Patienters hälsa och ohälsa hänger ofta nära ihop med en större helhet av samband i livet där enbart punktinsatser som piller och sjukskrivning inte räcker på långa vägar. Man kan jämföra det med hur vi ser på ekologiska system där allt hänger ihop. Vården behöver mer av den typen av helhetstänkande, i något man därför kan kalla ekologiskt vårdande, menar Karin Dahlberg som är professor i vårdvetenskap.

Bredare förståelse för hur vi påverkas

Ekologiskt vårdande (ecological caring) ska inte förväxlas med att exempelvis använda ekologisk kost och trädgårdsterapi etc i vården, även om det också kan ingå i begreppet. Nej, det handlar här om att använda sig av en vidare helhetssyn på människors hälsa och helt enkelt se fler samband i hur människor fungerar och påverkas. Det är en analogi eller motsvarighet till ekologiskt systemtänkande, här tillämpad i vården.

Det synsättet menar Karin Dahlberg i princip är användbart i alla vårdsituationer, eftersom alla sjukdomstillstånd på något sätt inbegriper helheten för en människa. Men särskilt viktigt tycker hon det är vid psykisk ohälsa, eller som hon hellre kallar det: existentiell ohälsa.

– Vården är till stora delar för tekniskt inriktad på enskilda diagnoser och en uppdelning av människan i olika delar. Men ingen människa ser ut på det sättet. En patients hälsa och hälsoprocesser beror på en mängd samverkande faktorer som vi behöver både förstå bättre och anpassa oss till, ungefär som när det gäller ekologiska system.

– Ekologiskt vårdande innebär att hela tiden se de här sambanden, förstå hur olika behandlingar och omvårdnaden tillsammans påverkar både kropp och själ, och hur vi kan påverka biologin indirekt genom att sätta människan i ett sammanhang. Det handlar inte minst om att ge patienten en livlina och redskap att själv ta tag i sina hälsoprocesser, samtidigt som man förstås också använder det som är bra i skolmedicinen, säger Karin Dahlberg.

Redskap, mening och livskraft i fokus för patienterna

Perspektivet i ekologiskt vårdande är något som lyfts fram i en nyligen publicerad kvalitativ studie där Karin Dahlberg är medförfattare tillsammans med Albertine Ranheim och Helena Dahlberg. Tillsammans har de kompletterande kompetenser som är viktiga för studien. Förutom akademiska kvalifikationer har Albertine Ranheim lång erfarenhet från klinisk vård och Helena Dahlberg, som är filosof och idéhistoriker, forskar inom vårdvetenskap. Utifrån en tidigare gjord intervjuundersökning har de analyserat vad det är som patienter i rehabilitering vid Vidarkliniken upplever gör att de blir friska och känner välbefinnande.

– Det framgick tydligt att allt i vården – behandlingar, miljö, samtal etc – måste samverka. Patienterna fokuserar på att de vill må bra och har mycket funderingar kring vad det är som gör att de mår bra. Det handlar om flera och ibland helt andra saker än att ta piller och vara sjukskrivna. De vill få redskap, känna mening och få fart på sin livskraft, berättar Karin Dahlberg.

Att väga in sambanden kring hela människan och hennes existens menar hon är mycket välgrundat och stämmer väl med modern fysik och biologi. Men man ger inte tillräckligt uttryck för detta i vården idag därför att man då riskerar att bli stämplad som flummig.

Begreppet ekologiskt vårdande innebär mer än det man brukar kalla holistisk vård. Det gäller att inte bara få med alla påverkande ”delar” eller aspekter av en människas hälsa, utan också att fokusera på hur dessa påverkar varandra, dvs även sambanden som finns där. Det är också viktigt att inte fastna i ”sanningar” som man tagit för givna och att inte dela upp världen i svart och vitt, kropp och själ osv.

– Exempelvis bör man inte se vila/stillhet som en åtskild motsats till aktivitet/rörelse. Det händer något viktigt i mellanrummen eller sambanden mellan dessa. Tittar man närmare på patienter med psykisk ohälsa eller utbrändhet har de ofta dålig balans mellan stillhet och rörelse, som visar sig i en obalanserad livsrytm. Det här är också mycket individuellt, och därför är det inte så bra att vårdmässigt klumpa ihop alla patienter med samma diagnos och ge dem samma vård.

– Enligt data i vår studie är vilan och stillheten patienterna fått erfara inte nödvändigtvis passiviserande. Beroende på hur den utformas för den enskilda personen kan den fungera som en aktiv vila som ger utrymme att lyssna till sig själv och hitta sätt att stärka sin hälsa, som led i att bekämpa sin sjukdom. När man sedan blir lite starkare kan man ta itu med sin livssituation och sådant som skapar eller bidrar till ohälsan, säger Karin Dahlberg.

Återerövra vårdvetenskapens ursprungsidé

Att få till ett ekologiskt vårdgrundtänk, där man alltså ser sambanden kring hela människan, menar hon skulle förändra mycket i hälso- och sjukvården, som idag är för ensidigt fokuserad på att ge eller inte ge medicin och sjukskrivning. Det här anser hon egentligen är att återerövra vårdvetenskapens ursprungliga idé.

– Det ekologiska vårdandets helhetssyn på människors hälsa finns redan inom vårdvetenskapen, som ursprungligen kommer från sjuksköterskor. De tyckte att medicinen blev väldigt teknologisk och såg att detta inte var tillräckligt. Därför utvecklade de en motrörelse. Vårdvetenskapen innebär bland annat att sjuksköterskorna får en mera självständig roll i arbetet med att stärka patienternas hälsoprocesser, istället för att vara assistenter till läkarna, säger Karin Dahlberg.

Hon menar också att vårdandet har blivit för centrerat kring diagnoser och det har lett till att omvårdnaden och dess forskning har tappat sitt fokus. Ett exempel på denna diagnosfokusering är när man pratar om teman som ”hur ska vården se ut för hjärtinfarkter”.

– Det här behöver problematiseras och vi behöver återta mer av helhetssynen och se till de existentiella behoven. Det handlar om att hitta sätt att hjälpa människor och starta hälsoprocesser utan att enbart vara hänvisade till den ganska begränsade medicinska boxen.

Trots nära 24.000 protestmail från angelägna patienter, varav 4.000 mail med egna personliga berättelser, lyssnar inte ansvariga politiker i de tre landsting som aviserat att man inte ska ge patienter fortsatt möjlighet till vård på Vidarkliniken. Men politikernas argument håller inte, och särskilt illa är detta när det handlar om en klinik som förmodligen har landets nöjdaste patienter, menar Göran Garberg som är initiativtagare till patientkampanjen Värna Vidarkliniken.

Drabbar patienter i svåra livsskeden

Patientkampanjen har den senaste tiden fokuserat särskilt på Stockholms Läns Landsting (SLL) som står för en stor del av patienterna hos Vidarkliniken. Till landstingspolitikerna i SLL:s Hälso- och sjukvårdsnämnd har patienter skickat merparten av de 4.000 personliga mail där de utifrån egna erfarenheter visar varför det är så viktigt att fortsätta ge möjlighet till vård på Vidarkliniken. Men patienterna får då bara tillbaka ett färdigskrivet standardsvar från politikerna.

– De som skriver till politikerna är patienter som lider av eller har lidit av långvarig smärta, stressrelaterade sjukdomstillstånd samt patienter med stort behov av rehabilitering efter svåra cancerbehandlingar. Många är förtvivlade över att man inte får tillgång till den här vården och omsorgen, som de av egen erfarenhet vet fungerar så bra, berättar Göran Garberg.

– Genomgående handlar det om patienter i svåra skeden av livet. Vidarkliniken ger bevisligen de här patienterna väldigt värdefull hjälp, i många fall livsavgörande. Det är helt bedrövligt och obegripligt att patienterna blir fråntagna den här möjligheten i de tuffa lägen de befinner sig i.

Politiska standardsvar med tveksamma argument

Det standardsvar som de tusentals oroliga och engagerade patienterna nu får från Stockholm Läns Landsting bygger på ett par argument som Göran Garberg ganska enkelt kan avfärda. Det ena handlar om vissa brister i journalföringen, som nu är åtgärdade av Vidarkliniken och alltså inte är ett giltigt skäl längre. Den andra grunden för SLL:s beslut är en ganska försiktig bedömning från konsultföretaget Helseplan om att det utifrån journalanteckningarna är svårt att hävda att skolmedicinen är grunden för rehabiliteringen. Men en annan oberoende granskning av Ernest & Young visar att Vidarklinikens vård visst grundar sig på skolmedicinen.

SLL skriver också att det finns många andra vårdgivare inom landstingets utbud som lika väl kan ta hand om dessa patienter.

– Detta stämmer inte alls, och det vet inte minst många av Vidarklinikens patienter. Det finns inte någon motsvarighet till den integrativa vård som ges på Vidarkliniken, och knappast heller någon med lika nöjda patienter. SLL:s beslut går i praktiken även emot avsikterna i den nya patientlagen, som bland annat innebär att patienterna ska ges ökade möjligheter att välja vård, säger Göran Garberg.

– Det egentliga bakomliggande skälet till SLL:s beslut är ett annat. Det finns vissa människor som är rädda för och automatiskt skeptiska till komplementära metoder i vården, även när de som i det här fallet visar bra resultat. Denna lilla grupp har väldigt stor opinionskraft och har lyckats påverka politikerna i en riktning som nu går rakt emot patienternas intressen.

I de standardsvar som SLL-politikerna ger de protesterande patienterna försöker man hålla ifrån sig ansvaret för beslutet genom att hävda att det är landstingets tjänstemän som tagit beslutet. Sanningen är att den här frågan är starkt politiserad, inte minst av hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L), som vid upprepade tillfällen gått ut i media om detta. Det är därför i praktiken inte ett beslut som fattats av tjänstemännen, menar Göran Garberg.

Han menar också att det inte är alla politiker i SLL:s Hälso- och sjukvårdsnämnd som egentligen gillar beslutet, men att man utåt behöver vara solidarisk med nämndens beslut.

– Man har låst sig vid ett beslut som kommer att drabba främst tusentals patienter i utsatta situationer, och som i många fall inte blir hjälpta i andra delar av vården. Vi vill förstås att avtalet med Stockholms Läns Landsting fortsätter och att patienterna får tillgång till den här komplementära vården. I annat fall försvinner den möjligheten i Stockholms län redan den 31 mars, säger Göran Garberg.

– Det uppenbara som SLL enkelt skulle kunna göra nu på kort sikt är att åtminstone besluta den 9-månadersförlängning av avtalet som nu gällande upphandlingen ger möjlighet till.

Göran Garberg, och väldigt många med honom, anser att vi i Sverige måste hitta och vidareutveckla mer av komplementära sätt att skapa hälsa och ta hand om våra sjuka. Det är också något som Världshälsoorganisationen WHO tydligt rekommenderar. Vidarkliniken är det enda rehabiliteringssjukhus som kan erbjuda det i Sverige, vilket enligt Garberg gör SLL:s beslut att välja bort detta ännu märkligare.

Här hittar du kampanjen Värna Vidarkliniken.

I Norge väljer man nu att göra det enklare för företag att registrera homeopatiska läkemedel. Det meddelade den norska motsvarigheten till Läkemedelsverket, Statens legemiddelverk, i november i år.

I Sverige har debatten om huruvida homeopatiska läkemedel ska registreras i den svenska läkemedelslagen eller inte gått het det senaste året. I Norge har man nu beslutat att göra som man redan gör i många andra europeiska länder, det vill säga att ta hänsyn till om det homeopatiska läkemedlet redan följer EU-direktivet 2001/83/EC eller 2001/82/EC och är registrerat i ett annat EES-land. Eftersom det ena EU-direktivet redan kräver en mycket omfattande dokumentation av läkemedlet, kommer inte Statens legemiddelverk att kräva en upprepning av detta, utan man litar istället på att läkemedlet redan uppfyller de krav som EU-direktiven ställer.

Även de antroposofiska läkemedlen kommer att behandlas på liknande sätt:
”De antroposofiska produkter som beskrivs i en officiell farmakopé och som bereds enligt homeopatiska tillverkningsmetoder ska behandlas, vad gäller registrering och försäljningstillstånd, på samma sätt som homeopatiska läkemedel.”

En lista över de homeopatiska läkemedel som kommer att registreras kommer att publiceras av Statens legemiddelverk under början av nästa år.