Foto: Erik Olsson
12 september, 2017

”Hälsa och sjukdom är en fråga om balans i livet”

Hälsa är något som ständigt skapas genom god balans och har med hela livssituationen att göra. Därför är det viktigt att i vården se till hela människan som individ och inte bara det fysiska. Det anser Gunvor Lunde som är läkare på Vidar Rehab och som har lång erfarenhet från vården i Norge, där man överlag tycks ha en bredare syn på hälsa än i Sverige.…

LÄS MER

Hälsa är något som ständigt skapas genom god balans och har med hela livssituationen att göra. Därför är det viktigt att i vården se till hela människan som individ och inte bara det fysiska. Det anser Gunvor Lunde som är läkare på Vidar Rehab och som har lång erfarenhet från vården i Norge, där man överlag tycks ha en bredare syn på hälsa än i Sverige.

Viktigt att se hela bilden kring en patient

Världshälsoorganisationen WHO har slagit fast att hälsa inte bara är frånvaro av sjukdom, utan att det också ska finns ett kroppsligt, själsligt och socialt välbefinnande. Det här kan verka självklart, men är långt ifrån givet i praktiken. Gunvor Lunde tycker att hälsa är en svår och komplex fråga, men hon pekar på ett enkelt nyckelord: balans.

– Hälsa är en process, något som blir till hela tiden genom balans i livet och det omfattar allt från det kroppsliga till det emotionella, sociala och det existentiella. När balansen inte finns uppstår ofta sjukdom.

Hälsa och sjukdom är två sidor av samma mynt. Den gängse medicinen utgår enligt Gunvor i regel från ett kroppsligt fynd. Hittar man inget kroppsligt så anses man vara frisk. Men så enkelt är det inte, menar hon. Hur man mår är något annat. Vid exempelvis fibromyalgi kan man känna sig mycket sjuk utan att sjukvården hittar något fel. Omvänt kan man ha cancer och ändå känna sig helt frisk. Man kan exempelvis också ha återkommande migränattacker men i övrigt känna sig frisk.

Helheten är individuell

– Människan är inte bara en kropp och det är många saker som spelar in för att man ska känna välbefinnande. Därför är helhetssynen på människan så viktig. Det här hänger oskiljaktigt ihop med det individuella. Varje människa har sin historia och livssituation. Tittar man inte på detta får man inte hela bilden kring en persons hälsa och sjukdom, säger Gunvor Lunde.

Hon menar att man inom exempelvis rehabiliteringsvården inte kommer någon vart om man inte ser till hela människan som individ. Utifrån sina norska erfarenheter som bland annat överläkare och psykiater upplever hon att man i Sverige överlag har för ensidigt fokus på det biologiska i vården.

– Så är det inte i Norge. Inom norsk allmänmedicin brukar man exempelvis säga att människan är ett levt liv. Och inom psykiatrin hade vi vårdplaner som täckte in många områden av patienternas livssituation.

I den svenska vården ser Gunvor Lunde också att det blir allt mer generella riktlinjer som man måste följa. Hon tycker det är bra med riktlinjer, men här finns också en risk för att man fokuserar för mycket på dessa och tappar bort de individuella anpassningar som behövs för att ge varje patient en så bra vård som möjligt.

Att ha en individuell helhetssyn på patienter är inte minst viktigt vid kroniska sjukdomar, men även vid akutsjukdom. Egentligen är det alltid viktigt, anser Gunvor. Hon tar en vanlig urinvägsinfektion som exempel. Där måste man förstås se till den fysiska delen, men man bör också titta på andra delar för att undvika en ny infektion. Patienten kan exempelvis vara utmattad och därför mer infektionskänslig. Man kan även se på kosten och hur patienten klär sig med mera.

– Hur man gör i vården beror egentligen på målsättningen. Vill man åstadkomma långsiktig hälsa och även förebygga att sjukdomen kommer tillbaka måste man titta på flera faktorer kring patienten. Men om det är viktigare att snabbt få iväg patienten ligger det nära till hands att bara skriva ut en läkemedelskur.

Sjukdom hänger enligt Gunvor ihop med någon form av obalans. Hon säger att det idag finns många i läkarkåren och inom andra vårdprofessioner som ser de större livssamband och som vet att hur människan har levt hänger ihop med hur frisk eller sjuk hon är.

Det här anknyter även till ett växande forskningsområde, epigenetiken, som handlar om kroppens system för att bestämma vilka gener som ska vara påslagna. Detta påverkas av allt att döma av miljöfaktorer och vad både man själv och tidigare släktled upplever i livet.

– Det påverkar om man blir sjuk eller inte, och hur man återfår hälsan. En bra balans i livet ger bra motståndskraft, säger Gunvor.

Ett hälsobringande perspektiv

Sammantaget pekar allt detta på hur viktigt det är att, utöver att vi försöker bota sjukdomar, också har en salutogen inriktning i vården. Dvs ett fokus på faktorer som ger och vidmakthåller människors hälsa. Det var den amerikansk-israeliske professorn i social medicin Aaron Antonovsky som redan på 1970-talet myntade begreppet salutogenes, som betyder hälsans ursprung. Han menade att en individs hälsa ofta beror på personens känsla av sammanhang. Den avgör hur man klarar av stressituationer, vilket i sin tur är avgörande för hälsotillståndet. Sådana faktorer brukar på svenska förkortas KASAM, och består av tre delar: begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet i livet.

– Det salutogena kommer allt starkare inom forskningen, särskilt i USA. Men det tar tid innan det slår igenom brett i den dagliga vården. Det här handlar ofta om livsstilsfaktorer som det sociala livet, aktivitet, kost med mera, berättar Gunvor Lunde.

Den amerikanske läkaren och forskaren Dean Ornish har skrivit en bok som Gunvor rekommenderar, Love and survival. Den handlar om hur vår överlevnad är beroende av kärlek, närhet och relationer. Hon berättar om ett forskningsexempel: I ett försök med kaniner där man forskade på förekomsten av avlagringar i hjärt- och kärlsystemet såg man skillnader, men man kunde inte förstå vad dessa berodde på. Det visade sig så småningom att det var städerskan som var skillnaden. Hon brukade klappa kaninerna som fanns på den lägsta hyllan, men kom inte åt kaninerna högre upp. De kaniner som klappades hade fått mindre avlagringar i hjärt- och kärlsystemet.

Så kan man få mer helhetstänkande i vården

Det finns en rad ganska generella hälsofrämjande faktorer som motion, kost osv. Men vad i detalj som behövs i en enskild patients liv för att skapa och behålla god hälsa är förstås också individuellt och beroende på livssituation. Hur kan man då få in mer av individuell helhetssyn i vården?

– Det handlar mycket om att lyssna på patientens berättelse och att verkligen försöka förstå var personen befinner sig. En god idé är också att fråga patienten vad hon behöver och vad hon vill. Det ger en bra utgångspunkt för att sedan säkra en bild av det kroppsliga, att titta på det emotionella och sociala samt även få med det existentiella. Då blir det en helhet, säger Gunvor.

Hon nämner några exempel på vårdåtgärder och bemötande på Vidar Rehab som oftast gör viktig skillnad för patienterna.

– De flesta säger att de känner sig sedda, tagna på allvar och lyssnade på samt att de får hjälp med att se hur de kan gå vidare. Man får tillfälle att stänga av omvärlden och tid att verkligen känna efter och själv inse vad man behöver. Olika terapier och samtal öppnar också upp för detta. Fysisk beröring är ett annat viktigt exempel, hos oss i form av bland annat olika insmörjningar som är lugnande och uppbyggande. En konkret sak som rytm i vardagen, exempelvis att sova och äta regelbundet, är också något som får många patienter att må bättre. Det här helhetsinriktade konceptet ger bra resultat enligt studier och utvärderingar, berättar Gunvor.

Vad tror du behövs generellt i vården idag för att få in mer av det salutogena, individuella helhetstänkandet kring patienten?

– Kunskaper och forskning om detta finns redan idag. Men det behövs mer tid och det mänskliga mötet med patienten behöver bli återupprättat både för läkare och andra i sjukvården. I vården har man sparat in för mycket på tiden och det s.k. new public management hänger starkt ihop med detta. Allt behöver dock inte ta så lång tid, utan det handlar även om personlig hållning inom vårdprofessionen.

– Det salutogena, individuella helhetstänkandet tror jag kommer allt mer. Men ett hinder är tyvärr att läkemedelsindustrin har en alldeles för dominerande ställning och den riktar in sig på enklare avgränsade problem som man kan tjäna pengar på, inte individuella helhetslösningar som ger hälsa, säger Gunvor Lunde.

presskontakt
Text: Red/Staffan Nilsson

12 juli, 2017

Kan olika vårdformer samverka i Sverige?

Polariseringen i den svenska debatten kring komplementära behandlingsmetoders vara eller icke vara i den offentliga vården har varit påtaglig de senaste åren. Med anledning av att regeringen i våras tillsatte en utredning som syftar till att stärka patientsäkerhetsfrågorna i den icke-etablerade vården samt främja dialogen med den etablerade vården anordnade organisationen Famna ett dialogseminarium på Almedalsveckans femte dag. Seminariet var välbesökt och utöver 60-talet åhörare på plats följdes samtalet av ytterligare ca 400 personer via direktsändning på Ytterjärna Forums Facebooksida.…

LÄS MER

Polariseringen i den svenska debatten kring komplementära behandlingsmetoders vara eller icke vara i den offentliga vården har varit påtaglig de senaste åren. Med anledning av att regeringen i våras tillsatte en utredning som syftar till att stärka patientsäkerhetsfrågorna i den icke-etablerade vården samt främja dialogen med den etablerade vården anordnade organisationen Famna ett dialogseminarium på Almedalsveckans femte dag. Seminariet var välbesökt och utöver 60-talet åhörare på plats följdes samtalet av ytterligare ca 400 personer via direktsändning på Ytterjärna Forums Facebooksida.

I panelsamtalet, som leddes av f.d. socialminister Bengt Westerberg, medverkade den av regeringen utsedde utredaren Kjell Asplund, professor emeritus och ordförande i statens medicinsk-etiska råd (SMER), Torkel Falkenberg, docent vid Karolinska Institutet, Nina Rehnqvist, professor emeritus och ordförande för Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) samt Åsa Moberg, skribent och debattör.

Den inledande delen av samtalet ägnades åt att definiera vad som menas med att integrera s k komplementära eller alternativa metoder i vården. WHO:s generaldirektör Margaret Chan presenterade via en kort film sin syn på värdet av den kunskap och erfarenhet som finns inom traditionella vårdformer världen över, inte minst vid behandlingen av kroniska sjukdomstillstånd. Hon uppmanade medlemsländerna till en ökad samverkan mellan konventionell medicin och komplementära metoder, genom att bland annat höja evidensbasen genom stöd till forskning inom detta område.

Alternativa vårdmetoder efterfrågas av patienter

Samtidigt som acceptansen av de alternativa vårdmetodernas debatteras, förblir många av dem starkt efterfrågade av patienterna. Inte minst Vidarkliniken exemplifierades som en institution för integrativ vård som åtnjuter ett mycket starkt stöd hos stora patientgrupper. Panelen ombads försöka förklara vad detta beror på och en faktor som alla återkom till var den goda omvårdnad och det fina bemötande som kliniken erbjuder sina patienter. Åsa Moberg bekräftade detta med flera exempel. Hon föreslog också ett större patientinflytande vad gäller hur den framtida vården ska utformas i Sverige.

Torkel Falkenberg som leder en forskningsgrupp för integrativ vård vid Karolinska Institutet, lyfte fram att vårdformer, där komplementära metoder integreras i den konventionella vården, bl a praktiseras vid flera stora sjukhus i USA, då de både efterfrågas av patienterna och dessutom visat sig ekonomiskt hållbara.

Att så inte skett i Sverige menade professor Nina Rehnqvist beror på hur läkarstudenter här fostras i ett utbildningssystem som, mer än i många andra länder, bortser från mer empatiska och holistiska aspekter av vården.

Samtalet kom även in på frågan om evidensbasen för relevanta komplementära vårdformer, vilket i första hand sågs som en fråga om ekonomiska resurser. Forskning inom detta område kan inte drivas utifrån samma kommersiella intressen som läkemedelsforskningen i övrigt, då t ex natursubstanser inte är patenterbara.

Professor Nina Rehnqvist framhöll dessutom att ca 50 procent av den etablerade vården faktiskt saknar stöd i evidens.

Avslutningsvis summerade Kjell Asplund med att säga att hans intention är att med öppet sinne bedöma de komplementära vårdformernas förtjänster och brister. Han berättade också att han ämnar göra studiebesök både i Sverige och utomlands som en del av sitt uppdrag. Resultatet av utredningen kommer att presenteras om två år.

Se seminariet i sin helhet här:

""
28 juni, 2017

Seminarium om olika vårdformer

Nu är det inte långt kvar till Almedalsveckan. Där diskuteras många viktiga frågor och självklart finns Ytterjärna Forum på plats. Ett av de seminarier vi gärna vill lyfta fram handlar om ökat patientinflytande och valfrihet i vården. Seminariet kommer också gå att följa via livestreaming på vår Facebooksida.…

LÄS MER

Nu är det inte långt kvar till Almedalsveckan. Där diskuteras många viktiga frågor och självklart finns Ytterjärna Forum på plats. Ett av de seminarier vi gärna vill lyfta fram handlar om ökat patientinflytande och valfrihet i vården. Seminariet kommer också gå att följa via livestreaming på vår Facebooksida.

Seminariet vi följer med extra stort intresse heter Är samverkan mellan olika vårdformer möjlig i Sverige? Utredningen som pågår kommer bli väldigt viktig för alla som arbetar med integrativ medicin. Så här skriver arrangören Famna – Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg – om seminariet:

”Idag erbjuds en mängd olika vårdformer. Några anses ligga utanför den etablerade vården. De är ofta efterfrågade av patienterna, men kritiker menar att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och att de därför inte ska bekostas av det offentliga.”

Ett viktigt skäl till att de olika vårdalternativen finns är patientefterfrågan. Regeringens pågående utredning, som vi har skrivit om tidigare, syftar till att ”stärka patientsäkerhetsfrågorna i den icke-etablerade vården och öka kontakterna mellan den etablerade och icke-etablerade vården.” Samtalet i Almedalen kommer att handla om de råd Världshälsoorganisationen ger och vad forskningen visar, för att belysa möjligheter och utmaningar i Sverige för ett ökat patientinflytande och stärkt valfrihet i vården.

Seminariet modereras av Bengt Westerberg, före detta socialminister, och deltar gör bland annat Kjell Asplund, professor emeritus, regeringens utredare i frågan, Statens medicinsk-etiska råd. Alla deltagare hittar du här.

Seminariet äger rum den 6 juli 2017, kl. 13:00-14:30 på Värdshuset Lindgården, Strandgatan 26, Visby. Har du inte möjlighet att närvara går det alltså bra att följa vår livestream på Facebook samma tid!

19 juni, 2017

Saltå By jubilerar

I juni i år firar Saltå By, som är den näst äldsta läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheten i Sverige, sitt 75-årsjubileum. Saltå Arbetsskola som det hette, vid starten 1942, kom ursprungligen till som en underavdelning till Mikaelgården, Sveriges första läkepedagogiska verksamhet, som grundades 1935. Initiativtagarna till Mikaelgården var Marit Laurin, Gustav och Lotte Ritter. Då Mikaelgården var avsedd för skolbarn, uppstod det så småningom behov av en fortsättning för de äldre barnen och det var då idén till Saltå Arbetsskola kom till. …

LÄS MER

I juni i år firar Saltå By, som är den näst äldsta läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheten i Sverige, sitt 75-årsjubileum. Saltå Arbetsskola som det hette, vid starten 1942, kom ursprungligen till som en underavdelning till Mikaelgården, Sveriges första läkepedagogiska verksamhet, som grundades 1935. Initiativtagarna till Mikaelgården var Marit Laurin, Gustav och Lotte Ritter. Då Mikaelgården var avsedd för skolbarn, uppstod det så småningom behov av en fortsättning för de äldre barnen och det var då idén till Saltå Arbetsskola kom till.

Man såg sig om i trakterna kring Mikaelgården och hittade Saltå Gård några kilometer därifrån. Köpekontraktet för Saltå Gård skrevs under av Marit Laurin valborgsmässoafton 1942. Några veckor senare, den 17 juni, kom de första tre eleverna hit tillsammans med de tre grundarna, Marit Laurin, Hans Glaser och Viktor Penzias. Så småningom gick Viktor till andra arbetsuppgifter, och det är Lissa Hartmann (sedermera Glaser), som man idag minns som Saltås tredje pionjär. Gemensamt för Marit, Hans och Lissa var deras tidiga kontakt med antroposofi och det är detta djupa intresse för mänskliga frågor som både har angett riktningen samt fungerat som en inspirationskälla i deras liv.

Att Saltå By alltid har varit en slags fristad för personer med psykiska funktionsnedsättningar står säkert klart för människor som har varit på besök på Saltå under årens lopp. Här har många ungdomar och vuxna funnit det lugn och den omsorgsfulla helhetspedagogik som har varit så betydelsefull för deras liv.

Det som kanske inte är lika känt är att såväl Mikaelgården som Saltå Arbetsskola under andra världskriget bokstavligen fungerade som en fristad för personer (både medarbetare och ungdomar) av judisk härkomst, som fallet var med Hans och Lissa Glaser. I Marits kvarlåtenskap finns t ex ett brev från oktober 1944, skrivet av en far som vid brevets tillkomst bodde i Rom. Rom befriades under sommaren 1944 och det var först då som fadern, efter att ha tillbringat 9 månader gömd i Abruzzerna (en bergsregion i centrala Italien), kunde höra av sig till Marit och fråga hur det stod till med sonen, som bodde på Saltå och som han inte hade hört av på länge.

Bortsett från krigets vedermödor var de första åren av Saltås verksamhet svåra på alla sätt. I sin krönika över läkepedagogikens första tid i Sverige, skrev Marit:

”Och nu började alltsammans omigen, alla pionjärtidens mödor, denna gång skärpta av att det rådde krig och kristid i världen. Än en gång måste allt byggas upp ur intet, ja detta ”intet” var ännu mer totalt än första gången. Ty till Mikaelgården medförde dock Charlotte och Gustav Ritter flera års praktisk erfarenhet av det läkepedagogiska arbetet med barn… Men hur detta arbete skulle förvandlas för att motsvara behoven hos ungdomar och vuxna, det visste man ingenstans någonting om, det måste vi själva komma underfund med. Vi gjorde alla misstag, som överhuvudtaget är möjliga att göra, och svårigheterna hopade sig så, att vi efter ett och ett halvt år var mycket nära att ge upp hela företaget. Ja, det var faktiskt redan beslutat, att saken skulle läggas ner och vi återvända till Mikaelgården. Men efter en vaknatt, då det som trots allt börjat spira fram på Saltå kändes som en realitet att vara trofast mot, togs beslutet tillbaka. Vi fortsatte. Och vi fick uppleva, att de svårigheter, som tornat upp sig framför oss som höga berg, de vek tillbaka, när vi kom tillräckligt tätt inpå dem.”

Och så blev Saltå till. Umbäranden och svårigheter fortsatte i stort sett hela 40-talet och det är först en bit in på 50-talet som en viss stabilitet infann sig. Som namnet antyder, var idén med Saltå Arbetsskola att erbjuda ungdomar (nästan bara pojkar i början) möjlighet att lära sig ett yrke. Att personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle lära sig ett riktigt yrke, var helt revolutionerande tankar på den tiden. Det var fortfarande brukligt att man ”gömde” personer med psykisk funktionsnedsättning i olika institutioner och betraktade dem som ”obildbara” (ett tyvärr vanligt förekommande uttryck i dåtidens medicinska journaler). På den punkten var Saltå en helt unik föregångare, ja, en av de allra första verksamheterna som förde fram idén om rätten till arbete för ungdomar och vuxna med psykisk funktionsnedsättning.
Saltås tillväxt skedde i olika etapper. På 50-talet förvärvade man några fastigheter i direkt anslutning till den ursprungliga Saltå gården och utvidgade därmed elevantalet samt gav möjlighet till flera verkstadslokaler, till förmån för skolans praktiska verksamhet. I början av 60-talet fick man äntligen landstingsbidrag för omhändertagande av eleverna – fram till dess var det föräldrarna själva som stod för elevavgiften – vilket gav nya möjligheter till vidareutveckling. På 1970-talet byggde man nya elevhem och elevantalet växte ytterligare.

80- och 90-talet var en förhållandevis turbulent tid. Två av pionjärerna gick ur tiden (Marit dog 1988 och Hans 1990) och deras bortgång sammanföll med en förnyelseprocess föranledd av både behovet av att hitta nya sociala strukturer samt förändrad lagstiftning. LSS-lagen kom 1994 och det innebar att elevhemmen blev renodlade elevhemsboenden för ungdomar, samtidigt som det byggdes vuxenboende enligt LSS för de vuxna utanför Saltås område. På motsvarande sätt skildes skolan, som först nu blev en gymnasiesärskola, från den Dagliga verksamheten som var avsedd för arbete för vuxna med funktionsnedsättningar. Denna nya arbetsstruktur föranledde namnbytet från Saltå Arbetsskola till Saltå By 1995. Första decenniet i 2000-talet ägnades åt att konsolidera Saltås ekonomi samt att utveckla de nu klart åtskilda verksamhetsgrenarna: Ungdomsboende enligt LSS, gymnasiesärskola, vuxenboende enligt LSS samt Daglig Verksamhet.

I början av 2010-talet vidtog en ny nybyggnads- och ombyggnadperiod, en ny matsal kom till och dessutom flera nya verkstadslokaler. Idag är så gott som samtliga fastigheter genomgångna och verksamheten har utökats med två nya grenar: Korttids- samt fritidsverksamhet enligt LSS. Saltå By hyser även sedan ett par år tillbaka den Läkepedagogiska och socialterapeutiska utbildningen, som med sina 80 studenter, blir en levande påminnelse om den stora potentialen som pionjärerna såg i denna lilla Saltå gård 1942.

Text: Gérard Lartaud
15 juni, 2017

Vidarkliniken byter namn till Vidar Rehab

Vidarkliniken byter den 14 juni namn till Vidar Rehab och har presenterat en ny logotype, design och hemsida.…

LÄS MER

Vidarkliniken byter den 14 juni namn till Vidar Rehab och har presenterat en ny logotype, design och hemsida – www.vidarrehab.se.

Så här förklarar Ursula Flatters, tf verksamhetschef, namnbytet i ett pressmeddelande:

– Namnbytet är ett naturligt utvecklingssteg för oss, då vårt erbjudande idag huvudsakligen handlar om rehabilitering efter cancerbehandling samt rehabilitering i samband med utmattningssyndrom och långvarig smärta. Både vår verksamhet och omvärlden har förändrats under de mer än 30 år, som vi varit verksamma, och det vill vi att namn, design och hemsida också ska uttrycka.

Både namnet Vidarkliniken och Vidar Rehab kommer att leva vidare parallellt under en period och övergången till den nya designen kommer att ske stegvis på olika kontaktytor.

– Vi vill med namnbytet helt enkelt bli ännu tydligare med vilka vi är och visa att vår verksamhet går vidare med samma höga kvalitet och patientfokus som tidigare, säger Ursula Flatters vidare.

Även Vidar Vårdcentral får en ny logotyp och hemsida, men behåller sitt namn – www.vidarvardcentral.se

Verksamheterna arbetar vidare med samma erbjudande och under samma organisationsnummer som tidigare.

Foto: Erik Olsson
Foto: Erik Olsson
5 maj, 2017

Patienten ska få ökat inflytande över sin vård

Regeringen har påbörjat en utredning som har till syfte att öka patienters inflytande och säkerhet i vården men också att öka kontakterna mellan den etablerade och icke-etablerade vården. Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, kommer att genomföra utredningen, som ska vara klar under våren 2019. …

LÄS MER

Regeringen har påbörjat en utredning som har till syfte att öka patienters inflytande och säkerhet i vården men också att öka kontakterna mellan den etablerade och icke-etablerade vården. Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, kommer att genomföra utredningen, som ska vara klar under våren 2019.

Tanken bakom utredningen är alltså bland annat att patientens rätt att själv välja vård- och behandlingsformer måste respekteras i största möjliga utsträckning. Men också att den samtidigt måste vägas mot intresset av att upprätthålla patientsäkerheten. För att patienten ska kunna göra ett välövervägt val måste det gå att få information om behandlingsmetoder även utanför den etablerade sjukvården – alternativ, komplementär och integrativ medicin – även om den inte finansieras av skattepengar.

Kjell Asplund har en bakgrund som bl a överdirektör för Socialstyrelsen, professor i medicin vid Umeå universitet och forskare inom diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Sedan 2012 är han alltså ordförande för Statens medicinsk-etiska råd. Han får här i uppdrag att bland annat kartlägga aktuella forskningsresultat och vilken forskning som bedrivs om behandlingsmetoder utanför den etablerade sjukvården. Han ska också undersöka vilka utvärderingsmetoder som används för dessa behandlingar. Metoder som används vid vård utanför den etablerade vården kan i framtiden bli en värdefull del av den etablerade vården. Den utvecklingen skulle gynnas om man skapade bättre möjligheter till kontakter mellan människor inom de olika vårdformerna. Det skulle också förstärka säkerheten för patienten.


21 april, 2017

Naturen på recept för den med psykisk ohälsa

Naturunderstödd rehabilitering, NUR, innebär att människor som lider av psykisk ohälsa får natur på recept. I Region Skåne har man upphandlat sju så kallade NUR-gårdar dit alla vårdcentraler och psykiatrimottagningar kan remittera sina patienter som ett komplement till den medicinska vården. Forskning indikerar att patienter som får NUR ökar chansen att ta till sig av behandlingen och fortare kan börja jobba igen. …

LÄS MER

Naturunderstödd rehabilitering, NUR, innebär att människor som lider av psykisk ohälsa får natur på recept. I Region Skåne har man upphandlat sju så kallade NUR-gårdar dit alla vårdcentraler och psykiatrimottagningar kan remittera sina patienter som ett komplement till den medicinska vården. Forskning indikerar att patienter som får NUR ökar chansen att ta till sig av behandlingen och fortare kan börja jobba igen.

Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid SLU i Alnarp, har länge studerat vad naturen betyder för människors hälsa. I en rehabiliteringsträdgård tittar forskare och studenter närmare dels på den stödjande miljöhypotesen som säger att ju större en människas kris är, desto mer behöver hen en stödjande miljö – socialt och fysiskt. I Tidningen Syres artikel säger Patrik Grahn:

”Vi har sett att de som mår sämst gärna söker sig till den natur som har minst kravfyllda element och där man inte behöver tänka. Där de kan se, men inte synas. (…) Utblick över vatten och ljus skog verkar vara en naturtyp som funkar i nästan alla kulturer.”

Dels tittar man på visuella uttryck, vad som finns i naturen men inte i den byggda miljön. Man har troligtvis kunnat konstatera att upprepningar med fraktala mönster främjar en vila i vaket tillstånd. Moln, vågor och eld, till exempel. I en undersökning från 2012 sade många svenskar att de eftersträvade en trygg och rofylld miljö, känslan av en trygg reträttplats där man kan se men inte bli sedd.

Gården Humlamaden i Alnarp är en av platserna som erbjuder NUR och där jobbar man med hästunderstödd terapi. De som deltar är på plats i åtta veckor, tre dagar i veckan, fyra timmar varje gång. Det blir totalt 94 timmars terapi. Lis-Lott Andersson som jobbar på gården tycker att rehabiliteringen kunde förlängas till minst 12 veckor. I samma artikel säger hon:
”Hjärnan läker, men det tar lång tid. I vårt samhälle måste vi lära oss att återhämta oss.”

Liselotte Abel, legitimerad psykoterapeut och verksamhetsansvarig för grön rehab i Sörby menar att det är orimligt att vi människor ska rehabiliteras tillbaka till ett samhälle som gör oss sjuka om och om igen. Hon är en del av en global omställningsrörelse som vill skapa ett hållbart samhälle där människor tar hänsyn till sina sociala och existentiella behov, inte bara de materiella.
”Människor sliter hårt för att leva upp till alla ideal och har inte tid över att ta hand om sig själva. Resultatet är en utmattad jord och utmattade människor”, säger hon till Tidningen Syre.


12 april, 2017

Intressant läsning om integrativ medicin

I det senaste numret av Socialmedicinsk tidskrift är temat integrativ medicin, dvs det handlar om komplement till den vanliga sjukvården. Mycket talar för att vi behöver mer av välbeprövad integrativ vård för att klara hälso- och sjukvårdens stora utmaningar framöver. …

LÄS MER

I det senaste numret av Socialmedicinsk tidskrift är temat integrativ medicin, dvs det handlar om komplement till den vanliga sjukvården. Mycket talar för att vi behöver mer av välbeprövad integrativ vård för att klara hälso- och sjukvårdens stora utmaningar framöver.

Integrativ medicin i dess olika former tillför i regel mer av ett helhetsperspektiv på människans hälsa och en inriktning på hälsofrämjande processer. Och de inslagen i vården är ofta relativt biverkningsfria. Att kombinera konventionell vård med andra verksamma metoder och på så sätt åstadkomma en mer integrativ medicin har visat sig kunna vara billigare och ge större patienttillfredsställelse än enbart konventionell vård.

Med integrativ medicin brukar man mena utveckling och integration av väl beprövad, systematiskt uppföljd och utvärderad kunskap från olika medicinska och hälsovårdande traditioner för att komplettera den redan etablerade hälso- och sjukvården.

Socialmedicinsk tidskrifts temanummer om komplementär/integrativ hälso- och sjukvård ska ge en aktuell översikt av den verksamhet och forskning som idag bedrivs i Sverige och internationellt. Flera artiklar tar sin utgångspunkt i antroposofisk vård, vilket är en typiskt integrativ och välbeprövad vårdform som är vanlig i många länder och som baseras på just en kombination av både konventionell och antroposofisk vård.

I temanumret kan man bland annat läsa om integrativ medicin ur ett globalt perspektiv, om den problematiska medicinska integrationen, om den antroposofiska vården vid Vidarkliniken och om den polariserade bilden i svenska media, med mera.

Här finns sammanfattningar och pdf:er av artiklarna.

presskontakt
Text: Red/Staffan Nilsson
Foto: Erik Olsson
29 mars, 2017

Region Skåne ger tummen upp för Vidarkliniken

Region Skåne har gjort en medicinsk utvärdering av Vidarkliniken och entydigt kommit fram till att behandlingsresultaten är bra, att vården är patientsäker, att inga avsteg gjorts från skolmedicinsk praxis och att det inte är någon tvekan om att avtalet med kliniken ska fortsätta.…

LÄS MER

Region Skåne har gjort en medicinsk utvärdering av Vidarkliniken och entydigt kommit fram till att behandlingsresultaten är bra, att vården är patientsäker, att inga avsteg gjorts från skolmedicinsk praxis och att det inte är någon tvekan om att avtalet med kliniken ska fortsätta.

Motsäger Stockholms-beslut

Nu finns alltså två oberoende utvärderingar, en från Region Skåne och en från Ernst & Young, som direkt motsäger det som Stockholms Läns Landsting (SLL) påstår är motivet till att man i Stockholms län inte förlänger avtalet med Vidarkliniken. SLL har fått uppfattningen att klinikens vård inte baseras på skolmedicin. Men inte ens den utvärdering som SLL själva beställt och baserat sitt beslut på visar egentligen detta, utan där uttrycker granskarna snarare att de inte har underlag att bedöma den frågan. Region Skånes nya utvärdering däremot visar tydligt att Vidarkliniken följer gällande regler och skolmedicinsk praxis, och att journalföringen (som tidigare fått vissa anmärkningar) nu är adekvat. Till saken hör också att de två personer som sammanställt rapporten på konsultföretaget som SLL anlitade vid sin utvärdering inte har satt sin fot på Vidarkliniken. Det har däremot Region Skånes mycket erfarne utvärderare Jesper Persson gjort.

Jesper Persson är Medicine Doktor och överläkare med specialistkompetens inom invärtesmedicin, gastroenterologi och allmänmedicin. Han har varit verksamhetschef på ett flertal kliniker och sjukhus, chefsläkare, vetenskapligt råd på Socialstyrelsen, med mera. Han har också suttit med i den grupp som granskat Paolo Macchiarini.

Det här visar Region Skånes utvärdering

I den medicinska revisionen av Vidarkliniken har Jesper Persson bland annat granskat journaler och andra relevanta handlingar samt besökt kliniken och intervjuat personal. Det här är några av hans slutsatser om Vidarklinikens vård, ordagrant ur rapporten som nu presenterats:

  • Vården har utförts med omvårdnadsperspektivet i fokus med antroposofiska metoder utan att avsteg gjorts från traditionell skolmedicinsk praxis.
  • Vården har bedrivits med beaktande av gällande regelverk på ett patientsäkert sätt.
  • Journalföringen har varit adekvat.
  • Patienterna har vårdats på rätt indikation.
  • Läkemedelshanteringen är adekvat.
  • Behandlingsresultaten har varit gott/mycket gott utifrån uppföljning med specifikt kvalitetsformulär.
  • Aktivt kvalitetsarbete pågår och vetenskapliga utvärderingar görs.
  • I denna revision bedöms att detta är ett värdefullt komplement till den vård regionen och ”vanlig” skolmedicin kan erbjuda dessa patientgrupper som har svårbehandlade och långvariga sjukdomstillstånd där hittillsvarande vård varit otillräcklig.
  • Vårdmiljön, personalsammansättningen och kompetenserna utgör tillsammans med den annorlunda och stressfria omgivningen möjligheter att få behandlingsresultat som är svåra att uppnå på annat sätt.
  • Det som är en bärande idé med hela vårdförloppet är att patienterna ”blir sedda” och respekterade – formuleringar som återkommer hela tiden i utvärderingar och samtal med patienter.
  • Dessa faktorer fokuserar på patientens friskfaktorer och salutogena potential och skapar därmed förutsättningar för långsiktiga effekter på symptombilden, något som kan ses i uppföljningar tre månader efter vården.

Finns inga problem

Upprinnelsen till Region Skånes medicinska revision av Vidarkliniken är att man ville göra en liknande granskning som SLL gjort. Region Skånes utvärdering tycks dock vara mer kvalitativ och har gett en klarare bild av hur vården på Vidarkliniken faktiskt bedrivs. Regionrådet Carl Johan Sonesson (M), som begärde granskningen av Vidarkliniken, är nu nöjd.

– Region Skånes revision visar att det inte finns några problem överhuvudtaget. Det är mycket tydligt i granskningen att de följer socialstyrelsens riktlinjer och de medicinska rekommendationer som finns. Vi har fortsatt förtroende för Vidarkliniken och det råder ingen tvekan om att avtalet ska fortsätta, säger Carl Johan Sonesson till Sveriges Radio.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson
28 mars, 2017

Massor av patienter från Vidarkliniken satte press på landstinget

Stor uppslutning av kampvilliga människor vid manifestation för Vidarkliniken. Man kräver att landstinget tar till sig fakta och ser till att patienter med utmattning och långvarig smärta får fortsatt tillgång till klinikens uppskattade integrativa rehabiliteringsvård.…

LÄS MER

Det blev stor uppslutning av kampvilliga människor vid en manifestation för Vidarkliniken häromdagen. Någonstans mellan 700 och 1000 personer, varav många tidigare patienter, tågade till landstingshuset i Stockholm. Inför något överraskade politiker krävde man att landstinget tar till sig fakta och ser till att patienter med utmattning och långvarig smärta får fortsatt tillgång till klinikens uppskattade integrativa rehabiliteringsvård.

Sakfrågan handlar om att Stockholms Läns Landsting (SLL) på mycket oklara grunder har beslutat att inte förlänga sina största avtal med Vidarkliniken, som upphör att gälla den 31 mars. Detta trots att klinikens vård helt uppenbart ger goda resultat, vilket inte minst tusentals patienter vittnar om. Det här har lett till mycket omfattande protester från patienthåll, som dock landstinget hittills inte tycks ha lyssnat på. Under manifestationen ställdes dock några av politikerna direkt inför en ovanligt stor skara protesterande människor.

I SLL är det Alliansens politiker som styr, men det var bara ett landstingsråd, Marie Ljungberg Schött (M), som var närvarande vid manifestationen. Politiskt har man försökt undvika den här frågan genom att hävda att den är delegerad till tjänstemännen i landstinget. Men det är mycket som tyder på att detta egentligen är eller bör vara en politisk fråga, vilket också ett par politiker utanför Alliansen påpekade vid manifestationen. Att den här frågan i praktiken avgörs på politisk nivå stod klart redan i somras när hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) gick ut i media och gjorde stor sak av att inte förlänga avtalen med Vidarkliniken.

På trappan framför landstingshuset uttryckte flera talare sin syn på sakfrågan – bland andra en patient, en läkare, kommunpolitiker och politiker från landstinget, främst från oppositionen.

Viktig omsorg och valfrihet

Anna Toss kom ”cancerfri i kroppen” men ”helt mördbultad” till Vidarkliniken för rehabiliteringsvård efter ett år av cancerbehandlingar. Anna berättade att hon älskar vetenskap och skolmedicin och att cancersjukvården i Sverige på många sätt är fantastisk. Men det saknas en viktig komponent i cancervården för att patienter ska bli och förbli friska – och det är omsorg. På Vidarkliniken mötte hon bland annat medmänsklighet, respekt, värme och lugn som gör att man kan läka – och samtidigt även gedigen skolmedicin. Hon sa att Anna Starbrink har fel när hon säger att det finns andra likvärdiga alternativ till Vidarkliniken. Anna Toss menar att SLLs politiker fattar ovetenskapliga och ängsliga beslut. Hon pekade också på att Region Skåne nu har slagit fast att Vidarkliniken göra ett bra jobb och att patienter måste få komma dit. Självklart ska Stockholms läns patienter ha samma möjlighet, anser Anna Toss.

Per Dahlström, är antroposofisk läkare sedan 30 år tillbaka, som dock inte arbetar på Vidarkliniken. Han pekade på att valfrihet i vården är väldigt viktigt och att detta inte är något konstigt. Valfrihet finns i nästan hela EU. I Exempelvis Tyskland finns sedan länge fem mycket större antroposofiska sjukhus, och det finns även i England, Frankrike och andra länder. Att vi i Sverige ska ha valfrihet i vården är egentligen ganska självklart, menar Per Dahlström.

Politisk fråga

Hanna Klingborg, från Miljöpartiet i Södertälje kommun, sa att det är viktigt att Vidarkliniken får fortsätta sin verksamhet, som har visat sig ha avgörande betydelse för många människor just när de är svaga och behöver stöd och vård. Hon menar att kliniken är ett riktmärke för mångfalden i vården, med en integrativ vård som är unik i Sverige. Hanna sa att hon nu förväntar sig att SLL hittar ett omtag och en konstruktiv lösning för att garantera patienter i Stockholms län tillgång till den vård som Vidarkliniken kan erbjuda.

Ewa Larsson, ordförande för partipolitiskt obundna Gröna Kvinnor, började med att ironiskt konstatera att SLL hittills inte har utmärkt sig för att göra de bästa upphandlingarna. Hon pekade sedan på att ungefär 90 procent av de som sökt vård på Vidarkliniken under senare år är kvinnor och att kliniken alltså tycks ha hitta något som talar till kvinnor. Och hon frågar sig varför inte alla sjukhus gör det. Gröna Kvinnor har nu skrivit till de partipolitiska kvinnoförbunden och frågat hur de ser på den här frågan. Frågan om Vidarklinikens avtal har ännu inte varit uppe för politisk granskning och politiskt beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ewa Larsson menar att detta måste vara en politisk fråga, och hon jämförde här med Region Skåne där det är landstingsråden som nu gått ut och gett positiva besked till Vidarkliniken.

Så här sa landstingspolitikerna

Marie Ljungberg Schött, moderat sjukvårdslandstingsråd i SLL, berättade att hon varit på besök hos Vidarkliniken och att det är en väldigt bra klinik som betytt mycket för många människor under lång tid. Hon sa att Alliansen gillar mångfald, men att man också tycker det är oerhört viktigt att det finns en rejäl patientsäkerhet (just patientsäkerheten har på ett osakligt sätt länge använts som något av ett opinionsmässigt slagträ i den här frågan / reds anm). Här blev Marie Ljungberg Schött kort utbuad av publiken, och då ville hon inte fortsätta tala utan gick därifrån. Siri Lundström, som var en av initiativtagarna till manifestationen bad sedan flera gånger, med acklamation från publiken, Marie om ursäkt för att hon inte fick tala till punkt och poängterade att man är här för att hitta samförstånd.

Kent Ivarsson, som representerar Centerpartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden, berättade att han sett Vidarkliniken inifrån och utifrån, och vad kliniken betyder för människor som hamnat i sjukdom. Det är en väldigt viktig och omtyckt verksamhet, menar han. Kent pekade på att frågan om avtal med Vidarkliniken är förvaltningsbeslut. Han berättade att han själv och en Allians-kollega just träffat hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att gå igenom ett antal frågor de ställt angående beslutet. Det återstår en del svar som man ska bedöma framöver. Kent lovade att man ska granska och titta seriöst på detta.

Thomas Bengtsson, som representerar Miljöpartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden, sa att man har uppfattat att många som valt Vidarkliniken uppskattat den vård som man har fått. Han pekade på att avtalsfrågor normalt inte är politiska, men att man nu har blivit kontaktade av patienter. Miljöpartiet har idag begränsat inflytande i landstingspolitiken och Thomas kan inte lova något nu. Men han ser konstruktiva möjligheter för Vidarkliniken framöver genom att kliniken kan delta i upphandlingar etc.

Håkan Jörnehed, landstingsråd för Vänsterpartiet, berättade att han fått massor av mail om beslutet kring Vidarkliniken, men att det idag är Alliansen som bestämmer. Redan i september frågade han Hälso- och sjukvårdsnämnden om det här inte ska tas upp till politisk bedömning och fick då reda på att det var delegerat till tjänstemän. Det betyder att man inte kan ta ett politiskt beslut om detta. Inom Vänsterpartiet har man diskuterat frågan och Håkan sa att om de kommer i majoritet i nästa val vill man diskutera med Vidarkliniken vilka avtal man kan ha. Han pekar också på att många kvinnor är jättenöjda med Vidarkliniken och att detta faktiskt också är en jämställdhetsfråga. Håkan Jörnehed avslutade med att Vänsterpartiet vill ha verklig valfrihet i vården och att man därför tycker att SLL ska ha ett avtal med Vidarkliniken.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson