Grönkål har länge varit en traditionell ingrediens att ha på julbordet. Senaste åren har den fått en form av renässans och numera finner vi den även i trendiga matrecept och smoothies.

Att grönkålen fått ett uppsving är inte alls konstigt, snarare helt i tiden. Den är nämligen otroligt rik på vitaminer – till exempel innehåller den 160 procent av det rekommenderade dagliga intaget av C-vitamin. Den är rik på kalcium och innehåller mängder av glukosinolanter som får levern att må bättre.

Grönkålen är en tålig grönsak som kan odlas i nästan vilken jord som helst – den trivs till och med trots snö och frost. Historiskt har man kunnat spåra den i Sverige redan på 1300-talet.

Smaken är inte så tilltalande för alla, men det går att få grönkålen att bli otroligt god med enkla metoder. En av dem är att skära bort stammen och steka grönkålen tillsammans med olja, vitlök, salt och peppar. Addera annat du tycker om och servera den till en god bönröra. Ett annat alternativ är att mixa ner grönkålen i en smoothie med lite sötare råvaror som bär, banan eller annan frukt. Då får du i dig kålens alla nyttigheter utan att bli överväldigad av smaken. Det går även att göra supergoda soppor eller gratänger med grönkål som bas.

Husmorsknep!

• Hacka grönkålen och frys in den, då kan du bara plocka fram den när du ska laga middag och är hungrig.
• Välsorterade mataffärer säljer ofta redan hackad och fryst grönkål.
• Ha i ett par droppar vatten i påsen när du förvarar grönkålen i kylskåp. Då håller den längre!

Enligt Naturvårdsverket är övergödning det allvarligaste hotet mot vår havsmiljö. Orsaken till övergödning är höga halter av näringsämnen i mark och vatten, framförallt kväve och fosfor. I en artikel på Supermiljöbloggen går de igenom det aktuella läget på såväl nationell som internationell nivå.

Anledningen till att kväve och fosfor sprids i haven är mänsklig aktivitet, i form av jordbruk, avloppsvatten, skogsbruk och förbränning från industri och trafik. De höga halterna förändrar växtligheten stegvis och vissa arter trängs undan. Övergödningen får också växtplankton att öka, vilket kan ge syrefria bottnar och försämra levnadsvillkoren för många djur- och växtarter, enligt Supermiljöbloggen.

Det finns många initiativ för att motverka det här och förbättra situationen. På nationell nivå finns bland annat åtgärdsprogram för förbättrad miljö i Östersjön och Nordsjön. Programmen tenderar dock att bli försenade och dra ut på tiden.

Det finns möjlighet till ersättning för att minska påverkan från jordbruket – till exempel går det att söka pengar för att upprätta speciella diken och skyddszoner för att hindra att näringsämnen läcker. Ett annat exempel är förbudet mot toalettavfall från fritidsbåtar.

På EU-nivå finns direktiv som styr utsläpp av luftförorenande ämnen. Även vattenkvaliteten är reglerad med minimikrav för en god miljöstatus. Fortfarande finns däremot inte ett fullt utvecklat system för att undersöka om god miljöstatus har uppnåtts.

Internationellt finns ett FN-samarbete för att minska utsläppen av långväga luftföroreningar av bland annat svaveldioxid och kväveoxider. Många av de luftburna ämnen som bidrar till övergödningen kommer från utsläpp i andra länder. Därför krävs kraftigare tag på en internationell nivå.

Naturvårdsverket menar att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och att det krävs ytterligare åtgärder för att nå dit. Det ser ljusare ut på vissa håll men förbättringarna räcker inte som det ser ut just nu.

Det har gått 40 år sedan den omdiskuterade utställningen Ararat på Moderna museet. Utställningen diskuterade och undersökte ”småskalig teknik och produktion, återanvändning och ekologiska alternativ för byggande och energi, överblickbara demokratiska processer, ekologisk odling och kollektiva lösningar.” Det skriver Maja Lindström i en artikel i Hoppbloggen.

Initiativtagarna till utställningen brann för att diskussionen om ett uthålligt framtida samhälle behövde bli ett tvärvetenskapligt möte mellan konst, teknik, forskning och praktisk erfarenhet. Bakom projektet stod konstnärer, arkitekter, humanister, tekniker och hantverkare. En av dem var Varis Bokalders, arkitekt och författare som är specialiserad på ekologiskt byggande. Han var också aktiv i Almstriden i Kungsträdgården och Alternativ stad, som var emot 60-talets stadsutveckling då man rev stora delar av Stockholms innerstad. I en intervju med Hoppbloggen säger Varis Bokalders bland annat:

”Vi ville förena det bästa ur många olika ideologier; vi ville bekämpa fattigdom och kämpa för jämställdhet och så tyckte vi att miljön var en viktig framtidsfråga.”

Han berättar också, i intervjun, att de hade inspirerats av studenter från AA School of Arcitecture i England som hade uppfört ett kretsloppsanpassat hus med biogasanläggning, växthus och solfångare.

Gruppen bakom Ararat-utställningen skrev ett manifest, där man bland annat menade att ”… vi måste dessutom överge den teknologi som föröder naturen och våra egna livsbetingelser. Vi måste skilja mellan den logiska framtiden, som är en utveckling av nuet och den önskvärda framtiden, som är den värld vi vill skapa.”

Ekologiska hus och utopiska idéer

Utställningen på Moderna museet innehöll fullskaliga exempel på ekologiska byggnader, som Solhuslängan, klimatsmarta radhus. Man hade också skapat Formhuset, för att visa metoder för att ta tillvara på material från alla rivningar som pågick i Stockholm och skapa ett kretsloppshus utifrån en ”tillfällighetens estetik”. Man fokuserade även på naturliga material och olika kreativa sätt att göra uppvärmningen av huset mer klimatsmart.

På gården utanför Moderna museet fanns ett växthus som lagrade värme under natten från dagens solljus och därmed förlängde odlingssäsongen. Odlingen där skedde enligt biodynamiska principer.

Inne på utställningen fanns olika interaktiva delar, som en pedagogisk konstruktion i olika våningsplan med stationer utifrån de fyra elementen. Man ville visa ett möjligt ekologiskt samhälle som tog hand om kretslopp och flöden på ett uthålligt och effektivt sätt. Folk från Järna fanns på plats och visade exempel ur Järnadieten, som mjölksyrade grönsaker och torkad mat. Man visade också på naturliga material som lin och ulle.

Utställningen mottog mycket kritik. Det stack i ögonen på omvärlden att Ararat ifrågasatte varför den moderna storstaden tilläts leva och växa på bekostnad av periferin, landsbygden och fattigare länder. Utställningen väckte dock mycket positiva tankar och inspirerade på många håll, bland annat har Waldorfpedagogiken tagit vara på utställarnas idé om att utgå från engagemang, nyfikenhet och förundran som pedagogiskt verktyg.

Varis Bokalders är idag sedan några år engagerad i att bygga upp en kretsloppsgård i Sörmland som levererar mjölk till Järna mejeri.

Tips! Att botanisera på Hoppbloggen är för övrigt spännande. De nytänkande och klimatsmarta initiativen är många och presenteras på ett lättillgängligt och inspirerande sätt. Hopp står i det här fallet för Hökarängens omställning och permakulturprojekt.

Ekobanken får näst intill högsta möjliga betyg och toppar årets granskning från Fair Finance Guide, som undersöker vilka hållbarhetskrav bankerna ställer när de investerar och lånar ut pengar. Flera storbanker i Sverige har tydligt förbättrat sina genomsnittsbetyg för de 13 hållbarhetsområden som granskas, men når ändå bara omkring halvvägs till toppbetyg.

Ekobanken fick full pott, dvs 100%, på samtliga betygsatta hållbarhetsområden utom ett där man nådde 93%, vilket gav ett genomsnittsbetyg på 99%. På andra plats i granskningen av svenska banker hamnade JAK Medlemsbank med 91%. Bäst genomsnittsbetyg bland storbankerna fick SEB med 59%, medan Danske Bank hamnade på sista plats med 28%. Det tycks överlag återstå en hel del att göra för att åstadkomma en hållbar svensk finanssektor.

– Det är viktigt att bankerna preciserar sina hållbarhetskrav för att arbetet ska kunna följas upp och fungera i verkligheten. Våra granskningar visar ofta på brister i implementeringen, så här har bankerna en hel del kvar att göra, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter, som är en av organisationerna bakom granskningen i Sverige.

Glädjande är att flera stora banker sedan förra året har förbättrat sina hållbarhetsbetyg ganska mycket. Det beror enligt Fair Finance Guide på att man förtydligat och tagit fram nya riktlinjer för utlåningen. Hos alla utom Danske Bank finns exempelvis ställningstaganden mot investering och finansiering av kol och man har börjat redovisa fonders klimatavtryck.

– Det är bra att bankerna tar hållbarhet på större allvar, det här blir en allt viktigare fråga för kunderna och det börjar ge avtryck, säger Jakob König.

På Ekobanken är man glada åt att de flesta stora banker i Sverige förbättrar sig när det gäller hållbarhetskrav. Ett av Ekobankens mål är att vara med och påverka hela banksektorn i hållbar riktning och man vill här vara ett gott exempel att jämföra med.

– Vi har visserligen inte lika komplex verksamhet som storbankerna, men att utforma en bra hållbarhetspolicy, ta avstånd från sådant som inte är bra och sedan verkligen följa detta borde egentligen alla kunna göra. Det bör vara en del av verksamheten så att banker inte bara reagerar först när en oetisk finansiering blir uppmärksammad, säger Ekobankens vd Annika Laurén.

– Att affärsbankerna har förbättrat sig enligt Fair Finance Guide är fantastiskt bra. Det blåser en vind nu över hela Europa och andra delar av världen där konsumenterna går före placerarna när det gäller medvetenhet om hållbarhet.

Enligt Annika växer de värderingsbaserade, sociala bankerna i världen så det knakar. Man får mängder av nya kunder och allt fler sådana banker ansluter sig till organisationen Global Alliance for Banking on Values.

– Något som förenar alla de här bankerna är transparens, vilket är väldigt viktig för att åstadkomma hållbarhet. Vi visar öppet vad inlånade pengar används till och det skapar förtroende hos kunderna och en vetskap hos spararna om att deras pengar bidrar till en bättre värld.

Fair Finance Guide är ett internationellt initiativ för att öka insynen i hur hållbart bankerna investerar. Man granskar bankernas riktlinjer utifrån de internationella konventionerna och standarderna inom hållbarhet och socialt ansvar och mäter hur väl bankerna följer dessa principer. På Fair Finance Guides webbplats kan man som konsument enkelt jämföra bankernas resultat, mejla sin bank och berätta vad man tycker samt få vägledning för att byta till en mer hållbar bank.

Civilsamhällets lösningar på lokala och globala problem blir allt proffsigare och starkare, men i många länder ökar samtidigt det politiska trycket mot sådana initiativ. En annan trend är att makthavare ofta försöker lösa problem med samma resonemang som har orsakat problemen. Det menar Ole von Uexkull som är chef för Right Livelihood-stiftelsen.

Ibland kallas Right Livelihood-priset det Alternativa Nobelpriset. Syftet med utmärkelsen är att hedra och stötta modiga människor och organisationer som på ett visionärt och föredömligt sätt arbetar för att lösa globala problem. Ofta utifrån ett lokalt sammanhang. Hittills har 166 pristagare från 68 länder uppmärksammats för sina insatser. Utmärkelsen, som har sitt säte i Stockholm, har fått sitt namn efter det buddistiska konceptet Right livelihood, som uppmuntrar människor att leva på ett etiskt sätt med respekt för både människor och miljö. Det speglar ganska väl vad detta handlar om.

De holistiska lösningarna är ofta bäst

De problem- och lösningsområden som kan vara aktuella för Right Livelihood-priset spänner över ett brett fält. Det kan röra sig om allt ifrån mänskliga rättigheter, fred och demokrati till miljö, hälsa och hållbar utveckling. Årets utmärkelser handlar lite förenklat om humanitärt arbete i krig (Syrien), kvinnors rättigheter (Egypten), migranters rättigheter (Ryssland) och journalisters yttrandefrihet (Turkiet).

– Med våra helt öppna nomineringar ställer vi egentligen en fråga till hela världen om var de största problemområdena finns och var man ser bra praktiska lösningar på dessa. Ofta är det just de som tar sig an problem på ett praktiskt sätt som får fram de bästa lösningarna. Sådana lösningar täcker ofta också in flera aspekter på problemen. Exempelvis kan ett projekt mot fattigdom i Indien även komma in på frågor om naturresurser, vilket också kan göra det till ett politiskt projekt och ett antikorruptionsprojekt, säger Ole von Uexkull.

Civilsamhällets lösningar allt starkare, men politiska inskränkningar ökar

De många nomineringarna till Right Livelihood-priset och de breda internationella kontakter stiftelsen har är även intressant som global temperaturmätare för olika problemområden på vägen mot en bättre värld. Ser man några viktiga trender här?

– En oroväckande trend de senaste åren är att sådant som tidigare setts som frågor om exempelvis miljö och hälsa numera ofta möter liknande motstånd som tidigare bara var typiskt för direkt politiska initiativ. Handlingsutrymmet för civilsamhället har blivit mindre och mindre i många länder, bland annat genom lagar som begränsar utländsk finansiering av icke-statliga organisationer.

Sådana s.k. NGO-lagar och liknande politiskt tryck finns exempelvis i Ryssland, Egypten, Turkiet och Indien. Flera av årets pristagare arbetar under svåra förhållanden och har staten emot sig i frågor som enligt Ole von Uexkull inte borde vara så känsliga. En av årets pristagare, Mozn Hassan som arbetar för kvinnors rättigheter och mot sexuellt våld, har av egyptiska myndigheter belagts med reseförbud. Det är därför ännu oklart om hon kan komma till ceremonin för att ta emot priset som planerat.

– Allt mer av civilsamhällets aktiviteter ses i flera länder som ett politiskt hot mot makthavare. Detta är samtidigt också ett tecken på att sådant arbete har effekt, säger Ole, och pekar på en positiv mottrend.

– Civilsamhällets lösningar växer sig allt starkare och bättre. Fler aktivister börjar arbeta även med juridiska instrument, utöver det praktiska arbetet. De tar fajten att förbättra rättsliga principer och tar därmed diskussionen på en högre nivå.

Fler falska problemlösningar

Miljöfrågor är ett område som varit stort ända sedan Right Livelihood-priset startade. Inom flera miljöfrågor är man idag mer överens om problemformuleringarna än tidigare. Där handlar det nu mer om en kamp om lösningarna, anser Ole von Uexkull. I detta ser han en annan huvudtrend när det gäller problemlösningar: Det blir vanligare med vad han kallar falska lösningar.

– Det finns många oärliga förslag som ser ut som lösningar men där man egentligen mest vill fortsätta som tidigare, enligt det gamla system som har skapat problemet. Allt som försöker se grönt ut är inte grönt. Även Albert Einstein sa att det är omöjligt att lösa ett problem med samma tänkande som skapade problemet.

Jordbruket är ett ämnesområde där Ole tycker att man, till skillnad från andra miljörelaterade frågor, inte är överens om problemformuleringarna. Här reagerar starka intressen också mycket känsligt på sådant som ifrågasätter deras monopolartade syn på hur jordbruk ska bedrivas. Något som också bidrar till problem kring jordbruket är att företagskoncentrationen och företagens kontroll av sektorn gått för långt.

– Det är många som verkar för teknologiska lösningar i en sorts ingenjörisering av jordbruket, där man försöker förändra naturens funktionssätt. Men det är egentligen småbönderna och småjordbruken som försörjer de flesta människorna och som binder mest kol i marken. Det småskaliga erbjuder ofta de bästa lösningarna, men tyvärr är det inte så attraktivt i den politiska sfären.

Ekonomiska intressen hänger många gånger ihop med politiska. De ekonomiska intressena har länge varit välorganiserade och har blivit alltmer sofistikerade. Men det har glädjande nog även civilsamhället blivit, menar Ole. Samtidigt finns det också journalister och parlamentariker som granskar lobbyisterna.

Priset gör konkret skillnad

Right Livelihood-priset gör stor nytta på flera sätt. Utmärkelsen uppmärksammar bra lösningar på viktiga problem som angår oss alla globalt. Den bidrar till debatten inom olika problemområden. Pristagarna får ofta helt nya möjligheter att gå vidare med sina initiativ och sprida lösningarna. I situationer och i länder där det finns ett tryck och ibland hot från den etablerade makten kan Right Livelihood-priset ge ett konkret skydd för pristagarna, eftersom deras arbete då uppmärksammas internationellt.

– Vi har ett dokument på ett 80-tal sidor med exempel på sådant som förändrats på grund av den uppmärksamhet som Right Livelihood-priset ger. I exempelvis Demokratiska Republiken Kongo ville regeringen lägga ner en miljöorganisation, men efter att grundaren René Ngongo fått utmärkelsen ordnade regeringen istället en mottagning för pristagaren och organisationen. Pristagaren kunde sedan också hjälpa andra hotade organisationer och medverka till att 60 miljöaktiva som varit häktade friades. Det finns många exempel där vår utmärkelse bidragit till verkliga förbättringar för många människor, berättar Ole.

Hur kan man stödja det här arbetet?

– Man kan sprida budskapen, skänka pengar och nominera kandidater till Right Livelihood-priset. Och inte minst kan man fortsätta med sitt eget goda arbete i den här andan, exempelvis mycket av det som görs i Järna. Vi ser priset som en inspiration för hela civilsamhället. Det handlar om att stödja ändamålet snarare än oss, säger Ole von Uexkull.

Årets priser kommer att delas ut vid en ceremoni på Vasamuseet i Stockholm den 25 november. För pristagarna blir det i Sverige även möten med riksdagsledamöter och utrikesminister Margot Wallström, men den mångåriga traditionen att hålla prisceremonin i riksdagen har nu brutits efter beslut av talmannen i våras. Skälet uppgavs vara lokalbrist, men kritiker menar att beslutet beror på uppståndelsen när Edward Snowden fick priset 2014.

– Vi ser mycket fram emot att ha prisceremonin på världsunika Vasamuseet, det kommer bli en fantastisk inramning där. Samtidigt beklagar vi att talmannen inte har tagit till sig av den massiva kritik som kommit från riksdagsledamöter, det svenska civilsamhället och FN:s särskilda rapportör för mötes- och föreningsfrihet angående beslutet att stoppa utdelningen av priset i riksdagen, säger Ole von Uexkull.