21 mars, 2019

Hjälpsamt: Pollenallergi

Pollenallergi kan orsaka röda kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva, orsakade av att slemhinnorna överreagerar på ett ämne i omgivningen som exempelvis trädpollen, gräspollen, husdjur, kvalster, blommor eller mögel. OBS! Om halsen svullnar upp eller om du får andningsbesvär måste du söka läkarvård. …

LÄS MER

Pollenallergi kan orsaka röda kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva, orsakade av att slemhinnorna överreagerar på ett ämne i omgivningen som exempelvis trädpollen, gräspollen, husdjur, kvalster, blommor eller mögel.


OBS! Om halsen svullnar upp eller om du får andningsbesvär måste du söka läkarvård.

 

Om du har en allergi så startar kontakten med det ämne du allergisk emot en inflammatorisk process. Hjälpsamt ger dig råd om vad du kan göra för att lindra symtomen. Råden kan användas vid pollenallergi och även prövas vid andra allergier.

 

En snabb åtgärd:

Lägg en skiva citron på tungan vid besvär i ögon eller näsa.

OBS! Om reaktionen är så kraftig att halsen svullnar och du får besvär att andas är det viktigt att du söker läkarvård!
I väntan på läkare, eller på väg till läkare, kan du prova att suga på en bit citron eller suga på en isbit. Dessa åtgärder verkar sammandragande i slemhinnorna.

 

Handbad med citron

Med ett citronhandbad kan reaktionen i den akuta fasen dämpas.

  1. Fyll ett handfat eller annan behållare med behagligt varmt vatten – handbad kan vara tillräckligt, men för kraftigare verkan bör vattnet räcka upp över armbågarna.
  2. Ta en rengjord citron. Dela citronen under vattnet och skär i skalet runtom, så att den eteriska oljan frigörs. Pressa sedan ut citronens saft i vattnet. Använd helst en ekologisk citron, annars använd endast citronsaften.
  3. Sitt med armarna i citronbadet i ca 15 minuter.
  4. Torka armarna och sätt på en tröja. Ta gärna en vilopaus efteråt om du har möjlighet.

Ögonskölj och ögondroppar

Skölj ögonen med koksaltlösning om de kliar.
Du kan antingen köpa en färdig koksaltlösning eller tillreda en själv (1 kryddmått salt till 1 dl kokande vatten som får svalna till rumstemperatur).
Ta ett litet glas eller en anpassad ögonsköljningskopp och skölj ögonen genom att hålla glaset med vattnet in mot ögat och luta huvudet bakåt så att vattnet kommer åt att skölja ögat.

Färdiga ögondroppar som innehåller koksaltlösning eller ögontröst (Euphrasia officinalis) kan lindra symptomen.

 

Nässkölj och nässpray

Skölj näsan med koksaltlösning för att rengöra och återfukta nässlemhinnan. Det har också har en avsvällande effekt genom att dra ut vätska ur nässlemhinnan.

Du kan antingen köpa en färdig koksaltlösning eller tillreda en själv (1 kryddmått salt till 1 dl kokande vatten som får svalna till rumstemperatur).

Skölj näsan genom att använda en spruta, speciella nässköljare finns att köpa. Luta huvudet något framåt och åt motsatt sida än den du sprutar in saltlösningen i så att det rinner ut ur den andra näsborren eller följ anvisningar i förpackningen.

Det finns även nässprayer med olika salthalt att köpa.

Färdig nässpray som innehåller Aloe vera och koksaltlösning är vårdande för nässlemhinnan.

Färdig nässpray som innehåller en kombination av citron (Citrus x limon) och kvitten (Cydonia oblonga) kan minska symptomen men även motverka att symptomen uppstår.

Nässpray som bildar en skyddande barriär mot pollen på nässlemhinnan med exempelvis cellulosapulver. Om du vill kombinera med en annan nässpray, tänk på att använda barriärsprayen sist, så att effekten av den andra inte förhindras.

Adrenerga nässprayer är avsvällande, men kan ge biverkningar och ett läkemedelsberoende. Om du vill använda adrenerga nässprayer ska de generellt inte användas längre än 10 dagar. Du kan också pröva med en svagare styrka anpassade för barn och se om det räcker.

 

Förebyggande åtgärder

Ät en citronskiva strax före varje måltid. När du äter citron i samband med en måltid minskas citronens angrepp på tandemaljen.

Vårda immunsystemet genom att tillföra tarmen bakteriekulturer (probiotika), exemelvis i form av mjölksyrade grönsaker (som surkål), syrade mjölkprodukter och andra livsmedel med levande bakteriekulturer.

Gör koncentrationsövningar, som meditation eller liknande. Genom att öva vår mentala förmåga kan vi stärka närvaron, vilket kan mildra symptomen.

Undvik pollen genom att följa pollenprognosen. Vädra när pollennivåerna är som lägst – ofta tidigt på morgonen. Duscha och tvätta håret innan du går och lägger dig på kvällen. Ta inte in växter som kan ge dig besvär. Ta av ytterkläderna när du varit ute.

Ta reda på vilka födoämnen som kan ge korsallergi och undvik de som du får en reaktion.

 

Om Hjälpsamt

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

Text: Ursula Flatters
Läkare

16 mars, 2019

Färre sjukskrivna efter vård vid Vidarkliniken

Vägen tillbaka till arbetslivet är ofta lång för den som drabbats av sjukdom på grund av smärta eller stress. Andelen av dessa patienter som är sjukskrivna minskar dock både efter konventionell landstingsvård och integrativ vård vid Vidarkliniken. Det visar en nypublicerad studie som följde ca 1800 patienter i fyra år. …

LÄS MER

Vägen tillbaka till arbetslivet är ofta lång för den som drabbats av sjukdom på grund av smärta eller stress. Andelen av dessa patienter som är sjukskrivna minskar dock både efter konventionell landstingsvård och integrativ vård vid Vidarkliniken. Det visar en nypublicerad studie som följde ca 1800 patienter i fyra år.

Kroniska smärt- och stresstillstånd innebär ett stort lidande för individen och ett ansenligt inkomstbortfall för samhället. Patienter med dessa tillstånd genomgår också ofta sjukskrivningar som kan bli långvariga. Forskarna försöker förstå de bakomliggande processerna för att förbättra vård, rehabilitering och arbetsliv, så att fler kan återgå i arbete, helt eller delvis.

 

Omkring 1800 patienter

Den aktuella studien omfattar totalt omkring 1800 patienter, mest kvinnor 20-49 år, som remitterats för smärta eller stress till Vidarkliniken eller vanlig vård. Sjukskrivningsdata hämtades från Försäkringskassans register. Närmare bestämt registrerades fyra olika kategorier av sjukskrivning:

 

  • hel sjukskrivning med sjuk- och aktivitetsersättning
  • hel sjukskrivning med antingen sjuk- och rehabpenning eller en kombination av sjuk och rehabpenning och sjuk- och aktivitetsersättning
  • deltidssjukskrivning
  • ingen sjukskrivning

Sjukskrivningstal jämfördes för patienterna vid fyra tidpunkter – ett år före remittering till integrativ eller vanlig vård, vid påbörjad vård samt ett och två år därefter.

– Det är unikt att följa patienterna över så lång tid som fyra år. De flesta tidigare studier av sjukskrivning har varit kortare, berättar Tobias Sundberg, en av forskarna bakom studien som genomförts under ledning av docent Torkel Falkenberg vid enheten för studier av integrativ vård, sektionen för omvårdnad, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

 

Färre sjukskrivna i båda grupper

Sjukskrivningstalen sjönk i båda grupperna över tid, alltså för patienter remitterade till antingen konventionell landstingsvård eller integrativ vård.

Tobias Sundberg:

– Men det verkar generellt vara en lång väg tillbaka för patienter med dessa tillstånd. Andelen sjukskrivna patienter minskade gradvis över ett par års tid. Ingen av grupperna påvisade således någon ”quick fix” beträffande sjukskrivningar.

 

"Den positiva trenden med minskad andel sjukskrivna patienter över tid kan därför utgöra ett första viktigt kvitto, som pekar mot att både den integrativa vården och konventionell vård kan bidra till förändring"

 

Vad minskningarna beror på går det bara att spekulera om när det gäller en tillbakablickande observationsstudie av det här slaget. Det kan vara en effekt av vården, men det kan också finnas andra mer systematiska eller tekniska orsaker såsom sjukdomarnas naturliga förlopp eller hantering och reglering av sjukskrivningar över tid.

Andra begränsningar i studien är avsaknaden av data om vårdbesök och behandlingsplaner, sjukdomens varaktighet och intensitet av smärta och stress, samt patienternas arbetssituation. Resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Studien är framför allt en första beskrivning av sjukskrivningstal som kan bidra med information till hypoteser och forskningsfrågor i framtida studier, betonar Tobias Sundberg.

 

Fler sjukskrivna i integrativ vård

Ett resultat från studien var att det var större andel sjukskrivna patienter i integrativ vård än i konventionell vård.

Tobias Sundberg:

– Det kan bero på att patienterna i integrativ vård hade mer långvariga tillstånd än patienterna i konventionell vård. Det är en intressant observation som vi rekommenderar att det forskas vidare på i framåtblickande kliniska studier. Vi saknade nämligen information om sjukdomsförlopp och sjukdomens varaktighet i den här tillbakablickande analysen.

 

Sjukskrivningsstudien viktigt kvitto

Tidigare observationsstudier av den integrativa vården vid Vidarkliniken har rapporterat att patienter tycks få bättre livskvalitet, högre självskattad hälsa, bättre levnadsvanor och minskat behov av vissa läkemedel.

Sjukskrivningsstudien bidrar till detta genom att beskriva en mer objektiv ”hård” markör som kan användas för att studera eventuella effekter av olika åtgärder i forskningssammanhang. Den positiva trenden med minskad andel sjukskrivna patienter över tid kan därför utgöra ett första viktigt kvitto, som pekar mot att både den integrativa vården och konventionell vård kan bidra till förändring i det avseendet.

 

Flera styrkor i studien

  • Studien har flera styrkor. Hit hör att vi i den statistiska analysen och rapporteringen använt standardiserade metoder från Nationella registret över smärtrehabilitering och Försäkringskassan. Den antyder också värdet av att bygga in flera tidsmässiga observationspunkter i framtida studier.
  • Detta är också en av de första studierna i världen som överhuvudtaget belyst integrativ vård och sjukskrivningstal. Därmed kan den bidra till att utveckla hypoteser och metodrekommendationer in i den vidare forskningen, vilket studien också diskuterar, avslutar Tobias Sundberg.

 

Forskningsrapporten ”Exploring sick leave in integrative care – retrospective observations and future study recommendations” publiceras i Journal of Alternative and Complementary Medicine.

Andra medförfattare är från Göteborgs universitet, Quality Stat AB, Umeå och University of Technology, Sydney, Australien. Studien har delfinansieriats av fristående forskningsstiftelser i Sverige, Finland, Holland och Tyskland.

 

David Finer

9 mars, 2019

Nu stänger Vidarkliniken

Efter 33 års verksamhet stänger vi nu, med sorg i hjärtat, Vidarkliniken/Vidar Rehab, Nordens enda integrativa sjukhus. …

LÄS MER

Efter 33 års verksamhet stänger vi nu, med sorg i hjärtat, Vidarkliniken/Vidar Rehab, Nordens enda integrativa sjukhus.

Vitsorden från våra patienter har varit på topp och när landstingsavtalen hotades skickade över 20 000 patienter, anhöriga och andra vänner till kliniken, mail till politikerna i Stockholms Läns Landsting för att uttrycka sitt stöd för vår verksamhet.
Det hjälpte inte och nu ger vi upp. Huvuddelen av vår verksamhet stängdes 1 mars och resten avvecklas i steg med slutdatum 18 september.

 

Skillnaden ligger i människosynen

Stängningen av Vidarkliniken innebär att möjligheterna för patienter att välja den läkarkontrollerade internationellt etablerade integrativa antroposofiska vårdformen i Sverige i princip omöjliggörs.

Vår skickliga och uppskattade personal har utgjorts av legitimerade läkare och sjuksköterskor, med samma kompetens som inom den gängse sjukvården, men med vidareutbildning inom antroposofisk hälso- och sjukvård, liksom av legitimerade terapeuter och andra experter inom denna vårdform. Antroposofisk hälso- och sjukvård vilar liksom skolmedicinen på naturvetenskaplig grund och utövas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Skillnaden är en människosyn där även livssituation och existentiella frågor bearbetas i samband med svåra sjukdomstillstånd och där fokus ligger på att stärka det friska s k salutogenes. Terapierna är ofta taktila och läkemedlen till för att förstärka kroppens eget försvar.

Vidarkliniken/Vidar Rehab har följt svensk lagstiftning, uppfyllt våra avtal, levererat goda forskningsresultat och våra patienter är enligt landstingets egna mätinstrument genomgående mycket nöjda. Trots detta har vår verksamhet varit omstridd sedan start.

Bakgrunden är okunnighet och rädsla hos beslutsfattare, som framför allt i Stockholms Läns Landsting, som under förnedrande former såg till huvuddelen av avtalen med Vidarkliniken sades upp för ett par år sedan. Politiker och tjänstemän svek när det gällde en av de mest älskade vårdinrättningarna i Sverige.

 

Studie på smärtpatienter

EU:s krav på Sverige att hitta en rimlig lösning för de komplementära antroposofiska naturläkemedlen blev spiken i kistan. Detta trots att dessa läkemedel under mer än 90 års användning i Sverige, Europa och övriga världen har visat sig både patientsäkra och fungera väl.

I Tyskland, Schweiz och Frankrike, liksom i ett stort antal andra länder har 100 000-tals patienter istället blivit hjälpa av både de antroposofiska läkemedlen och övriga terapier som ingår i den integrativa antroposofiska hälso – och sjukvården.

Omfattande forskning har också bedrivits i Sverige och utomlands och de resultat som kommit fram har varit både anmärkningsvärt positiva och övertygande.

I dagarna publicerades en forskningsrapport i den vetenskapliga tidskriften Journal of Alternative and Complementary Medicine, som visar hur smärt – och stresspatienter i anslutning till vård på Vidarkliniken förbättrade sin arbetsförmåga och minskade sin sjukskrivning. Studien är en jämförande registerstudie där två grupper av patienter med överensstämmande problematik togs om hand på Vidarkliniken respektive i landstingets vård. Arbetsförmåga och sjukskrivning kontrollerades ett år före behandling, liksom ett, respektive två år, efter vårdtidens slut. Vidarklinikens patienter hade genomgående ett sämre utgångsläge och mer komplexa tillstånd än landstingets patienter, men kom ändå snabbt tillbaka i arbete. Motsvarande patienter i den offentliga vården förbättrade också sin arbetsförmåga, men inte lika uttalat.

 

 

"Medan Norge och flertalet länder i Europa, liksom WHO, anser att samverkan mellan så kallad skolmedicin och olika komplementära terapier är ett område som hör framtiden till, vågar Sverige inte satsa."

 

 

Studier har tidigare publicerats som pekar på signifikant ökad livskvalitet och minskad läkemedelsanvändning efter vård för stressrelaterad ohälsa på Vidarkliniken.

En annan studie visade att efter integrativ vård mot smärta på Vidarkliniken halverades förskrivningen av smärtläkemedel, medan patienter i vanlig sjukvård däremot nästan dubblerade sin användning. Studien publicerades i PLOS One, en internationell vetenskaplig tidskrift med högt anseende.

Den integrativa medicinen, även kallad KAM (Komplementär Alternativ Medicin) beskylls av kritiker för att vara ovetenskaplig, men när termen används internationellt avses utveckling och integration av evidensbaserad kunskap från olika alternativa medicinska traditioner som komplement till den etablerade medicinen. Antroposofisk hälso- och sjukvård faller under begreppet integrativ medicin liksom akupunktur, kiropraktik, osteopati etc. Stora folksjukdomar och kroniska sjukdomar, som är utbredda folkhälsoproblem, anses generellt ha mycket positivt att hämta från den integrativa vården. Ökade kostnader för sjukfrånvaro samt läkemedelsskador på 10-20 miljarder årligen bara i Sverige enligt Svensk apoteksförening, borde motivera en satsning på integrativa modeller som uppenbarligen fungerar.

Sverige har mycket att lära av Norge, som på senare tid öppnat för samverkan mellan företrädare för skolmedicinen och komplementära terapier. Politiskt ville man möta den norska befolkningens önskemål om att få tillgång till komplementära behandlingar även inom den vanliga vården. En kommitté med stor bredd tillsattes. Förutom läkare och sjuksköterskor deltog specialister inom komplementära metoder, farmaceuter, forskare, antropologer, sociologer, statsvetare etc. Specialisterna fick bl a som uppgift att sätta sig in i de olika områden som de själva inte sedan tidigare hade kompetens om. Utredningen utvecklades till en utbildning och bidrog till att man kunde komma fram till ett nästan enhälligt förslag till Stortinget om hur man skulle gå till väga för att öppna upp mer för komplementära metoder i vården.

 

Omfattande efterfrågan

Efterfrågan på KAM är omfattande och ser relativt lika ut i de länder vi har kunskap om. I Tyskland och Frankrike uppger cirka 75 procent av befolkningen att man prövat på någon form av kompletterande terapier eller läkemedel. I Schweiz är motsvarande siffra 90 procent! I dessa länder är möjligheterna att välja dessa vårdformer väl tillgodosedda. I Sverige är efterfrågan enligt en NOVUS- undersökning 2015 i princip lika stor (67 procent skulle uppskatta om deras läkare hade kunskap om komplementär medicin. Siffran för kvinnorna var hela 76 procent), men valmöjligheterna är snart helt borta.

I kontrast till den politiska utvecklingen visar en NOVUS-undersökning från förra sommaren att 47 procent av våra svenska allmänläkare är positiva till komplementär vård och 39 procent skulle gärna vilja erbjuda sina patienter denna möjlighet. 65 procent tror att deras patienter skulle uppskatta om deras läkare hade utbildning inom detta område. 4 av 10 läkare får frågor från sina patienter varje vecka om komplementära terapier och 6 av 10 får det minst en gång i månaden.

Stor okunskap hos makthavare

En opinionsbildande kraft i Sverige som är starkt bidragande till det negativa och aggressiva debattklimat som härskar i denna fråga är ett antal medlemmar från Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF), som utgör en svensk gren av den internationella skeptikerrörelsen. De senaste åren har företrädare för organisationen – som uppträder i privata roller – gått till hårda angrepp mot personer, verksamheter och grupper som företräder den integrativa medicinen – i debattartiklar, genom medverkande i TV och radio, diskussioner i webbforum, egna podcasts och tidskrifter, och genom att systematiskt redigera och kontrollera faktaposter som man uppfattar som motståndare på svenska Wikipedia. VoFs företrädare har vunnit gehör inte minst hos makthavare. Vidarkliniken har felaktigt, och trots tydliga dementier, i media beskyllts för att vara mässlingsivrare och vaccinationsmotstånd och, anklagats för att ägna oss åt pseudovetenskap och kvacksalveri och företräda en rakt igenom homeopatisk läkemedelsfilosofi. Den handfull personer som engagerat sig i den debatt som förts i Sverige de senaste åren kring integrativ medicin kan med rätta konstatera att de lyckats.

Slutsatserna från utredningen om den integrativa medicinens framtid i Sverige1) läggs nu på regeringen bord efter två års arbete. Konkreta förslag som för frågan framåt ser ut att saknas. Medan Norge och flertalet länder i Europa, liksom WHO, anser att samverkan mellan så kallad skolmedicin och olika komplementära terapier är ett område som hör framtiden till, vågar Sverige inte satsa.

1) ”Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården Dir. 2017:43”,


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

19 mars, 2019

Waldorf 100 år: Waldorfpedagogik – ett naturligt val för moderna föräldrar

Skolledare har börjat tala om hållbarhet, ekologisk och giftfritt. Och Sveriges riksdag planerar en lag om mobilfria skolor. Det verkar helt enkelt finnas en strävan efter att alla barn ska få det lite mer som mina barn alltid haft det i waldorfskolan. …

LÄS MER

Skolledare har börjat tala om hållbarhet, ekologisk och giftfritt. Och Sveriges riksdag planerar en lag om mobilfria skolor. Det verkar helt enkelt finnas en strävan efter att alla barn ska få det lite mer som mina barn alltid haft det i waldorfskolan.

Det plingar till i telefonen. Min snart 18-åriga dotter säger att hon är sugen på guldsoppa med örter som gurkmeja och ingefära. Helst serverat med nybakat surdegsbröd och syrade grönsaker. Mat värdig vilken hälsotidning som helst – men det här är ett recept från barnens gamla waldorfförskola.

När en vanlig skola inför vegetarisk måndag blir det en riksnyhet. Men waldorfskolor är faktiskt de som på riktigt varit avant gardet. Vegetariskt, ekologiskt, ägg från de egna höns och honung från egen biodling är så naturligt att ingen ens pratat om det utåt.

I waldorfskolor lagar man inte bara mat. Man lagar också saker. Med nål och tråd eller fil och lim. När alla började prata om hållbarhet och det blev på modet att giftsanera skolor behövde waldorfpedagogerna knappt lyfta blicken. Plastleksaker och miljögifter skulle aldrig ha kommit innanför tröskeln i en värld som alltid doftat naturligt av såpa, ull och lavendel.

Jämställdhet är också viktigt. När en genusforskare besökte en waldorfförskola upplevde hon först väldigt tydliga könsroller – tills hon upptäckte att det var hon själv som hade sett fel på vilka barn som var flickor och pojkar.

En harmonisk arkitektur och färgsättning är också centralt i pedagogiken.

– När omgivningen är vacker vill barnen naturligt vara rädda om miljön, förklarade en lärare för mig.

Det finns en helhetssyn, med så många olika bra saker att tilltalas av, att det inte är så konstigt familjer från vitt skilda samhällsklasser och kulturer samlas i skolorna. Det är bland annat populärt bland high-tech-arbetande föräldrar i Silicon Valley att sätta barnen i waldorfskola. Även om de anser att IT är bra bedömer de att skärmar bör användas med måtta medan hjärnan utvecklas. De allra flesta pedagoger jag vet införde mobilförbud långt innan någon politiker ens närmat sig frågan.

 

"...inte så konstigt att den vanligaste frågan jag får är om ”barnen verkligen lär sig något också?” Jag tror att de lär sig mer!"

 

Waldorfskolor inger ofta en snäll och trygg känsla där barn gärna leker riddare och drakar till högt upp i åldrarna. Men när det en dag kändes rökdoft i skolan var det en ny elev som trodde att någon hade tänt eld på en papperskorg, precis som det hänt på hennes förra skola.

– Ingen fara, det är bara treorna som växtfärgar garn, lugnade hennes kompisar som själva hade gjort samma sak för några år sedan.

För mig är det omöjligt att inte prata om alla dessa sinnenas upplevelser. Det är därför inte så konstigt att den vanligaste frågan jag får är om ”barnen verkligen lär sig något också?” Jag tror att de lär sig mer!

Kunskapskraven är desamma som i alla Sveriges skolor. En skillnad med waldorf är att de olika sinnena inkluderas i all undervisning. Helt i linje med modern minnesforskning som säger att ju fler minnen som kan kopplas till information man har i hjärnan desto lättare är det att använda sig av kunskapen. Gymnasieelever på naturprogrammet arbetar alltså inte bara med derivat och fysikformler utan får dessutom göra eurytmi och måla med flödande färger. Waldorfpedagogiken genomförs i en rytm som eftersträvar balans. Mellan yin och yang, den högra och vänstra hjärnhalvan eller som jag hört waldorfpedagoger själva uttrycka sig:

– En människa behöver både in- och utandning.

Waldorfpedagogiken har alltså utan att skryta om det varit först med att hantera en rad av dagens utmaningar. Och trots sin tidlöshet har den kanske aldrig legat mer rätt i tiden.

 


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Av: Helena E. Källgren, förälder som vill tacka alla pedagoger på Waldorfförskolan Solgläntan i Sundbyberg, Ellen Key-skolan i Spånga och Kristofferskolan i Bromma för allt ni gjort och fortfarande gör för mina barn, 13 och 17 år gamla.
13 mars, 2019

Salix, sälg, vide, pil

Familjen videväxter Salicaceae är en stor familj allt från viden, sälg, pil, aspar, popplar och örtlika dvärgbuskar. Många arter är böjliga och tåliga och är det främsta materialet för korgbindning. Med plastens framtida utfasning kan de gamla kunskaperna åter komma i bruk genom konsthantverkare och skickliga slöjdare.…

LÄS MER

”Silverglänsande tussar klättrar uppför ranka vidjor, vilande tryggt i knoppskal blickande tårögd ut i den kala världen — Inte ett grönt blad har slagit ut.”

Ingen har som Elsa Beskow och Zachris Topelius bättre skildrat denna bild!

”Grafiskt avtecknar sig trädens skepnad och vi känner igen de typiska särdragen för ek, lönn, björk och ask, men riset i vägkanten på vars kvist vi ser den allra första vårens signum glittra, är vi helt säkra; videung!

Hanblommornas brandgula pollen och doftande nektar är viktig näring för alla humlor, bin och andra insekter i den tidiga vår då vintern dröjer kvar och andra blommor slumrar än.”

Familjen videväxter Salicaceae är en stor familj allt från viden, sälg, pil, aspar, popplar och örtlika dvärgbuskar. Många arter är vattenälskande och snabbväxande, är böjliga och tåliga och är det främsta materialet för korgbindning. 1900-talets accelererande plastförbrukning ersatte det traditionella korghantverket men med plastens framtida utfasning kan de gamla kunskaperna åter komma i bruk genom konsthantverkare och skickliga slöjdare.

Försök med att odla energiskog med salix-sorter på odlingsmark som inte används kan leda till ett biobränsle som alternativ till fossil olja.

”Med hjälp av fotosyntesen tar gröna blad upp koldioxid ur luften och ju tjockare stam desto mer koldioxid lagras. Alla växter binder kol fönyelsebart men genom ”flerårigheten” så lagrar de kolet i koldioxiden under en längre tid och är därmed ännu bättre för klimatet än ettåriga.” skriver Artur Granstedt i sin bok

Rotsystemet renar jorden från kadmium och överflödiga näringsämnen och tungmetaller från åkerjord och binder mark där jorden lätt sköljs bort.

Videung och sly i åkerrenar och diken gynnar mångfalden och hör till landskapsbilden och måste inte genast rensas bort för prydlighetens skull.

 

"...riset i vägkanten på vars kvist vi ser den allra första vårens signum glittra, är vi helt säkra; videung!"

 

Salicylsyra i salix


Vitpilens (Salix alba) läkande förmåga var känd i hundratals år och att tugga sälgbark var i äldre tider ett sätt att bota huvudvärk.

Upptäckten av salicylsyra i slutet av 1800-talet ledde till upphovet av läkemedlet aspirin som effektivt medel emot smärta, feber, inflammation samt en blodförtunnande effekt. Aspirin blev snabbt den mest använda drogen i världen. Flera salix-arter, popplar och älggräs innehåller salicylsyra.

Älggräs (Filipendula ulmaria) som vi kan se utefter fuktiga vägkanter även känt som mjödört då det användes för att smaksätta öl, har gett namn till aspirin då det tidigare kallades Spirea enligt det gamla släktnamnet och bokstaven a från ”acetyl”. Te på älggräs smakar sommaräng och blombuketten sprider en rofylld doft i rummet.

Idag framställs smärtstillande medicin på syntetisk väg.

Korgvide (Salix viminalis) är särdeles snabbväxande och lämplig till energiskog. Den känns igen på sina långa smala lansettlika blad med nedvikt kant och unga skott som är gröna eller gula. Dessa slanor är böjliga och sega och har använts till större korgar och till tunnringar. Enligt den virtuella floran kommer artnamnet viminalis av Latinets vimen som betyder ”lämplig till flätning”.

Flätade korgar av flera pilearter håller för att användas i många decennier.

Jolster (Salix pentandra) en annan videbuske lyser vit om senhösten med ymnigt ulliga bollar när frökapslarna spricker upp. Under frihetstiden, den kärva perioden efter Karl Xll, togs inhemska råvaror på alla upptänkliga sätt tillvara som naturliga hjälpkällor, försök att väva tyg lyckades inte så bra, men väl till stoppning, vadd och ljusvekar. Därav har jolster sitt dialektiska namn Vekarpil.

Barken användes även till växtfärgning.

När jag var barn täljde vi sälgpipor av färska grenar av sälg eller annat stycke kvistfri lövgren när saven steg om våren. De är enkla att tillverka med en morakniv som enda verktyg.

Anna Gran

2 mars, 2019

Poängen med naturviner

Intresset för naturviner ökar starkt. Det är viner som görs med så lite manipulation och tillsatser som möjligt, och ofta småskaligt. Det ger en stor mångfald av viner där karaktären på odlingsplatsen, druvan och även det enskilda vineriet slår igenom tydligare i smakupplevelsen. Som kontrast till detta är inom EU mer än 50 ämnen idag tillåtna som tillsatser i vanlig vinproduktion.…

LÄS MER

Intresset för naturviner ökar starkt. Det är viner som görs med så lite manipulation och tillsatser som möjligt, och ofta småskaligt. Det ger en stor mångfald av viner där karaktären på odlingsplatsen, druvan och även det enskilda vineriet slår igenom tydligare i smakupplevelsen. Som kontrast till detta är inom EU mer än 50 ämnen idag tillåtna som tillsatser i vanlig vinproduktion.

 

Exempel på sådana tillsatser är socker, koncentrerad druvjuice, syror, ekchips, klarningsmedel, svavelföreningar med mera. Ekologiska viner tillåter färre tillsatser än konventionella, biodynamiska viner ännu färre och naturviner nästan inga tillsatser alls. Man kan lite förenklat säga att ju mer naturligt vinet produceras, desto mindre kan man fuska och ta till enkla lösningar.

Ju mindre tillsatser desto mindre fusk

– Det krävs en annan skicklighet och kunskap hos dem som gör naturviner och även hos alla led fram till konsumenten, säger Pia Spörndly som är sommelier och krögare på Matbygget och Järna Kafé och som har lång bakgrund inom gastronomi och vinimport.

Hon beskriver framväxten och ökningen av naturviner som en rörelse och något av ett uppror mot användandet av kemiska bekämpningsmedel och tillsatser. Man har även anammat delar av det biodynamiska, inte minst när det gäller att vårda odlingsjorden och låta platsens terroir prägla vinet. Pia berättar att en av vinodlarna har sagt ungefär att ”det handlar om att göra det bästa vinet och då är det här är den enda vägen”. Man måste ta hand om jorden.

Bara jäst druvsaft – inget tillsatt, inget borttaget

Det finns inga spikade definitioner av vad som får kallas naturviner och heller inga certifieringar som Krav eller Demeter (dock kan naturviner vara Krav- och/eller Demetermärkta). Man får här lita på att odlare och producenter följer de ”regler” eller de gemensamma nämnare som ändå råder bland naturvinsproducenter.

Så naturlig produktion med så lite manipulation som möjligt är en sorts grundinställning inom naturvin. Odlingen av druvorna bör vara ekologisk eller gärna biodynamisk. Det innebär till att börja med att inga kemiska bekämpningsmedel och ingen konstgödsel används. I biodynamisk odling har man också ett självförsörjande kretslopp växtnäringsämnen.

 

"Det krävs en annan skicklighet och kunskap hos dem som gör naturviner"

 

Produktion av biodynamiskt vin och naturvin har en hel del gemensamt. Man är generellt ute efter att i vinet få fram den naturliga karaktären av odlingsplatsen och dess odlingsjord. Vinerna produceras med den naturliga jästen från vingården och utan filtrering, utan klarning och utan eller med mycket liten användning av svavel. Man kan säga att naturviner ska vara jäst druvsaft och inget annat – inget tillsatt och inget borttaget.

– Det blir ett levande vin som talar sitt egna språk och där druvan och jordmånen får sätta tydlig prägel och karaktär på vinet. Det handlar också om småskalig, hantverksmässig produktion vilket gör skillnad. Olika årgångar och producenter sätter också karaktär på naturvinerna och de är svåra att sätt in i en mall, säger Pia Spörndly.

Foto: Erik Olsson

Fruktig och komplex smak

Av det här följer att olika naturviner skiljer sig mycket från varandra.

Men kan man kanske ändå säga något generellt om hur vinerna fungerar smakmässigt?

– Naturvinerna tycker jag generellt är fruktigare och har större komplexitet och djup, och samtidigt en mer ”rättfram” smak. Det smakar mycket druva och det fruktiga känner man ofta först. Naturviner smakar helt enkelt väldigt mycket vad vinet egentligen är. Även mycket av växtplatsen känns, exempelvis om odlingsjorden är kalkrik får vinet mer mineralitet. Smakerna är intressanta, och det kan skilja mycket även mellan närliggande vinodlare, säger Pia.

– Eftersom naturvinerna inte är filtrerade blir de också ”tätare” och kan upplevas som lite tjockare. En annan generell smakmässig särprägel är att man kan känna avsaknaden av tillsatt svavel, särskilt i vita viner där man inom vanlig vinproduktion använder mer svavel än i röda.

Har du själv några favoriter bland naturvinerna?

– I Frankrike är man duktiga på det här. Ett intressant distrikt generellt är Loire-dalen. Här finns en mångfasetterad produktion av naturviner med både gröna och röda druvor, och både mousserande och stilla viner. Bland bra druvor kan jag nämna Chenin Blanc och ett tips på en bra producent är Pierre Olivier Bonomme, säger Pia Spörndly.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson
Presskontakt

Källor

Winefinder

27 februari, 2019

Hjälpsamt: Huvudvärk och migrän

Huvudvärk och migrän kan bero på spänning och stress – men kan också ha en lång rad andra orsaker, många av dem fysiska, andra mer livsstilsrelaterade. Är problemen återkommande kan det vara en god idé att se över vanor och vardagsrutiner. Här får du en råd både om vad som kan ligga bakom och hur du kan behandla med egenvård – allt från svala kompresser till fotbad. …

LÄS MER

Huvudvärk och migrän kan bero på spänning och stress – men kan också ha en lång rad andra orsaker, många av dem fysiska andra mer livsstilsrelaterade.
Är problemen återkommande kan det vara en god idé att se över vanor och vardagsrutiner. Här får du råd både om vad som kan ligga bakom och hur du kan behandla med egenvård – allt från svala kompresser till fotbad.

 

Råden på Hjälpsamt vill inspirera och tipsa om naturlig egenvård som bygger på lång erfarenhet. Här har vi valt ut råd som lämpar sig bäst för huvudvärk och migrän , det kan finnas fler som kan vara gynnsamma än som tas upp i texten.

Huvudvärk och migrän kan bero på exempelvis spänning och stress, men också på för mycket intryck eller för lite sömn. Även fel kroppsställning vid arbete, kraftig kroppslig ansträngning och synfel som inte upptäckts eller korrigerats kan orsaka huvudvärk och migrän, liksom för lite vätska. Mat kan ligga bakom huvudvärk och migrän – för lite, för mycket, eller sådant som du inte tål. Och naturligtvis kan även hormonförändringar, exempelvis vid mens, men också vid andra tillfällen, också orsaka besvären.

Är huvudvärken och migränen återkommande så kan det vara en god idé att se närmare på vanor och vardagliga rutiner. En rytmisk livsföring, med regelbundna måltider och tillräckligt med sömn, återhämtning och fysisk aktivitet, kan ge ett grundläggande stöd för att förebygga spänningshuvudvärk och även vissa former av migrän.
Ibland är för lite vätska orsaken till huvudvärk. Pröva därför att dricka rikligt med vatten och se om dina besvär minskar.

 

Invärtes kan följande medel användas:


Balsamischer Melissengeist (orala droppar) innehåller en blandning av utdrag ur flera växter, bland annat citronmeliss, och kan användas vid spänningshuvudvärk, men även vid migrän eller illamående vid huvudvärk.

Kephalodoron 5% (tabletter) innehåller mineralerna järn, svavel och kisel och kan användas vid återkommande huvudvärk och migrän som kommer exempelvis i samband med mens.

Massage: Lätt massage uppifrån och neråt på nacken och ryggen kan lindra, eventuellt med en olja, som lavendelolja eller arnikaolja.

Akupressur: Enligt akupressur kan du också testa att massera en punkt precis mellan fästet tummen och pekfingret. Greppa punkten mellan tummen och pekfingret och tryck med små cirkelrörelser i någon minut, byt sedan hand.

 

Kompress på pannan

Det kan vara hjälpsamt att lägga en kompress på pannan vid huvudvärk.
Du kan använda en av nedanstående i kompressen, beroende på vilken doft du tycker är mest behaglig:

Arnika essens (kutan lösning), 1 tsk till 1 dl vatten.

Citron, pressa saften ur en ½ citron i ca 2,5 dl vatten, temperaturen kan vara sval eller så att det känns behagligt.

Lavendel badmjölk, 10 droppar-1 tsk till 1 dl vatten

Ta en bit bomullstyg (tvättlapp, kompress eller dylikt), doppa den i vattenlösningen, vrid ur, lägg den på pannan och lägg dig en stund att vila.
Spara lösningen så att du kan upprepa vid behov.

 

Fotbad med citron eller lavendel

Att använda citron eller lavendel i fotbad kan vara hjälpsamt vid huvudvärk.
Gör såhär:

1. Fyll en hink med cirka 25 liter behagligt varmt vatten och tillsätt citron. Ta en ekologiskt odlad citron, skär itu den under vattenytan och skär också i skalet så att de eteriska oljorna frigörs och tryck sedan ut citronsaften. Låt citronen simma i vattnet.
Alternativt kan lavendel användas istället, antingen 1 matsked lavendel badmjölk, som rörs runt i vattnet, eller ½ tsk lavendelolja, som skakas i exempelvis en glasburk med lika del hett vatten och sedan hälls i fotbadet.

2. Sätt dig bekvämt och sätt ner fötter och vader i hinken, om möjligt upp till under knäna. Använd en filt och/eller stor handduk att lägga om låren och över hinken. Sitt så länge det känns bra, ca 10-15 min. Du kan ha en kanna/termos med hett vatten och fylla på i badet om det känns kallt. Det kan öka effekten att höja vattentemperaturen så att det känns riktigt varmt.

3. Vila gärna en stund efteråt.

 

Fotbad med senap

Att använda senap i fotbad kan vara hjälpsamt vid huvudvärk och ibland vid migrän, pröva dig fram och se vad som passar dig!

OBS! Senap är en kraftfull substans som bränner och kan ge skador och sår på huden om man inte är försiktig!
Upprepa gärna senapsfotbad vid behov, men vänta tills huden har normaliserats igen.

1. Fyll en hink med ca 25 liter behagligt varmt vatten.

2. Ta 2 rågade msk senapspulver och rör ut det i lite ljummet vatten i en skål, häll sedan blandningen i badvattnet (ca 1 msk per 10 l vatten).

3. Sätt dig bekvämt och sätt ner fötter och vader i hinken, om möjligt upp till under knäna. Använd en filt och/eller stor handduk att lägga om låren och över hinken. Sitt så länge det känns bra, ca 10-15 min. Avsluta när det börjar brännas på lite på huden (då har den optimala effekten uppnåtts). Eventuell rodnaden som kan uppstå är ofarlig och försvinner efter ett tag.

4. Skölj av ben och fötter efter badet, torka och sätt på dig sockor.

5. Vila gärna en stund efteråt.

 

Senapsfotbad som kur vid migrän

För den som har återkommande migrän kan senapsfotbad under en tidsperiod som kur förebygga migränanfallen.
Gör i ordning fotbadet som ovan men i en lägre balja då det inte ska nå upp på vaden utan det är bara fötterna som ska badas.
Välj en tidpunkt på dagen som passar dig, morgon eller kväll, och upprepa fotbadet dagligen under en längre period, ca fyra veckor.
Ta sedan paus en vecka. Upplever du att det hjälper kan du upprepa kuren flera gånger med pauser emellan.

 

Om Hjälpsamt

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

Ursula Flatters
Läkare

24 februari, 2019

Mjölk eller vegetabilisk dryck – vad är bäst för miljön och hälsan?

Det finns enligt en ny rapport inga enkla svar på om mjölk eller vegetabiliska alternativ är bäst för miljön och hälsan. Hur produktionssystemet ser ut är viktigare för hållbarheten än vilken enskild produkt man väljer. Ett system som kombinerar växtodling och djurhållning tycks vara bäst och ger även bäst förutsättningar för en balanserad kost.…

LÄS MER

Det finns enligt en ny rapport inga enkla svar på om mjölk eller vegetabiliska alternativ är bäst för miljön och hälsan. Hur produktionssystemet ser ut är viktigare för hållbarheten än vilken enskild produkt man väljer. Ett system som kombinerar växtodling och djurhållning tycks vara bäst och ger även bäst förutsättningar för en balanserad kost.

Det här framkommer av en omfattande genomgång av en lång rad vetenskapliga artiklar och rapporter från olika organisationer, myndigheter och aktörer (300 källor). Den nya rapporten heter Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa. Den är, på uppdrag av projektet MatLust, framtagen av Gunnar Rundgren, som är expert på jordbruk och livsmedelssystem. Han har i rapporten främst tittat på mjölk som dryck, havredryck och soyadryck ur miljö- och hälsoperspektiv.

 

Förenklingar och konstruerad motsättning

Bland det första Gunnar Rundgren betonar är att det är svårt att jämföra enskilda livsmedel i sig när det gäller miljö och hälsa. Sådana jämförelser ser man ofta, men de innebär en alldeles för stor förenkling. Vi äter inte några få enskilda produkter utan en hel kost. Och jordbruket producerar inte isolerade produkter, utan det hela är ett system med många flöden som påverkar varandra.

Gunnar Rundgren menar också att motsättningen mellan animalier och vegetabilier i stor utsträckning är konstruerad och att de för det mesta egentligen är beroende av varandra. Exempelvis ger produktion av havredryck även restprodukter som används som djurfoder och strömedel. Och korna äter flera restprodukter från odlingssystemet. Han säger att ”kriget i mejeridisken” kanske mer handlar om olika världsbilder, värderingar och kommersiella intressen, snarare än om vad som är bäst för miljön och hälsan.

 

 

Skillnader i näringsinnehåll

När det gäller hälsa pekar Rundgren på några skillnader mellan mjölk, havredryck och soyadryck:

  • Mjölk är i många avseenden ett näringsrikt och väl sammansatt livsmedel, och är särskilt värdefullt för personer med lågt intag av protein. Ett minus för mjölken är de mättade fetterna.
  • Havredryck har lågt proteininnehåll och lägre proteinkvalitet än mjölk. På plussidan finns innehållet av betaglukaner (bra för kolesterolhalt och blodsockernivå) och omättat fett (som tillsatts från raps).
  • Soyadryck har ett högt proteininnehåll, hög proteinkvalitet och omättat fett. Energiinnehållet är dock lägre.

Genom berikning innehåller både havredryck och soyadryck flera av de näringsämnen som mjölk innehåller. För alla tre drycker ser Gunnar Rundgren inga starka hälsoskäl till att man behöver dricka dem. Och inte heller starka hälsoskäl till att undvika dryckerna – dock naturligtvis med reservation för allergier och sjukdomar som kan göra det olämpligt.

För hälsan är det även flera andra faktorer som spelar in och som inte är klarlagda. Exempelvis kroppens förmåga att ta upp näringsämnena, andra ämnen som kan uppstå i industriell bearbetning, förekomst av tungmetaller och rester av bekämpningsmedel samt hur olika produktionsmetoder påverkar dryckens innehåll.

Markanvändning och klimat – beror helt på hur man räknar

När det gäller miljöpåverkan av mjölk, havredryck och soyadryck handlar det om en lång rad faktorer: Klimat, markanvändning, markvård, vattenanvändning, spridning av gifter, påverkan på landskap, biologisk mångfald med mera.

Markanvändning tas ofta upp i jämförelser mellan mjölk och vegetabiliska alternativ. Om man räknar per liter dryck innebär mjölk klart större markanvändning än havredryck och soyadryck. Men om man räknar per 100 gram protein är mjölk och havredryck jämbördiga, och om man dessutom tar hänsyn till proteinkvaliteten väger den jämförelsen över till mjölkens fördel.

Soya är, enligt Rundgren, klart bäst när det gäller att producera protein markeffektivt. Soyaodling passar dock inte i Sverige utan sker i andra delar av världen, både på jättefält i avskogad regnskogsmark och hos småbönder med bra växtföljder. Därför är det inte så meningsfullt att jämföra med svensk produktion av mjölk eller havre. Rundgren menar också att det är mycket tveksamt att Sverige ska vara beroende av importerad soya med tanke på resurshushållning och sårbarheten i vår livsmedelsförsörjning.

 

"…när det gäller den livsviktiga biologiska mångfalden har mjölkproduktion en inneboende fördel jämfört med havre och soya"

 

När det gäller jämförelser av klimatgasutsläpp beror resultaten återigen på hur man räknar. Per liter dryck har mjölk enligt vissa studier högre utsläpp än havredryck och soyadryck. Men räknar man per gram protein blir mjölk och havre likvärdiga. Det har också gjorts en studie av olika icke-berikade drycker där man vägde in flera näringsämnen som finns i de nordiska näringsämnesrekommendationerna. Resultatet blev då att mjölk var den dryck som gav lägst växthusgasutsläpp i förhållande till näringsvärdena.

Gunnar Rundgren pekar också på en annan faktor i jämförelser av klimatgasutsläpp som inte alls brukar uppmärksammas: Cirka hälften av utsläppen från mjölkproduktion (räknat i koldioxidekvivalenter) är metangas, vilket är en kortlivad gas som finns kvar i bara 11-12 år. Koldioxid däremot finns kvar och ackumuleras i tusentals år. Därför är det inte rättvisande att jämföra olika mix av utsläpp rakt av. Det här är till mjölkens fördel i jämförelsen.

 

Viktiga fördelar med både djur och växtodling

De miljömässigt positiva sidor som finns i kombinationen djurhållning och växtodling är också ofta till mjölkens fördel på flera sätt. Inte minst när det gäller kolinlagring i odlingsjorden, som spelar stor roll för koldioxidhalten i atmosfären. Kolet finns i jordens mull, som är viktig även för bördigheten och för markens förmåga att motstå erosion och hålla kvar vatten. Det här handlar alltså också om markvård och den är en förutsättning för allt vårt jordbruk, menar Gunnar Rundgren. Om vi inte sköter våra jordresurser på rätt sätt har vi ingen framtid på den här planeten, säger han.

Växternas rötter har stor betydelse för denna kolinlagring och markvård, och här har i regel fleråriga växter större andel rot än ettåriga. Mjölkproduktion i Sverige bygger delvis på flerårig vallodling av gräs och klöver, och detta är en av fåtal växtodlingar som förbättrar jorden och ökar mullhalten och bördigheten. Däremot ensidig spannmålsodling bryter istället ner marken. Med enbart växtodling kan man visserligen hålla bördigheten på hyfsad nivå med hjälp av bland annat undergrödor och mellangrödor, men enligt Rundgren inte alls på samma nivå som med kombinationen betande djur och växtodling.

Även när det gäller den livsviktiga biologiska mångfalden har mjölkproduktion en inneboende fördel jämfört med havre och soya. Betande djur är enligt Gunnar Rundgren en förutsättning för att upprätthålla den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Men han pekar också på att dagens strukturförändring i mjölkproduktionen minskar dess betydelse för den biologiska mångfalden. Här är ekologisk produktion klart bättre än konventionell. Överhuvud taget passar mjölkproduktion med en kombination av djurhållning och växtodling bra ihop med ekologisk produktion.

 

Se upp med livscykelanalyser

När det gäller miljöpåverkan pekar Gunnar Rundgren också på att livscykelanalyser, som idag dominerar i bedömningar av enskilda livsmedels miljöeffekter, har stora begränsningar. Den typen av analyser har visserligen ett värde när det gäller att hitta förbättringsmöjligheter och jämföra olika sätt att producera samma sak. Men Rundgren menar att man ska ta livscykelanalyser med en stor nypa salt. Resultaten av dessa beror väldigt mycket på vilka avgränsningar som gjorts, vad som tas med i mätningarna (exempelvis inkluderas sällan biologisk mångfald och toxitet), vilken enhet miljöpåverkan relateras till (per kilo, eller mängd kalorier, eller proteininnehåll, osv), om produktionen även ger biprodukter, och användning av osäkra beräkningsschabloner med mera. Det här gör att det blir svårt, och kanske rent vilseledande, att jämföra enskilda livsmedel utifrån livscykelanalyser. Om man dessutom jämför olika produkter från helt olika produktionssystem som har olika miljöpåverkan blir det ännu svårare. Det här är komplicerat. En av slutsatserna i rapporten är, som sagt, att jordbrukssystemets inriktning och struktur är viktigare än valet av enskilda produkter i sig.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

23 februari, 2019

Waldorfpodden: Intervju med Birgitta Carlgren

I ett extra långt avsnitt av Waldorfpodden samtalar Caroline Bratt och Jessica Thorell med Waldorfutbildningens Grand Old Lady i Sverige, Birgitta Carlgren som arbetade på Kristofferskolan i Bromma mellan 1954 – 1994 och senare på Kristofferseminariet, lärarutbildningen i Bromma.…

LÄS MER

I det här avsnittet samtalar Caroline Bratt och Jessica Thorell  med Birgitta Carlgren som arbetade på Kristofferskolan i Bromma mellan 1954 – 1994 och även på Kristofferseminariet, lärarutbildningen i Bromma, under 1980 – 1990 – och 2000 talen.

Avsnittet är extra långt eftersom Birgitta hade så mycket att berätta om sin tid som Waldorflärare, undervisande lärare på seminariet men även om sin tid som student i Stuttgart där hon undervisades av lärare som i sin tur hade undervisats av Rudolf Steiner.

Här kan du höra avsnittet: https://waldorfpodden.wordpress.com/

 

 

 

22 februari, 2019

Waldorfpodden – vill nå många med nära samtal

Metoden är enkel – en telefon och ett samtal som bandas och sänds som en podd. Men drömmen är stor: Att nå ut till många, och kanske framför allt de som inte lever med eller kan så mycket om waldorfpedagogiken.…

LÄS MER

Metoden är enkel – en telefon och ett samtal som bandas och sänds som en podd.
Men drömmen är stor: Att nå ut till många, och kanske framför allt de som inte lever med eller kan så mycket om waldorfpedagogiken.
Waldorf i Sverige firar 100 år i år och det syns och märks på flera håll. Ett av dem är Waldorfpodden som Waldorfskolefedarationen startade redan i höstas.

– Podden kom upp som ett förslag på årsmötet för snart ett år sedan, berättar Jessica Thorell som jobbar som verkställande på federationen.

Sedan dess har flera avsnitt spelats in och sänts, det är samtal med föräldrar, lärare, utbildare och med elever. Bredden är viktig. Ena veckan intervjuar Jessica Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan – för att i nästa program träffa en museipedagog och guide som är helt ny inför pedagogiken och ännu inte helt säker på sin egen inställning till den.

Jessica spelar in samtalen med sin mobiltelefon där hon träffar sina intervjuobjekt, runt om i Sverige – det är viktigare att det känns äkta och nära än att ljudkvaliteten blir perfekt.

"...det är viktigare att det känns äkta och nära än att ljudkvaliteten blir perfekt"

 

– I vissa avsnitt träffar jag en person, i andra två. Det är – och ska låta som ett pågående samtal, säger Jessica.

Förhoppningen är att nå ut till de som inte vet så mycket om Waldorfpedagogik och att kunna besvara frågor och ibland rykten, tankar och spekulationer som dyker upp i bl.a. föräldrakretsar. Jessica vet att podden har använts som underlag för samtal och ser gärna att lyssnarna hör av sig med uppslag och förslag till fler ämnen och intervjupersoner till podden.

 

Jessica Thorell

 

– Jag vill gärna nå ut till så många som möjligt, både inom och utanför Waldorf, säger hon.

På frågan vilket avsnitt hon själv är mest nöjd med hittills har hon svårt att svara:

– Men jag är jättenöjd med det allra första, med föräldern Helena, och avsnittet med den före detta eleven Johan som bland annat handlar om hur det är att gå i den tolvåriga waldorfskolan.

Waldorfpodden finns att ladda ner där poddar finns – och här: https://waldorfpodden.wordpress.com/

 

Text: Red. Maria Torshall

Källor