6 januari, 2017

Mer av det ekologiska helhetstänkandet behövs även i vården

Patienters hälsa och ohälsa hänger ofta nära ihop med en större helhet av samband i livet där enbart punktinsatser som piller och sjukskrivning inte räcker på långa vägar. Man kan jämföra det med hur vi ser på ekologiska system där allt hänger ihop. Vården behöver mer av den typen av helhetstänkande, i något man därför kan kalla ekologiskt vårdande, menar Karin Dahlberg som är professor i vårdvetenskap. …

LÄS MER

Patienters hälsa och ohälsa hänger ofta nära ihop med en större helhet av samband i livet där enbart punktinsatser som piller och sjukskrivning inte räcker på långa vägar. Man kan jämföra det med hur vi ser på ekologiska system där allt hänger ihop. Vården behöver mer av den typen av helhetstänkande, i något man därför kan kalla ekologiskt vårdande, menar Karin Dahlberg som är professor i vårdvetenskap.

Bredare förståelse för hur vi påverkas

Ekologiskt vårdande (ecological caring) ska inte förväxlas med att exempelvis använda ekologisk kost och trädgårdsterapi etc i vården, även om det också kan ingå i begreppet. Nej, det handlar här om att använda sig av en vidare helhetssyn på människors hälsa och helt enkelt se fler samband i hur människor fungerar och påverkas. Det är en analogi eller motsvarighet till ekologiskt systemtänkande, här tillämpad i vården.

Det synsättet menar Karin Dahlberg i princip är användbart i alla vårdsituationer, eftersom alla sjukdomstillstånd på något sätt inbegriper helheten för en människa. Men särskilt viktigt tycker hon det är vid psykisk ohälsa, eller som hon hellre kallar det: existentiell ohälsa.

– Vården är till stora delar för tekniskt inriktad på enskilda diagnoser och en uppdelning av människan i olika delar. Men ingen människa ser ut på det sättet. En patients hälsa och hälsoprocesser beror på en mängd samverkande faktorer som vi behöver både förstå bättre och anpassa oss till, ungefär som när det gäller ekologiska system.

– Ekologiskt vårdande innebär att hela tiden se de här sambanden, förstå hur olika behandlingar och omvårdnaden tillsammans påverkar både kropp och själ, och hur vi kan påverka biologin indirekt genom att sätta människan i ett sammanhang. Det handlar inte minst om att ge patienten en livlina och redskap att själv ta tag i sina hälsoprocesser, samtidigt som man förstås också använder det som är bra i skolmedicinen, säger Karin Dahlberg.

Redskap, mening och livskraft i fokus för patienterna

Perspektivet i ekologiskt vårdande är något som lyfts fram i en nyligen publicerad kvalitativ studie där Karin Dahlberg är medförfattare tillsammans med Albertine Ranheim och Helena Dahlberg. Tillsammans har de kompletterande kompetenser som är viktiga för studien. Förutom akademiska kvalifikationer har Albertine Ranheim lång erfarenhet från klinisk vård och Helena Dahlberg, som är filosof och idéhistoriker, forskar inom vårdvetenskap. Utifrån en tidigare gjord intervjuundersökning har de analyserat vad det är som patienter i rehabilitering vid Vidarkliniken upplever gör att de blir friska och känner välbefinnande.

– Det framgick tydligt att allt i vården – behandlingar, miljö, samtal etc – måste samverka. Patienterna fokuserar på att de vill må bra och har mycket funderingar kring vad det är som gör att de mår bra. Det handlar om flera och ibland helt andra saker än att ta piller och vara sjukskrivna. De vill få redskap, känna mening och få fart på sin livskraft, berättar Karin Dahlberg.

Att väga in sambanden kring hela människan och hennes existens menar hon är mycket välgrundat och stämmer väl med modern fysik och biologi. Men man ger inte tillräckligt uttryck för detta i vården idag därför att man då riskerar att bli stämplad som flummig.

Begreppet ekologiskt vårdande innebär mer än det man brukar kalla holistisk vård. Det gäller att inte bara få med alla påverkande ”delar” eller aspekter av en människas hälsa, utan också att fokusera på hur dessa påverkar varandra, dvs även sambanden som finns där. Det är också viktigt att inte fastna i ”sanningar” som man tagit för givna och att inte dela upp världen i svart och vitt, kropp och själ osv.

– Exempelvis bör man inte se vila/stillhet som en åtskild motsats till aktivitet/rörelse. Det händer något viktigt i mellanrummen eller sambanden mellan dessa. Tittar man närmare på patienter med psykisk ohälsa eller utbrändhet har de ofta dålig balans mellan stillhet och rörelse, som visar sig i en obalanserad livsrytm. Det här är också mycket individuellt, och därför är det inte så bra att vårdmässigt klumpa ihop alla patienter med samma diagnos och ge dem samma vård.

– Enligt data i vår studie är vilan och stillheten patienterna fått erfara inte nödvändigtvis passiviserande. Beroende på hur den utformas för den enskilda personen kan den fungera som en aktiv vila som ger utrymme att lyssna till sig själv och hitta sätt att stärka sin hälsa, som led i att bekämpa sin sjukdom. När man sedan blir lite starkare kan man ta itu med sin livssituation och sådant som skapar eller bidrar till ohälsan, säger Karin Dahlberg.

Återerövra vårdvetenskapens ursprungsidé

Att få till ett ekologiskt vårdgrundtänk, där man alltså ser sambanden kring hela människan, menar hon skulle förändra mycket i hälso- och sjukvården, som idag är för ensidigt fokuserad på att ge eller inte ge medicin och sjukskrivning. Det här anser hon egentligen är att återerövra vårdvetenskapens ursprungliga idé.

– Det ekologiska vårdandets helhetssyn på människors hälsa finns redan inom vårdvetenskapen, som ursprungligen kommer från sjuksköterskor. De tyckte att medicinen blev väldigt teknologisk och såg att detta inte var tillräckligt. Därför utvecklade de en motrörelse. Vårdvetenskapen innebär bland annat att sjuksköterskorna får en mera självständig roll i arbetet med att stärka patienternas hälsoprocesser, istället för att vara assistenter till läkarna, säger Karin Dahlberg.

Hon menar också att vårdandet har blivit för centrerat kring diagnoser och det har lett till att omvårdnaden och dess forskning har tappat sitt fokus. Ett exempel på denna diagnosfokusering är när man pratar om teman som ”hur ska vården se ut för hjärtinfarkter”.

– Det här behöver problematiseras och vi behöver återta mer av helhetssynen och se till de existentiella behoven. Det handlar om att hitta sätt att hjälpa människor och starta hälsoprocesser utan att enbart vara hänvisade till den ganska begränsade medicinska boxen.

Text: Red./Staffan Nilsson

Källor

Ecological caring – Revisiting the original ideas of caring science, Helena Dahlberg, Albertine Ranheim, Karin Dahlberg, International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being.

3 januari, 2017

Fåglarna som påverkas av stadens ljus och oljud

Forskare vid Southamptons universitet har studerat hur rödhakar påverkas av nattbelysning och oljud från en väg i en stadspark. Ganska mycket, skulle det visa sig. Såväl fågelsången som beteendet påverkas, enligt en artikel på BBC. …

LÄS MER

Forskare vid Southamptons universitet har studerat hur rödhakar påverkas av nattbelysning och oljud från en väg i en stadspark. Ganska mycket, skulle det visa sig. Såväl fågelsången som beteendet påverkas, enligt en artikel på BBC.

”Rödhaken finns i nästan varje stadspark, så de är idealiska för den här typen av studier i urban ekologi”, sade forskaren Frances Mullany till BBC News. Forskarna har undersökt hur mycket fåglarnas livskvalitet påverkas i förhållande till närheten till en ljuskälla och en väg. Resultaten presenterades på British Ecological Society meeting i Liverpool.

Hanarna är i vanliga fall, enligt sin naturliga instinkt, aggressiva och högljudda när de försvarar sina territorier och för att väcka uppmärksamhet hos honorna. Det gjorde att forskarna kunde skapa en hierarki bland fåglarna för att se hur de påverkades av nattbelysning samt ljud från bilvägarna i staden. Forskarteamet använde sig av inspelad fågelsång och skapade på så sätt en ”fejkad” fågel, för att kunna mäta hur pass aggressivt de olika fåglarna i parken svarade. Fåglarna som levde närmare livliga bilvägar och ljuskällor svarade mindre aggressivt och högljutt – deras naturliga instinkter tycktes alltså ha mattats av.

Dr Davide Dominoni är hälsoforskare vid Glasgows Universitet. Han säger till BBC att forskningen ger nya insikter i hur stadsljus och oljud kan påverka fåglar. Han säger sig också vara nyfiken på att veta om resultaten beror på att högljudda och ljusa territorier är av sämre kvalitet eller om fåglarna runtomkring är mer stressade och mindre förmögna att framgångsrikt försvara sina territorier.

Forskarna ska fortsätta att undersöka effekten som nattlig stadsbelysning kan ha på fåglarnas hälsa och hoppas kunna få med sådana faktorer i stadsplaneringen i framtiden. På så sätt kan parkerna byggas med hänsyn till djuren som bor där.

Ytterjärna Forum
Text: Red/JJ.

Källor

BBC: Light pollution dampens urban robins' song

30 december, 2016

Våra 5 mest lästa artiklar i år

2016 är snart slut och under året som gått har vi hunnit publicera mängder av artiklar, blogginlägg och notiser. Vi vill tacka för att ni fortsätter att följa oss och diskutera intressanta och viktiga frågor. Här delar vi med oss av de 5 mest lästa artiklarna under året. De är fortfarande aktuella och värda att påminna om igen.…

LÄS MER

2016 är snart slut och under året som gått har vi hunnit publicera mängder av artiklar, blogginlägg och notiser. Vi vill tacka för att ni fortsätter att följa oss och diskutera intressanta och viktiga frågor. Här delar vi med oss av de 5 mest lästa artiklarna under året. De är fortfarande aktuella och värda att påminna om igen.

#1. En mer nyanserad bild av gluten

En hel del missförstånd florerar kring gluten och hälsa. Det finns många olika typer av gluten och olika mängd av gluten i olika sorter av spannmål. Det är främst senare tiders förädling av vetesorter som förändrat vårt glutenintag, både mängden och typen av gluten. Vill man som konsument minimera gluten kan man bland annat välja olika sorter av kulturveten och baka med surdeg, och även använda andra spannmål som råg, korn och havre. Det menar allmänläkaren Kerstin Fredlund som också forskar och produktutvecklar på området.

Läs hela artikeln.

#2. Positivt besked för Vidarkliniken

Efter regeringssammanträdet sista juni kom beskedet om ett förlängt tillstånd för Vidarklinikens försäljning och användning av antroposofiska läkemedel i vården. Beslutet innebär också att det skapats möjligheter för Vidarkliniken att, under en femårig omställningsperiod, arbeta mot en långsiktig reglering av läkemedlen i Sverige.

Läs hela artikeln.

Illustration: Anna Gran.

#3. För smal syn på vetenskap lämnar många utan vettig vård

Den evidensmodell som idag styr vad som ska få förekomma i svensk sjukvård är alldeles för begränsad, både ur mänsklig och vetenskapsteoretisk synvinkel. Den helt logiska följden av detta är att vi har blivit ett alltför pillerknaprande folk, att vi missar många andra bra behandlingsmetoder och att väldigt stora patientgrupper, särskilt kvinnor och äldre, inte får adekvat vård för mycket vanliga typer av sjukdomstillstånd. Det anser Karin Dahlberg, professor i vårdvetenskap.

Läs hela artikeln.

#4. Mer balans och kommunikation mot stress och ångest

Stress, ångest och sömnstörningar är enormt vanligt och handlar ofta om olika typer av bristande balans i livet. Många människor känner sig idag dessutom ganska ensamma kring sina problem. Därför kan det vara klokt att sträva efter just balans och kommunikation som en del av lösningen. Det berättar Ursula Flatters, läkare vid Vidarkliniken, i samband med en föreläsningsserie om konsten att vårda sig själv.

Läs hela artikeln.

#5. Vidarkliniken, quo vadis?

”Jag har under de senaste åren haft uppgiften att delta i styrelsearbetet i Vidarkliniken, nordens enda integrativmedicinska sjukhus, där ’skolmedicin’ kompletteras med läkemedel hämtade ur naturen och därtill bl.a. konstnärliga terapier och tillika en vård som blivit något av ett föredöme i Sverige.” Det skriver Anders Kumlander.

Läs hela blogginlägget.

Ytterjärna Forum
Text: Red / JJ.
23 december, 2016

Politiker struntar i protester från tusentals patienter

Trots nära 24.000 protestmail från angelägna patienter, varav 4.000 mail med egna personliga berättelser, lyssnar inte ansvariga politiker i de tre landsting som aviserat att man inte ska ge patienter fortsatt möjlighet till vård på Vidarkliniken. Men politikernas argument håller inte, och särskilt illa är detta när det handlar om en klinik som förmodligen har landets nöjdaste patienter, menar Göran Garberg som är initiativtagare till patientkampanjen Värna Vidarkliniken.…

LÄS MER

Trots nära 24.000 protestmail från angelägna patienter, varav 4.000 mail med egna personliga berättelser, lyssnar inte ansvariga politiker i de tre landsting som aviserat att man inte ska ge patienter fortsatt möjlighet till vård på Vidarkliniken. Men politikernas argument håller inte, och särskilt illa är detta när det handlar om en klinik som förmodligen har landets nöjdaste patienter, menar Göran Garberg som är initiativtagare till patientkampanjen Värna Vidarkliniken.

Drabbar patienter i svåra livsskeden

Patientkampanjen har den senaste tiden fokuserat särskilt på Stockholms Läns Landsting (SLL) som står för en stor del av patienterna hos Vidarkliniken. Till landstingspolitikerna i SLL:s Hälso- och sjukvårdsnämnd har patienter skickat merparten av de 4.000 personliga mail där de utifrån egna erfarenheter visar varför det är så viktigt att fortsätta ge möjlighet till vård på Vidarkliniken. Men patienterna får då bara tillbaka ett färdigskrivet standardsvar från politikerna.

– De som skriver till politikerna är patienter som lider av eller har lidit av långvarig smärta, stressrelaterade sjukdomstillstånd samt patienter med stort behov av rehabilitering efter svåra cancerbehandlingar. Många är förtvivlade över att man inte får tillgång till den här vården och omsorgen, som de av egen erfarenhet vet fungerar så bra, berättar Göran Garberg.

– Genomgående handlar det om patienter i svåra skeden av livet. Vidarkliniken ger bevisligen de här patienterna väldigt värdefull hjälp, i många fall livsavgörande. Det är helt bedrövligt och obegripligt att patienterna blir fråntagna den här möjligheten i de tuffa lägen de befinner sig i.

Politiska standardsvar med tveksamma argument

Det standardsvar som de tusentals oroliga och engagerade patienterna nu får från Stockholm Läns Landsting bygger på ett par argument som Göran Garberg ganska enkelt kan avfärda. Det ena handlar om vissa brister i journalföringen, som nu är åtgärdade av Vidarkliniken och alltså inte är ett giltigt skäl längre. Den andra grunden för SLL:s beslut är en ganska försiktig bedömning från konsultföretaget Helseplan om att det utifrån journalanteckningarna är svårt att hävda att skolmedicinen är grunden för rehabiliteringen. Men en annan oberoende granskning av Ernest & Young visar att Vidarklinikens vård visst grundar sig på skolmedicinen.

SLL skriver också att det finns många andra vårdgivare inom landstingets utbud som lika väl kan ta hand om dessa patienter.

– Detta stämmer inte alls, och det vet inte minst många av Vidarklinikens patienter. Det finns inte någon motsvarighet till den integrativa vård som ges på Vidarkliniken, och knappast heller någon med lika nöjda patienter. SLL:s beslut går i praktiken även emot avsikterna i den nya patientlagen, som bland annat innebär att patienterna ska ges ökade möjligheter att välja vård, säger Göran Garberg.

Göran Garberg. Foto: Tommy Gärdh.

– Det egentliga bakomliggande skälet till SLL:s beslut är ett annat. Det finns vissa människor som är rädda för och automatiskt skeptiska till komplementära metoder i vården, även när de som i det här fallet visar bra resultat. Denna lilla grupp har väldigt stor opinionskraft och har lyckats påverka politikerna i en riktning som nu går rakt emot patienternas intressen.

I de standardsvar som SLL-politikerna ger de protesterande patienterna försöker man hålla ifrån sig ansvaret för beslutet genom att hävda att det är landstingets tjänstemän som tagit beslutet. Sanningen är att den här frågan är starkt politiserad, inte minst av hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L), som vid upprepade tillfällen gått ut i media om detta. Det är därför i praktiken inte ett beslut som fattats av tjänstemännen, menar Göran Garberg.

Han menar också att det inte är alla politiker i SLL:s Hälso- och sjukvårdsnämnd som egentligen gillar beslutet, men att man utåt behöver vara solidarisk med nämndens beslut.

– Man har låst sig vid ett beslut som kommer att drabba främst tusentals patienter i utsatta situationer, och som i många fall inte blir hjälpta i andra delar av vården. Vi vill förstås att avtalet med Stockholms Läns Landsting fortsätter och att patienterna får tillgång till den här komplementära vården. I annat fall försvinner den möjligheten i Stockholms län redan den 31 mars, säger Göran Garberg.

– Det uppenbara som SLL enkelt skulle kunna göra nu på kort sikt är att åtminstone besluta den 9-månadersförlängning av avtalet som nu gällande upphandlingen ger möjlighet till.

Göran Garberg, och väldigt många med honom, anser att vi i Sverige måste hitta och vidareutveckla mer av komplementära sätt att skapa hälsa och ta hand om våra sjuka. Det är också något som Världshälsoorganisationen WHO tydligt rekommenderar. Vidarkliniken är det enda rehabiliteringssjukhus som kan erbjuda det i Sverige, vilket enligt Garberg gör SLL:s beslut att välja bort detta ännu märkligare.

Här hittar du kampanjen Värna Vidarkliniken.

Text: Red / Staffan Nilsson
21 december, 2016

Paradiset – mataffären utan onödiga tillsatser

Paradiset är en matbutik – men inte vilken som helst. Man har nämligen valt att jobba med mer ekologiska och närproducerade varor än traditionella matbutiker, men framförallt produkter utan onödiga tillsatser. Vi har pratat med Johannes Cullberg som är grundare och VD om hur framtiden ser ut – är medvetenheten en trend eller här för att stanna? …

LÄS MER

Paradiset är en matbutik – men inte vilken som helst. Man har nämligen valt att jobba med mer ekologiska och närproducerade varor än traditionella matbutiker, men framförallt produkter utan onödiga tillsatser. Vi har pratat med Johannes Cullberg som är grundare och VD om hur framtiden ser ut – är medvetenheten en trend eller här för att stanna?

Allt började med att Johannes Cullberg inte kunde hitta det sortiment han ville ha när han handlade mat till sina barn. Han har länge varit intresserad av hälsa och rest runt i världen. Där har han sett många bra matbutiker som inte funnits i Sverige.
– Det är svårt att slå sig fram som dagligvaruentreprenör i Sverige. Vi har några stora varumärken som finns överallt men det hade inte kommit något nytt på länge. Så jag tänkte att jag fick lov att göra det själv, säger han.

Enklare att göra bra val

Johannes Cullberg menar att de stora kedjorna saknar ryggrad och säljer vadsomhelst för att tjäna pengar. Det gör det svårare för konsumenterna att göra bra val och kräver en hög kunskapsnivå för att kunna skilja på bra och dåliga produkter. Han ville skapa ett alternativ, där konsumenten skulle kunna lita på att matbutiken inte vill lura dem.

Paradiset är som en kombination av matvarubutik, restauranger och hälsa-skönhet. Man kan äta, handla och köpa produkter för hälsan. Men det mest anmärkningsvärda är att man har tagit bort över 200 tillsatser.
– Många produkter innehåller tillsatser som egentligen är helt onödiga. De finns där för att ge produkten längre hållbarhetstid eller göra den billigare. Vi föredrar naturliga produkter utan onödiga tillsatser, förklarar Johannes Cullberg.

Av utbudet i butiken är ungefär 70 procent ekologiskt, vilket man fått kritik för. Kritikerna har menat att om man ska skapa en medveten och modern butik kan man lika gärna gå hela vägen. Johannes Cullberg uppfattar dock diskussionen om ekologiskt-icke-ekologiskt som förlegad och menar att det viktigaste är schyssta produkter.

– Man kan lita på allting vi säljer. Det är så klart bra om varorna är ekologiska men vi tror mer på helhetsperspektivet. Det är minst lika viktigt att fundera på vad du får i dig i form av tillsatser, som huruvida produkten är besprutad eller inte. Vi vill att alla ska ha råd att handla här. I oktober kostar ekologiska citroner 89 kronor per kilo. Om man inte ska använda just skalet så är det okej att använda en konventionellt odlad citron. Den största förutfattade meningen är att det måste vara dyrt. Det är också ofta den första reaktionen folk har när de kommer och handlar hos oss – att det är mycket billigare än de trodde. Och det värdesätter vi.

Johannes Cullberg är grundare och VD för Paradiset.
Johannes Cullberg är grundare och VD för Paradiset.

Transporten är inte alltid boven

Paradiset försöker stötta producenter i närområdet, men Johannes Cullberg menar, tvärtemot vad många tror, att transporten inte alltid är den stora boven.
– Utifrån miljöaspekten är det viktigare att du inte äter så mycket rött kött än att du har produkter från Sverige. Vi strävar efter att ha så mycket svenskt som möjligt i våra butiker, men olivolja är olivolja och kommer inte från Sverige. Pasta köper vi från Italien. Vi vill kunna erbjuda ett fullt sortiment, så att man inte måste gå och komplettera sin handling på Ica. Däremot försöker vi jobba med det småskaliga – små producenter som är noggranna och passionerade och tar hand om sina djur. Som inte tar genvägar för att göra billiga produkter.

Paradiset väljer noga vad som får komma in i butiken och inte. De säljer till exempel inte Coca-cola eller Redbull eftersom de inte tycker att det hör hemma i en matbutik. De vill att man ska kunna ge allt de säljer till sina barn utan att må dåligt över det.
– Vi har läsk men då är det läsk som bara innehåller kolsyrat vatten, frukt och råsocker. That’s it. Vi vill inte sälja något att äta eller dricka som vi tycker hör hemma på tvättmedelshyllan, säger Johannes Cullberg.

Framtiden för medvetna konsumenter

När det gäller framtiden är Johannes Cullberg försiktigt positiv. Han tror att medvetenheten kommer öka men också minska – beroende på vilka grupper man pratar om. Han tror dock på det stora hela inte att medvetenheten bara är en tillfällig trend, utan snarare en utveckling i positiv riktning.
– Det finns två grupperingar i samhället. Den ena kommer att bli mer medveten om sin egen och andras hälsa. Har man väl börjat tänka på vilken typ av mat man stoppar i munnen blir man inte mindre grön, snarare tvärtom. Samtidigt har vi den grupp som alltid vill ha lägsta pris och handlar på lågpriskedjorna. De bryr sig inte och även den gruppen ökar kraftigt. Det är i mellansegmentet som folk kan gå åt det ena eller andra hållet.

För att få fler att bli medvetna tror Cullberg dessvärre att det krävs fler alarm och katastrofer. Man har sett att det är just alarmen som ger effekt. Om det kommer ett stort giftlarm om bananer eller vindruvor, så händer någonting plötsligt. Men annars står det ganska still i hur folk konsumerar mat och frukt.
– Vi måste också fortsätta att debattera de här frågorna, så att medvetenheten ökar ännu mer. Det är tyvärr så vi människor funkar, säger han.

Paradiset har idag två butiker och är på väg att öppna en tredje.

Text: Red/JJ.
20 december, 2016

Vattendropparna har ett minne

Den mänskliga kroppen består till mer än 70 procent av vatten. Det känner de flesta till. Trots det har vi nog mest sett vatten som en ganska anonym vätska som ska hålla törsten borta och krukväxterna levande.…

LÄS MER

Den mänskliga kroppen består till mer än 70 procent av vatten. Det känner de flesta till. Trots det har vi nog mest sett vatten som en ganska anonym vätska som ska hålla törsten borta och krukväxterna levande.

Nu har forskare kunnat visa att vattnet antagligen också har ett minne – att varje vattendroppe består av viktig information beroende på vilka miljöer den har befunnit sig i. Vi kunde inte låta bli att dela det här klippet där man får veta lite mer om hur experimenten har gått till. När de lägger en blomma i vattnet påverkas varje vattendroppe av det och förändrar sitt utseende och sin information. Utseendet varierar också beroende på vilken sorts blomma de lägger i vattnet.

Man kan bara föreställa sig hur en vattendroppe ser ut efter att ha varit en del av ett helt hav, omgiven av mängder av olika havsdjur och växter.

Visst är det fascinerande?

Ytterjärna Forum
Text: Red/JJ.

Källor

Lifecoach code: Scientists discover that water has memory

14 december, 2016

Norge förenklar för homeopatiska läkemedel

I Norge väljer man nu att göra det enklare för företag att registrera homeopatiska läkemedel. Det meddelade den norska motsvarigheten till Läkemedelsverket, Statens legemiddelverk, i november i år. …

LÄS MER

I Norge väljer man nu att göra det enklare för företag att registrera homeopatiska läkemedel. Det meddelade den norska motsvarigheten till Läkemedelsverket, Statens legemiddelverk, i november i år.

I Sverige har debatten om huruvida homeopatiska läkemedel ska registreras i den svenska läkemedelslagen eller inte gått het det senaste året. I Norge har man nu beslutat att göra som man redan gör i många andra europeiska länder, det vill säga att ta hänsyn till om det homeopatiska läkemedlet redan följer EU-direktivet 2001/83/EC eller 2001/82/EC och är registrerat i ett annat EES-land. Eftersom det ena EU-direktivet redan kräver en mycket omfattande dokumentation av läkemedlet, kommer inte Statens legemiddelverk att kräva en upprepning av detta, utan man litar istället på att läkemedlet redan uppfyller de krav som EU-direktiven ställer.

Även de antroposofiska läkemedlen kommer att behandlas på liknande sätt:
”De antroposofiska produkter som beskrivs i en officiell farmakopé och som bereds enligt homeopatiska tillverkningsmetoder ska behandlas, vad gäller registrering och försäljningstillstånd, på samma sätt som homeopatiska läkemedel.”

En lista över de homeopatiska läkemedel som kommer att registreras kommer att publiceras av Statens legemiddelverk under början av nästa år.

Text: Red / JJ.

Källor

Echamp: Norway welcomes registered homeopathic medicines

http://www.eu-upplysningen.se/EU-i-Varlden/Handel-med-lander-utanfor-EU/EES-avtalet/

12 december, 2016

Därför behövs en utvidgad vetenskap som inte reducerar människan till en biologisk maskin

Det behövs en mer utvidgad vetenskap som inte enbart är begränsad till det kvantitativt mätbara, vilket idag dominerar helt inom naturvetenskapen och i skeptikerrörelsens världsbild. Det menar Gérard Lartaud som skrivit en bok om förhållandet mellan filosofi och vetenskap. Allt fler inser idag att det kvantitativa synsättet på människan och världen inte räcker till. …

LÄS MER

Det behövs en mer utvidgad vetenskap som inte enbart är begränsad till det kvantitativt mätbara, vilket idag dominerar helt inom naturvetenskapen och i skeptikerrörelsens världsbild. Det menar Gérard Lartaud som skrivit en bok om förhållandet mellan filosofi och vetenskap. Allt fler inser idag att det kvantitativa synsättet på människan och världen inte räcker till.

Gérard Lartaud har studerat filosofi i Frankrike, motsvarande fil.lic. och är styrelseordförande för Saltå By i Järna, en verksamhet för ungdomar och vuxna med psykisk funktionsnedsättning, vilket är ett av många exempel på verksamheter där synen på människan gör konkret skillnad. Hans bok heter En orientering i antroposofins filosofiska grunder och har undertiteln Om kunskapsbegreppet. Gérard Lartaud placerar här in antroposofin och dess grundare Rudolf Steiner i filosofi- och vetenskapshistorien och anknyter till synsätt hos filosofer som Platon, Aristoteles, Descartes, Kant med flera. I boken diskuterar han också den klassiska vetenskapens begränsningar och varför vetenskapen behöver ta ett nytt steg.

Kvantitativ naturvetenskap räcker inte

– Det finns ett stort behov av en utvidgad vetenskap idag. Den kvantitativa naturvetenskapen har varit framgångsrik för människan, men har också inneburit att människan har reducerats till en helt materiell varelse. Samtidigt är det alldeles tydligt att man utifrån nuvarande naturvetenskapliga utgångspunkter inte helt kan bemöta exempelvis frågor om livet eller medvetandet, säger Gérard Lartaud.

– De flesta inser egentligen att den kvantitativa vetenskapen inte räcker till. Jag skulle tro att väldigt många människor upplever att de s.k. meningsfrågorna, dvs. etiska frågeställningar eller frågor om livets mening, kärlek, liv och död, är de viktigaste i livet och att dessa frågor inte kan reduceras till biologiska processer.

– Dessutom finns det ett växande antal hjärnforskare idag som säger att man inte kan reducera medvetandet till att bara vara en produkt av materiella processer i hjärnan. Även kvantfysiker arbetar med frågan om förhållandet mellan medvetande och materia, och försöker hitta tankemodeller som överskrider det strikt kausala förklaringsmodell som den klassiska naturvetenskapen utgår ifrån.

Den reducering av människan som dagens naturvetenskap leder till är allvarlig därför att det gör att världen blir därefter. Världen blir på flera sätt mer och mer inhuman och det bottnar i den s.k. scientistiska hållningen, som står för en snäv materialism, menar Gérard. Färre och färre människor känner sig hemma i detta och det är inte så konstigt eftersom man har uteslutit en väsentlig aspekt av människan ur vetenskapligt betraktande.

All kunskap är inte neutral – människan är medskapande i sitt liv

Ett av problemen med den utbredda scientismen inom vetenskapen, förklarar Gérard, är att den tenderar att se på världen och människan på ett deterministiskt eller förutbestämt sätt.

– Till slut får man uppfattningen att människans frihet inte är något annat än en illusion. I det synsättet är allt som händer i en människa, även tankemässigt, följden av biologiska och psykosociala orsaker som genetik och miljö. Men människan har även en förmåga att förhålla sig fritt till dessa deterministiska faktorer, annars skulle ju allt vara givet från början. Faktum är att vårt sätt att vara i världen baseras på att friheten inte är någon illusion. Denna frihet är det som våra moderna demokratiska samhällen bygger på.

Det här har direkt koppling till en av de historiskt stora frågorna inom kunskapsfilosofin, menar Gérard. Nämligen hur man förhåller sig till dubbelheten mellan kunskapen som förmedlas genom våra sinnen (sinnesupplevelserna) och kunskapen som kommer från våra tankar och känslor. Det handlar alltså om att förstå hur den s.k. objektkunskapen, kunskapen om materiella ting, står i förhållande till den ideella, eller immateriella sidan av kunskapen (tankar, begrepp och känslor). Hur mycket man betonar dessa olika sidor av kunskap får stor betydelse för hur vetenskapen och kunskapsbildningen utvecklas.

Inom antroposofi, liksom i filosofin i övrigt, handlar det om att integrera dessa båda sidor av kunskapen. Människans immateriella tankeverksamhet kan egentligen aldrig skiljas från objektkunskapen, som är naturvetenskapens signum. Men den naturvetenskap vi ser idag utesluter i stort sett den immateriella sidan av verkligheten. Där ligger, enligt Gérard, den stora skillnaden mellan strikt kvantitativ naturvetenskap och filosofiskt arbete.

– Dagens naturvetenskap vilar egentligen på ett gammalt medeltida metafysiskt antagande, nämligen att kunskapen är en begreppsmässig återgivning av det som redan finns i sinnesupplevelsen. Men antroposofins grundare Rudolf Steiner, liksom flera andra i hans samtid, pekade på att kunskapen inte handlar om återgivning, utan att kunskapa är en skapande akt som tillför något helt nytt till världen.

– Kunskapen är alltså inte neutral, vilket innebär att människan alltid är medskapande i sitt liv. Där kommer också det konstnärliga in som är ett typiskt drag inom antroposofin. Det är ett uttryck för en medskapande process.

Synen på människan gör konkret skillnad

De här skillnaderna i synen på människan och hennes omvärld får konkreta följder för hur vi bedriver en rad verksamheter, exempelvis inom sjukvård och pedagogik. Här kan man se att de olika synsätten är användbara på olika sätt beroende på vad man står inför för uppgift.

– Att betrakta kroppen ur ett kvantitativt/mekanistiskt perspektiv kan vara på sin plats i vissa lägen, exempelvis om man skadats fysiskt i en olycka och man behöver agera snabbt. Men när detta synsätt överförs till andra komplexa processer som exempelvis utbrändhet så räcker det inte. Man kan aldrig lösa en livskris med en mekanistisk eller kemisk utgångspunkt. Ångest, rädsla för döden och mycket annat kan egentligen inte bemötas med utgångpunkt i naturvetenskapens elementära fysiska/kemiska principer, säger Gérard Lartaud.

Om man, liksom inom antroposofin, betraktar människan som medskapare av sitt liv, och något som är mycket mer än en hög celler, så ger man henne även bättre möjlighet att påverka sin sjukdom och sin livssituation. Det ger en värdefull förmåga till självläkning. Detta är dessutom individuellt och går inte att mäta på sedvanligt sätt med naturvetenskapens medelvärden.

Även på Saltå By, där Gérard alltså är verksam, har den här synen på människan stor betydelse. Den gör att man verkligen har en helhetssyn på de ungdomar och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar som man arbetar med.

– Vi ser dem inte så mycket som diagnoser utan främst som fullvärdiga människor som är kapabla att förhålla sig till sina egen förutsättningar och begränsningar. Det handlar inte alls bara om medicinska och terapeutiska insatser. Vi hjälper dem att finna sina egna vägar och en stadga i livet. Kärnan i vårt förhållningssätt är att få människan att växa i möte med andra människor. Människan kan egentligen bara växa när hon möter andra människor som utgår ifrån hennes mänsklighet.

Vetenskap förutsätter det fria tänkandet

Dagens naturvetenskap, inte minst inom hälso- och sjukvården, lider alltså av en alltför ensidigt inriktning på det kvantitativa och enkelt mätbara. Det kan man förändra, bland annat genom att föra in mer kvalitativ forskning (reds anm). Något som Gérard Lartaud vill se mer av inom vetenskapen är reflektion över vad vetenskap är – en sorts metavetenskap som inkluderar kunskap om själva kunskapandet. Frågan om vad vetenskap är har ju inget entydigt svar och den går inte att lösa med kvantitativa metoder, menar Gérard.

Här ser han en tragik i att dagens naturvetenskap med sin strikt kvantitativa utgångspunkt inte har förmåga att reflektera över sig själv. I detta finns också en intressant motsägelse inom den rådande vetenskapssynen: vetenskap förutsätter just ett fritt tänkande och reflekterande som enligt samma strikta synsätt egentligen är att anse som ovetenskapligt.

Att utöver det vi observerar med våra sinnen även ha med det fria tänkandet som källa till verklig kunskap och på så sätt skapa en helhetsbild ska inte förväxlas med löst tyckande menar Gérard Lartaud.

– Det är stor skillnad mellan att tänka klart och att bara tycka något. En central tankegång hos Steiner och antroposofin är att kunskapen inte är subjektivt bara för att den utgår från subjektet. För Steiner var den tänkande aktiviteten utgångpunkten i kunskapsprocessen.

Detta menar Gérard får långtgående konsekvenser och handlar ytterst om en helt annan syn på kunskap och vetenskap och om en mer nyanserad helhetssyn på människan i en väldigt komplex värld.

– Max Planck, upphovsman till kvantfysiken, har karakteriserat denna komplexitet på ett mycket träffande sätt. Han sa: ”Vetenskapen kan inte lösa naturens yttersta mysterium, helt enkelt därför att vi själva är delaktiga i det mysteriet som vi försöker lösa.”

Gérard Lartauds bok En orientering i antroposofins filosofiska grunder. Om kunskapsbegreppet är baserad på artikelserien ”Steiner i ett idéhistoriskt perspektiv” som publicerades på Ytterjärna Forum förra året. Boken kommer ut i mitten av december och kan beställas från Kosmos förlag eller via Adlibris, eller köpas i Robygge-butiken i Järna.

Text: Red / Staffan Nilsson
9 december, 2016

Stort proteinskifte på gång

Det är mycket som talar för att vi i Sverige står inför ett gradvis skifte av proteinkällor i maten, från kött – särskilt rött kött – till andra proteinkällor, främst vegetabiliska men också animaliska. Det är också hög tid att dämpa dagens protein-hype som fått för stort genomslag, menar Tove Lindgren på konsultföretaget Macklean, som tagit fram en rapport med titeln Proteinskiftet.…

LÄS MER

Det är mycket som talar för att vi i Sverige står inför ett gradvis skifte av proteinkällor i maten, från kött – särskilt rött kött – till andra proteinkällor, främst vegetabiliska men också animaliska. Det är också hög tid att dämpa dagens protein-hype som fått för stort genomslag, menar Tove Lindgren på konsultföretaget Macklean, som tagit fram en rapport med titeln Proteinskiftet.

Många krafter bakom ett kommande paradigmskifte

Rapporten grundar sig på konsumentundersökningar, statistik om vad vi äter, en enkätundersökning bland 100 aktörer i livsmedelsbranschen och samtal med ett stort antal branschaktörer samt med forskare och studenter.

– Den viktigast övergripande slutsatsen är att någon form av paradigmskifte är på gång när det gäller proteinkällor i vår mat. Det handlar inte om att köttet försvinner helt och alla blir veganer, utan snarare om att allt fler ser på proteiner på ett annat sätt och att främst vegetabiliska proteiner kommer mer i fokus. I dag kan man säga att köttet har en status och position som den självklara proteinkällan, som en sorts norm. Men detta kommer att ifrågasättas, säger Tove Lindgren.

Hon menar att det är många drivkrafter som drar åt det här hållet samtidigt som det hela handlar om frågor om hälsa och hållbarhet, som många människor påverkas av och tycker är viktiga. Därför kommer den här utvecklingen att få stor spridning. Enligt rapporten säger exempelvis 85 av 100 branschaktörer i en enkät att de upplever ett proteinskifte som innebär minskad köttkonsumtion till förmån för andra proteiner från både växt- och djurriket.

– Det finns väldigt stor enighet om att det är åt det här hållet vi ska gå. Många företag i branschen tar nu position i den här frågan. Livsmedelsföretag breddar sina produktportföljer, skapar nya samarbeten och handeln börjar positionera sig kring framtidens sortiment. Coop:s kampanj ”Kära köttbit” är ett exempel på det.

– Även den offentliga sektorn, Livsmedelsverket och en stor del av forskningen är inne på samma linje, medan politiker dock har lite mer blandad syn. Om konsumenterna vill ha det här och producenterna tar fram det och dessutom offentliga aktörer agerar så kan det här gå ganska snabbt.

Stort konsumentintresse

När det gäller konsumenterna beräknas det finnas en stor grupp på omkring 40 procent av befolkningen som värderar en livsstil av hälsa och hållbarhet och som är beredda att betala mer för det (de brukar kallas LOHAS – Lifestyle of Health and Sustainability). En annan grupp, förmodligen delvis överlappande, är s.k. flexitarianer som delvis äter vegetarisk kost. Omkring 45 procent av svenskarna uppger att de äter vegetariskt en eller flera gånger i veckan. Flera undersökningar visar att var fjärde konsument tänker dra ner på sin köttkonsumtion.

Enligt Tove Lindgren finns en viss övervikt på yngre konsumenter som vill vara med på det här tåget. Det finns också många utrikesfödda som är mer benägna att äta vegetariskt, därför att det är mer vanligt förekommande i många andra matkulturer. Men det är inte frågan om en typisk storstadstrend, menar Tove. Det här är mycket större. Ett verkligt prov på potentialen i den här utvecklingen gavs vid ett panelsamtal nyligen anordnat av Organic Sweden. Max Hamburgares hållbarhetschef Kaj Török berättade då att lansering av en vegoburgare nyligen blev den mest framgångsrika lanseringen i företagets historia. Den tycks ha gått bra i många olika delar av landet.

Utveckling i steg

Tittar man på den totala svenska köttkonsumtionen idag så har den inte minskat. Nötkött har legat på en stabil nivå de senaste åren efter att ha ökat under många år. Griskött har minskat något, medan fågelkött har ökat. Kan man då tala om ett proteinskifte?

– Proteinskiftet har inte riktigt tagit fart än, men det finns idag många drivkrafter som verkar i den riktningen. När kött tappar sin status som den tydliga proteinnormen och när vegetabiliska proteiner anses lika fint kan det här slå igenom snabbt, säger Tove Lindgren.

– Det är svårt att veta i detalj hur stegen i utvecklingen mot andra proteinkällor blir, bland annat beroende på i vilken takt produkter och värdekedjor utvecklas. Nu närmast kommer vi att se ett skifte från nöt- och griskött mot mer kyckling och fisk, och på sikt allt mer vegetabiliskt i form av mer baljväxter, frön, spannmål med mera. Fler konsumenter kommer att lära sig att det finns protein i många olika livsmedel, inte bara kött. Forskning pågår också kring odlat kött, insekter och olika former av svampproteiner, men detta ligger troligen längre fram i tiden.

– Intressant är att se vad vi kan göra här i Sverige. Vi har möjlighet att vara föregångare inom alternativa proteinkällor. Det gäller att vara tidigt på bollen och se vad som fungerar här med bland annat våra traditionella spannmål och rotfrukter osv. Exempelvis Lantmännen satsar mycket på att odla mer baljväxter.

Överdriven protein-hype

Tove Lindgren är kritisk till den protein-hype som idag fått så stort genomslag. Det finns en del missuppfattningar om proteiner som behöver redas ut. Enligt rapporten Proteinskiftet behöver vi i vårt land egentligen inte äta mer proteiner. En medelaktiv medelålders kvinna behöver 53–106 gram protein om dagen och motsvarande man något mer. Vid träning ökar behovet endast med cirka 10–20 gram. Det kan jämföras med den genomsnittliga proteinkonsumtionen som för ett par år sedan var 110 gram per person och dag. Kött som proteinkälla är också övervärderad, även om den idag är den största enskilda proteinkällan i den svenska kosten. Köttet står bara för 16 procent av proteinet vi äter och korv för ytterligare 3 procent. Proteiner finns alltså i väldigt mycket annat som vi äter.

– Vi behöver ändra på den förenklade uppfattningen att kolhydrater är dåligt och proteiner bra, samt att animaliska proteiner är bättre än vegetabiliska. Det viktiga är att vi äter en varierad kost.

Tove Lindgren betonar också att en viktig framgångsfaktor för ett proteinskifte är att det inte sker med pekpinnar. Det bör istället vara en inkluderande trend där allt fler känner att det är intressant, och där maten är lätt att laga och går i linje med matvanor vi har idag. Hon tror att livsmedelsbranschen har stor makt när det gäller att driva utvecklingen. Bland annat genom att vara med i primärproduktionen och att ta fram hållbara, attraktiva vegetariska produkter med visst fokus på protein. Det blir också viktigt att informera konsumenter på ett inspirerande och lustdrivet sätt.

– Livsmedelshandeln har också en viktig roll när det gäller sortiment som premieras. Här kan man behöva ge nya typer av produkter längre tid på sig att bevisa sin plats i sortimentet. Även myndigheter har en viktig roll i ett proteinskifte, genom att förenkla en del regelverk som idag är anpassade efter traditionella råvaror och produktionssätt.

Text: Red / Staffan Nilsson

Källor

Proteinskiftet, Macklean

8 december, 2016

Mjölken som skapar julstämning

Järna Mejeris helmjölk skapar under december julstämning i butikshyllorna. Helmjölken är en av mejeriets storsäljare och för oss tillbaka till gamla tiders julbord. …

LÄS MER

Järna Mejeris helmjölk skapar under december julstämning i butikshyllorna. Helmjölken är en av mejeriets storsäljare och för oss tillbaka till gamla tiders julbord.

I sina produkter använder Järna Mejeri enbart mjölk från biodynamiska kretsloppsgårdar där korna får äta det gräs och hö som odlas på gården och som är naturligt för korna – inte inköpt och importerad majs och foderkoncentrat som annars är vanligt. Kretsloppet på gårdarna har inte minst stora miljöfördelar. Det minskar läckaget av näringsämnen till mark och vattendrag, det ökar mullhalten och bördigheten i marken och minskar jordbrukets klimatpåverkan avsevärt. På de biodynamiska gårdarna har man också överlag en god djurhållning. Bland annat får korna större utrymmen än vad som är vanligt, de får behålla sina horn och de får beta mycket utomhus.

– Vi anser att en produktion som är skonsam och naturlig för djuren, och som hanterar mjölkråvaran och dess näringsämnen på ett skonsamt sätt ger bättre och godare mejeriprodukter. Det finns också mycket viktiga ekologiska och etiska aspekter på det här. Vi bär ett ansvar för allt levande omkring oss, säger Hans Petter Sveen som är en av initiativtagarna till Järna Mejeri.

Citatet ovan är från en artikel som vi på Ytterjärna Forum tidigare skrivit om Järna Mejeri. Läs den gärna här i sin helhet.  Julmjölken säljs för fullt hos Järna Mejeris vanliga återförsäljare som du hittar på jarnamejeri.se.

Ytterjärna Forum
Text: Red.