17 februari, 2017

Bengt Westerberg: Ta reda på hur verkligheten ser ut innan ni minskar stödet till funktionsnedsatta

Många politiker på riks- och kommunnivå vill idag skära ner på kostnaderna för de stödinsatser som personer med funktionsnedsättning har laglig rätt till sedan 1994. Vi har pratat med före detta socialminister Bengt Westerberg, som införde lagen. Han är kritisk till hur vissa politiker idag räknar och resonerar. Han menar att kostnaderna är rimliga och uppmanar nu politikerna att först ta reda på hur verkligheten ser ut och vad alternativen kostar. …

LÄS MER

Många politiker på riks- och kommunnivå vill idag skära ner på kostnaderna för de stödinsatser som personer med funktionsnedsättning har laglig rätt till sedan 1994. Vi har pratat med före detta socialminister Bengt Westerberg, som införde lagen. Han är kritisk till hur vissa politiker idag räknar och resonerar. Han menar att kostnaderna är rimliga och uppmanar nu politikerna att först ta reda på hur verkligheten ser ut och vad alternativen kostar.

Möjlighet att leva som andra

I Sverige är det främst LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, som reglerar det här området. Lagen började gälla 1994 och infördes på förslag av Bengt Westerberg som då var socialminister. Dessförinnan var det Omsorgslagen som gällde, vilken hade fokus på personer med intellektuell funktionsnedsättning. LSS blev en utvidgning av den lagen och det nya var främst att även personer med fysisk funktionsnedsättning gavs rätt till stöd samt att rätten till personlig assistans tillkom.

LSS omfattar en rad rättigheter. Förutom personlig assistans gäller det exempelvis ledsagarservice, särskilt boende och daglig verksamhet (daglig verksamhet gäller dock inte personer med fysisk funktionsnedsättning). Syftet med LSS är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Det centrala målet är att de ska få möjlighet att leva som andra. Stödet ska också ges på ett sätt som grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet.

– Utan LSS hade livet för många personer med funktionsnedsättning idag sett mycket annorlunda ut. Inte minst den personliga assistansen har betytt jättemycket. Väldigt många säger att det är den avgörande faktorn för deras livskvalitet, säger Bengt Westerberg.

Han konstaterar dock samtidigt att målsättningarna med LSS fortfarande är långt ifrån uppfyllda. Enligt Westerberg ser det ganska bra ut när det gäller boende, men på de flesta övriga delområden släpar de berörda efter. Det gäller exempelvis möjligheter till fritidsaktiviteter.

Rimliga kostnader

Det tycks alltså finnas behov av att förverkliga mer av det som lagen föreskriver. Men idag går utvecklingen snarare i motsatt riktning. Regeringen har nyligen gått ut med att man vill skära i kostnaderna för personlig assistans. Många människor har på grund av hårdare bedömningar redan blivit av med det stöd de tidigare haft. Även på LSS-boenden som Ytterjärna Forum talat med känner man av en kraftig kostnadspress från kommunerna.

Bengt Westerberg pekar på att det finns en allmän politiskt uppslutning kring LSS och personlig assistans. Alla betonar i sina anföranden att det är viktigt att slå vakt om LSS. Men nu tycker en del att det kostar för mycket och vill skära ner på kostnaderna.

– Detta är stridsfrågan. Kostar det för mycket eller är det rimliga kostnader? Min uppfattning är att kostnaderna är rimliga. Samhället lägger ner oändliga resurser på att människor som drabbas av funktionsnedsättning vid födsel eller olyckor ska överleva. Men däremot är man inte benägen att satsa resurser för att de ska kunna leva, säger Westerberg.

Felaktig bild av kostnaderna sprids

Meningsskiljaktigheterna kring kostnaderna tycks också bero på att man räknar på olika sätt. Regeringens utredare, och därefter även regeringen själv, har spridit en bild av att kostnaderna för personlig assistans har skenat sedan 90-talet. Bengt Westerberg anser att detta är en helt felaktig bild av hur det verkligen ser ut. Han har tagit fram siffror kring detta som han nyligen har presenterat för Socialutskottet.

– Personlig assistans kostar omkring 30 miljarder kronor per år. Låt oss tänka oss att man helt skulle avskaffa den, vilket dock ingen föreslår. Vilka kostnader skulle man då spara? Utan personlig assistans skulle man istället behöva sätta in andra åtgärder som skulle kosta långt över 20 miljarder per år. Fler måste då flytta till särskilt boende, andra behöver hemtjänst osv. Det här gäller människor som vi inte bara kan överge, de behöver hjälp. Den verkliga nettokostnaden för personlig assistans är alltså betydligt mindre än om man bara ser till bruttokostnaden, förklarar Westerberg.

– Dessutom innebär de åtgärder man måste sätta in istället för personlig assistans att standarden för de här människorna försämras, vilket många redan fått uppleva.

Westerberg menar också att den bild som nu sprids av att kostnaderna för LSS har exploderat sedan starten är missvisade även på andra sätt. Om vi på 90-talet skulle ha uppskattat vad reformen skulle komma att kosta 20 år senare, med hänsyn tagen till löne- och standardutveckling etc, är hans bedömning att prognosen hade hamnat ungefär där kostnaderna ligger idag.

– Min viktigaste uppmaning till politiker är att ta reda på fakta och hur verkligheten ser ut, innan man drar slutsatser och föreslår nedskärningar på det här området. Man måste ta reda på vad alternativen kostar och vad de innebär för de här människorna. Det tycker jag inte att man gör idag, många är väldigt snabbt ute och säger att de ska skära ner på framförallt assistansersättningen, säger Bengt Westerberg.

Om ambitionen ska sänkas krävs en öppen debatt

Han ser en risk för att man genom administrativa beslut i praktiken sänker ambitionen i LSS, trots att det i lagen fortfarande står att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och kunna ha goda levnadsvillkor.

– Om man inte ger resurser som krävs för att nå målen i LSS blir det ett glapp mellan resurserna och de uppsatta målen i lagen. Om målen ska sänkas måste man ha en öppen debatt och fatta riksdagsbeslut om det. En sänkning av ambitionen och standarden på LSS-området ska inte ske genom administrativa beslut.

Om en riksdagsmajoritet då skulle besluta om en sänkning av den standard vi i Sverige har uppnått på det här området menar Westerberg att det definitivt skulle vara i strid med andan i FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Fler borde få stöd

Bengt Westerberg har länge haft ett engagemang för personer med funktionsnedsättning och har haft många uppdrag inom detta område även efter tiden som socialminister. Det började redan på 70-talet när han var på studiebesök på några stora institutioner och blev förskräckt över vad han såg där. När han 10 år senare blev politiker bestämde han sig för att det här var ett område som han skulle engagera sig i. Idag vill han se en utveckling av LSS, snarare än den ambitionssänkning som nu pågår.

– Det finns mycket kvar att göra. Jag tycker bland annat att fler skulle få möjlighet till personlig assistans. Många skulle må bättre av det, men är idag uteslutna från insatsen. Jag anser också att även personer med fysisk funktionsnedsättning borde få rätt till daglig verksamhet och därmed struktur i vardagen, istället för att mest bli sittande hemma i bostaden. Det var också avsikten i LSS från början, säger Bengt Westerberg.

Foto: Frankie Fouganthin/Wikimedia commons

 

Text: Red/Staffan Nilsson

Källor

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, Riksdagen

Personlig assistans – en hotad frihetsreform?, Bengt Westerberg

Westerberg: Kostnaderna för LSS har inte skenat, Debatt SvD

15 februari, 2017

Restaurangen som serverar mat efter årstid

Fler och fler restauranger tänker hållbart och serverar närodlad mat efter säsong. Det är trendigt att vara miljömedveten. På Matbygget i Ytterjärna har man haft det tänket sedan starten. Vi har träffat Pia Spörndly och pratat om konsten att ta vara på råvaror, vikten av att bygga upp ett eget skafferi och hur det känns att hamna i White guide. …

LÄS MER

Fler och fler restauranger tänker hållbart och serverar närodlad mat efter säsong. Det är trendigt att vara miljömedveten. På Matbygget i Ytterjärna har man haft det tänket sedan starten. Vi har träffat Pia Spörndly och pratat om konsten att ta vara på råvaror, vikten av att bygga upp ett eget skafferi och hur det känns att hamna i White guide.

Varje år kommer White guide ut med ett urval av Sveriges bättre restauranger just nu. I år kom två Järna-krogar med – nyöppnade Skåpmat i Gula villan och så Matbygget i Robygges lokaler. Pia och hennes affärspartner i restaurangen, Johan, har drivit Matbygget sedan 2009 efter att båda ha haft en bakgrund på ”fine dining”-restauranger, bland annat Oaxen.
– Vi har båda en bakgrund på andra krogar som varit med i White guide, men det blir en annan innerlighet i känslan när det gäller en egen verksamhet. Vi är jätteglada att ha fått komma med i White guide. Framförallt för att det ger Järna en plats på restaurangkartan. Förutom att fler matintresserade kommer hitta hit så blir det ju också ett kvitto, en bekräftelse på att vi gör någonting bra, säger Pia.

Skafferi och jordkällare

På Matbygget har Pia och Johan byggt upp ett eget skafferi och har även en jordkällare. De köper råvaror i säsong och tar vara på dem på olika sätt. Den processen förenklas av att naturen är precis utanför dörren och de har en nära kontakt med odlarna.
– Det blir en helt annan grej här än i stadsmiljö. Vi brukar anpassa oss till vilka produkter som är i säsong och som odlarna har mycket av. I juli kanske vi köper jättemycket tomater som vi gör ketchup och tomatsås av, lägger in eller så. Allt är på odlarnas villkor. Det är lite av charmen också. Vi brukar säga att det inte var råvarorna som fick oss att starta Matbygget, men det var råvarorna som fick oss att stanna kvar, förklarar Pia.

I sitt dagliga arbete följer Matbygget mycket medvetet årstiden. De erbjuder gästerna sallad när det är säsong för sallad, tomat när det är säsong för tomat och på vintern använder de bland annat sådant som de har bevarat från sommaren.
– I vårt skafferi och jordkällare har vi till exempel förvällda nässlor, fermenterade grönsaker, picklade tomater och allt möjligt annat. Sedan kompletterar vi med varor från t ex Saltå Kvarn. Det här har blivit ett sätt att leva, i takt med naturen. Vi längtar efter den första grönsalladen för året, vi blir nyfikna på hur mycket zucchini det blir den här sommaren. Många har nog tappat det, i och med att det mesta finns i mataffärerna året om, säger Pia.

Trendig eller permanent medvetenhet

Medan trenderna i matvärlden har kommit och gått har Matbygget fortsatt som alltid: med närodlad, biodynamisk och säsongsbetonad mat. Pia berättar om sina erfarenheter från finkrogsbranschen. Först var det franska väldigt eftertraktat, sedan kom det asiatiska. Under en period skulle allt gärna vara laborativt. Man plockade isär råvaran och satte ihop den på nya sätt, med skum och emulsioner.
– Därefter kom trenden med att äta hela djuret, göra långkok och ta vara på hela grönsaken. Att gå tillbaka till grunden. Bakom det finns en medvetenhet om hållbarhet, samtidigt som man får fram nya och goda smaker. Men så har man jobbat hela tiden här i Järna, långt innan hållbarhetsvinden började blåsa starkt, särskilt i storstäderna. Fast den här gången är det mer än bara en trend även i storstäderna tror jag, säger Pia Spörndly.

Tips till andra som vill tänka säsong

Vi pratar om att många nog knappt vet vilken grönsak är i säsong eller vad som är närodlat eller inte. Pia ger sina bästa tips för att bli mer medveten kring sådana frågor.
– Det gäller ju att faktiskt tänka till i affären och titta vad man väljer. Alltså att stanna upp och fundera på var råvaran är odlad och varför. Gör man det så blir det lättare och lättare att välja närodlade och bra produkter. Grönsakerna får man välja när de är i säsong. När det gäller frukt får man fundera på var den kommer ifrån. Apelsinen har oftast skördats när den är omogen, rest långt och mognat på vägen.

Pia tycker också att man ska köpa minst ekologiskt, men helst biodynamiskt. Hon menar att smakerna kommer fram och att näringsinnehållet blir bättre eftersom de biodynamiskt odlade råvarorna inte har stressats fram.
– Sedan är det ju bra om man har möjlighet att ta tid på sig också. Att göra långkok, låta saker koka över natten på låg temperatur. Och att använda fantasin! Idag på Matbygget serverar vi bland annat svartkål eftersom det är i säsong. Igår var det nässelpesto och pasta med krämig sås på färska tomater. Vi kombinerade det med rostad pumpa. Det blir roligare om man gör det till något lustfyllt, säger Pia.

Ytterjärna Forum
Text: Red/JJ.
13 februari, 2017

Vidar vårdcentral i topp i nationella patientenkäten

Sveriges landsting och regioner undersöker regelbundet hur patienter upplever sina besök i primärvården. Vidar vårdcentral i Järna, som drivs av stiftelsen Vidarkliniken, toppar listan för hela Stockholm i den senaste mätningen för 2016 vad gäller delaktighet och involvering. De delar förstaplatsen med Äppelvikens vårdcentral i Bromma utanför Stockholm. Totalt utvärderades 216 vårdcentraler i Stockholmsområdet.…

LÄS MER

Sveriges landsting och regioner undersöker regelbundet hur patienter upplever sina besök i primärvården. Vidar vårdcentral i Järna, som drivs av stiftelsen Vidarkliniken, toppar listan för hela Stockholm i den senaste mätningen för 2016 vad gäller delaktighet och involvering. De delar förstaplatsen med Äppelvikens vårdcentral i Bromma utanför Stockholm. Totalt utvärderades 216 vårdcentraler i Stockholmsområdet.

99 procent av dem som rankade Vidar Vårdcentral i denna mätning (Nationell patientenkät) upplevde sig involverade och delaktiga i sin vård och i besluten som rörde den. Frågorna gällde både läkarperspektivet och egna patientönskemål, samt i vilken utsträckning patienten bedömde att behandlaren tog hänsyn till dessa. 98 procent uppgav också att de kände sig respektfullt bemötta på Vidar Vårdcentral och även övriga bedömningsområden i enkäten som helhetsintryck (95 %), emotionellt stöd (91 %), tillgänglighet (90 %), koordinering och kontinuitet (90 %) samt området Information och kunskap (87 %) fick samtliga betyg långt över genomsnittet.

  • Placeringen är ännu en bekräftelse från patienterna på att den vård vi bedriver sker i dialog med patienten, vilket är ett viktigt värde för oss, säger Ursula Flatters, verksamhetsledare på Vidar vårdcentral.
  • Den 1 januari 2015 trädde den nya patientlagen i kraft. Målet med den är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Inför mätningen 2015 togs en ny enkät fram för att på ett ännu bättre sätt än tidigare år fånga in patienternas upplevelse av vården och efterlevnaden av den nya lagen utifrån ett patientperspektiv.
  • Inom den antroposofiska medicinen har det alltid varit grundläggande att göra patienterna delaktiga i sitt tillfrisknande. Det är glädjande att det återspeglas så väl i omdömena, menar Ursula Flatters.
  • Nationell Patientenkät ger en möjlighet för landstingen och verksamheterna att följa upp i vilken mån patienterna upplever att den nya lagens intentioner uppfylls. Nationell Patientenkät genomförs nationellt gemensamt vartannat år inom primärvården.

Fakta:
Stiftelsen Vidarkliniken driver sjukhuset Vidarkliniken som erbjuder cancer-, stress- och smärtrehabilitering samt Vidar Vårdcentral, som är en primärvårdsverksamhet. Stiftelsens båda verksamheter erbjuder dock för den som så önskar även antroposofisk vård – en terapiinriktning som vilar på skolmedicinen, men som även erbjuder kompletterande terapier och naturläkemedel tillsammans med de skolmedicinska läkemedlen och behandlingarna vars syfte är att ytterligare stärka friskfaktorerna hos patienterna.

Ytterjärna Forum
Text: Red/I.H.
10 februari, 2017

Konstnärlig rörelseterapi ger patienter helhetskänslan tillbaka

Genom fokuserande rörelser och konstnärliga kroppsuttryck, som kopplar samman själslivet, kroppen och omvärlden, blir många patienter i rehabiliteringsvård stärkta och hjälpta att komma tillbaka till sin vardag. Terapin kallas läkeeurytmi och har bland annat visat sig vara värdefull för människor i svåra livsskeden, inte minst patienter med utmattningssyndrom och patienter som genomgått tuffa cancerbehandlingar. …

LÄS MER

Genom fokuserande rörelser och konstnärliga kroppsuttryck, som kopplar samman själslivet, kroppen och omvärlden, blir många patienter i rehabiliteringsvård stärkta och hjälpta att komma tillbaka till sin vardag. Terapin kallas läkeeurytmi och har bland annat visat sig vara värdefull för människor i svåra livsskeden, inte minst patienter med utmattningssyndrom och patienter som genomgått tuffa cancerbehandlingar.

Rörelser som förenar tanke, känsla och vilja

I två nya kvalitativa studier har ett 30-tal patienter ur dessa två patientgrupper intervjuats. Målet var att studera hur patienterna upplever denna terapiform i relation till existentiella hälsoaspekter och även spegla vad patienterna själva tycker är viktigt. Studierna har gjorts av läkeeurytmisterna Elisabeth Broager Grön och Annica Alvenäng vid Vidarkliniken. För båda de intervjuade patientgrupperna var upplevelserna av läkeeurytmi genomgående positiva.

Läkeeurytmi är en terapiform som används främst inom den antroposofiska vården och som ges av terapeuter med flerårig utbildning. Den bygger på fokuserande rörelseövningar där både tanke, känsla och vilja tilltalas och integreras i det egna rörelseuttrycket. Patienten får möjlighet att uttrycka ett inre och ett yttre engagemang i rörelserna. Övningarna kan inrikta sig på andning, cirkulation och koordination där syftet är att bidra till balans, harmoni och helhetskänsla. En viktig poäng är att patienten själv är tydligt aktiv i terapin och på så sätt medvetet närvarande i de egna rörelserna.

Ökad helhet och integritet hos patienter med utmattning

– Genom att vara närvarande i kroppen och använda sitt kroppsspråk får patienten ett verktyg för att uttrycka det existentiella, berättar Elisabeth Broager Grön, som har intervjuat patienter med utmattningssyndrom.

Utifrån samtalen med patienterna upplever hon att de inte har ett självklart samband mellan kropp och själ. En patient i studien sa exempelvis att hon hela sitt liv har ”bott i sitt huvud” och att hon genom läkeeurytmin tydligare upplevde att hon också hade en kropp. Nu kunde hon genom kroppen börja uttrycka det som lever i det inre.

Elisabeth menar att många människor utför fysiska aktiviteter enbart för att hålla borta den ångest och oro som ofta visar sig i samband med en utmattning. Fokus ligger då på fysisk aktivitet. I en rörelseterapi som läkeeurytmi förbinds däremot det inre och yttre till en känsla av helhet. Patienten blir mer varse sig själv som individ.

– Många patienter upplever då en tydligare jagnärvaro och gräns gentemot omvärlden. Det bidrar till en integritet och en känsla av att man själv kan påverka sin livssituation i mötet med andra människor och inte bli styrd av omvärldens krav.

Med ökad integritet kan man också bättre möta omvärlden och återgå till arbetsliv och socialt liv istället för att isolera sig som många utmattade gör.

För patienter med utmattningssyndrom kan man i Elisabets studie se tre huvudaspekter i patienternas upplevelser av läkeeurytmi. Det handlar dels om rörelsernas interaktion med inre processer, dels dialogen mellan patientens inre och hennes omvärld, samt hur rörelserna stimulerar läkningsprocessen. Läkeeurytmins bidrag till läkningsprocessen tycks hänga ihop med att tanke, känsla och handling är i samklang med upplevelsen av kroppen. Vanliga resultat för patienter med utmattningssyndrom är bland annat att man får en sundare gränssättning mot omvärlden, klarare insikter om sitt tidigare förhållningssätt, ökad tillförsikt och ökad tillit kring att själv kunna påverka sin egen hälsa.

Tilltalar det friska hos patienter i cancerrehabilitering

Hur läkeeurytmi upplevs och bidrar till bättre hälsa är förstås individuellt, men skiljer sig också mellan olika patientgrupper och de olika livssituationer man ser där. Annica Alvenäng har i sin studie intervjuat patienter som är i rehabilitering efter cancerbehandlingar. Det är patienter som ofta genomgått tuffa behandlingar i sin sjukdomssituation och kan bära på svåra existentiella frågor.

– En viktig poäng med läkeeurytmi är att man kan skapa närvaro och positiva upplevelser genom att använda sitt medvetande in i rörelserna. Det tilltalar hela människan och det friska i patienten, säger Annica.

Hon berättar att läkeeurytmi ofta gör att patienterna känner sig varma och lätta i kroppen. Många beskriver en tydligare gräns i sig själva i förhållande till yttervärlden och kan känna sig mera ”jordade”, vilket dessa patienter många gånger har ett stort behov av.

– Genom att terapin bygger på egenaktivitet känner många sig starkare och är inte bara ett offer för sin situation. De känner att de kan göra något åt sin livssituation genom att bygga upp det friska i sig själva. Detta kan bidra till att många patienter kan komma igång igen.

Annica ser i sin studie tre huvuddrag i hur patienter i cancerrehabilitering upplever läkeeurytmi. Det första är att rörelserna påverkar både kroppsligt och själsligt. Många patienter har rörelseproblem och biverkningar från cancerbehandlingar. De upplever förbättringar av kroppsliga problem, vilket i sin tur påverkar också det själsliga. Det andra är att patienter upplever en ökad närvaro och rörelseglädje. Och det tredje huvuddraget i upplevelserna har att göra med mening och syfte med livet, andlig kontakt och medvetenhet.

Att bli varse sin existens genom rörelse är en grundläggande upplevelse för människan, menar Annica Alvenäng. Läkeeurytmin tycks ge möjlighet att överbrygga diskrepansen mellan kropp, själ och den existentiella dimensionen och ge ökad möjlighet att uppleva sig själv som en helhet. Det kan vara ett viktigt hälsofrämjande bidrag för patienter i cancerrehabilitering.

Text: Red/Staffan Nilsson

Källor

Läkeeurytmi, Vidarkliniken

9 februari, 2017

Hälsa är vår nya religion

Den som inte är hälsosam i dagens samhälle är en udda fågel. Någon som förknippas med negativa mänskliga egenskaper som lathet och bristande karaktär. Faktum är att hälsotrenden växt sig så pass stor och blivit en så stor del av människors liv, att forskarna nu kallar det för en religion.…

LÄS MER

Den som inte är hälsosam i dagens samhälle är en udda fågel. Någon som förknippas med negativa mänskliga egenskaper som lathet och bristande karaktär. Faktum är att hälsotrenden växt sig så pass stor och blivit en så stor del av människors liv, att forskarna nu kallar det för en religion.

Det är forskare på Högskolan i Halmstad som har kommit fram till att hälsotrenden faktiskt uppfyller alla kriterier för en religion. Man har sett till moraliska värderingar men också övertygelsen om att det man tror på är den absoluta sanningen. Det handlar om gemenskap, frälsning och befrielse – och besvikelse och skam för den som inte tränar eller äter rätt.

Britta Pelters säger i en intervju med SVT från i höstas: ”Man måste ha en viss kropp att visa upp som säger att man är en duktig person. (…) Fettet symboliserar att jag är lat och saknar viljestyrka.”

Ytterjärna Forum
Text: Red/JJ.

Källor

SVT: Hälsa som religion

6 februari, 2017

IT i förskolan, en självklarhet eller dårskap?

I höstas skickade Skolverket ut ett ändringsförslag för läroplanen för förskolan (LPFÖ) till ett antal remissinstanser. Varken Barnläkarföreningen, Barnombudsmannen eller andra organisationer, som borde betraktas som experter på barns utveckling och situation i samhället, tillhörde remissinstanserna för detta styrdokument – ett faktum som jag har svårt att förstå. …

LÄS MER

I höstas skickade Skolverket ut ett ändringsförslag för läroplanen för förskolan (LPFÖ) till ett antal remissinstanser. Varken Barnläkarföreningen, Barnombudsmannen eller andra organisationer, som borde betraktas som experter på barns utveckling och situation i samhället, tillhörde remissinstanserna för detta styrdokument – ett faktum som jag har svårt att förstå.

Regeringen hade givit skolverket i uppdrag att ändra läroplanen så att det skulle bli mera tydligt att IT och medier hör hemma i förskolans utbud. Följaktligen skrevs IT och mediabruk in i förslaget med tvingande ordalag. Valfriheten att avstå från IT och medier i förskolan försvinner med dessa formuleringar.

Är inte det naturligt, tänker många då? IT genomsyrar hela vårt samhälle och förskolan ska ju vara en bro mellan hemmet och samhället och då borde det väl introduceras där?

Jag är av en annan uppfattning!

Barnet mellan 0-6 år är i full färd med att utveckla sin kropp och dess funktioner. För det behövs det självklart mat (tjänlig sådan!), rörelse (självinitierad sådan!), vila (regelbunden!). Barnets själsutveckling går hand i hand med vad vi erbjuder i form av sinnesupplevelser! Alla otroligt finstämda sinnen, där lukt, syn, hörsel, balans, beröring och många fler intryck samverkar i en finstämd orkester, ”stämmer vårt instrument” (kropp och själ) på ett ännu inte fullt utforskat sätt.

Vi vet idag att barnets hjärna är som mest aktiv i det direkta, omedelbara mötet med verkligheten, med den förtrogne vuxne och när flest sinnen får vara involverade i aktiviteten eller kontemplationen. Vi vet också att denna viktiga process avtar framför skärmen!

Så här formulerar LPFÖ ett av kraven på förskolan:

Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se konsekvenser av sitt handlande. Förskolan ska därigenom ge barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens.
I förskoleåldern (vi pratar 0-5 år!) är dessa krav totalt orealistiska! Jag ifrågasätter starkt på vilken kunskap om barns utveckling dessa krav grundar sig och hur man tror sig kunna uppnå detta rent pedagogiskt?
Många av de hälsoproblem som drabbar våra barn anses bottna i svårigheter att relatera till andra, i problem med inaktivitet, ökad stress, för många intryck och ständig överstimulans. Vi behöver framförallt främja barnens sociala kompetens, deras rörelseglädje och istället begränsa den överkonsumtion av medier i ungdomsåren, som vi vet leder till passivitet och ensamhet.

Fullständig tillit, hängiven kärlek och härmning tjänar ett barns grundläggande trygghetskänsla och anknytning både till sin omgivning och i förlängningen även till sig själv. Det spelar faktiskt roll hur mycket av barnets vakna (aktiva) tid som ägnas åt denna process. Sämre anknytning => sämre hjärnutveckling!

Vi vet också att skärmaktivitet reducerar utsöndringen av det hormon som vi alla behöver för att kunna somna, samtidigt som vi vet hur viktig sömnen är för att vi ska kunna etablera sunda kroppsfunktioner, reparera skador som åsamkats under dagen, harmonisera obalanser och ibland befria oss från ångest och oro som dagen har fört med sig. För barnet gäller även att sömnen främjar tillväxten.

Vi har en ökande problematik med barn som inte rör sig tillräckligt och därför utvecklar sina kroppsfunktioner och sin rörelseorganism i otillräcklig utsträckning, med sjukdomar som diabetes, artros och dessutom en hel del bokstavssyndrom som följd. Rörelseorganismen behöver utvecklas till fullo under de första barnaåren. Brister i den utvecklingen går inte att reparera eller göra om, utan enbart att utjämna med träning och terapier – ibland under resten av livet.

Vi vet samtidigt hur lång tid av den vakna tiden som går åt för att sitta framför skärmar av olika slag – till synes helt fokuserat och lugnt – men kroppsligt helt inaktivt.

Det finns också seriösa forskare som menar att dataanvändning framkallar destruktiva beroendemönster, något som inte minst många tonårsföräldrar har erfarenhet av. Så länge inte detta är helt klarlagt borde vi låta försiktighetsprincipen råda och undvika det som driver det lilla barnet in i ett beteende som inte är enbart positivt!

Sammanfattande övertygas jag inte av argumenten för IT – och medieanvändningen i förskolan.

  •  Jag förespråkar i stället ett fortsatt fokus på direkta, sinnliga upplevelser av verkligheten.
  • Jag vill främja barnets eget uttryckssätt i form av teckning, målning, teater med hjälp av naturens gåvor eller dockor
  • Jag vill främja barnets egna samlingar av minnen som får finnas i syn, berörings, lukt – och hörselminnet – främja känslor som följer oss genom livet och som inte går att fånga i en bild på en pekplatta.
  • Jag vill främja barnets mödosamma väg att delge sina upplevelser och tillägna sig ett nyanserat språk istället för att dokumentera sina upplevelser med tagna bilder och inspelningar.
  • Jag vill främja barnens förmåga att se varandra i ögonen när de pratar med varandra och att öva alla dessa förmågor under alla sina vakna – aktiva stunder under dagen!

Jag vill påstå att vi inte har råd att slösa bort dyrbar tid på att befatta oss med pekplattor och skärmar, när livet vill bli levt till fullo under barnets ovärderliga första år!

Ytterjärna Forum
Geseke Lundgren
5 februari, 2017

Planerad konsthall i Ytterjärna

Arkitekturen i Ytterjärna har alltid fått uppmärksamhet och beröm för sin originella utformning och tankarna bakom. Nu har Södertälje kommun kommit fram till att miljön är unik och skyddsvärd och att den inte får förvanskas. Dessutom planeras området att utökas med bl a en konsthall. …

LÄS MER

Arkitekturen i Ytterjärna har alltid fått uppmärksamhet och beröm för sin originella utformning och tankarna bakom. Nu har Södertälje kommun kommit fram till att miljön är unik och skyddsvärd och att den inte får förvanskas. Dessutom planeras området att utökas med bl a en konsthall.

Arkitekturen i Ytterjärna bygger på organiska former och naturliga material. Färgsättningen är inspirerad av Goethes färglära och det finns en tanke bakom allt. Det norska arkitektkontoret Snøhetta tar hänsyn till de befintliga byggnaderna i sitt skissförslag på hur en konsthall skulle kunna se ut. De har redovisat en idéskiss till en byggnad med organiska former i två delar. Den ena delen är en konstgjord kulle täckt med gräs och den andra en hög skulptural volym. En del av den planerade verksamheten i konsthallen är tänkt att göra Hilma af Klints verk tillgängliga för en intresserad allmänhet

Hilma af Klint har på senare år väckt stort internationellt intresse och Moderna museet hade en separat utställning med hennes konst 2013. Konstnären efterlämnade ett tusental esoteriska målningar, som nu ligger magasinerade. Hon var även aktiv i Antroposofiska sällskapet från 1920. Södertälje har nu klubbat detaljplanen för bl a bygget av en konsthall i Ytterjärna. Här finns möjlighet att visa hennes stora målningar men också ha andra utställningar med samtida konstnärer.

Läs även

Ytterjärna Forum
Text: Red/JJ.

Källor

SvD: Konsthall planeras för pionjären Hilma af Klint

SvD: Se de fantasieggande ”smurfhusen” i unik by

2 februari, 2017

Nu finns vår sajt som magasin

Godbitarna från vår uppskattade sajt är nu samlade i ett fint fysiskt magasin, som också fått namnet Magasinet, fragment från ytterjärnaforum.se! …

LÄS MER

Godbitarna från vår uppskattade sajt är nu samlade i ett fint fysiskt magasin, som också fått namnet Magasinet, fragment från ytterjärnaforum.se! Du kan köpa ditt exemplar t ex på Kulturhuset i Järna eller på andra verksamheter i omgivningen. Om du inte har vägarna dit kan du enkelt beställa det för 50 kronor genom att skicka ett mejl till magasinet@ytterjärnaforum.se.

I magasinet har vi samlat några av favoriterna bland de artiklar vi har publicerat på hemsidan sedan starten. Magasinet innehåller även en hel del inspiration och tips, vackra fotografier av vår fotograf Erik Olsson och ett gäng positiva nyheter.

Självklart kommer vi ändå fortsätta publicera notiser och artiklar här på sajten. Tack för att du fortsätter följa oss!

Ytterjärna Forum
Text: Redaktionen
1 februari, 2017

Alger kan minska kornas utsläpp

I Queensland har forskare kommit fram till något som drastiskt kan minska de effekter som jordbruksindustrin har på den globala miljön – nämligen att mata kor med alger! …

LÄS MER

I Queensland har forskare kommit fram till något som drastiskt kan minska de effekter som jordbruksindustrin har på den globala miljön – nämligen att mata kor med alger!

Rocky De Nys är professor i vattenbruk vid James Cook University i Townsville i Australien och har studerat vilken effekt alger kan ha på kornas metanproduktion. I studierna upptäckte han och hans forskarkollegor att en liten mängd torkade alger i en kos diet kan minska mängden metan som kon producerar med upp till 99 procent, skriver ABC i en artikel. Den mest effektiva algen är en sorts röd alg som heter Asparagopsis taxiformis som forskarna nu har samlat utanför Queenslands kust.

”Alla sektorer försöker ta ansvar och minska sin påverkan på klimatet, vilket i många fall är kopplat till att minska sina bidrag till växthusutsläppen. Jordbruksindustrin kan bli den första som åstadkommer dramatiska positiva förändringar om vi får ut det här på marknaden”, säger Rob Kinley, som är forskare inom jordbruk och även inblandad i projektet, i ABC:s artikel.

Problemet är bara tillgången till alger. Vilda alger kommer inte att räcka till eftersom det är för dyrt och tillgången för liten, så forskarna måste hitta samarbetspartners som kan odla alger. Projektet är också beroende av mer pengar för att kunna nå resultat snabbare. Om man får tillräcklig ekonomisk support hoppas man kunna göra verklighet av projektet inom tre år.

Ytterjärna Forum
Text: Red/JJ.

Källor

ABC: Feeding cows seaweed could slash global greenhouse gas emissions, researchers say

27 januari, 2017

5 godkända traditionellt växtbaserade läkemedel

…

LÄS MER

I Sverige finns det idag 57 traditionellt växtbaserade läkemedel som är registrerade och godkända av Läkemedelsverket. Ett växtbaserat läkemedel innebär att ”den verksamma beståndsdelen uteslutande utgörs av växtbaserade material eller växtbaserade beredningar”. Växter och metoder som använts av husmödrar i gamla tider men som idag nästan glömts bort. Företaget Weleda är en av dem som bland annat säljer godkända traditionellt växtbaserade läkemedel. Här kommer tips på fem av deras produkter som kan vara fiffiga att ha hemma i sjukvårdsskåpet.

Ringblommans klara blommor är riktiga solfångare och absorberar stora mängder ljus och värme.

Calendula-salva

Calendula-salvan används för att lindra symtomen av lindriga hudinflammationer (som till exempel solsveda) och för att underlätta läkning av mindre sår (som till exempel skav-, skrap- och skrubbsår). Den aktiva substansen i salvan är ett extrakt av ringblomma, och den innehåller även raffinerad sesamolja, renat vatten, ullfett, gult vax, ullfettalkoholer och etanol.

"Ringblomman är både en medicinalväxt och en prydnadsväxt samtidigt som den är en populär trädgårdsblomma. Det finns nästan ingen annan växt som är lika mångsidig och kraftigt verkande, och därför har vi odlat den som medicinalväxt för dess läkande förmåga i mer än 80 år."

 

Calendula-lösning

Calendula-lösningen används utvärtes för att lindra symtomen av lindriga hudinflammationer (som till exempel solbränna, akne eller kvisslor), för att underlätta läkning av mindre sår (som till exempel skav- eller skrubbsår) och som munsköljvätska vid lätt inflammerat tandkött och vid halsont. Du kan även använda lösningen för att rengöra såret med gasväv eller för att fukta en steril kompress som fixeras med ett bandage. Den aktiva substansen är extrakt av ringblomma och utöver det innehåller den renat vatten och etanol 96 %.

Lavendel är en urgammal medicinalväxt som kan hjälpa kropp & själ i balans igen efter en hektisk dag.

Lavendelolja

Lavendeloljan kan du använda som stödjande vid lätta spänningstillstånd med symtom som till exempel oro, insomningssvårighet och/eller mag-tarmbesvär såsom kramp eller gasbildning. Den aktiva substansen är lavendel och oljan innehåller även olivolja (jungfruolja). Massera in oljan eller lägg den som en kompress på det aktuella området. Om du har oro appliceras den på bröstkorgen och vid mag-tarmbesvär på buken.

Så här gör du en kompress: Droppa oljan på en gaskompress eller ett tunt tyg som täcker det område på huden som skall behandlas. Därefter värms kompressen genom att lägga den i en plastpåse som värms med en varmvattensflaska ca 10 min. Lägg därefter kompressen på hudområdet och täck över den med ett bomulls- eller ylletyg. Täck med en filt. Låt kompressen ligga på i 30 min. Den ska upplevas angenäm och lagom varm, men kompressen ska inte framkalla svettning.

Arnika-salva

"På 1700-talet användes arnika ofta vid behandling av krämpor som t ex gikt, reumatism, åderbråck och veninflammation. I modern tid har det visat sig att extrakt från arnika har en antiseptisk verkan, främjar blodcirkulationen, lindrar smärta och påskyndar läkningsprocessen. Dessa och andra användningsområden granskas ofta och är kliniskt väldokumenterade." (Weleda om Arnika)"

Arnika-salvan används för att lindra tillfälliga led- och muskelsmärtor, stukningar, stelhet, blåmärken och svullnader efter slag. Den aktiva substansen är flytande extrakt av arnika. Övriga innehållsämnen är etanol, renat vatten, raffinerad jordnötsolja (archais oil), ullfett, ullfettsalkoholer och gult bivax.

Vitadoron

Vitadoron används för lindring av tillfällig förstoppning och lätt eksem. Tabletterna innehåller smultron och vinranka.

Ladda ned Weledas produktblad för mer detaljerad beskrivning av innehåll, dosering och hur du kan använda läkemedlet.

Ytterjärna Forum
Text: Red.

Källor

Läkemedelsverket: Lista över godkända traditionellt växtbaserade läkemedel

Weleda

Läkemdelsverket om växtbaserade läkemedel