21 oktober, 2016

Flera positiva trender för ökad hållbarhet

Vad är det som rör sig mest inom hållbarhet just nu? Finns det några trender i detta? Mycket kretsar idag kring klimat, ekosystemtjänster och kretslopp där också några av de största utmaningarna finns. Det blir alltmer komplexa lösningar som kräver mer samverkan. I grunden är det människors värderingar som blir avgörande för en hållbar utveckling. Det menar Håkan Emilsson som är konsult inom hållbarhetsdriven affärsutveckling. …

LÄS MER

Vad är det som rör sig mest inom hållbarhet just nu? Finns det några trender i detta? Mycket kretsar idag kring klimat, ekosystemtjänster och kretslopp där också några av de största utmaningarna finns. Det blir alltmer komplexa lösningar som kräver mer samverkan. I grunden är det människors värderingar som blir avgörande för en hållbar utveckling. Det menar Håkan Emilsson som är konsult inom hållbarhetsdriven affärsutveckling.

Heta hållbarhetsområden

Han har tidigare arbetat med hållbarhetsfrågor på Albaeco vid Stockholms universitet och på Uppsala universitet, och idag arbetar han med frågorna mer ur företags- och verksamhetsperspektiv på konsultföretaget U&We i Stockholm. Håkan tycker att planetens gränser, eller konceptet planetary boundaries med sina nio problemområden, är en bra utgångspunkt för att titta på vilka gränser man bidrar mest till att överskrida, och vad man alltså behöver ta ansvar för.

Om man utgår ifrån var det händer mycket idag och var dagens stora utmaningar ligger tycker han att man kan urskilja tre särskilt aktuella hållbarhetsområden:

  • Klimat – där planetens gränser är nära att överskridas och där det finns relativt stor allmän kunskap idag.
  • Ekosystemtjänster och biologisk mångfald – där det kan skapas konkreta incitament för att ta sitt ansvar, vilket också leder till ökad resiliens, dvs förmåga att motstå störningar.
  • Kretslopp – som handlar om att sluta kretslopp av ämnen vi behöver, som kol, kväve och fosfor. Och att använda kretslopp för att fånga och skilja ut ämnen som vi inte vill ha, som läkemedelsrester, tungmetaller, miljögifter etc.

– Ett fjärde högaktuellt område är också social hållbarhet. Det hänger nära ihop med de miljömässiga delområdena, inte minst därför att det är de fattiga i världen som får störst problem när dessa delar inte sköts, säger Håkan Emilsson.

Håkan Emilsson
Håkan Emilsson

Mer mångfunktionella och komplexa lösningar

Det här är en spegling av att olika hållbarhetsområden påverkar varandra mycket på flera plan. Man lyfter idag exempelvis upp naturens mångfunktionalitet som ett sätt att motivera funktionell grönska i stadsmiljöer, mer variation i jordbruket och att restaurera våtmarker.

– Naturen är just mångfunktionell. Exempelvis en våtmark löser mer än en uppgift. Den renar vatten på kväve och fosfor, den blir en bra fågellokal och lekplats för fisk och fungerar som vattenmagasin som bland annat minskar risken för översvämningar. Att anlägga en våtmark är ett exempel på något som är bra för kretslopp, ekosystemtjänster och sociala aspekter. Naturbaserade lösningar är ofta mer mångfunktionella och skapar fler olika värden än tekniska lösningar.

En annan trend som Håkan Emilsson kan se är att det behövs allt mer komplexa lösningar på hållbarhetsfrågorna. För att lyckas med sådana lösningar krävs mer samverkan, som tillför kunskaper inom olika områden.

– Man behöver samarbeta mer för att lösa samhällsproblem. Det är också ett sätt att förhålla sig till mångfunktionaliteten i det man genomför. Jag tror inte man kan sitta på företag och göra sin egen grej inom det här och tro att det räcker. De hållbarhetsproblem vi har idag är de komplexa, de som var enkla har vi redan löst.

Minskning av fossila bränslen och plaster

En jättestor trend är förstås att minska användningen av kol, olja och gas, och det gäller både som bränsle och som råvara till exempelvis plaster. Inom energiområdet har vi bra utgångsläge i Sverige, men det har man inte på andra håll i världen, menar Håkan Emilsson. I vårt land är dock transportsektorn problematisk, och där händer en hel del, bland annat kring fossilfria fordonsflottor, elbilar och exempelvis ett försök med vägsträckor där man kan ladda eltransportfordon under färd.

– Idag säger även den tunga industrin att det här området är viktigt, men jag tror att man kanske inte riktigt inser hur snabbt detta kommer att förändras i omvärlden.

Även när det gäller ökad användning av biobränslen istället för fossila bränslen rör det på sig, exempelvis kring biogas från matavfall. Här kan man använda den kolbundna energin i matrester och även få ut slam att använda som växtnäring. Det gynnar alltså både klimat- och kretsloppsområdet. Men det gäller att människor får möjlighet att källsortera och skilja ut organiskt avfall, och här återstår mycket att göra i många kommuner, konstaterar Håkan Emilsson. Sedan finns det även andra lovande biobränslen att använda som exempelvis svensk tallolja.

Ett annat aktuellt och angeläget område för minskning av fossila råvaror är att ersätta oljebaserad plast med plast från biomaterial. Det ställer dock höga krav på att odlingen och framtagningen av bioråvaran sker på ett hållbart sätt.

Science based targets

En trend inom klimatområdet är, enligt Håkan Emilsson, att använda vad som kallas Science based targets, eller forskningsbaserade mål. Det är ett koncept som kom fram vid klimatkonferensen i Paris förra året.

– Där sattes målet till mindre än 2 graders global uppvärmning, men de åtaganden länderna har gjort landar på 3-4 graders uppvärmning. Därför måste även andra delar av samhället hjälpa till, inte minst företagen. Science based targets är en metodik för varje aktör att sätta egna mål som är tillräckligt ambitiösa för att vi ska nå Paris-målet. Tanken är att om alla har en sådan ambitionsnivå kan vi lyckas med det.

När det gäller resandet och dess klimateffekter menar Håkan att en omställning är nödvändig. En del väljer idag att inte flyga eftersom det helt enkelt släpper ut för mycket koldioxid, men det anses fortfarande radikalt på samhällsnivå. Förståelsen för detta ökar. Det liknar omställningen kring vegetarisk och ekologisk mat för några år sedan. Att det som anses ”normalt” förr eller senare svänger om även på samhällsnivå tror han är en tidsfråga.

Den nu starkt ökade handeln med ekologisk mat är naturligtvis ytterligare en viktig hållbarhetstrend.

– Det är en konsumentdriven utveckling, vilket är mycket bra. Det finns ett ökande intresse för det lokalproducerade och var maten kommer ifrån, och man värderar inte standardprodukter lika högt som förr. På matområdet tror jag det blir viktigt att lyckas skapa nya samarbeten mellan olika aktörer i livsmedelssektorn.

FN-mål och nya redovisningsregler

En viktig och användbar global del i hållbarhetsarbetet är FNs 17 nya hållbarhetsmål som spänner över många områden, allt ifrån en rad livsvillkor för människor till miljömål för land, vatten och klimat.

– Många företag säger idag att man vill jobba med dessa mål och analysera vilka som är viktiga för den egna verksamheten. Det här innebär en sorts partnerskap där länder signerar hållbarhetsmålen, och där företag också går in därför att man ser konkurrensfördelar och lönsamhet i det.

När det gäller företag och hållbarhetsarbete pekar Håkan Emilsson också på att en ny lagstiftning är på gång som innebär att medelstora och stora företag snart måste redovisa även viktig icke finansiell information. Det gäller bland annat sådant som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. På så sätt kommer företagens hållbarhetsarbete att bli mer transparent utåt.

Behövs långsiktighet och ändrade värderingar

Samtidigt finns det, enligt Håkan, också en del vanliga hinder och bromsande faktorer i företagens hållbarhetssatsningar.

– Många ser inte riktigt affärsnyttan med hållbarhetsarbetet. Det är också ganska vanligt att man är ute efter enkla lösningar utan att inse komplexiteten och vad som krävs. Om man ska dra affärsnytta av hållbarhetsarbetet måste man gå in ordentligt i det.

– Hur man agerar beror också mycket på om företaget styrs kortsiktigt eller långsiktigt. Ordentliga satsningar behöver vara förankrade i ledningen för att bli av, vilket också hänger ihop med hur företagskulturen och ägandet ser ut.

Rent allmänt tror Håkan Emilsson på att ett långsamt skifte av värderingar, snarare än specifika systemskiften, kommer att leda hållbarhetssträvandena framåt.

– När det gäller bland annat jordbruk och energiproduktion kanske det rör sig om någon form av systemskifte, men på samhällsnivå handlar det om mer förståelse i en situation där människor omvärderar och ökar omtanken till omvärlden. Djupare mänskliga värden kan komma fram i stora samhällsförändringar, som exempelvis den förändring som fossilfrihet kommer att kräva. Värderingar ställs mot varandra i vår tid och jag hoppas att vi går mot större omtanke om varandra. En omtanke om både de som är nära, de som är långt bort och de som kommer efter oss, säger Håkan Emilsson.

Text: Red / Staffan Nilsson

20 oktober, 2016

Mysteriet med de sjungande fiskarna

På 1980-talet reagerade ett par personer i en husbåt i Kalifornien på ett lågt hummande från havet. De tänkte att ljudet kanske kom från militära experiment. Det var dock det nattliga hummandet från en fisk – ett hummande som väckt stor nyfikenhet hos forskare. Varför sjunger den här fisken på nätterna? Nu har de löst mysteriet.…

LÄS MER

På 1980-talet reagerade ett par personer i en husbåt i Kalifornien på ett lågt hummande från havet. De tänkte att ljudet kanske kom från militära experiment. Det var dock det nattliga hummandet från en fisk – ett hummande som väckt stor nyfikenhet hos forskare. Varför sjunger den här fisken på nätterna? Nu har de löst mysteriet.

Hummandet beror på ett hormon som hjälper människor att sova – melatonin. Forskarna studerade hur olika receptorer i fiskens hjärna reagerade på melatoninet, och kunde konstatera att det var som en kemisk klocka kopplad till dygnsrytmen. Man såg att det bara var hanarna som byggde bon och producerade det hummande ljudet för att locka honorna till dessa bon.

När forskarna lät en av fiskarna, som på engelska kallas midshipman fish, befinna sig i konstant ljus märkte de att det hummande ljudet avtog nästan helt. När de gav samma fisk ett melatoninsubstitut återvände hummandet igen men inte specifikt nattetid.

Att fisken hummar just på natten beror troligtvis på att honorna då är mest mottagliga för signalerna, eller att farliga rovdjur inte lika lätt hör de nattliga körerna.

Melatoninet hjälper människor att somna eller att snabbare komma över en jetlag. För fiskarna verkar samma hormon alltså ha motsatt effekt. Det gör dem vakna och redo att humma. Forskarna bakom studien menar att kunskapen från de här studierna kan användas i forskning kring hormoner och muntlig kommunikation kopplad till reproduktion även inom andra djurarter.

Lyssna till fiskarnas hummande och läs hela artikeln här.


17 oktober, 2016

Forskning som får dig att skratta – och tänka till

Helt nyligen delades årets tio IgNobelpris ut och bland pristagarna fanns två svenskar, skriver Dagens nyheter i en artikel. IgNobelpriset belönar forskning som först får dig att skratta, sedan att tänka. Susanne Åkesson är professor vid avdelningen för evolutionär biologi vid Lunds universitet, och en av pristagarna. Hon förklarar att priset lyfter upp forskning som är oväntad och får en att tänka efter och inse att det ligger en del bakom. Priset gynnar därmed dem som är modiga och går mot strömmen.…

LÄS MER

Helt nyligen delades årets tio IgNobelpris ut och bland pristagarna fanns två svenskar, skriver Dagens nyheter i en artikel. IgNobelpriset belönar forskning som först får dig att skratta, sedan att tänka. Susanne Åkesson är professor vid avdelningen för evolutionär biologi vid Lunds universitet, och en av pristagarna. Hon förklarar att priset lyfter upp forskning som är oväntad och får en att tänka efter och inse att det ligger en del bakom. Priset gynnar därmed dem som är modiga och går mot strömmen.

Hon och hennes medarbetare i Ungern, Spanien och Schweiz får årets pris i fysik för att ha upptäckt ”varför vita hästar är de mest hästbromssäkra hästarna och varför sländor är dödligt attraherade av svarta gravstenar.” Det handlar om att hon och hennes medarbetare bland annat upptäckte att när solljuset reflekteras på ryggen av en mörk häst liknar det hur ljuset ser ut när det studsat mot en vattenyta. Insekter som letar efter ett vattendrag att lägga ägg i kan därför i stället landa på en mörk hästrygg. Ljus som reflekteras från vita hästar ser annorlunda ut och därför är de ljusa hästarna mer skonade från insekter som hästbromsar.

Priset i litteratur gick i år till författaren, översättaren och biologen Fredrik Sjöberg. Han har skrivit tre böcker om njutningen av att samla döda och levande flugor. Han hade samlat blomflugor på Runmarö i några år och valde att skriva om det.

Bland de övriga åtta priserna fanns till exempel ekonomipriset, som i år gick till en grupp forskare som undersökt vilken personlighet olika stenar upplevs ha. Psykologipriset gick till en grupp forskare som frågat lögnare hur ofta de ljuger, och litat på deras svar. Två personer som levt i vildmarken som get respektive som grävling, utter, hjort, räv och fågel fick priset i biologi.

Prisceremonin hålls årligen i Sanders Theater vid Harvarduniversitetet i Bosten inför 1100 åskådare som kastar pappersflygplan på varandra och på scenen. IgNobel är en ordlek som syftar på Nobelpriset och det engelska ordet ”ignoble”, som betyder inte så ädel. Det är dock fyra riktiga Nobelpristagare som delar ut priserna.


14 oktober, 2016

En samhällsnyttig vård som lyckas beröra på djupet

Vi behöver en vård som kan beröra på djupet och som för den enskilde medför långsiktigt bättre livskvalitet trots sjukdom, och för många även en återgång till arbetslivet. Det finns många ingångar till människors hälsa och läkande, vilket innebär att vi även måste se människors individuella behov. Det behövs en mångfald i vården för att kunna möta de vårdbehov som människor har idag, menar Eva-Lisa Olsson som är ny verksamhetschef för Vidarkliniken. …

LÄS MER

Vi behöver en vård som kan beröra på djupet och som för den enskilde medför långsiktigt bättre livskvalitet trots sjukdom, och för många även en återgång till arbetslivet. Det finns många ingångar till människors hälsa och läkande, vilket innebär att vi även måste se människors individuella behov. Det behövs en mångfald i vården för att kunna möta de vårdbehov som människor har idag, menar Eva-Lisa Olsson som är ny verksamhetschef för Vidarkliniken.

Helhetstänkande som ger resultat

Eva-Lisa är utbildad socionom, fil mag och har under många år arbetat med att utveckla och leda landstingsdriven verksamhet. De senaste åren inom Stockholms läns landsting. Nu vill hon vara med och utveckla Vidarkliniken, som hon känner väl till sedan länge.

– Här finns ett unikt och värdefullt helhetstänkande som under lång tid varit föregångare och inspiration för många kollegor inom vården, och som ligger nära WHO:s tankegångar om integrativ vård. En antroposofisk vårdinriktning som står på skolmedicinsk grund och där patienten själv, utifrån behandling och omvårdnad, blir aktiv ägare av sin egen läkning samt får med sig metoder och förhållningssätt om egenvård från vistelsen på kliniken, säger Eva-Lisa Olsson.

– Via uppföljning och utvärdering av vården vet vi att vår inriktning fungerar väldigt bra. Majoriteten av våra rehabiliteringspatienter har tidigare under lång tid haft kontakt med olika vårdgivare men upplever att inläggningen på kliniken blivit en livsavgörande vändning för dem. Det har ofta inneburit mindre smärta och lidande, återgång i arbetslivet, minskad konsumtion av läkemedel, vilket sammantaget visar att det är en samhällsekonomiskt effektiv vård.

– Jag hoppas att fler landsting ser värdet av vad Vidarkliniken åstadkommer och möjliggör och förtydligar för de patienter som behöver oss hur de kan få tillgång till vården på kliniken.

Samverkan, öppenhet och forskning

Som verksamhetschef kommer Eva-Lisa att fortsätta utveckla verksamheten tillsammans med alla medarbetare – läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer, psykoterapeuter, eurytmister, konstterapeuter, undersköterskor och administratörer. Det arbetet kommer att spänna över patientsäkerhet, arbetsmiljö, dokumentation och journalföring, tillgänglighet, effektiva vårdflöden och samverkan med vårdgrannar och kollegor inom landstingen. Nyligen har Vidarkliniken också kommit med i ett e-hälsoprojekt tillsammans med andra verksamheter som erbjuder idéburen vård inom medlemsorganisationen Famna.

– Jag vill också rikta ännu mer fokus på forskning, och forskningssamarbetet ska över tid också utvecklas med The Integrative Care Science Center som, förutom vid Karolinska institutet, har en del av sitt institut i Järna. Jag ser fram emot fler resultat inom kort från den forskning som redan pågår, säger Eva-Lisa Olsson.

Hon ser gärna att Vidarkliniken öppnar upp sig ännu mer för allmänheten med föreläsningar och möjligheter för medarbetarna att själva mer direkt berättar om den fina vård som patienter tar del av.

Kvinnors vårdbehov behöver få mer uppmärksamhet

Ända från starten av Vidarkliniken för 31 år sedan har ambitionen varit att vara ett viktigt komplement inom hälso- och sjukvården, vilket gör att det ofta kommer patienter till kliniken som inte blivit hjälpta på annat sätt. Idag är huvuddelen av patienterna kvinnor, även om manliga patienter under senare år ökat, och här finns en viktig genusfråga som Eva-Lisa vill adressera till beslutsfattare och forskare vid beslut om fördelning av resurser.

– Vårdbehoven hos kvinnor får inte underskattas utan behöver uppvärderas inom såväl resurstilldelning som forskning. Ett stort antal diagnoser är betydligt vanligare för kvinnor än män, men dessa har inte fått tillräckligt genomslag i vården.

Patienter som tar tillbaka rodret i sina liv

Vidarklinikens patienter känner sig speciellt sedda i sina vårdbehov, vilket visar sig i klinikens nöjdhetsindex inom patientutvärderingarna. Det beror bland annat på klinikens inlyssnande helhetssyn, goda omvårdnad och bra bemötande av den enskilda patienten, kombinerat med psykologiska, psykiatriska, fysioterapeutiska terapier, antroposofiskt orienterade rörelseterapier och konstnärligt inriktade terapier.

När remittenter och patienter söker sig till vården på Vidarkliniken handlar det, enligt Eva-Lisa, oftast om att ta del av specialistkompetensen runt antroposofisk vård. Exempelvis öppnar rörelseterapin (som kallas Eurytmi) och de konstnärliga terapierna upp för inspiration och gestaltning av det inre, vilket patienter oftast upplever höjer livskvaliteten. Det här kan patienten också inspireras av och fortsätta med i vardagen hemma.

– På Vidarkliniken handlar det mycket om att patienten ska vara subjekt och producent i sitt eget liv och tillfrisknande och inte bara konsument av ett vårdprogram. Patientens attityd till sig själv och förmåga att tillägna sig egenvård är centralt. Vården av idag måste samspela med individens livshållning och bidra till eget reflekterande i den aktuella livssituationen. På så sätt får många patienter ett uppvaknande och en förmåga att ta tillbaka rodret i sitt liv, trots sin sjukdom, berättar Eva-Lisa Olsson.

Behoven kommer att öka

Hon tycker att samhället blivit alldeles för kallt under senare år och att en sorts rationalitet, där bara det enkelt mätbara räknas, har tagit över för mycket. De flesta människor har, enligt Eva-Lisa, behov av att mötas i hela sin existens, som givetvis också handlar om ett inre. Detta låter sig inte lika lätt vägas och mätas (läs erkännas) inom rationalitetens mätmetoder, menar hon.

– Vi vet att många människor lider av den här dominerande rationaliteten som trängt undan andra livsiktiga variabler. Det finns överlag en väldigt stor längtan hos den enskilde individen att bli sedd också utifrån sina själsliga behov och det finns större behov än någonsin att få med existentiella frågor i vården.

Efterfrågan på att få komma till Vidarkliniken är stor. Fler patienter söker sig dit än vad som ryms inom de avtal kliniken har med de olika landstingen. Man skulle alltså kunna hjälpa fler än de som idag erbjuds vård här inom landstingens tilldelningsresurser. Eva-Lisa Olsson kan se att behoven av den antroposofiska specialistkompetensen har ökat och att den troligen fortsätter öka i framtiden.

– Synen på läkning, helhetsperspektivet på människan, den individuella betoningen, patientens livsföring, kosthållning och egenvården är sådant som närmast utgör en självklarhet i modern vård som också ger hållbara resultat och bidrar till samhällsekonomiska vinster. Även att undvika överanvändning av läkemedel blir troligen allt viktigare i takt med att människor blir mer medvetna om biverkningar, vårdskador och inte minst den ödesdigra antibiotikaresistensen som idag är en världshälsofråga.

– På många av de här områdena har Vidarkliniken länge varit före sin tid i Sverige och visat att vi är ett bra exempel på verkligt integrativ vård med en inriktning som har förmåga att beröra människor på djupet, säger Eva-Lisa Olsson.

Text: Red / Staffan Nilsson
13 oktober, 2016

Beroende av att läsa böcker

Alla storläsare kan relatera till att böckerna ger något alldeles extra – något vi inte hittar någon annanstans. Nu visar det sig att bokläsande kanske är mer än bara ett härligt sätt att drömma sig bort en stund. …

LÄS MER

Alla storläsare kan relatera till att böckerna ger något alldeles extra – något vi inte hittar någon annanstans. Nu visar det sig att bokläsande kanske är mer än bara ett härligt sätt att drömma sig bort en stund. Robin Dunbar, en brittisk antropolog och evolutionspsykolog vid universitetet i Oxford i England, menar att ett fenomen som liknar runners high kan inträffa när vi läser en bok som berör oss på djupet. Han kallar det readers high – alltså ett läsrus.

Med runners high menar man det endorfinpåslag som ett riktigt hårt träningspass kan ge. Endorfiner är kroppens naturliga opiater som kemiskt sett påminner om morfin. Robin Dunbar förklarar att endorfinsystemet, som är en del av hjärnans smärtcentrum, aktiveras när vi engageras emotionellt av en berättelse.

Dunbar säger i en artikel i DN att endorfinpåslagen kan skapa ett psykologiskt beroende – och därmed en form av abstinensbesvär. Därifrån kan känslan av tomhet efter att ha läst ut en bra bok komma, och även viljan att genast läsa fler böcker.

Neurolitterära experiment är ett relativt nytt fenomen, och de första experimenten genomfördes för bara några år sedan. Men de visar tydligt att läsning påverkar och förändrar hjärnan, ibland på ett förunderligt sätt.

Martin Ingvar är professor och överläkare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska sjukhuset. Han berättar i DN:s artikel att den mest betydelsefulla vinsten med läsning är att den stimulerar förmågan att tänka abstrakt, och därmed förstå och kunna analysera sin plats i samhället.
”Vi vet att den ekonomiska utvecklingen inte tar fart i ett land förrän 40 procent av kvinnorna är mycket läskunniga”, säger Martin Ingvar, som menar att läskunnighet är grunden till att världen har gått från en medellivslängd på 35 till 75 år.

Vi bör alltså sluta ha dåligt samvete när vi läser för mycket. Vi kan ju helt enkelt inte låta bli!


10 oktober, 2016

Uppmärksammad design hos Järna Mejeri

Den i designkretsar omåttligt populära hemsidan the Dieline har valt att uppmärksamma Järna Mejeris förpackningar. Hemsidan presenterar den bakomliggande tanken med både förpackningar och Järna Mejeris produkter med orden ”Priority (den byrå som har tagit fram förpackningen) chose to highlight and emphasize the purity of the products ecological production process with a minimalistic and visually clean design. White cartons with black typography, symbolizing a pure, clean and high-quality product with incomparable taste.”…

LÄS MER

Den i designkretsar omåttligt populära hemsidan the Dieline har valt att uppmärksamma Järna Mejeris förpackningar. Hemsidan presenterar den bakomliggande tanken med både förpackningar och Järna Mejeris produkter med orden ”Priority (den byrå som har tagit fram förpackningen) chose to highlight and emphasize the purity of the products ecological production process with a minimalistic and visually clean design. White cartons with black typography, symbolizing a pure, clean and high-quality product with incomparable taste.”

– Det är väldigt roligt att våra produkter och förpackningar blir uppmärksammade, säger Joakim Lindberg, VD på Järna Mejeri. Vi vet att innehållet håller högsta klass och vi är glada över att den syn som möter kunderna i butiken förmedlar den känslan!

Jan Vana, CD och ansvarig formgivare på Priority, förklarar arbetsprocessen bakom förpackningen:

– Vårt syfte med designen var att dels ta fram en förpackningsdesign som skiljde sig från konkurrenternas färgstarka förpackningar, men också att illustrera produktens kvalitet. En design som låter produkten tala för sig själv, säger Jan.

Läs mer om Järna Mejeris uppmärksammade förpackningar på the Dieline här!

 


7 oktober, 2016

Bondböna – vicia faba

Förutom att bönor utgör en utmärkt proteinkälla och mättar skönt i magen, är de lätta att odla och går att använda i de flesta typer av maträtter. Det finns bevis på att man ätit odlade bönor redan för 8000 år sedan, eftersom man i Peru hittade 12-13 mm långa bönor vid utgrävningarna i grottan Cuitarrero. …

LÄS MER

Förutom att bönor utgör en utmärkt proteinkälla och mättar skönt i magen, är de lätta att odla och går att använda i de flesta typer av maträtter. Det finns bevis på att man ätit odlade bönor redan för 8000 år sedan, eftersom man i Peru hittade 12-13 mm långa bönor vid utgrävningarna i grottan Cuitarrero.

Namnet böna är indoeuropeiska och betyder att svälla. De gröna bönorna – dit bondbönan hör – är extra nyttiga, eftersom de innehåller mer karoten. Både fibrerna och karotenet anses ha en cancerhämmande effekt, främst när det gäller mag- och tarmkanalen. Eftersom nyttiga tarmbakterier är extra förtjusta i fibrer, ökar bildningen av ämnen som skyddar mot tjocktarmscancer om man äter mycket bönor. Immunförsvaret stärks och blodsockernivån blir jämnare. Bönor innehåller mycket nyttigheter, bland annat B-vitaminer och järn.

Just bondbönan, Vicia faba, är en medlem i ärtfamiljen, men inte närmare släkt med övriga bönor. Kärt barn har många namn och bondbönan kan också kallas åkerböna, hästböna och duvöga. Det beror på vilken storlek fröna har. Bondbönan är ganska frosttålig och lämpar sig därför bäst i vårt klimat. Både i norra Europa och i Glastonbury i England har man hittat bondbönor i lämningar från järnåldern. Bondbönan finns omnämnd i såväl grekisk som romersk litteratur och i Egypten odlades den 1.800 f.Kr. De allra äldsta kända fynden från odlad bondböna är från stenåldern i Jeriko och Ungern. Där odlades den redan innan människorna lärt sig att göra keramik.

 

Gott bönrecept: Spenat med bondbönor och pancetta

4 portioner

Svartpeppar, malen
1 nypa salt
300 g späd spenat
2 st vitlökar
200 g pancetta i tärningar
0.5 msk olivolja
300 g bondbönor
Gör så här:
Koka bondbönorna några minuter, beroende på storlek, tills de blivit lite mjuka. Låt dem rinna av, skölj i kallt vatten och skala dem sedan. Hetta upp oljan i en stor tjockbottnar kastrull och låt pancettan sjuda i fem minuter. Tillsätt vitlök, rör om hastigt och lägg i spenaten. Rör om och låt den slakna, men inte mer. Lägg i bönorna och smaka av med salt och peppar. Blanda allt väl och servera på nykokt pasta. Smaklig måltid!

Kuriosa: FN har utsett 2016 till Baljväxternas år. Saltå kvarn har samlat många goda och inspirerande bönrecept här.


6 oktober, 2016

Jordbruket och våra matvanor kan rädda klimatet men politiken blundar

Jordbruket och maten har erkänt mycket stor klimatpåverkan och här finns lovande möjligheter och betydande potential att rädda klimatet. Men den svenska regeringen tycks inte vilja ta tag i den delen av problemet.…

LÄS MER

Jordbruket och maten har erkänt mycket stor klimatpåverkan och här finns lovande möjligheter och betydande potential att rädda klimatet. Men den svenska regeringen tycks inte vilja ta tag i den delen av problemet.

Om vi använder jordbruksmetoder som ökar mullhalten i odlingsmarkerna och därmed kolhalten med 4 promille per år skulle det uppväga hela den globala ökningen av klimatbelastningen från koldioxid. Samtidigt skulle den naturliga bördigheten öka. Det s.k. fyrapromille-initiativet kommer från Frankrike och undertecknades bland andra av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i samband med klimatkonferensen i Paris förra året. Men sedan dessa har inga åtgärder i den riktningen synts till i Sverige. Matens stora klimatpåverkan fortsätter man att tala märkligt tyst om i politiken och i utredningar.

Maten tung klimatpåverkare

Den breda internationella uppslutningen bakom fyrapromille-initiativet visar att jordbruksmetoder som lagrar mer kol i jorden officiellt erkänns som en viktig del i arbetet med att hejda klimatförändringarna. Man pratar allt mer om ett regenerativt jordbruk. Det här rimmar dock inte särskilt bra med det helt dominerande konventionella, konstgödslade jordbruket.

– Om man på allvar vill arbeta i linje med fyrapromille-initiativet innebär det en massiv omställning till ekologiska kretsloppsjordbruk. I Sverige har jag inte sett några som helst åtgärder för att förverkliga det. Jag undrar om landsbygdsministern är medveten om vad som krävs för det som Sverige ställt sig bakom, säger Artur Granstedt som är docent i växtnäringslära och koordinator för Östersjöprojektet Beras.

Maten står för en stor del av klimatpåverkan. Det finns en ganska bred enighet om det, även om man rör sig med olika siffor mellan cirka 25 och 50 procent, beroende på vad man väljer att inkludera. Om man i Sverige, utöver själva jordbruket, även räknar med den avskogning i andra delar i världen som vår nuvarande matkonsumtion och matproduktion orsakar, samt livsmedelsförädlingen och transporterna rör det sig om cirka 40 procent av vår totala klimatbelastning. Den höga andelen beror till största del på hur maten produceras och vad vi äter.

Politisk förnekelse

Trots matens uppenbart stora klimatpåverkan tycks man från politiskt håll inte vilja ta i detta, utan väljer att fokusera på andra klimatpåverkande sektorer som transporter, bostäder och processindustri. I det som regeringen nyligen stolt lanserade som en historisk klimatbudget finns såvitt vi kan se inte ett ord om jordbruket och maten. Och i den rykande färska regeringsförklaringen nämns ordet klimat 21 gånger, men jordbruket nämns knappt alls, annat än vid en svepande formulering om att konsumenternas ökade efterfrågan på ekologiska produkter ska mötas.

– Det finns i praktiken en utbredd politisk förnekelse kring matens klimatpåverkan och vad som faktiskt behöver göras åt saken. I utredningar ligger man också lågt med detta, troligen pga de politiska direktiv man får, säger Artur Granstedt.

I exempelvis Miljömålsberedningen, som presenterades i somras, fokuserar man mycket på transporterna. När det gäller jordbruket talas också kort och i ganska allmänna ordalag om några tänkbara åtgärdsområden, men inte om systemfel eller större omställningar. Och när regeringens klimatförslag inför höstbudgeten sedan kom var som sagt inte jordbruket och maten med alls.

Den politiska oviljan att på allvar göra något åt matens klimatpåverkan märks också i en del uttalanden, som exempelvis när landsbygdsministern nyligen sa att han inte ser något problem med den ökade köttkonsumtionen. Även om han ansåg sig missförstådd i media kan man här se en ganska tydlig signal som, enligt Artur Granstedt, går rakt emot vad en hel forskarvärld säger – att vi särskilt i västvärlden måste minska köttkonsumtionen för att klara klimatmålen, och att det dessutom är viktigt för folkhälsan. Den höga köttkonsumtionen menar Granstedt är en del av det stora systemfel i matproduktionen som bidrar starkt till klimatförändringen och övergödningen.

– Att politiskt inte ta upp matens stora klimatpåverkan är detsamma som att säga att man inte klarar av klimatmålen som man har skrivit under på i Paris, säger Artur Granstedt. När det gäller maten är det också viktigt att inte enbart skjuta in sig på köttfrågan utan också att förändra odlingssystemen, även om detta är ännu mer kontroversiellt. Och inom jordbruket räcker det inte med att begränsa klimatarbetet till en fråga om förnybara drivmedel, även om det är bra i sig.

Omfattande markförstöring

Fyrapromille-initiativet som undertecknats av Sverige (vid sidan av den stora klimatöverenskommelsen i Paris) sätter egentligen fingret på ett stort systemfel i det konventionella jordbruket, inte minst i vårt land. Vi har till största del ett konstgödselberoende jordbruk med en uppdelning i geografiskt åtskilda och allt större spannmålsgårdar respektive djurgårdar. Det har lett till ett brutet kretslopp av växtnäringsämnen. Enligt Artur Granstedt saknas här också i regel tillräckligt markvårdande och mångsidiga växtföljder med fleråriga vallgrödor som är så viktiga för att bygga upp mullen i marken. Detta gör att mullhalten och kolbindningen i marken fortlöpande minskar på svenska åkrar.

– Det pågår en omfattande markförstöring och utarmning av odlingsmarker både globalt och i Sverige, och vi måste till att börja med hejda den. I Sverige visar resultat från långliggande bördighetsförsök att på ensidiga konventionella spannmålsodlingar, vilka motsvarar 2/3 av landets odlingsareal, minskar kolhalten i marken med 100-200 kilo per hektar och år. Man bryter helt enkelt ner mer mull än man bygger upp, säger Artur Granstedt.

– Enligt en internationell metastudie publicerad i vetenskapstidskriften Nature ökar nedbrytningstakten av odlingsmarkernas organiska substans och nyligen har det rapporterats att i storleksordningen 12 miljoner hektar odlingsjord degraderas varje år i världen. Det är enligt FN ett allvarligt hot mot livsmedelstryggheten.

 

Går att öka mull- och kolhalten

Är fyrapromille-initiativet realistiskt?

– Att 4 promilles ökad kolinlagring snabbt förverkligas genom ändrade jordbruksmetoder samtidigt över hela världen är ganska utopiskt, det här handlar mer om en viktig inriktning. Men att lokalt på varje plats öka mull- och kolhalten i odlingsjorden är i högsta grad realistiskt. I exempelvis fleråriga försök med ekologiskt kretsloppsjordbruk på vår försöksgård Skilleby i Sverige ökade kolhalten med 7 promille, eller 400 kilo kol per hektar och år. I försök i Rodale i USA åstadkom man en ännu mycket större ökning av mull- och kolhalten i marken, motsvarande omkring 1 ton kol per hektar och år, berättar Artur Granstedt.

Mull består till mer än hälften av kol. Ambitionen med fyrapromille-initiativet är alltså att öka mängden inlagrad kol i världens jordar med 4 promille per år. Odlingsmarkerna är en nyckel i klimatfrågan. I jordarna finns mer kol än i all växtlighet och i atmosfären tillsammans. Enligt beräkningar finns globalt 1.600 miljarder ton kol bundet i all världens jordar, i all växtlighet 550 miljarder ton och i atmosfären 780 miljarder ton kol. Genom människans påverkan ökar idag atmosfärens kolhalt med 3 miljarder ton per år, dvs närmare 4 promille per år. Detta är den årliga nettobelastningen på klimatet av kol utöver övriga växthusgaser, som man alltså kan motverka genom lika stor kolinlagring i odlingsmarkernas mullförråd. Men det som sker idag är, enligt Granstedt, i stort sett raka motsatsen, mycket beroende på konventionella, kortsiktiga jordbruksmetoder.

Ökad mullhalt ger även ökad bördighet

– En ökad mullhalt och inlagring av kol i odlingsmarken handlar inte bara om klimatfrågan. Den ökar också bördigheten och motverkar utarmningen av marken. Den här effekten är allra störst under torrare odlingsförhållanden, där ekologiskt jordbruk i regel ger betydligt högre skördar är konventionellt jordbruk, säger Artur Granstedt.

Han förklarar bördighetens olika delar:

  • Biologisk bördighet, genom daggmaskar och andra organismer, svampar etc.
  • Kemisk bördighet, dvs de för växterna tillgängliga mineralerna i marken.
  • Fysikalisk bördighet, främst markens vattentålighet och luckerhet.

 

Högre mullhalt i ekologiskt jordbruk ökar markens vattenhållningsförmåga, får igång markvittringsprocesser och står emot olika påfrestningar bättre. Den högre mullhalten innebär att marken innehåller mer levande organismer och det har avgörande betydelse för bördigheten, samtidigt som mark och grödor blir mer motståndskraftiga mot skador och sjukdomar. Resistensen mot skadeinsekter ökar genom att organismerna som finns i mullen konkurrerar med varandra.

När mineraler i marken frigörs och blir tillgängliga för växterna så är det ett resultat av just den biologiska aktiviteten i marken, genom daggmaskar, svampar och bakterier etc. Det handlar om mineraler som fosfor, kalium, kalcium, kalk, järn, magnesium, selen med mera. Det är, enligt Granstedt, essentiella spårämnen i våra matgrödor som är helt livsavgörande för oss, och som det finns mer av i grödor odlade i ekologiskt kretsloppsjordbruk, jämfört med konventionellt jordbruk.

Hur ökar man då mullhalten? Artur Granstedt menar att det sker bäst genom ett ekologiskt jordbruk baserat på lokalt kretslopp av naturliga växtnäringsämnen, via idisslande djur som kor och får. I sådant jordbruk är det också mycket viktigt att varva den marktärande odlingen av matgrödor med fleråriga humusuppbyggande vallgrödor med inslag av baljväxter som klöver och lucern, därför att de tillför det kväve som behövs. Granstedt förklarar att baljväxtbakterierna lever i symbios med baljväxterna, som ger den energi som behövs för den biologiska fixeringen av kväve ur luften och som också gör jordbruket oberoende av konstgödsel.

Politiska styrmedel behövs

Vad är det första vi borde göra i mat-Sverige för att gå i linje med klimatmålen och fyrapromille-initiativet?

– Det behövs politiska styrmedel både för att ändra konsumtionen och att ställa om jordbruket. Återinför en direkt och tillräckligt hög skatt på konstgödsel. Då skulle det bli mer intressant för fler att återcirkulera naturgödsel i ett kretslopp. Detta istället för att via dagens alltför stora djurgårdar skapa stora överskott av växtnäringsämnen som bidrar till övergödningen av haven. Använd skatteinstrumentet även för annat som belastar miljön.

– När det gäller att lägga om kosten finns många konkreta förslag, från exempelvis Naturvårdsverket. Bland annat måste vi förstås minska vår höga konsumtion av kött och då särskilt kött av kyckling och svin, som inte äter vallgrödor och därför inte bidrar till kretsloppet och mulluppbyggnaden i marken, säger Artur Granstedt.

Red / Staffan Nilsson

3 oktober, 2016

Urgammalt hantverk i nya former

Till vardags jobbar illustratören och filtmakaren Anna Gran på en dagligverksamhet för vuxna människor med funktionsskillnader, samt är en del av redaktionen här på Ytterjärna forum. Även på dagligverksamheten får hon utlopp för sin kreativitet, då arbetet där är fokuserat på hantverk och Anna har hand om filtmakeriet. Kärleken till ull som material började för sex år sedan, men Anna tycks fortfarande känna samma sprudlande nyfikenhet på ullens alla egenskaper. Hon menar också att vi borde hitta tillbaka till de naturliga fibrerna, och undvika konstfibrerna.…

LÄS MER

Till vardags jobbar illustratören och filtmakaren Anna Gran på en dagligverksamhet för vuxna människor med funktionsskillnader, samt är en del av redaktionen här på Ytterjärna forum. Även på dagligverksamheten får hon utlopp för sin kreativitet, då arbetet där är fokuserat på hantverk och Anna har hand om filtmakeriet. Kärleken till ull som material började för sex år sedan, men Anna tycks fortfarande känna samma sprudlande nyfikenhet på ullens alla egenskaper. Hon menar också att vi borde hitta tillbaka till de naturliga fibrerna, och undvika konstfibrerna.
– Tovning är en tradition med anor långt tillbaka i tiden. Det finns en berättelse om Noaks ark, att fåren där stod så tätt packade att de gnuggade sig mot varandra och tappade ull. Ullen blandades på golvet med urin, som är ett såpaämne. De stampade runt på den så att den filtade sig till en matta! berättar Anna.

Konstgjorda fibrer jämfört med naturliga

I Norden höll kunskaperna om tovning på att dö ut i och med industrialiseringen då man inte längre behövde tillverka sina egna kläder. Som tur är dök olika initiativ upp för att bevara hantverket.
– I bondesamhället behövde en familj fyra får för att klä sig. Ull spanns och vävdes, filtades till sockor, skor och hattar. Fårens kött var en restprodukt.

Idag ser det, som bekant, helt annorlunda ut. Efter kriget kom konstfibrerna som skapades industriellt. Man ville imitera naturfibrerna. Dock har konstfibrerna många nackdelar jämfört med de naturliga. Ullens naturliga egenskaper är anpassade efter vårt klimat, säger Anna.
– Det krävs två kilo olja för att tillverka ett kilo syntetmaterial, vilket innebär ett enormt resursslöseri. Konstfiber drar till sig mycket smuts i och med att det är statiskt, och materialet stressar oss. Det gör att vi svettas på ett osundare sätt och måste tvätta kläderna oftare. Ull har naturliga värmebalanserande egenskaper så att vi inte får sådana stressvettningar. När ullen blir våt kan den bära fukt utan att vi känner fukt mot huden. Ull avger även värme i en kemisk reaktion när den suger upp väta, så att vi inte blir kalla. Dessutom är den naturligt nedbrytbar och kan komposteras.

Medan konstgjorda material alltså måste tvättas ofta, räcker det långt att hänga ut sina ullkläder på vädring, menar Anna.
– När vi hänger ull på vädring släpper materialet ut smuts. Sedan räcker det med att borsta eller skaka dem så är de rena. Ull brinner dåligt så det behöver inte behandlas med flamskyddsmedel som man gör med många konstfibrer. Det är viktigt att vara medveten om den här historien. Den enda nackdelen är väl att ylle inte vill bli bortglömt i garderoben, för då kan det komma mal. Det är ett material som vill bli använt ofta.

Många sorters ull

Alla fårarter och fårindivider har olika typer av ull. Vissa av materialen lämpar sig till tovning, medan andra är mer svårarbetade.
– Generellt är fårarterna i Sverige anpassade till vårt klimat. Deras ull har grövre fibrer än den finaste ullen, merino, som inte finns i Sverige. Ullen på svenska får är stickigare men har vackrare lockar. De svenska fåren har behövt vara vaksamma mot rovdjuren i de svenska skogarna. Därför har de blivit uppsträckta, raka och vackra med långa halsar. Det går att jämföra med till exempel rasen texel, som härstammar från slättlandskapet i Holland. De har inte behövt vara lika uppmärksamma i och med de öppna landskapen, och ser därför lite annorlunda ut. De har småkrusig ull som är svårarbetad och passar bäst som stoppning. Den svenska, grövre ullen, är blankare och mer lättovad.

I Sverige lärdes kunskaperna om att tova ut bland annat genom människor som kom vandrande från Finland. Det ansågs som ett karlagöra att tova, eftersom det är ett styrkekrävande arbete.
– Själva tovningsprocessen innehåller två moment: Tova eller filta, och sedan valka eller gnugga som man kan göra mot en räfflad bräda, säger Anna.

Illustration: Anna Gran

Den egna kreativiteten

Själv har Anna lärt sig genom att göra. För sex år sedan började hon på egen hand utforska ull och tovning. I och med att hon lärde sig själv så fanns inget som begränsade henne i den processen. Det fanns ingen som kunde säga att hon gjorde fel, menar Anna.
– Jag funderar mycket på hur jag kan höja materialet. Det går inte att tvinga isär ullen, men med lätt hand låter den sig fördelas och bli luftig. Målet för mig är alltid att nå fram till praktiskt användbara föremål, till utsmyckning eller inredning i miljö. Så tänker jag även i dagligverksamheten Högklint där jag jobbar. Allt vi lämnar ifrån oss blir en vältovad, estetiskt tilltalande och hantverksmässig produkt. Jag köper in råull från gårdarna och arbetet består av många olika motoriska moment, som att karda, tesa, dra isär, älta och gnugga. Det kan resultera i bollar som vi sätter samman till underlägg eller fyller med vete till värmestenar. Vi tovar fällar, vi byter teman efter årstid och nu har det varit särskilt aktuellt att sprida ut våra näckrosor som visualiserar temat ”Algblomning”, till förmån för ett renare vatten. Pengarna skänker vi till Biodynamiska forskningsinstitutionen.

Tovning i Sverige har ett oförtjänt dåligt rykte, menar Anna, eftersom många har tovat fula saker. I Europa har tovningskulturen kommit längre och konsthantverkare skapar fantastiska saker av ull. Därför är hon noggrann med just det estetiska.
– Ullen låter sig transformeras och se ut som olika material, till exempel granit, marmor, asfalt, hud, och snökristaller. Jag är intresserad av att skapa skulpturer i ull och försöka få den att vara genomskinlig och ändå ha en form, till exempel ljuslyktor eller svävande föremål.

Framtidens material

En av punkterna på UNESCO:s lista för att skydda kulturarven är just hantverket. Det immateriella kunskapsarvet, kallas det. Dagligverksamheterna i Järna med omnejd har varit aktivt delaktiga i impulsen att hålla hantverket levande, både som kulturimpuls och meningsfull terapeutisk sysselsättning.
– Jag ser det som ett viktigt uppdrag att stå upp för hantverket och inte låta det glömmas bort. Det är också viktigt med miljöaspekten, att stå upp för det hållbara och höja det till något som blir estetiskt och välarbetat, säger Anna.

När hon själv gick på waldorfskola fick Anna Gran lära sig att skriva skrivstil med gammaldags bläck som doppas. Det flödiga i den tekniken blev något som fastnade hos henne, som har följt henne genom livet och som återspeglas i hennes illustrationer och skapandeprocesser.
– Jag värnar om de estetiska ämnena i skolan och om att bevara och finna nya former och användningsmöjligheter för vårt besjälade kulturarv.

2 oktober, 2016

Ny granskning av Vidarkliniken positiv

Vidarkliniken har under det senaste året debatterats i medierna. När Stockholms läns landstingsråd Anna Starbrink (L) i juni signalerade att landstinget inte skulle förlänga avtalet med Vidarkliniken grundade det sig på en rapport framtagen av företaget Helseplan. Nu har en ny rapport tagits fram som visar en helt annan bild.…

LÄS MER

Vidarkliniken har under det senaste året debatterats i medierna. När Stockholms läns landstingsråd Anna Starbrink (L) i juni signalerade att landstinget inte skulle förlänga avtalet med Vidarkliniken grundade det sig på en rapport framtagen av företaget Helseplan.

– Rapportens slutsatser skilde sig kraftig åt från den verklighetsbild som Vidarklinikens personal och patienter haft. Vid sidan om viss inledande problematik vad gäller journalföringen i samband med ett nytt IT-system, som nu har åtgärdats, är rapportens bild av vården på Vidarkliniken snedvriden, säger Anders Kumlander ordförande i Vidarstiftelsen och fortsätter:

– Vidarklinikens styrelse beslöt under våren att parallellt med Helseplans undersökning låta en oberoende konsultfirma genomföra en egen rapport om Vården på Vidarkliniken. Uppdraget tilldelades EY (tidigare Ernst & Young), med gedigen kunskap om den integrativa vården.

– EY poängterade, liksom Helseplan, att journalföringssystemet krävde en förändrad arbetsprocess, något som nu implementeras. I övrigt konfirmerade rapporten vår uppfattning om Vidarklinikens välfungerande och reglementsenliga vård.

EY påtalar i sin granskning att skolmedicinen inte är ett väldefinierat fält för de aktuella grupperna, det vill säga patienter med smärta, utmattningssyndrom samt patienter i behov av cancerrehabilitering. Deras slutsats är att den rehabilitering som ges vid Vidarkliniken bygger på terapiformer som utgör komplement till skolmedicinska insatser (ej alternativmedicin), att vården svarar emot vad skolmedicinen föreskriver och att helhetsperspektivet är mycket väl utvecklat med tät kommunikation och samverkan mellan olika yrkesgrupper. Klinikens ledningssystem bedöms som välutvecklat och i linje med Socialstyrelsens föreskrifter.

– Det är av största vikt att de ansvariga landstingspolitikerna får en korrekt bild av hur vården på Vidarkliniken genomförs. Frågan är för viktig för patienterna för att vara en del av ett politiskt spel mellan partiernas representanter i landstingen. Vi har därför delat med oss av rapportens slutsatser till alla landsting vi idag har samarbeten med och dessutom bjudit dem att själva besöka Vidarkliniken för att se arbetet som utförs med egna ögon. Den integrativa vården utgör en oerhört viktig del av det svenska vårdsystemet och man kan inte vända ryggen åt patienterna, avslutar Anders Kumlander.