mjölksyrebakterier, det är då den är sund, säger Jackie Swartz

Han berättar att ett stort forskningsfält de senaste åren är just tarmens innehåll av olika bakterier. Man har här börjat förstå att det även finns ett starkt samband mellan tarmens innehåll och vad som händer i hjärnan.

Så gör man

Vitkål, morötter och bönor tillhör troligen de vanligaste grödorna att mjölksyra. Men det passar även för andra grönsaker som exempelvis rödbetor, selleri och palsternackor. Per Henriksen berättar att det är viktigt att grödorna har struktur, annars löser de upp sig i processen. Exempelvis passar därför inte sallad och växthusgurka att mjölksyra, däremot går det bra med frilandsgurka som har mer struktur. Med tanke på att strukturen i olika grönsaker förändras över tid blir resultatet också bäst om man mjölksyrar dem vid olika tidpunkter. Bönor och vissa gurkor är bäst att mjölksyra omkring augusti månad, medan de flesta andra grönsaker som vitkål, morötter, rödbetor, selleri och palsternackor passar bäst att mjölksyra under oktober–februari.

För de flesta grönsaker får man, enligt Per, bäst smak om man även har i vitlök i mjölksyrningen. Det gäller dock inte vitkål som blir bra utan detta. Vitlöken har antibiotiska egenskaper som främjar mjölksyrebakterier genom att den rensar bort en del andra bakterier. Pepparrot är också bra för detta.

Man kan mjölksyra både hela och rivna grönsaker. Till hela grönsaker behöver man lite mer salt, enligt Per uppemot 2 procent. Mjölksyrningen sker bäst vid rumstemperatur, varefter de mjölksyrade grönsakerna får mogna i kyla. Det är viktigt att använda en behållare med lock som hindrar syre att tränga in och som samtidigt kan släppa ut den koldioxid som bildas. I hushåll fungerar det bra med vanliga konserveringsglas med metallbygel och gummiring.

Per Henriksen beskriver mjölksyrningen i tre faser.
1. Kaosfasen, de första 1–3 dagarna när det är kaos i mikrofloran.
2. Mjölksyrningsfasen, 1–2 veckor, där mjölksyrebakterierna trivs och omvandlar socker till bland annat koldioxid.
3. Mogningsfasen. När grönsakerna smakar surt placeras de i kylskåp för att mogna. Målet är en frisk och syrlig smak.

Tre av Pers recept

Surkål, 2 liter
Cirka 2,5 kg vitkål, cirka 20 g salt, lite kummin och eventuellt lagerblad.
Kålen strimlas och varvas med salt och kryddor i en bunke. Sedan pressar man den i burken (utan våld och med visst tålamod) tills det saftar sig och vätskan täcker kålen.

Syrade morötter, 2 liter
Cirka 2,5 kg rivna morötter, 8 klyftor vitlök, cirka 20 g salt och eventuella kryddor efter smak. I övrigt ungefär som för surkål ovan.

Syrade bönor, 2 liter
Cirka 1 kg bönor, cirka 20 g salt löst i 1 liter vatten, 8 klyftor vitlök, färska gröna blad av kyndel, timjan, dill eller annat.
Bönorna förvälls lätt så de fortfarande är krispiga. Lägg lite färska gröna blad i botten av burken, lägg i de avsvalnade bönorna, varva med vitlök, avsluta med lite gröna blad på toppen och häll på det salta vattnet så att burken blir fylld.

Enklast är att lämna burkarna i rumstemperatur i 1–2 veckor tills grönsakerna får en syrlig smak. Därefter ska de stå i kylskåp cirka en månad. Sedan är det klart att äta. Oöppnade burkar står sig upp till ett år i kylskåp.

presskontakt
Text: Red/Staffan Nilsson
3 november, 2017

Ny fördjupande podd från Saltå Kvarn

Sprida fördjupade kunskaper om mat som både smakar gott och är bra för miljön. Det är förhoppningen med den nya podcast som Saltå Kvarn nu startat: Laga en bättre värld. Här kommer vd Johan Ununger att träffa och samtala med spännande gäster om hur vi kan leva, äta och odla på ett mer hållbart sätt.…

LÄS MER

Sprida fördjupade kunskaper om mat som både smakar gott och är bra för miljön. Det är förhoppningen med den nya podcast som Saltå Kvarn nu startat: Laga en bättre värld. Här kommer vd Johan Ununger att träffa och samtala med spännande gäster om hur vi kan leva, äta och odla på ett mer hållbart sätt.

– Vi kommer i lugn och ro att prata mer fördjupat om viktiga saker. I en tid när allt ska sägas så väldigt kort tycker jag det är befriande. Jag föredrar det framför exempelvis twitter som jag egentligen inte tycker ger oss någonting, säger Johan Ununger.

Innehållet i podden ska ha beröring med det Saltå Kvarn gör, men inte vara direkt marknadsförande. Johan kommer att prata med personer som främst har mycket kunskaper och är duktiga på det de gör, snarare än att de är allmänt mycket kända. Nya avsnitt ska komma ungefär en gång per månad.

Första avsnittet ligger ute nu och gäst där är Lisen Sundgren, som är herbalist, receptutvecklare, författare, föreläsare och expert på ätliga vilda växter. Hon har bland annat skrivit boken Vildvuxet. I Saltå Kvarns podd berättar hon bland annat att om vi lär oss att äta några vilda växter per säsong får vi automatiskt en mer varierad kost. Lisen ger också ett recept på humus med knorr av skogens vilda växter.

I planen ligger närmast ett avsnitt om gröt och ett avsnitt med en bonde som arbetar bredare med hållbarhet än de ekologiska kraven.

Här hittar du Saltå Kvarns nya podcast Laga en bättre värld.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson
2 november, 2017

En film om barn på barnens villkor

Barndomsskildringarna är många i populärkulturen, såväl spelfilm som dokumentärer och litteratur. Men ofta är det från den vuxna personens perspektiv. Den norska regissören Margreth Olin tänkte tvärtom och har gjort en film om barn på deras villkor.…

LÄS MER

Barndomsskildringarna är många i populärkulturen, såväl spelfilm som dokumentärer och litteratur. Men ofta är det från den vuxna personens perspektiv. Den norska regissören Margreth Olin tänkte tvärtom och har gjort en film om barn på deras villkor.

I filmen får vi följa en grupp barn på förskolan Aurora på Nesodden i Norge under ett år. Vi får ta del av barnens fantasi och lekar, och hur de skapar sina egna världar. Den handlar om glädjen i att vara barn. I ett pressmeddelande säger Margreth Olin, som är en av Norges mest framstående filmskapare:

”Det blir ett allt starkare fokus på prestationer och konkurrens i skolan, åldern för skolstart sänks och allt yngre barn ska ta till sig akademisk kunskap. Jag är rädd för att vi som samhälle tappar barnens olika personligheter eftersom vi inte tar tillvara de gåvor barnen har. Barndom är en tyst protest. Den visar en förskola där barnen får vara i fred och där träden lär dem att växa i sin egen takt.”

När filmen släpptes i Norge och Danmark fick den mycket uppmärksamhet och orsakade diskussioner om hur viktigt det är att barn får leka och vara barn. Margreth Olin menar att det är barnens arbete och att det måste få ta tid. Nu går den upp på svenska Folkets bio-biografer runtom i landet.

31 oktober, 2017

Företag med mångfald är mer innovativa

I ett intressant TED-talk pratar Rocío Lorenzo om en undersökning hon gjorde tillsammans med kollegor. De undersökte 171 företag för att ta reda på om företag som prioriterar mångfald bland sin personal är mer innovativa. Svaret var ett solklart ja. …

LÄS MER

I ett intressant TED-talk pratar Rocío Lorenzo om en undersökning hon gjorde tillsammans med kollegor. De undersökte 171 företag för att ta reda på om företag som prioriterar mångfald bland sin personal är mer innovativa. Svaret var ett solklart ja.

Anledningen till att Lorenzo ville undersöka saken var att hon som affärskonsult märkte hur homogena många företag var. Många ledare hon mötte såg mångfald som något att kunna visa upp för att vara politiskt korrekt eller, i bästa fall, för att det var rätt sak att göra – men inte som något man prioriterade av affärsmässiga skäl. Hon ville se om bilden gick att förändra genom att kunna visa resultat svart på vitt.

Via universitetet i München undersökte Lorenzo och hennes team 171 företag i Tyskland, Österrike och Schweiz och fortsatte sedan med totalt hela 1600 företag i ytterligare fem länder. De undersökte hur mångfalden i företagen såg ut och hur pass innovativa de var (t ex genom att undersöka nya produkter och tjänster). I begreppet mångfald räknade de in aspekter som exempelvis ursprung, kön och ålder. Och som sagt fick de ett solklart svar: De företag som hade mindre homogen personal var mer innovativa.

Men en kvinna i styrelsen räcker inte, det måste vara minst 20 procent kvinnor på ledande roller för att det ska ha någon effekt. Det funkar enligt Rocío Lorenzo inte heller att tänka att det kommer lösa sig automatiskt med tiden – det har ju inte blivit så hittills. Istället måste företagen jobba medvetet och aktivt för att anställa folk av olika kön, ursprung och ålder för att det ska bli någon skillnad. Det kan göras genom att till exempel sätta upp mål kring vilken mångfald man vill uppnå inom en viss tidsperiod. Här kan du se hela TED-talket:

27 oktober, 2017

Tre höjdpunkter från Bokmässan på UR Play

På Bokmässan i Göteborg är det alltid mängder av intressanta seminarier som behandlar aktuella frågor i samhället. Numera läggs ett urval av dem upp på UR Play till allmän beskådan. Här tipsar vi om tre favoriter! …

LÄS MER

På Bokmässan i Göteborg är det alltid mängder av intressanta seminarier som behandlar aktuella frågor i samhället. Numera läggs ett urval av dem upp på UR Play till allmän beskådan. Här tipsar vi om tre favoriter!

#1. Det som är kvar när vi glömt vad vi lärt oss

Är bildning att lära sig kunganamn, årtal och latinläxor utantill? Eller är det vad Ellen Key kallade ”det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt oss”? Är den humanistiska bildningen mer eftersträvansvärd än den naturvetenskapliga? Varför, i så fall? Frågan diskuteras här av olika personer som är verksamma i den akademiska miljön.
Se seminariet här.

#2. Fri tanke, fri forskning och andra fina ord

Universitet och högskola förknippas fortfarande med forskning och kunskapsförmedling men villkoren förändras. Dessa platser blir alltmer som företag som ska redovisa resultat och effektivitet. Parallellt med det anpassar man utbildningar till vad som eftersöks på arbetsmarknaden. Vad innebär allt det här på sikt? Se det här samtalet med bl a historikern Johan Östlund och filosofen Sharon Rider.
Se seminariet här.

#3. Det nya Norrland – staden och landet

De unga flyr byar och småstäder medan storstäderna växer så det knakar. Här samtalar serietecknaren och förläggaren Mats Jonsson, folkmusikern Sara Parkman och författaren Po Tidholm (som har skrivit mycket om Norrlands avbefolkningstendenser, bland annat) om ett högaktuellt ämne. Vad händer när alla bor i storstäderna? Vad blir kvar av de små platserna, som en gång var så levande?
Se seminariet här.