6 april, 2017

Saltå Kvarn mest hållbar… igen

Konsumenter fortsätter ranka Saltå Kvarn i topp när det gäller hållbarhet. För fjärde året i rad har företaget utsetts till Sveriges mest hållbara livsmedelsföretag. Detta enligt den årliga undersökningen Sustainable Brand Index. …

LÄS MER

Konsumenter fortsätter ranka Saltå Kvarn i topp när det gäller hållbarhet. För fjärde året i rad har företaget utsetts till Sveriges mest hållbara livsmedelsföretag. Detta enligt den årliga undersökningen Sustainable Brand Index.

I Sustainable Brand Index har ett riksrepresentativt urval av 11 000 konsumenter bedömt hur Sveriges 286 största företag i olika branscher presterar inom miljöansvar och socialt ansvarstagande. Utgångspunkten för undersökningen är FN Global Compacts 10 principer om miljöansvar och socialt ansvarstagande.

– Att för fjärde året i rad rankas som livsmedelsbranschens mest hållbara varumärke är ett betyg på att långsiktigt arbete lönar sig i längden. Hela vår verksamhet genomsyras från grunden av dessa frågor och det är glädjande att det uppmärksammas och uppskattas på detta sätt av Sveriges befolkning, säger Susanne Skånberg som är marknads- och kommunikationschef på Saltå Kvarn.

Bland samtliga 286 företag från olika branscher som inkluderas i Sustainable Brand Index kom Saltå Kvarn på andra plats. De senaste fyra åren har företaget stadigt rankats bland topp tre totalt sett i Sverige, i konkurrens med många mycket stora och resursstarka företag.

Det här är ganska anmärkningsvärt och glädjande, särskilt med tanke på att Saltå Kvarn genom åren i stort sett inte alls satsat pengar på konventionella reklamkampanjer och liknande. Det verkar vara så att ett tålmodigt, ärligt och konsekvent hållbarhetsarbete uppfattas och uppskattas av konsumenterna.

Text: Red/Staffan Nilsson

4 april, 2017

Vårt samhälle premierar extroverta personer

Vi möts av det i jobbannonser, media och i sociala sammanhang: Den extroverta personlighetstypen är idealet. Man ska kunna mingla, knyta kontakter och ta plats. Man ska vara utåtriktad och pratglad och uppskatta att jobba i team. Den som är tillbakadragen, eftertänksam och kanske blyg har det betydligt svårare i samhället.…

LÄS MER

Vi möts av det i jobbannonser, media och i sociala sammanhang: Den extroverta personlighetstypen är idealet. Man ska kunna mingla, knyta kontakter och ta plats. Man ska vara utåtriktad och pratglad och uppskatta att jobba i team. Den som är tillbakadragen, eftertänksam och kanske blyg har det betydligt svårare i samhället.

Men fler och fler berättar nu om sina erfarenheter av att vara introvert och vilka fördelar det ger. Steve Wozniack konstruerade den första persondatorn i Apple i avskild självständighet. Han sade en gång, enligt en artikel i Aftonbladet: ”De flesta uppfinnare och tekniker jag träffat är som jag – de är tillbakadragna och lever sina liv i huvudet. /…/ Jag tror inte det finns något revolutionerande som har uppfunnits i grupp.”

Susan Cain har skrivit boken Tyst – De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns. Hon menar att den introverta definieras genom att hellre umgås med sina närmaste än i stora sällskap, att lyssna mer än att prata, ha svårt för småprat men uppskatta djupa diskussioner och att tänka efter innan man pratar.

Också Linus Jonkman har skrivit en bok i ämnet: Introvert – den tysta revolutionen. Han menar i en artikel i Chefstidningen att det finns vanliga missuppfattningar om vad det innebär att vara introvert. En av dem beskriver han så här:

”Till att börja med är de introverta fler än man tror. Drygt en fjärdedel av befolkningen, enligt forskningen. Men många har tryckt tillbaka den delen av sin personlighet för att passa in i samhällsnormen.”

Han förklarar i samma artikel att det inte handlar om hur man beter sig i en social situation, utan hur man upplever situationen.

Men enligt en artikel i tidningen Kollega går det trender i vilka egenskaper som funkar bäst i jobbsammanhang och kanske håller pendeln på att svänga. Egenskaper som noggrann och omsorgsfull har börjat dyka upp i jobbannonserna igen enligt den artikeln (som är från 2014).


29 mars, 2017

Region Skåne ger tummen upp för Vidarkliniken

Region Skåne har gjort en medicinsk utvärdering av Vidarkliniken och entydigt kommit fram till att behandlingsresultaten är bra, att vården är patientsäker, att inga avsteg gjorts från skolmedicinsk praxis och att det inte är någon tvekan om att avtalet med kliniken ska fortsätta.…

LÄS MER

Region Skåne har gjort en medicinsk utvärdering av Vidarkliniken och entydigt kommit fram till att behandlingsresultaten är bra, att vården är patientsäker, att inga avsteg gjorts från skolmedicinsk praxis och att det inte är någon tvekan om att avtalet med kliniken ska fortsätta.

Motsäger Stockholms-beslut

Nu finns alltså två oberoende utvärderingar, en från Region Skåne och en från Ernst & Young, som direkt motsäger det som Stockholms Läns Landsting (SLL) påstår är motivet till att man i Stockholms län inte förlänger avtalet med Vidarkliniken. SLL har fått uppfattningen att klinikens vård inte baseras på skolmedicin. Men inte ens den utvärdering som SLL själva beställt och baserat sitt beslut på visar egentligen detta, utan där uttrycker granskarna snarare att de inte har underlag att bedöma den frågan. Region Skånes nya utvärdering däremot visar tydligt att Vidarkliniken följer gällande regler och skolmedicinsk praxis, och att journalföringen (som tidigare fått vissa anmärkningar) nu är adekvat. Till saken hör också att de två personer som sammanställt rapporten på konsultföretaget som SLL anlitade vid sin utvärdering inte har satt sin fot på Vidarkliniken. Det har däremot Region Skånes mycket erfarne utvärderare Jesper Persson gjort.

Jesper Persson är Medicine Doktor och överläkare med specialistkompetens inom invärtesmedicin, gastroenterologi och allmänmedicin. Han har varit verksamhetschef på ett flertal kliniker och sjukhus, chefsläkare, vetenskapligt råd på Socialstyrelsen, med mera. Han har också suttit med i den grupp som granskat Paolo Macchiarini.

Det här visar Region Skånes utvärdering

I den medicinska revisionen av Vidarkliniken har Jesper Persson bland annat granskat journaler och andra relevanta handlingar samt besökt kliniken och intervjuat personal. Det här är några av hans slutsatser om Vidarklinikens vård, ordagrant ur rapporten som nu presenterats:

  • Vården har utförts med omvårdnadsperspektivet i fokus med antroposofiska metoder utan att avsteg gjorts från traditionell skolmedicinsk praxis.
  • Vården har bedrivits med beaktande av gällande regelverk på ett patientsäkert sätt.
  • Journalföringen har varit adekvat.
  • Patienterna har vårdats på rätt indikation.
  • Läkemedelshanteringen är adekvat.
  • Behandlingsresultaten har varit gott/mycket gott utifrån uppföljning med specifikt kvalitetsformulär.
  • Aktivt kvalitetsarbete pågår och vetenskapliga utvärderingar görs.
  • I denna revision bedöms att detta är ett värdefullt komplement till den vård regionen och ”vanlig” skolmedicin kan erbjuda dessa patientgrupper som har svårbehandlade och långvariga sjukdomstillstånd där hittillsvarande vård varit otillräcklig.
  • Vårdmiljön, personalsammansättningen och kompetenserna utgör tillsammans med den annorlunda och stressfria omgivningen möjligheter att få behandlingsresultat som är svåra att uppnå på annat sätt.
  • Det som är en bärande idé med hela vårdförloppet är att patienterna ”blir sedda” och respekterade – formuleringar som återkommer hela tiden i utvärderingar och samtal med patienter.
  • Dessa faktorer fokuserar på patientens friskfaktorer och salutogena potential och skapar därmed förutsättningar för långsiktiga effekter på symptombilden, något som kan ses i uppföljningar tre månader efter vården.

Finns inga problem

Upprinnelsen till Region Skånes medicinska revision av Vidarkliniken är att man ville göra en liknande granskning som SLL gjort. Region Skånes utvärdering tycks dock vara mer kvalitativ och har gett en klarare bild av hur vården på Vidarkliniken faktiskt bedrivs. Regionrådet Carl Johan Sonesson (M), som begärde granskningen av Vidarkliniken, är nu nöjd.

– Region Skånes revision visar att det inte finns några problem överhuvudtaget. Det är mycket tydligt i granskningen att de följer socialstyrelsens riktlinjer och de medicinska rekommendationer som finns. Vi har fortsatt förtroende för Vidarkliniken och det råder ingen tvekan om att avtalet ska fortsätta, säger Carl Johan Sonesson till Sveriges Radio.

Text: Red / Staffan Nilsson

28 mars, 2017

Massor av patienter från Vidarkliniken satte press på landstinget

Stor uppslutning av kampvilliga människor vid manifestation för Vidarkliniken. Man kräver att landstinget tar till sig fakta och ser till att patienter med utmattning och långvarig smärta får fortsatt tillgång till klinikens uppskattade integrativa rehabiliteringsvård.…

LÄS MER

Det blev stor uppslutning av kampvilliga människor vid en manifestation för Vidarkliniken häromdagen. Någonstans mellan 700 och 1000 personer, varav många tidigare patienter, tågade till landstingshuset i Stockholm. Inför något överraskade politiker krävde man att landstinget tar till sig fakta och ser till att patienter med utmattning och långvarig smärta får fortsatt tillgång till klinikens uppskattade integrativa rehabiliteringsvård.

Sakfrågan handlar om att Stockholms Läns Landsting (SLL) på mycket oklara grunder har beslutat att inte förlänga sina största avtal med Vidarkliniken, som upphör att gälla den 31 mars. Detta trots att klinikens vård helt uppenbart ger goda resultat, vilket inte minst tusentals patienter vittnar om. Det här har lett till mycket omfattande protester från patienthåll, som dock landstinget hittills inte tycks ha lyssnat på. Under manifestationen ställdes dock några av politikerna direkt inför en ovanligt stor skara protesterande människor.

I SLL är det Alliansens politiker som styr, men det var bara ett landstingsråd, Marie Ljungberg Schött (M), som var närvarande vid manifestationen. Politiskt har man försökt undvika den här frågan genom att hävda att den är delegerad till tjänstemännen i landstinget. Men det är mycket som tyder på att detta egentligen är eller bör vara en politisk fråga, vilket också ett par politiker utanför Alliansen påpekade vid manifestationen. Att den här frågan i praktiken avgörs på politisk nivå stod klart redan i somras när hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) gick ut i media och gjorde stor sak av att inte förlänga avtalen med Vidarkliniken.

På trappan framför landstingshuset uttryckte flera talare sin syn på sakfrågan – bland andra en patient, en läkare, kommunpolitiker och politiker från landstinget, främst från oppositionen.

Viktig omsorg och valfrihet

Anna Toss kom ”cancerfri i kroppen” men ”helt mördbultad” till Vidarkliniken för rehabiliteringsvård efter ett år av cancerbehandlingar. Anna berättade att hon älskar vetenskap och skolmedicin och att cancersjukvården i Sverige på många sätt är fantastisk. Men det saknas en viktig komponent i cancervården för att patienter ska bli och förbli friska – och det är omsorg. På Vidarkliniken mötte hon bland annat medmänsklighet, respekt, värme och lugn som gör att man kan läka – och samtidigt även gedigen skolmedicin. Hon sa att Anna Starbrink har fel när hon säger att det finns andra likvärdiga alternativ till Vidarkliniken. Anna Toss menar att SLLs politiker fattar ovetenskapliga och ängsliga beslut. Hon pekade också på att Region Skåne nu har slagit fast att Vidarkliniken göra ett bra jobb och att patienter måste få komma dit. Självklart ska Stockholms läns patienter ha samma möjlighet, anser Anna Toss.

Per Dahlström, är antroposofisk läkare sedan 30 år tillbaka, som dock inte arbetar på Vidarkliniken. Han pekade på att valfrihet i vården är väldigt viktigt och att detta inte är något konstigt. Valfrihet finns i nästan hela EU. I Exempelvis Tyskland finns sedan länge fem mycket större antroposofiska sjukhus, och det finns även i England, Frankrike och andra länder. Att vi i Sverige ska ha valfrihet i vården är egentligen ganska självklart, menar Per Dahlström.

Politisk fråga

Hanna Klingborg, från Miljöpartiet i Södertälje kommun, sa att det är viktigt att Vidarkliniken får fortsätta sin verksamhet, som har visat sig ha avgörande betydelse för många människor just när de är svaga och behöver stöd och vård. Hon menar att kliniken är ett riktmärke för mångfalden i vården, med en integrativ vård som är unik i Sverige. Hanna sa att hon nu förväntar sig att SLL hittar ett omtag och en konstruktiv lösning för att garantera patienter i Stockholms län tillgång till den vård som Vidarkliniken kan erbjuda.

Ewa Larsson, ordförande för partipolitiskt obundna Gröna Kvinnor, började med att ironiskt konstatera att SLL hittills inte har utmärkt sig för att göra de bästa upphandlingarna. Hon pekade sedan på att ungefär 90 procent av de som sökt vård på Vidarkliniken under senare år är kvinnor och att kliniken alltså tycks ha hitta något som talar till kvinnor. Och hon frågar sig varför inte alla sjukhus gör det. Gröna Kvinnor har nu skrivit till de partipolitiska kvinnoförbunden och frågat hur de ser på den här frågan. Frågan om Vidarklinikens avtal har ännu inte varit uppe för politisk granskning och politiskt beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ewa Larsson menar att detta måste vara en politisk fråga, och hon jämförde här med Region Skåne där det är landstingsråden som nu gått ut och gett positiva besked till Vidarkliniken.

Så här sa landstingspolitikerna

Marie Ljungberg Schött, moderat sjukvårdslandstingsråd i SLL, berättade att hon varit på besök hos Vidarkliniken och att det är en väldigt bra klinik som betytt mycket för många människor under lång tid. Hon sa att Alliansen gillar mångfald, men att man också tycker det är oerhört viktigt att det finns en rejäl patientsäkerhet (just patientsäkerheten har på ett osakligt sätt länge använts som något av ett opinionsmässigt slagträ i den här frågan / reds anm). Här blev Marie Ljungberg Schött kort utbuad av publiken, och då ville hon inte fortsätta tala utan gick därifrån. Siri Lundström, som var en av initiativtagarna till manifestationen bad sedan flera gånger, med acklamation från publiken, Marie om ursäkt för att hon inte fick tala till punkt och poängterade att man är här för att hitta samförstånd.

Kent Ivarsson, som representerar Centerpartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden, berättade att han sett Vidarkliniken inifrån och utifrån, och vad kliniken betyder för människor som hamnat i sjukdom. Det är en väldigt viktig och omtyckt verksamhet, menar han. Kent pekade på att frågan om avtal med Vidarkliniken är förvaltningsbeslut. Han berättade att han själv och en Allians-kollega just träffat hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att gå igenom ett antal frågor de ställt angående beslutet. Det återstår en del svar som man ska bedöma framöver. Kent lovade att man ska granska och titta seriöst på detta.

Thomas Bengtsson, som representerar Miljöpartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden, sa att man har uppfattat att många som valt Vidarkliniken uppskattat den vård som man har fått. Han pekade på att avtalsfrågor normalt inte är politiska, men att man nu har blivit kontaktade av patienter. Miljöpartiet har idag begränsat inflytande i landstingspolitiken och Thomas kan inte lova något nu. Men han ser konstruktiva möjligheter för Vidarkliniken framöver genom att kliniken kan delta i upphandlingar etc.

Håkan Jörnehed, landstingsråd för Vänsterpartiet, berättade att han fått massor av mail om beslutet kring Vidarkliniken, men att det idag är Alliansen som bestämmer. Redan i september frågade han Hälso- och sjukvårdsnämnden om det här inte ska tas upp till politisk bedömning och fick då reda på att det var delegerat till tjänstemän. Det betyder att man inte kan ta ett politiskt beslut om detta. Inom Vänsterpartiet har man diskuterat frågan och Håkan sa att om de kommer i majoritet i nästa val vill man diskutera med Vidarkliniken vilka avtal man kan ha. Han pekar också på att många kvinnor är jättenöjda med Vidarkliniken och att detta faktiskt också är en jämställdhetsfråga. Håkan Jörnehed avslutade med att Vänsterpartiet vill ha verklig valfrihet i vården och att man därför tycker att SLL ska ha ett avtal med Vidarkliniken.

Text: Red / Staffan Nilsson

28 mars, 2017

Forskaren som vill att yrkesklokhet ska läras ut

Lärare som jobbat ett helt yrkesliv besitter stor kunskap och yrkesskicklighet som försvinner när de går i pension. Det vill didaktikforskaren Ruhi Tyson vid Stockholms universitet råda bot på.…

LÄS MER

En lärare som har jobbat hela sitt yrkesliv har garanterat oändliga erfarenheter och situationer som har gjort personen till en bättre lärare. Men när läraren går i pension fångar ingen upp den här kunskapen. Därmed försvinner lärarens yrkesskicklighet från skolan vid pensionsögonblicket. Det här vill didaktikforskaren Ruhi Tyson vid Stockholms universitet råda bot på, enligt en artikel i Skolvärlden.

Ruhi Tyson har nämligen gjort en avhandling om hur man kan synliggöra och föra vidare vad han kallar en lärares yrkesklokhet. Han har försökt hitta en modell för att ta vara på lärarens bildning och praktiska klokhet, en sorts tyst kunskap. Kunskap som kanske inte går att sammanfatta i enkla instruktioner:

”Vi behöver berätta för varandra hur vi gör. Om vi gör det, och samlar flera exempel som visar på hur många olika sätt man kan agera på, så kan vi använda det vid handledning av studenter och för att utveckla undervisningen.” Det säger Ruhi Tyson till Skolvärlden.

Ruhi Tyson hoppas att hans modell med praktiska exempel ska få spridning. Den kan bli till handböcker där många tillsammans väljer vilka exempel som ska vara med. Den kan användas i skolor, genom att lärare delar med sig av sina erfarenheter till kollegorna. All kunskap man delar gör också att man kan lyfta sitt sätt att arbeta. Genom att använda sig av exemplifierande berättelser förtydligar man också vad demokratisk utbildning innebär.


27 mars, 2017

Saltå Kvarn – mer än bara eko

Saltå Kvarn är ett företag som har växt vartefter konsumenternas medvetenhet har gjort det. De har fortfarande kvar sin bas i Järna och producerar där spannmålsprodukter av lokala råvaror i egen kvarn. De importerar även ekologiska produkter från olika delar av världen. Vi har pratat med Susanne Skånberg, marknadschef på Saltå Kvarn, om framtidssatsningar, hennes egen bakgrund och eko-utvecklingen i Sverige. …

LÄS MER

Saltå Kvarn är ett företag som har växt vartefter konsumenternas medvetenhet har gjort det. De har fortfarande kvar sin bas i Järna och producerar där spannmålsprodukter av lokala råvaror i egen kvarn. De importerar även ekologiska produkter från olika delar av världen. Vi har pratat med Susanne Skånberg, marknadschef på Saltå Kvarn, om framtidssatsningar, hennes egen bakgrund och eko-utvecklingen i Sverige.

Den egna vägen till Järna

Susanne Skånberg växte upp i Norge och flyttade runt mycket som barn. Hennes föräldrar var sökare och ville utforska världen med sina tre barn. De bodde bland annat i Australien under två år och på flera platser i Norge. Efter att ha kommit i kontakt med waldorfpedagogiken bestämde de sig tillslut för att flytta till Järna.

– Vi hamnade i Järna när jag var 14 år. Min mamma ville bli eurytmist och sökte en utbildning inom det. Pappa var advokat men valde att gå den biodynamiska linjen.

Redan som 17-åring började Susanne att jobba för Saltå Kvarn, då som butiks- och kafépersonal på kvällar och helger. Men det var inte förrän hon avverkat flera andra jobb, flyttat en tur till Norge, och fått sitt första barn, som Susanne fick just drömjobbet.

– Jag pluggade marknadsekonomi och drömde om att jobba med marknadsföring på Saltå Kvarn. Ganska snart efter att utbildningen var avslutad fick jag jobbet jag hade drömt om.

När eko-boomen kom

När Susanne började som marknadschef på Saltå Kvarn hade hela eko-boomen kommit igång i Sverige. Från att ha varit ganska besparade från konkurrensen i handeln började fler och fler kriga mot dem i hyllorna och köken. Det satte press på Saltå Kvarn att försöka bli ännu mer unika och få fram mervärdena jämfört med konkurrenterna, förklarar Susanne Skånberg.
– Det som gör oss unika är att vi är mer än bara ekologiska. För oss är eko en hygienfaktor, en självklarhet. Men det räcker inte. Vi vill så mycket mer. Vi vill se till att det inte tillsätts konstiga ämnen i produkterna. Vi vill bevara hantverkstraditionerna, ge makten tillbaka till människan, ge bönderna större makt, större artrikedom i jordbruket, ja det är många faktorer vi strävar efter.

Saltå Kvarn har valt att betala sina svenska odlare extra om de väljer att jobba med den biologiska mångfalden på gården. De betalar dem också om de vill vara en kretsloppsgård där det finns en balans mellan djur och foder, så att de inte måste importera eller exportera spannmålet. Saltå Kvarn vill sprida det här sättet att jobba mot bönderna, så att det når utanför Sverige. De vill jobba på samma sätt med sina odlare i Turkiet eller Bolivia – belöna och betala lite mer, för att inspirera dem att göra saker med bra kvalitet.
– Vi vill få fler att tänka att det ekologiska inte måste bli som det konventionella, att det ska vara storskaligt och effektivt. Där tappar man mycket i hur hela landskapet ser ut. Men det är svåra frågor, eftersom många konsumenter idag inte vet hur en odling ser ut, ännu mindre hur en ekologisk odling ser ut. Man måste nästan sitta i samma rum för att informera konsumenterna om vad som är våra mervärden, säger Susanne.

Saltå Kvarns ikoniska byggnad i Järna. Foto: Erik Olsson

Ekomässa i Tyskland

Nyligen besökte Susanne Skånberg världens största mässa om ekologisk mat, i Nürnberg i Tyskland. En gång per år samlas alla ekologiska livsmedelsproducenter där som vill sälja sina produkter utanför sitt land. De visar upp sina varumärken, har seminarier och träffar kollegor från hela världen.
– Mässan har vuxit enormt de senaste åren, i år var det helt fullsmockat. Man förstår också där att Sverige är en del av den stora ekoutvecklingen. Vi är ett av de fem länder som säljer mest eko i hela världen av den totala matförsäljningen i landet, säger Susanne.

I år handlade diskussionen om 3.0 – olika sätt att utveckla det ekologiska. Det räcker inte som det är idag. Utvecklingen och efterfrågan är högre än vad odlingsarealens utveckling är. Det kan bli en råvarubrist framöver om det här läget fortsätter, förklarar Susanne.
– Vi diskuterade om eko ska vara så billigt som det börjar bli, men också om man får ut rätt kronor. Borde man inte se över kvaliteten, och vilka länder behöver man hjälpa till att lägga om jordbruk i? Många länder skulle kunna göra stor skillnad genom att lägga om till mer hållbara jordbruk. Vi diskuterade också mycket vad det är som får konsumenterna att välja ekologiskt. I Kina, till exempel, är man van vid matskandaler och har inget förtroende för livsmedelsbranschen. I Sverige handlar det om att man bryr sig om sin egen hälsa och inte vill stoppa gifter i sig själv och sina barn. Tyskland har varit bäst i alla år. Där är konsumenten mer mogen på den här fronten. Det är en häftig känsla att besöka mässan och inse att vi är en del av ett större och viktigare uppdrag än det vi gör hos oss till vardags.

Visionerna och framtiden

Saltå Kvarn tror alltså mycket på att deras uppdrag idag är att ge makten tillbaka till människan. Men vad betyder det egentligen? Jo, att den enskilda människan ska ha möjlighet att göra det goda valet i alla sammanhang.
– Vi vill att konsumenter, handlare, leverantörer och bönder runtom i världen ska kunna göra goda val. Hur det ska ske kan se olika ut. Vi kanske behöver ge konsumenten kunskap för att den ska ha möjligheten att göra det bästa valet. Och ge bonden möjlighet att bestämma vad denne ska göra på sin gård, och att samverka med andra bönder.

Unikt i Saltå Kvarns historia är att de aldrig har betalat för reklam – de har alltså aldrig använt sig av köpt medieutrymme. Men nu kommer de börja synas på fler platser än tidigare, för att kunna genomföra sitt uppdrag och nå ut till flera. Självklart pågår också ständigt ett arbete med att uppdatera och förbättra produkterna.
– Vi vill ge konsumenten det smidigaste alternativet och ett kunskapsalternativ, kanske att lära sig att göra en egen grötblandning eller baka sitt eget bröd.

Och företaget kommer att stanna i Järna. De ser platsen som central för verksamheten och som en mötesplats, dit människor kommer för att uppleva mat- och miljöfrågor. Köpa, laga och äta.
– Vi kan också se att vi ibland blir en indragare till det som finns längre in i Järna. Vi kanske är mer tillgängliga eller kända som varumärke än vad man är längre ut i Ytterjärna. Då kan vi bli ett fönster och väcka nyfikenhet kring vad som finns bakom det här goda surdegsbrödet eller de här ekologiska russinen.

23 mars, 2017

Anna Toss: ”Vidarkliniken är viktig!”

Anna Toss har skrivit en personlig text om sin vistelse på Vidarkliniken. Med hennes tillåtelse har vi publicerat delar av blogginlägget här. …

LÄS MER

Anna Toss har skrivit en personlig text om sin vistelse på Vidarkliniken. Med hennes tillåtelse har vi publicerat delar av blogginlägget här.

Vidarkliniken har funnits i mer än 30 år och tagit emot fler än 100 000 patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa, långvariga omfattande smärttillstånd, svåra somatiska och kroniska invärtesmedicinska sjukdomar och som har genomgått cancerbehandling. Vanliga människor har kunnat komma dit för att landstingen haft avtal med Vidarkliniken. Nu är de avtalen på väg att sägas upp, av moderater, liberaler och sverigedemokrater, som uppenbarligen skiter i att vanligt folk inte har råd att betala själva. De säger att det finns likvärdig vård på andra håll, men det är helt enkelt inte sant. Det finns inget som liknar den vård man får på Vidarkliniken, inte någon annanstans inom sjukvården i Sverige.

Svensk sjukvård är den bästa i världen sägs det. På många sätt är det sant. Vi har stort kunnande, modern teknik, oerhört skickliga läkare. I somras blev jag opererad av en läkare som med robotarmar gjorde fem små hål i min mage och höll på i sju timmar, utan att göra det minsta lilla fel. Jag är djupt tacksam för att leva i ett land med så bra och så subventionerad sjukvård som vi har, om jag jämför med många andra länder.

Men tacksamhet kan inte få stå i vägen för objektivitet. Och rent objektivt är det mycket som är problematiskt inom svensk sjukvård. Stressen är säkert en betydande faktor till att det ofta brister i informationen till patienterna, i kommunikationen internt inom vården och i diagnoserna.

Mitt år med cancer präglades av stress. Min egen förstås, men även läkarnas och sköterskornas. Som motstridiga besked från olika läkare, föraktfulla svar på frågor, bortglömda rutiner, fel mediciner utskrivna. Och så vidare.

Till det yttre är det lätt att se varför det är så skönt att vara på Vidarkliniken, och varför de allra flesta mår bra av att vara där. Maten är god, nyttig och riklig. Rummen, korridorerna och hela sjukhuset är vackert och vilsamt inredda. Sängarna är bäddade med ullfiltar och mjuka täcken. Omgivningarna är oerhört vackra. Det är lugn och vilsam stämning, och omsorgen är påtaglig.

Men det bästa för mig på Vidarkliniken var den respekt jag blev bemött med, av alla i personalen. Ingen tjafsade med mig, inte dömde mig, ingen rynkade ögonbrynen när jag sa hur det kändes eller vad jag tänkte. Respekten fanns i helheten och i alla detaljer. Jag upplevde att alla som arbetar på Vidarkliniken gör allt vad de gör utifrån den största respekt för patienternas behov av vila, återhämtning och läkande.

 

Varför vill politikerna avsluta avtalet med Vidarkliniken?

De hävdar att kliniken inte håller måttet. Att journalföringen är undermålig. Att kliniken använder sig mer av antroposofisk vård än av skolmedicinsk vård. Att homeopatiska mediciner är verkningslösa och därför inte ska subventionera dem. De menar att det finns många likvärdiga alternativ.

Kravet att de ska använda mer skolmedicin än antroposofisk vård tycker jag är en konstig invändning. Vidarkliniken är en antroposofisk klinik och det är just därför som vården är så bra. Alla antroposofiska läkare och sköterskor har först gått hela den vanliga medicinutbildningen och sedan den antroposofiska – de är alltså dubbelt utbildade – och de tycker naturligtvis att den antroposofiska vården är den bästa för patienterna. En utredning gjort av Ernst & Young slår också fast att Vidarkliniken klarar kraven på evidensbaserad vård.

Kritiken mot homeopatiska mediciner är en känslig och snårig fråga. Det finns de som menar att homeopatisk medicin är helt verkningslös. Till de som upplever sig stärkta av den säger de att det är en placebo-effekt, alltså att patienten upplever sig må bättre för att hen tror att medicinen hade verkan.  Om patienter blir friska av placebo, är det då bättre eller sämre än om de blir friska av ”riktig” medicin?

Det centrala är att vården på Vidarkliniken inte är i första hand homeopatisk, utan antroposofisk. Den utgår från att vårdaren ska se hela människan, inte bara hennes sjukdom, och att behandlingarna ska stärka det friska hos patienten, inte bara bekämpa det sjuka.

Det där är bara mina funderingar, jag har inga färdiga svar. Men jag vet att veckorna på Vidarkliniken var tre av de viktigaste veckorna i mitt liv. Dels för att jag blev friskare och hittade ett ovanligt lugn. Dels för att jag fick vara med om nånting som snart är borta, om vi inte protesterar: möjligheten för alla, även de som inte är rika, att få respektfull, människovänlig och vilsam vård i flera veckor.

Det behövs mindre stress inom sjukvården. Fler stressfria alternativ. Och Vidarkliniken är ett sånt alternativ. Vidarkliniken har dessutom ett mycket stort antal nöjda patienter, och många som känner sig bättre av den vård de fått. Plus att det är väldigt säkert. Under de drygt 30 år som kliniken funnits, med över 100 000 patienter, har det inte rapporterats några patientskador.

Därför är det väldigt viktigt att landstingen behåller sina avtal med Vidarkliniken! Och därför är det bra om du som har/har haft/känner någon som har fått cellgifter eller strålning, eller har långvarig smärta eller stressutmattning talar om för Stockholms läns landsting att de måste ha avtal med Vidarkliniken! Därmed kan också andra landsting teckna avtal.
Skicka ditt meddelande till Anna Starbrink här: värnavidarkliniken.se

Här kan du läsa hela texten av Anna Toss, vår version är kraftigt nedkortad.

Även sjukhuskorridorerna på Vidar skiljer sig ganska mycket från de på SÖS och KS.

21 mars, 2017

Ny podd om integrativ medicin

Tidningen Hälsa vill öka kunskaperna om integrativ medicin och har nu startat en ny podcast om detta som heter Uppdrag Hälsa. Chefredaktör Maria Torshall tycker att vi bör öppna upp för mer integrativ medicin, särskilt i Sverige.…

LÄS MER

Tidningen Hälsa vill öka kunskaperna om integrativ medicin och har nu startat en ny podcast om detta som heter Uppdrag Hälsa. Chefredaktör Maria Torshall tycker att vi bör öppna upp för mer integrativ medicin, särskilt i Sverige.

I den nya podden samtalar hon själv och Annika Dopping med erfarna personer från hälso- och sjukvården. I det första avsnittet, som har temat ”Varför välja när vi kan få både och”, har de bjudit in Ralf Sundberg som är läkare, forskare, transplantationskirurg och ordförande i Läkarföreningen för integrativ medicin. Han berättar där bland annat att han tidigare som medicinstuderande var kritisk till alternativ medicin, men att han senare fick en del uppvaknanden kring detta. Exempelvis började han fråga sig varför man ska medicinera för åkommor som är självläkande.

I det andra avsnittet av podden ligger fokus på det friska. Gäst är Eva Forsberg-Schinkler som har stor kunskap om den indiska läkekonsten Ayurveda. Hon har en gedigen bakgrund som sjuksköterska och med en rad akademiska studier inom beteendemedicin, hälsopsykologi, folkhälsovetenskap och epidemiologi.

I de kommande tema-avsnitten av podden ska Maria, Annika och inbjudna gäster bland annat ta upp probiotika, antibiotikaresistens, Macchiarini-affären, ekologisk hudvård och äldrevård.

– Vi samtalar med mycket kunniga personer som har lång erfarenhet, och några år på nacken, och som kan vara frispråkiga. Vi låter dem tala till punkt. Vi ska också se till att hålla samtalen på ett plan som de flesta kan förstå, berättar Maria Torshall.

Den nya podden riktar sig till alla som är intresserade av hälsa och har ett tillräckligt öppet sinne för att lyssna och ta in nya kunskaper. Podden riktar sig också till sjukvårds-Sverige och till politiker inom hälso- och sjukvårdsområdet. För Maria handlar integrativ medicin om en öppenhet för att ta det bästa ur alla vårdinriktningar och vårdkulturer, dvs det bästa ur skolmedicinen, men också det bästa ur komplementär vård och alternativ medicin.

– Det gäller att ha ett öppet sinne. Vi vet inte allt om kroppen ännu och det bör man vara ödmjuk inför. Akutsjukvården vi har idag är fantastisk och skolmedicinen behövs förstås i många lägen, framför allt akut. Men vi bör vara öppna för den integrativa medicinen också – den är många gånger bättre än skolmedicinen när det gäller förebyggande friskvård och rehab. Det finns många sjukdomstillstånd som vi måste kunna ta hand om med annat än piller.

Maria menar också att integrativ medicin handlar både om individens rätt att välja vårdinriktning och om samhällsekonomi.

– Alla vinner på att vi är så friska som vi kan vara och att vi kan komma tillbaka till ett hälsosamt liv så snabbt som möjligt. Vi är alla olika och måste kunna ta olika vägar dit.

Maria har under flera år bott i andra länder, bland annat England. Hon konstaterar att Sverige internationellt sett ligger efter inom integrativ medicin. Hon tycker det är oklart varför det är ett så låst läge kring detta just i Sverige. Till dem som styr sjukvården i vårt land har hon en uppmaning:

– Titta ut i världen och se hur det ser ut där. Det finns väldigt mycket kunskap att hämta där ute som inte nödvändigtvis kommer från dubbelblinda studier. Visa respekt för den inriktning av mer integrativ medicin som Världshälsoorganisationen WHO har utarbetat och som Sverige har ställt sig bakom. Jag tycker också att man ska ha stor respekt för patienterna och deras upplevelser, man måste lyssna mer på dem. Vi har en patientlag som ger individen rätt att vara delaktig och att välja. Då måste det också finnas valbara alternativ.

– Det finns idag en vision om att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Jag tycker vi också borde ha samma höga ambitioner när det gäller helhetshälsa, säger Maria Torshall.

Här hittar du tidningen Hälsa:s nya podcast Uppdrag Hälsa.

 

Text: Red./Staffan Nilsson
17 mars, 2017

”Vad menas med valfrihet i vården?”

Den negativa kritiken mot den antroposofiska medicinen är respektlös både mot dess utövare och det stora antal patienter som önskar denna vård, skriver läkaren Stefano Selvani i ett debattinlägg. Inlägget publicerades från början i Dagens medicin och vi har fått tillstånd att publicera det även här.…

LÄS MER

Den negativa kritiken mot den antroposofiska medicinen är respektlös både mot dess utövare och det stora antal patienter som önskar denna vård, skriver läkaren Stefano Selvani i ett debattinlägg. Inlägget publicerades från början i Dagens medicin och vi har fått tillstånd att publicera det även här.

Antroposofisk medicin och Vidarkliniken har fått uppmärksamhet i svenska medier. Man har ifrågasatt i vilket mån Vidarklinikens verksamhet grundas på vetenskap och evidens. Nu har Stockholms läns landsting sagt upp avtal med Vidarkliniken som direkt påverkar patienters möjlighet att välja denna vård.

Negativ kritik mot Vidarkliniken har framförts av personer som anser sig vara representanter för ren vetenskaplighet, inte alltid läkare men med ett självpåtaget ansvar för att vilja skydda samhället ifrån ovetenskapliga influenser.

Debatten behöver vidgas med en diskussion om verklighetsförståelsen som ligger till grund för medicinskt tänkande.
Vilken verklighetsförståelse har patienten själv och med vilken kan hon identifiera sig? Även detta påverkar patientens vårdval.

Med den ökade insikten i naturlagarna efter renässansen blev kravet på objektivitet och reproducerbarhet det nya vetenskapliga paradigmet. Subjektiva och existentiella värden separerades från den objektiva verkligheten och fick plats inom humaniora.

Medicinen intar en särställning inom vetenskapen. Människans självförståelse är en helhet och oförenlig med en uppdelning i en fysisk mätbar verklighet och en självupplevd identitet.

Vid sjukdom möter den objektiva verkligheten den subjektiva med samma dignitet som vid födsel och död. Ingen utanför individen själv kan bedöma vad som är sant i den situationen. Medicinen måste därför på ett begripligt sätt förmedla till patienten den rådande vetenskapliga kunskapen och samtidigt bemöta patienten i sitt existentiella behov att förstå sig själv.

Att kunna identifiera sig med den verklighetsförståelsen som sjukvårdens insatser grundas på, är väsentlig för den sjukes trygghet.

Sjukvårdens behandlingar är både objektiva och ”patientevidenta”: de kan bekräftas som verksamma av patienter. Evidensbegreppet måste även innefatta patientevidens för att göra medicinen mänsklig.

Vidarkliniken har i 30 år erbjudit internationellt erkänd integrativmedicinsk vård som utövas av legitimerad och specialiserad personal. Att utbilda sig vidare inom integrativ sjukvård, i det här fallet antroposofisk medicin, betyder att man söker efter en större förståelse av människan för att komplettera sin behandling.

Den negativa kritiken mot den antroposofiska medicinen och ifrågasättandet av Vidarklinikens trovärdighet är inte bara mindre respektfull mot dess utövare, utan också mot det stora antal patienter som önskar denna vård.

Uppsägning av det avtal som Vidarkliniken har med Stockholms läns landsting kommer att kunna påverka existensen av en idéburen integrativmedicinsk vårdverksamhet utan vinstintresse.

Detta minskar inte bara valfriheten och mångfalden i svensk sjukvård, utan också möjligheten att utifrån vetenskapliga studier än bättre förstå det som gör den integrativmedicinska behandlingen verksam.

Text: Stefano Selvani
15 mars, 2017

Känna sig som en människa

Det är min namnsdag (22/2) och det har gått en dryg vecka sedan jag kom hem från min tre veckor långa rehabilitering på Vidarkliniken. Första gången jag hörde talas om deras antroposofiska stressbehandlingsprogram tänkte jag att det där är inget för mig. Sedan tänkte jag att jag omöjligt kan vara borta från min dator, min iPad, min mobil och min familj i tre oavbrutna veckor. Men gissa vad? Det gick alldeles underbart bra.…

LÄS MER

Pia Cederholm är journalist, författare och bloggare. I början av året tillbringade hon tre veckor på Vidarkliniken, Nordens enda sjukhus som kombinerar traditionell skolmedicin med antroposofisk medicin. Hon har låtit oss dela hennes blogginlägg om vistelsen som fick henne att känna sig som en människa.

Det är min namnsdag (22/2) och det har gått en dryg vecka sedan jag kom hem från min tre veckor långa rehabilitering på Vidarkliniken. Första gången jag hörde talas om deras antroposofiska stressbehandlingsprogram tänkte jag att det där är inget för mig. Sedan tänkte jag att jag omöjligt kan vara borta från min dator, min iPad, min mobil och min familj i tre oavbrutna veckor.

Men gissa vad? Det gick alldeles underbart bra.

Foto: Pia Cederholm

Kalla det flum om ni vill men inte förrän man befinner sig på en plats som är helt skyddad från teve, radio, löpsedlar, sociala medier, mejl, sms, reklam i alla former och allt annat visuellt och auditivt brus som oupphörligen marinerar våra själar i en kväljande soppa av information och desinformation, inte förrän det blir tyst i öronen och stilla i synfältet kan man höra sig själv.

På Vidarkliniken låter det inte ens från ventilationen. I matsalen kan man välja att sätta sig vid ett ”tystnadens bord” eller vid ett bord där det pratas, dock inte om sjukdomar. Och tro mig, det finns mycket trevligare samtalsämnen.

Mobilen får endast nyttjas utomhus och umgås med varandra får man göra i allmänna utrymmen ty det egna rummet ska vara en fredad zon. Jag kunde alltså när som helst dra mig tillbaka till mitt rosa, sexkantiga rum utan räta vinklar och vara säker på att inte bli störd ens av en trevlig medpatient. När det försiktigt knackade på dörren var det alltid en av sjuksköterskorna som undrade om jag behövde något.

Här ute i den vanliga världen hör vi om långa väntetider på akutmottagningen, överbelagda avdelningar och sönderstressad vårdpersonal. På Vidarkliniken existerar inte stress. Alla rör sig sakta och talar som om de hade all tid i världen. När jag hade suttit en timme hos läkaren frågade han om det var något mer han kunde hjälpa mig med.


Efter den hälsosamma lunchen (all mat är nyttig, näringsrik, ekologisk och oftast överraskande smakrik) följer obligatorisk vila med omslag, vilket innebär att en sjuksköterska bäddar in en med ett hett örtomslag tryckt mot levern, en mjuk ylleduk runt midjan och en varmvattensflaska på magen, och så sveper hon in en i en skön filt och smyger ut.

Jag kände mig ompysslad som en bebis. Det tog heller inte många minuter innan jag sov som ett spädbarn.

På kvällarna fokuserar rutinen i stället på fötterna. Sjuksköterskan gör då en rytmisk insmörjning av fötter och underben med en doftande olja, inte en knådande massage utan en lätt beröring som om huden var en vattenyta och proceduren en graciös balett. Efter det bäddar hon ner patienten med en varmvattensflaska, släcker lampan och smyger ut.

Jag kände mig omhuldad, hedrad, tacksam och avslappnad, ungefär som Jesus när Maria Magdalena smorde hans fötter. Det tog inte lång stund innan jag sov igen. I snitt låg jag nog på kanske 13 timmar högkvalitativ sömn per dygn.

Trots att det var bitande kall vinter under min vistelse var även utomhusmiljön behaglig och lugnande med sin skönhet. Allting på Vidarkliniken – natur, arkitektur, inredning, konst, mat, program, behandlingar, terapier, bemötandet från personalen, ja hela atmosfären – utstrålar respekt för individen som människa.

Begreppet antroposofi kan översättas med ”visdom om människan” och upplevelsen av att hela tiden betraktas som en värdefull person vars välbefinnande har högsta prioritet är något alldeles överväldigande. Och djupt läkande.

Vidarkliniken har dock mäktiga fiender bland skolmedicinens tillskyndare (läs: läkemedelsindustrin) som mer än gärna underblåser flumryktena. I mars i år löper avtalet med Stockholms läns landsting ut och det kommer inte att förnyas som det ser ut just nu. Konsekvensen blir i värsta fall nedläggning.

Foto: Pia Cederholm

Om det stod i min makt skulle jag skicka varenda politiker till Vidarkliniken, en i taget, och sedan alla opinionsbildare, alla nättroll, alla mobbare, alla stressade föräldrar, alla olyckliga tonåringar, alla desperata bråkstakar, ja alla i hela landet som känner förtvivlan eller smärta eller ångest eller vilsenhet eller hat.

För när du under tre veckor har vistats i en miljö genomsyrad av vördnad och vänlighet, där du oavbrutet har behandlats som en fullvärdig människa, då känner du dig upplyst, hel och fri, och du önskar inte en levande varelse något ont.

Att vara människa är något enastående och dyrbart. Därför ska vi vara rädda om varandra, rädda om oss själva och rädda om det som är mänskligt i var och en av oss.

Ytterjärna Forum
Text: Pia Cederholm