Foto: Erik Olsson
5 februari, 2020

Nya arbetssätt i läkargruppen ”2-heal”

Läkargruppen ”2-heal”, är en unik sammanslutning av erfarna läkare från den offentliga vården med olika specialiteter. De vill arbeta på nya sätt som involverar hela människan i läkningsprocessen. VD för gruppen är Isis Amer-Wåhlin, gynekolog och forskare, med mångårig erfarenhet från sjukvården: "Vi har var för sig under en längre tid känt behov av att få arbeta mer holistiskt och övergripande. Vi har alla en öppenhet för andra vårdformer och är intresserade av att lära mer av varandras erfarenheter", säger hon. …

LÄS MER

Läkargruppen ”2-heal”, är en unik sammanslutning av erfarna läkare från den offentliga vården med olika specialiteter. De vill arbeta på nya sätt som involverar hela människan i läkningsprocessen.
VD för gruppen är Isis Amer-Wåhlin, gynekolog och forskare, med mångårig erfarenhet från sjukvården:
– Vi har var för sig under en längre tid känt behov av att få arbeta mer holistiskt och övergripande. Vi har alla en öppenhet för andra vårdformer och är intresserade av att lära mer av varandras erfarenheter, säger hon.

 

Den nybildade läkargruppen med ett tiotal läkare, tog i somras plats i det gamla välkända privatläkarhuset på Riddargatan 12 i Stockholm. Redan för cirka tre år sedan började man träffas och skicka patienter mellan varandra. Alla arbetade då inom sina respektive verksamheter i den vanliga, landstingsfinansierade vården, men delade en vilja att förnya sina arbetssätt.

– De insatser man gör som läkare i den vanliga vården är ju tyvärr väldigt begränsade, säger Isis Amer-Wåhlin. Bland annat är styrsystemen sådana att man måste hålla igen på utredningar. Vi läkare i Sverige har satts som ”gatekeepers” för att spara.

Läkarna upplevde en tidspress i den vanliga vården med många patienter som måste betas av från långa listor.

– Om jag står inför en patient där jag ser att notan kan bli väldigt stor för alla labbtester och utredningar jag vill göra, så är jag programmerad att tänka: ”Finns det någon annan och billigare väg?”

– Kan mitt ”detektivarbete” – för det är vad vi läkare gör – göras utan att ta detta prov, utan att göra den där undersökningen?

– Jag menar inte att man ohämmat ska utreda, men det finns ändå ett inslag av att förenkla i syfte att slippa utreda. Det har ju fått konsekvensen att man idag är otroligt kringskuren. Det är väldigt, väldigt svårt att verka på det sätt man skulle vilja.

 

Nyfikenhet och affärstänk

Isis Amer-Wåhlin är också forskare och menar att hon alltid haft nyfikenheten och öppenheten för nya insikter.

– Som forskare är man ju tvungen att vara inläst även på sådant som inte riktigt finns i vardagen i den vanliga vården, säger hon. Man måste hålla sig uppdaterad och man blir varse att det finns mycket kunskap som inte används. Man har då insikter som normalt tar 16-20 år innan de når patienten.

Isis har även varit verksam i näringslivet i olika vändor. Där har hon fått insikter om att det går att utveckla verksamhet fortare än vad som görs i den vanliga vården. Med nyfikenhet och ett visst mått av affärstänk, som hon tycker saknas i den offentliga vården, vill hon medverka till en vårdkvalitet, där hon som läkare får bedöma vad som är rätt nivå i det enskilda fallet.

 

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
– Vi har en speciell funktionsmedicinsk arbetsmodell, som vi har lärt oss i USA, berättar Isis Amer-Wåhlin. Foto: Erik Olsson

 

Patienter med komplexa problem

Till ”2 heal” kommer framförallt patienter med komplexa problem och mångåriga kroniska besvär.

– Den typen av patienter ramlar lätt mellan stolarna, säger Isis. Ingen tar helhetsgreppet. Hit kommer väldigt många kvinnor. Det finns uppenbarligen ett problem för kvinnor att nå fram och få gehör och hjälp med de problem de tycker att de har.

– Vi ger varje patient mer tid. Skillnaden mellan att ge patienten en kvart eller 90 minuter är monumental. Patienterna tror inte att det är sant! Vi frågar efter och vill ha mer information. I den vanliga vården är det tvärtom; ”Ge mig inte mer information, för det blir för krångligt att hantera.”

– Vi vet ju att det är så, för så har vi själva tänkt i den gamla rollen.

Exempel på diagnoser som ”2-heal” tar hand om är alla typer av endokrina problem – det betyder allt som har med kroppens hormonella system att göra. ”2-heal” erbjuder också gynekologi och andrologi, som är den manliga motsvarigheten.

– Det kan handla om mannens och kvinnans reproduktiva hormoner och system, säger Isis. Fertilitet och infertilitet ingår, liksom kvinnans alla faser i livet med de sjukdomar som finns där. Hos mannen finns det på motsvarande sätt problem med potens och liknande.

– Det är också områden som är fullständigt beroende av att både kvinna och man har kroppar som är i balans ända ner på cellnivå. Naturen har säkerställt att ingen graviditet äger rum om det råder ohälsa eller risk för ohälsa.

 

360 graders undersökning

– Vi ser också många av de kroniska sjukdomarna, som hänger ihop med det hormonella systemet – sköldkörteln och binjurarna – men även metabola syndrom som diabetes och sjukdomar som är kopplade till den typen av problem. Sedan är det hela gruppen utmattning och trötthet, där man inte riktigt vet varför man mår som man mår.

”2-heal” har bland annat ett erbjudande med en 360 graders genomgång av individen, där olika prover och frågeformulär ingår, liksom de längre läkarbesöken.

– Vi har en speciell funktionsmedicinsk arbetsmodell, som vi har lärt oss i USA, berättar Isis. Den hjälper oss att sortera informationen, hitta mönster och ända ner på cellnivå adressera vad det kan handla om.

 

"Hit kommer väldigt många kvinnor. Det finns uppenbarligen ett problem för kvinnor att nå fram och få gehör och hjälp med de problem de tycker att de har."

 

– Vi nöjer oss inte med att konstatera att du har energibrist eller järnbrist. Vi går ännu längre. Det kan finnas andra brister och du kanske till och med har en genvariant, som gör att du inte kan tillgodogöra dig exempelvis D-vitamin på ett adekvat sätt.

– Vi försöker också adressera själen, relationer och allt runt omkring inklusive arbetsmiljön – det vill säga hela människan.

– Vi är läkare med olika specialiteter, som vill samarbeta med kompetenser som inte finns i den konventionella vården, men som patienterna efterfrågar. Vi har exempelvis psykoterapi, näringsmedicin, akupunktur och även kraniosakral terapi, som är en avstressande behandling.

– Vi försöker successivt att utöka kompetensen och utröna vilka områden vi ska erbjuda. Det avgör sedan vilka kompetenser vi knyter till oss.

 

Behandlingsplan och uppföljning

Den stora undersökningen som ”2-heal” erbjuder kallas för ”Fördjupad medicinsk bedömning” och kostar 6000 kronor exklusive labbanalyser.

– Vi har ju ett system i Sverige, som innebär att om jag skriver en remiss för blodprover som helt privat läkare, så måste du som patient betala dem själv. I exempelvis Norge går provtagning alltid på det allmänna.

– I den fördjupade medicinska bedömningen ingår en teamdiskussion och analys samt framtagande av en behandlingsplan, där vi föreslår åtgärder. Därefter kommer uppföljning. I slutändan får patienten ganska mycket för den här pengen.

Man kan också välja att komma till ”2-heal” för ett kortare besök. Beroende på vem man träffar betalar man från några hundralappar till 2000 kronor.

 

 

Annorlunda nätverk

Isis menar att man drar till sig läkare med lite annorlunda intressen när man startar ett sådant här nätverk.

– Vi har verkat ett tag nu och lär oss fantastiskt mycket. Man får insikter, som man inte hade fått om man bara hade hängt med sina gamla kollegor.

– Vi är speciella i meningen att vi inte är rädda för det okända. Många läkare blir ju oerhört provocerade om patienten berättar om erfarenheter från komplementär medicin som akupunktur eller har kunskaper från ”Google”. Vi blir inte det, utan tycker det är spännande. Vi har bejakat insikter från våra patienter och en väg in i något som skulle kunna kallas för ”integrativ vård” på ett sätt som vår bakgrund inte riktigt tillät oss.

– Det betyder ju inte att man bara ohämmat kan använda metoder som är dåligt studerade eller har resultat som inte är kända för oss konventionella läkare, men jag menar att om man inte är öppen får man ju aldrig några nya influenser. Den attityd vi normalt har, sätter stopp för andra metoder, men samtidigt också för ny kunskap.

 

Bejaka det friska

Under förberedelserna sökte läkarna i nätverket upp olika vårdföretag både i Sverige och utomlands, som jobbar på andra sätt. På den vägen kom de också i kontakt med Vidarkliniken i Järna.

– Vidarkliniken intresserade oss utifrån att ryktet var extremt gott och att man erbjöd svårt sjuka patienter något som ingen annan gjorde, säger Isis. Dessutom fanns det där legitimerad personal sida vid sida med icke legitimerad. Den kombinationen tror vi på, för att inte fastna i medikalisering utan bejaka det friska.

Isis berättar hur flera av dem åkte till Vidarkliniken och träffade personal och patienter.

– Vi ville titta på hur det såg ut där, hur man jobbade. Vi fick väldigt bra intryck och mycket viktig information, som gjorde oss hoppfulla och stärkte oss i våra planer.

– När Vidarkliniken sorgligt nog fick stänga ner i höstas, erbjöd vi klinikens chefsläkare Ursula Flatters, att verka här med oss. Det samarbetet har just börjat.

– Jag är visserligen inte är kunnig på antroposofisk hälso- och sjukvård, men jag begriper så mycket som att vi delar uppfattningen att det är viktigt att jobba med hela människan. Jag ser det som en stor möjlighet att vi nu också kan erbjuda antroposofisk hälso- och sjukvård här.

 

Undersöker landstingsfinansiering

Läkargruppen ”2-heal” har särskilt intresserat sig för så kallad livsstilsmedicin.

– Det har varit centralt för oss alla! Kost är ett område, som vi är väldigt intresserade av. Där har vi bjudit in kompetens i form av näringsterapi, vilket är ovanligt i Sverige. Svenska dietister arbetar lite annorlunda och läkare får ju tyvärr bristfällig undervisning i nutrition, kost och näringsämnen i vårt land.

Hur har då reaktionerna från patienter och kollegor sett ut?

– Vi har fått väldigt mycket stöd och positiv återkoppling från båda håll, berättar Isis. Vi ser att patienterna behöver oss, men vi är inte vana att betala vad sjukvård faktiskt kostar i Sverige. Patienterna vet ju inte att det i praktiken kostar 2000 kronor, när de betalar 150 kronor hos sin vanliga läkare. Mellanskillnaden betalar landstinget.

– Kollegorna tycker ofta vi är väldigt modiga. Det finns inte någon stor vana vid att man kliver ut helt utanför systemet, som vi gjort, och vänder sig direkt till patienten.

– Vi jobbar också på att kunna nå fler än de som idag tycker sig ha råd att betala. Vår långsiktiga vision är ju en annan typ av vård för alla och arbetssätt i vården som är hållbara. Då funkar det inte att välja ut en liten del av befolkningen och bara vända sig till dem.

Isis berättar att ”2heal” därför också undersöker möjligheter till landstingfinansiering och finansiering via försäkringsbolag.

 

 

Kidnappade begrepp

I relation till kollegor och den offentliga vården har läkargruppen också funderat mycket kring vilka begrepp de ska använda för att beskriva sitt öppnare arbetssätt.

– Det är svårt att navigera bland begreppen, menar Isis. Vi kommer ju från en värld där vi är väl bekanta med den skepsis som finns. Vi är själva fostrade i den konventionella vården och är skeptiska vi också.

– Vi valde exempelvis mellan holistisk och helhetshälsa. Då känner vi att vi kan stå för begreppet helhetshälsa. Holistisk är ett svårare ord. Integrativ missuppfattas också lätt.

– Funktionsmedicin är ett annat begrepp som växt fram i USA och England. Det handlar om ett samarbete mellan kompetenser, som utforskar mer av livsstilsfrågorna. Man jobbar holistiskt och funktionellt och tar reda på varför det inte fungerar, istället för att bara konstatera att det inte fungerar och sätta på ett plåster eller ge ett läkemedel. Problemet med det begreppet är att även det har kidnappats i Sverige. Man förknippas lätt med en viss typ av mindre seriösa aktörer. Vi vill utöva medicin på en excellent nivå och måste vara försiktiga med orden vi väljer och anpassa dem till svenska förutsättningar.

Hon menar också att det finns en övertro på korta besök hos digitala vårdgivare ska lösa sjukvårdsproblemen.

– De behövs, men det som kommer att göra stor skillnad är ju en vård som bedrivs på ett annat sätt, där man adresserar de livsstilsfaktorer vi måste ta tag i för att människor på sikt ska bli friskare. Vi kan inte bara symtomlindra, lappa och laga.

 

Finns utrymmet?

Frågan på samhällsnivå kvarstår. Finns det utrymme för så omvälvande innovation att man skapar nya penningflöden, som gör att vården kan utvecklas?

– Det är en enorm utmaning att gå från de 30 linjära steg, som vårt offentliga system idag är uppbyggt kring, och få en utveckling och skapa ett nytt tänkande.

– Jag skulle säga att det inte finns något sådant utrymme i den vanliga vården. På en mänsklig nivå finns inte heller kraften. Vi har ju ransonerat resurserna till vården och av olika skäl låtit bli att ta tag i utvecklingen av styrsystem, ledning, management och värdegrund – alla de bitar som krävs.

– Många läkare i Sverige idag har gett upp och utför bara, utan att säga ifrån. Andra avgår, går till läkemedelsindustrin eller liknande därför att de ser att det inte är möjligt att göra ett tillräckligt bra jobb i vården.

 

Forskningssamarbeten

”2-heal” arbetar också med att över tid kunna sammanställa och bygga evidens för att bevisa att det blir det annat resultat om man arbetar på ett annat sätt. Det finns också planer på internationella forskningssamarbeten.

Isis själv disputerade 2003 på en avhandling om en medicin-teknisk metod för att övervaka fostret under födelsen och hon är fortfarande aktiv forskare på halvtid. Idag handlar hennes forskning mer om sjukvårdsutveckling som exempelvis hur man påverkas av styrsystem när man bedriver sjukvård, hur olika professioner jobbar tillsammans, hur man tar emot ny teknik i sitt arbete och liknande frågor.

– Jag är ju som forskare helt kvantitativt skolad, säger hon. Jag fick ju lära mig att randomiserade, kontrollerade studier var det enda som gällde.

– Av olika skäl har jag under min karriär fått sätta mig in i och lära mig nya forskningsmetoder. Många får aldrig den chansen. De är skolade på ett sätt, med en typ av metoder. Då tror man bara på dem.

– Vi har knutit till oss ett medicinskt råd från framförallt Karolinska Institutet, som har ett intresse av livsstilsmedicin och som själva har hållit på med forskning inom detta område. Tillsammans lägger vi nu upp riktlinjerna för hur det arbete vi gör här ska beforskas.

 

Visionärt och hållbart

Internationellt finns en del initiativ liknande ”2-heal”, varav det mest kända är en mottagning för funktionell medicin som Cleveland Clinic, i USA, har öppnat. I Sverige finns det i första hand initiativ som enskilda läkare och eller terapeuter tagit.

Läkargruppen ”2- heal” med Isis i spetsen vill vara en del i en ny vision för svensk sjukvård.

– Vi vill ta ansvar, bibehålla, men ändå utveckla en välfärd, som har givit så otroligt mycket, understryker Isis. Vi har ju levererat vidunderliga resultat i svensk sjukvård, men priset har varit jättehögt.

– Samtidigt utvecklas tekniken, vi blir som befolkning äldre, utmaningarna blir större och det blir allt svårare att tillhandahålla den här vidunderliga vården. Dessutom är den i stor utsträckning anpassad till akuta problem.

– Vi försöker i akutvården ta hand om alla kroniker, som också finns där, men det funkar ju inte särskilt bra.

– Vi måste tänka hållbart. Det nya händer inte av sig själv. Vi måste ta tag i de delar som vi kan påverka. Hela livshjulet har betydelse – maten, sömnen, stressen, relationerna – allt det som ingår i att vara människa och det måste vi läkare jobba med.

– Jag tror att det är rätt tid för det vi i ”2-heal” vill åstadkomma. Annars skulle jag inte göra detta. Jag tror att vi står i ett så stort problem och så stora utmaningar i den välfärdsmodell vi har i Sverige, att det kommer att tvinga fram nya lösningar.

Text: Inger Holmström

17 januari, 2020

Hjälpsamt: Diarré och förstoppning

Förstoppning, hård mage och motsatsen, diarré, är vanliga problem. För det mesta kan du bli av med besvären på egen hand genom att dricka mycket, äta fiberrikt, röra på dig och, om du har tendens att bli förstoppad, gå på toaletten regelbundet. Besvären brukar gå över inom några dagar, men alla sätt att lindra det onda brukar ändå uppskattas. Här är några helt naturliga tips att prova.…

LÄS MER

Förstoppning, hård mage och motsatsen, diarré, är vanliga problem.
För det mesta kan du bli av med besvären på egen hand genom att dricka mycket, äta fiberrikt, röra på dig och, om du har tendens att bli förstoppad, gå på toaletten regelbundet.
Besvären brukar gå över inom några dagar, men alla sätt att lindra det onda brukar ändå uppskattas. Här är några helt naturliga tips att prova.

Allmänna råd vid diarré 

Diarré kan ha många olika orsaker, för allmänna tips och råd se Vårdguiden 1177.se.

Dryck: För att motverka vätskeförlusterna, som är större än vanligt, är det viktigt att få i sig tillräckligt med vätska, och det är särskilt viktigt för barn. Drycken kan vara vanligt vatten, något örtte eller svart te (som verkar lite stoppande). Exempel på ett bra örtte är svagt kamomillte, som brukar tolereras bra. Eventuellt behövs vätskeersättning vid större vätskeförluster (dvs. tillsätta även socker och salt till vätskan, om du inte kan äta något).

 

Vid akut magsjuka

Läkemedel: Invärtes kan kolpulver användas vid behov vid diarré, t.ex. kapslar med björkkol (Birkenkohle comp.). Är diarréerna mycket besvärliga och långvariga kan vanliga stoppande medel fås på apotek, men tänk på att diarréerna gör så att magsjukan går över fortare.

Mat: Det kan vara bra att börja med t.ex. risavkok eller blåbärssoppa, när du kan äta igen. För fler tips på mat som är lättsmält som passar vid magsjuka se Vårdguiden 1177.se.

Vid långvarig diarré, exempelvis vid IBS-syndrom (gäller ej vid tarminfektion eller kronisk tarminflammation):

Diarré eller lösa avföringar kan förekomma vid exempelvis IBS-syndrom (irritabel tarm) och kallas då för funktionella. Råden nedan gäller inte vid kronisk tarminflammation, som ulcerös kolit.

Rytm: Vid exempelvis. IBS-syndrom är det viktigt att äta regelbundet vid samma tider och ta sig tid att tugga och smaka.

Psylliumfröskal: Om du är lös i magen kan det bero på för snabb tarmpassage. Då hinner inte tarmen suga upp tillräckligt med vätska, vilket gör att avföringen blir för lös. Tack vara att psylliumfröskalen har en förmåga att suga upp och binda vätska i tarmen kan det hjälpa till att göra avföringen fastare. Samtidigt kan psylliumfröna också sakta ned tarmpassagen när det går för snabbt. Det ger tarmen mer tid att suga upp vätska vilket ger avföringen en fastare konsistens och minskad diarré. Följ anvisningar på förpackningen.

Kamomill: Omslag med kamomillte eller kamomillolja kan lindra vid kronisk diarré eller magont. Kamomillolja kan även användas för att göra en insmörjning av magen.

 

Omslag med kamomillte vid diarré

En kompress med kamomillte på magen verkar kramplösande och smärtstillande.

  1. Gör iordning ca ½ l kamomillte. (Teet ska vara något starkare än te som dricks, 1 msk torkad kamomill som får dra ca 2-4 minuter under lock).
  2. Häll lagom varmt vatten i en varmvattenflaska eller värm en vetekudde.
  3. Ta fram en bit bomullstyg (t.ex. gammalt lakan) som viks 2-3 gånger så det blir lagom stort för magen, en kökshandduk och en bred yllesjal som räcker runt kroppen, en filt eller ett täcke.
  4. Häll teet i en skål och doppa det hopvikta tyget, lägg in den i handduken och vrid ur.
  5. Lägg yllesjalen runt livet och lägg dig ner. Ta ur bomullskompressen ur handduken och lägg den direkt på magen så varmt det går. Svep runt yllesjalen och lägg en varmvattenflaska/varm vetekudde över omslaget.
  6. Dra över dig en filt/täcke och vila i 30-45 min.

 

Omslag med kamomillolja vid diarré 

En kompress med kamomillolja, som läggs direkt på magen, verkar kramplösande och smärtstillande vid diarré.

  1. Ta fram kamomillolja, en bit bomullstyg (t.ex. gammalt lakan) som viks dubbelt, en yllelapp, en lång sjal eller klädesplagg att fästa med, eventuellt en varmvattenflaska med varmt vatten eller en varm vetekudde (om du vill göra ett varmt omslag).
  2. Håll tyget mot oljeflaskan upprepade gånger runt om på tyget så att oljan kommer på hela tyget.
  3. Lägg oljekompressen i en plastpåse och värm den eventuellt (med hjälp av en varmvattenflaska/vetekudde).
  4. Ta ut oljekompressen ur plastpåsen och lägger den direkt på magen. Lägg en yllelapp, som är lite större än kompressen, ovanpå. Fäst det hela med en sjal som du sveper runt livet eller passande klädesplagg.
  5. Om du tycker att värme känns behagligt kan du lägga på en varmvattenflaska eller varm vetekudde (i annat fall hoppar du över detta).
  6. Ligg med omslaget på så länge du önskar och det känns behagligt.
  7. Upprepa omslaget vid behov. Använd samma kompress, lite ny olja förs på varje gång du vill använda kompressen. Du kan använda samma kompress som sparas i plastpåse när den inte används (upp till en vecka).

 

Maginsmörjning vid diarré 

Som alternativ till ett omslag med en oljekompress med kamomillolja så kan magen istället smörjas in med kamomillolja. Insmörjning bör ske med lätt beröring då själva beröringen kan ge en kraftig stimulans, och då fungerar omslagen bättre.

  1. Värm dina händer. Ta sedan lite kamomillolja och värm upp den i handen.
  2. Ta kontakt försiktigt med båda händerna i navelhöjd med fingrarna i riktning uppåt mot huvudet (om du gör på någon annan), gör du insmörjningen på dig själv så är fingrarnas riktade nedåt.
  3. Händerna är avslappnade och anpassar sig till hur magen är formad och rör sig samtidigt med lätt beröring i en krets runt naveln medsols. Vänster handen gör en hel krets och släpper inte kontakten med magen, högra handen gör en halvkrets och löser sen kontakten och börjar om upptill på vänstersidan (tvärtom när vad gäller händerna om du gör det på dig själv). Gör en hel krets per ca 3 sekunder i en strömmande rörelse.
  4. Gör ca 3-4 kretsar och täck sedan magen.
  5. Vila i minst 10 minuter, eventuellt med en varmvattenflaska eller varm vetekudde på magen.

 

Allmänna råd vid förstoppning

Det finns flera olika orsaker till förstoppning. För allmänna tips och råd se Vårdguiden 1177.se. I tjocktarmen suger tarmens slemhinna upp vatten ur tarminnehållet, och när det går långsammare hinner tjocktarmen suga upp mer vatten, vilket gör tarminnehållet blir hårdare. Förstoppning innebär mindre än en avföring per dag. Även väldigt hård konsistens på avföringen kan vara besvärligt.

 

Grundläggande råd: Tänk på att dricka tillräckligt och att äta regelbundet och lugnt så att du hinner smaka på maten och tugga den. Fiberrik kost gör att avföringen får en större volym och blir mjukare. Grundläggande är också att röra på sig tillräckligt.

Torkad frukt och annan mat: Torkad frukt, särskilt plommon (kan eventuellt blötläggas i några timmar). För fler tips på mat som är hjälpsam eller som bör undvikas vid förstoppning se Vårdguiden 1177.se.

Psylliumfrön eller psylliumfröskal: Väldigt fiberrikt, mer än 80 % fibrer. Ta 1 msk 2-3 ggr per dag och drick rikligt, minst ett glas vatten vid intag. Svällämnen i fröet upptar mycket vatten i tarmen. Trappa gärna upp användningen. Börja första veckan med 1 tsk för att sedan öka med 1 tsk varannan dag. (1 msk = 3 tsk). Märker du ingen effekt på förstoppningen efter att ha tagit max dosen (3 msk per dag) bör du inte öka dosen.

Linfrön: Välj hela linfrön och inte krossade linfrön. Det går bra att äta en till två matskedar hela linfrön per dag. Lägg dem i blöt i vatten och låt stå över natten, eller drick rikligt till. Anledningen till att du ska välja hela linfrön och inte äta mer än två matskedar är att linfrön kan bilda ämnen som kan skada kroppen. Du kan läsa mer om linfrön på Livsmedelsverkets webbplats. Ta 1 msk linfrö, till detta måste du dricka minst 2,5 dl vätska. Upprepa 1-2 gånger per dag, ta inte mer än så.

Örtte: Drick gärna te av rölleka vid förstoppning eller försvagad matsmältning. Ta 1 tsk torkad rölleka per kopp och häll på kokande vatten. Låt dra 3-5 minuter. Även te med maskros eller kvannerot kan vara hjälpsamt. Du kan dricka 1-2 koppar te per dag, t.ex. före frukost. Röllekate kan även användas för att göra ett omslag över levern.

 

Fiberrik gröt – recept:

2 msk krossad säd
2 msk hackade nötter
2 msk linfrö
2 msk finskuren torkad frukt, gärna plommon och fikon.

 

Häll på kallt vatten så att det täcker och låt stå under natten. Ät kallt eller varm. Gott med yoghurt till.

 

Invärtes

För lindring av tillfällig förstoppning kan tabletter vid namn Vitadoron användas.

 

Vid stress

Om stress kan vara en bidragande orsak så kan exempelvis meditation eller andra stressminskande åtgärder göras.

 

Tarmsköljning/lavemang

Vattenlavemang ordineras för tömning av hela grovtarmen, exempelvis som förberedelse för röntgenundersökning eller operativt ingrepp i tarmen. Ta ½-1 liter kroppsvarmt vatten, örtte, som kamomillte eller röllekate. Oljelavemang ordineras för att lösa upp avföring. På apoteket finns särskild lavemangpåse, följ anvisningarna på förpackningen.

 

Omslag med röllekate vid förstoppning 

En kompress med röllekate över levern kan vara hjälpsam vid förstoppning och görs med fördel efter måltid.

  1. Gör iordning ca ½ liter röllekate. (Teet ska vara något starkare än te som dricks, 1 msk torkad rölleka som får dra ca 2-4 minuter under lock).
  2. Häll varmt vatten i en varmvattenflaska eller värm en vetekudde.
  3. Ta fram en bit bomullstyg (exempelvis gammalt lakan) som viks 2-3 gånger så det täcker höger sida av buken och gärna på sidan med, en kökshandduk och en bred yllesjal som räcker runt kroppen, en filt eller ett täcke.
  4. Häll teet i en skål och doppa det hopvikta tyget, lägg in den i handduken och vrid ur.
  5. Lägg yllesjalen runt livet och lägg dig ner. Ta ur bomullskompressen ur handduken och lägg den direkt på höger sida av buken, under bröstet och på revbenen samt på sidan, gärna så varmt det går. Fäst med yllesjalen och lägg en varmvattenflaska/varm vetekudde över omslaget.
  6. Dra över dig en filt/täcke och vila i 30-45 minuter.

 

Magmassage vid förstoppning

Massage av magen är ett sätt att hjälpa tarmverksamheten och kan lindra förstoppning. Använd gärna en olja, exmpelvis olja med harsyra (Oxalis) eller kamomillolja, som verkar kramplösande.

  1. Värm dina händer. Om du vill använda olja så värm upp den i handen.
  2. Ta kontakt försiktigt med båda händerna i navelhöjd med fingrarna i riktning uppåt mot huvudet (om du gör på någon annan), gör du massagen på dig själv så är fingrarnas riktade nedåt.
  3. Händerna är avslappnade och anpassar sig till hur magen är formad och rör sig samtidigt med lätt beröring i en krets runt naveln medsols. Vänster handen gör en hel krets och släpper inte kontakten med magen, högra handen gör en halvkrets och löser sen kontakten och börjar om upptill på vänstersidan (tvärtom när vad gäller händerna om du gör det på dig själv). Tryck inte in magen utan massera stället med lätta strykningar. Gör en hel krets per ca 3 sekunder i en strömmande rörelse.
  4. Massera lätt i ca 1-2 minuter (med lite pauser) och täck sedan magen.
  5. Att vila 5-10 minuter efteråt rekommenderas, eventuellt med en varmvattenflaska eller varm vetekudde på magen.

 

Om Hjälpsamt

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

Läs även

,

Text: Ursula Flatters
Läkare

Kenneth Johansson: – Det handlar om att ha tilltro till varandra och använda de samlade resurserna för att nå ett resultat. Foto: Lotta Eriksson
9 december, 2019

Statens medicinsk-etiska råd och människosynen

– Vårt arbete utgår helt enkelt från alla människors lika värde, säger Kenneth Johansson, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (SMER) sedan ett halvår tillbaka. Det viktiga för SMER är att lyfta dessa fyra ord – alla människors lika värde – kopplat till just sjukvården. Vi träffas tillsammans med Ursula Flatters, tidigare verksamhetschef på Vidarkliniken, för ett samtal kring människosynen i vården och hur SMER ser på frågor som patientmakt, evidensbegreppet och den högaktuella frågan om dödshjälp. …

LÄS MER

– Vårt arbete utgår helt enkelt från alla människors lika värde, säger Kenneth Johansson, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (SMER) sedan ett halvår tillbaka. Det viktiga för SMER är att lyfta dessa fyra ord – alla människors lika värde – kopplat till just sjukvården.
Vi träffas tillsammans med Ursula Flatters, tidigare verksamhetschef på Vidarkliniken, för ett samtal kring människosynen i vården och hur SMER ser på frågor som patientmakt, evidensbegreppet och den högaktuella frågan om dödshjälp.

Kenneth Johansson, var landshövding i Värmland fram till förra årsskiftet. Han är utbildad socionom och har också suttit 14 år i riksdagen, hela den tiden i socialutskottet, men även med andra uppdrag inom angränsande områden.

– Formellt är det väldigt tydligt utstakat vad vi ska göra i SMER, säger Kenneth. Vi ska vara riksdagens och regeringens expertorgan kring etiska frågor i vården. Man ska kunna vända sig till oss och få hjälp med synpunkter och underlag kring aktuella etiska utmaningar. Vi ska fördjupa, analysera och ta fram rekommendationer. Vi kan också ta de initiativ vi själva finner lämpliga. För mig är detta verkliga hjärtefrågor.

Regeringen beslutade 1985 att inrätta ett medicinskt-etiskt råd med uppgiften att belysa etiska frågeställningar ur ett övergripande samhällsperspektiv och ge vägledning till regering och riksdag. I rådet ingår ordförande, åtta företrädare för de politiska partierna och tio sakkunniga. Rådet ska, mot bakgrund av den snabba utvecklingen, bedöma konsekvenserna för människovärdet och den mänskliga integriteten, i relation till medicinsk forskning, diagnostik och behandling.

 

 

Sverige var det andra landet i Europa som etablerade ett rådgivande nationellt organ. Det första var Frankrike. Under de senaste åren har flera europeiska länder inrättat motsvarande funktion. Sverige är dock det enda landet som har politiskt valda företrädare i sitt råd.

– Jag har min partipolitiska bakgrund, säger Kenneth, men i den här rollen sitter jag inte på något partimandat, utan på regeringens mandat.

– De politiska ledamöterna och jag är inte experter och ska inte vara det. Vi ska väga ihop helhetssynen. Vi ska höra olika kompetenser och experter. Därför har vi inom rådet tio olika experter inom etik, juridik och medicin. Vi kan vartefter bjuda in kompletterande kompetenser, vilket vi också gör.

SMER har inget beslutsmandat, utan utfärdar endast rekommendationer, ger ut skrifter och skriver ibland debattartiklar.

 

Patienten som resurs

Ursula Flatters, som är läkare och specialist i allmänmedicin, har ett särskilt intresse för just människosynens avgörande roll i utformningen av vården.

– Många upplever idag att människosynen i vården är alltmer reduktionistisk, säger hon. Vi reduceras till vår fysiska och biologiska kropp. Vården prioriterar inte de existentiella frågor som följer med sjukdom och ohälsa. Många upplever att den dimensionen har byggts bort!

Kenneth håller med om att vården kan upplevas som alltmer rationell.

– Jag har en hel del egna erfarenheter – både för mig själv och för anhöriga. Det varierar väldigt mycket vem man möter i vårdkontakten. Jag har både positiva och mindre positiva erfarenheter. Det är både en kunskaps-, attityd- och resursfråga, säger han.

Ursula Flatters vill dock tillföra ett annat perspektiv.

– Min bakgrund i Vidarkliniken gör mig säker på en sak. I den gängse vården ser man inte värdet av att patienten är med – att den verkligen är med – också i förståelsen av sin sjukdom och i arbetet med att övervinna sjukdomen. Man får visserligen information, men man blir inte tilltalad som en resurs.

Kenneth Johansson instämmer.

– Både patient och anhöriga måste ses som resurser i arbetet med att övervinna sjukdomen, menar han, men jag lever ändå i föreställningen att vårdgivare och vårdtagare faktiskt oftast möter och förstår varandra. Det handlar om att ha tilltro till varandra och använda de samlade resurserna för att nå ett resultat.

 

Vetenskapen i vården

Han berättar hur man många år i både riksdagen och socialutskottet hade frågor uppe som t ex om det finns hälsovinster av att vistas i naturen eller ägna sig åt kulturella aktiviteter.

– För mig var det självklart och idag finns även vetenskapliga belägg för att det har ett värde. För att det skulle accepteras och ta fart, behövde det beläggas vetenskapligt.

– Jag har sett och läst om utredningsarbetet kring KAM, där man konstaterar att väldigt många av våra medborgare visar intresse och söker alternativ, komplement eller varianter på det i vården. Utredningen försöker förstärka patientens roll där i positiv bemärkelse, men jag tror att en viktig framgångsfaktor är just att få fram belägg för att det fungerar.

– SBU föreslås i utredningen få uppdrag att utvärdera olika metoder och det tycker jag är väldigt positivt.

Ursula Flatters påtalar att också vetenskapen har starka reduktionistiska paradigmer.

– Patienten som resurs, liksom klinisk expertis som resurs och inte bara som verkställare av forskning, är så viktigt, menar hon. Människosynen är en verksam realitet i sjukvården. Man kan känna sig delad. Patienten har en sjukdom. Den är biologisk. Samtidigt har man en människa mitt emot sig som är en individ.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Ursula Flatters
Ursula Flatters: – Jag ser inte dödshjälp som en medicinsk fråga överhuvudtaget! Där kommer människosyn in. Vad är döden och vad är livet? Foto: Erik Olsson

 

– I den antroposofiska modellen är kärnan att man kan få ihop detta. Du och din sjukdom hör ihop. Man tar alltid vad patienten upplever på stort allvar.

– Sjukvården är idag snabba på att skicka patienten till labbet, magnetröntgen etc och därifrån kommer diagnosen, behandlingen föreslås enligt manualer och sedan är du kanske en bra doktor på att förklara.

– I den antroposofiska medicinen finns en äkta dialog – vad har du för resurser, hur ligger det till just hos dig?

Kenneth Johansson håller med om att den traditionella vården har mycket att lära om både bemötande, den fysiska vårdmiljöns betydelse, kontinuiteten, den tid som ägnas åt den vårdsökande, hur ospecifika effekter kan ses som en tillgång i vården etc.

– Jag har under hösten i egenskap av patient träffat många olika läkare – tio, kanske femton – och bristen på kontinuitet är störande och ineffektiv, berättar Kenneth. Man känner sig inte sedd och man känner sig inte som den här resursen, när man varje gång börjar från början i varje samtal.

– En del erfarna doktorer är fantastiskt duktiga, men det finns andra där man känner att det går på slentrian. Det varierar väldigt mycket. Utbildning, bemötande, fysiska miljön och tillgänglighet – alla de bitarna är viktiga, men man vill ju i första hand bli frisk!

 

Evidensbegreppet

Det kliniska evidensbegreppet bygger på tre ben – vetenskapliga rapporter, den kliniska expertisen och patienternas önskemål.  Ursula vill veta hur man inom SMER resonerar för att skapa en balans kring detta. Hon påpekar att det är lätt att de vetenskapliga rapporterna väger över.

Vården ska också styras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men vad ska räknas som beprövad erfarenhet? Det blir idag snabbt till manualer och konsensusdokument, menar hon:

– Det är ofta bra, men vart tar utrymmet för det verkliga mötet mellan patienten och professionen vägen? Till slut sitter man där i ett rum med patienten och är snäll, men allt vad du kan göra är redan beskrivet.

– Jag kan inte gå in på patientens faktiska preferenser, även om det står att det ska vägas in, för då lever jag farligt som läkare. Det är jättesvåra etiska frågor särskilt när de kopplas till de ekonomiska modellerna i sjukvården.

– Det är New Public Management som organisationsmodell, som präglar vården idag och mäter andra saker än man gjort tidigare. Allt är kvantitativa mått och mycket går ut på ekonomi. Nästan halva tiden tillbringar vi idag med administration.

 

Etiska analyser

– Man har personal inom myndigheterna som inte kan medicin, som ska kunna läsa det man skriver och kunna avgöra om vi är ”effektiva. Vi måste alltså leverera siffror som folk kan läsa, som inte vet vad vi gör.

Kenneth Johansson menar också att etiska analyser är ett verktyg som bör användas inför introduktioner av nya styr – och organisationsmodeller i sjukvården.

– Nya modeller bör utvecklas och förbättras i samverkan mellan profession och beslutsfattare där värdefrågorna och den etiska analysen bör vara en utgångspunkt och vi ser absolut ett etiskt problem här, menar Kenneth. Det behöver vi arbeta med mycket mer!

Han berättar om en rapport, som SMER publicerat nyligen ”Styrmodeller i hälso- och sjukvården – förslag till modell för etisk analys”, där man just vill väcka frågan, hur vi möter olika trender i vården.

– Vi understryker i den att man måste se till helhet och vård är ju i grunden en väldigt värdestyrd verksamhet i de lagar som uttrycks. Vi måste ha en styrmodell, som ger hela bilden och som grundar sig på de värden som ska genomsyra vården. Man kan inte bara se till ett mål i taget. Vi har helt enkelt ett antal frågor som vi tycker att man borde ställa sig innan man tar ställning till en ny modell.

 

Dödshjälp

En fråga som just nu är aktuell och som Kenneth tror att SMER kommer att arbeta med framöver – på uppdrag eller på eget initiativ – är frågan om dödshjälp.

– För ett antal år sedan, när frågan var högaktuell förra gången, tog vi fram en faktarapport och hade en arbetsgrupp som jobbade med den. SMER har dock inte tagit ställning i själva sakfrågan. I det läget tyckte vi att det viktiga var att beslutet byggde på bästa tillgängliga kunskap. Vilka argument borde ha mer tyngd än andra? Det finns ju äkta etiska dilemman i detta, där man måste bestämma sig vad som är viktigast.

SMER tittade då på några olika länder, som har tillåtit dödshjälp. Vissa har haft det i upp till 20 år. Erfarenheter i dessa länder tyder på att vissa saker är reella risker, medan annat kanske inte är det.

– Utan fakta kan man upprepa samma argument gång på gång, men genom att visa på vad som verkligen har hänt kan man komma vidare i diskussionen, menar Kenneth.

Vi ville helt enkelt då bidra till en mer saklig debatt! Gamla argument man hade förr är nu också mer nedtonade och andra har dykt upp. Det ser vi som positivt.

 

”Fråga om människosyn”

Ursula Flatters tillför ett annat perspektiv på frågeställningen.

– Jag ser inte dödshjälp som en medicinsk fråga överhuvudtaget! Där kommer människosyn in. Vad är döden och vad är livet?

– För mig är det en väldigt allmänmänskligt berörande fråga med döden. Jag hade en tid då jag bestämde mig för att fråga alla mina döende patienter, vad de tyckte var viktigt.

– Jag frågade dem som var i den situationen och inte de som inte var det. Det är stor skillnad. För mig var det de kanske mest berörande samtal jag har haft under hela mitt liv, för att de var så överraskande.

– Många av dessa patienter, som var väl omhändertagna, kunde uttrycka att den tid där de befann sig, av dem upplevdes som den mest meningsfulla tiden i livet. Många kunde säga: ”Jag har aldrig tidigare haft sådana insikter. Jag har aldrig haft sådana relationer”.

– Jag vet alltså att det är fullt möjligt att den sista dagen blir den bästa dagen och inte den sämsta. Det smyger sig in ett slags antagande i debatten om dödshjälp, från dem som inte är i den situationen, att det är outhärdligt på slutet. Det tycker i själva verket väldigt få!

Kenneth antecknar mycket under vårt samtal. Kanske lämnar vårt samtal kring människosynen i vården spår i SMERs framtida arbete?

Text: Inger Holmström

18 november, 2019

Dåligt stöd till de som vill sluta ta psykofarmaka

Anna Nederdal har skrivit boken Fri från Psykofarmaka. Hon talar av egen erfarenhet när hon berättar om det antidepressiova läkemedlet som skulle hjälpa henne att må bättre – men som istället gav henne ångest, självmordstankar och illamående. Hon är kritisk till hur sjukvårdens bristande kunskap om att trappa ner de antidepressiva läkemedel som skrivs ut – och mot den obefintliga kommunikationen om konsekvenserna av läkemedlen.…

LÄS MER

Anna Nederdal har skrivit boken Fri från Psykofarmaka. Hon talar av egen erfarenhet när hon berättar om det antidepressiova läkemedlet som skulle hjälpa henne att må bättre – men som istället gav henne ångest, självmordstankar och illamående.
Hon är kritisk till hur sjukvårdens bristande kunskap om att trappa ner de antidepressiva läkemedel som skrivs ut – och mot den obefintliga kommunikationen om konsekvenserna av läkemedlen.

 

– Det är oansvarigt av läkare att skriva ut exempelvis antidepressiva läkemedel utan att senare hjälpa människor att trappa ner medicineringen på ett bra sätt. Det säger Anna Nederdal som skrivit boken Fri från psykofarmaka och som även ger råd kring nedtrappning.

Hon menar att det för många patienter är svårt att ta sig ur användandet av psykofarmaka och att sjukvården har bristande kunskaper om hur man gör det. Patienter får ofta sköta det här på egen hand och många får dessutom felaktiga råd från sina läkare, anser hon.

 

Egen erfarenhet

Anna Nederdal har egna smärtsamma erfarenheter av det här problemet. Det började med att hon fick sköldkörtelsjukdomen Hashimoto, men hon fick inte diagnosen förrän efter tre år. Den försenade behandlingen gjorde att Anna inte fungerade under flera år.

– Jag var ung, hade aldrig varit sjuk tidigare och blev nu väldigt nedstämd. En psykiater gav den sedvanliga förklaringen att nedstämdheten berodde på att jag hade en obalans av en substans i hjärnan, vilket jag då trodde helt på. Läkaren skrev ut ett antidepressivt läkemedel som skulle göra mig frisk. Istället blev jag jättesjuk, med symtom som svår ångest, självmordstankar, ofrivilliga rörelser, illamående och svettningar. Då erbjöd min läkare lugnande medicin som jag avböjde att ta, berättar Anna.

Det hon drabbades av var några av de många klassiska biverkningarna av antidepressiva mediciner, eller så kallade SSRI (läs mer om biverkningarna). När hon skulle sluta med antidepressiva sa läkarna att de särskilda biverkningar man dessutom brukar få av själva nedtrappningen (de så kallade utsättningssymtomen) skulle gå över inom någon månad.

 

Dålig hjälp med att trappa ned

Men Anna betonar att för en del patienter tar en ordnad nedtrappning av antidepressiva mycket längre tid om man ska göra det på rätt sätt. Ända upp till ett par år. Anna menar att det bara är patienten själv som kan känna vilken nedtrappning man klarar. Om man är väl förberedd utifrån sina egna förutsättningar och vet hur man ska gå tillväga kan nedtrappningen ske utan större problem. Men Anna Nederdal är mycket kritisk till hur den svenska sjukvården sköter – eller snarare inte sköter – det här.

– De människor som kontaktar mig vill sluta ta psykofarmaka men har inte fått hjälp med detta från sina läkare. Många har tvärt om blivit sjuka av sina läkares rekommendationer kring nedtrappning. Det beror på att sjukvården inte har tillräckliga kunskaper om detta.

Anna fick själv ett, visserligen ärligt men också förvånande, svar från sjukvården när hon för många år sedan ville trappa ner sin medicinering: ”Vi vet inte hur man gör”. Ett förvärrande problem menar hon är att många läkare ändå ger råd kring nedtrappning av psykofarmaka som är felaktiga, vilket kan få allvarliga konsekvenser.

– Det vanligaste scenariot jag ser är att läkare har fasat ut psykofarmaka alldeles för fort och att detta gett svåra symptom. Ofta har man då istället satt in en eller ibland flera andra psykofarmaka mot dessa symptom, vilket kan skapa nya problem. Det är också vanligt att de problem som patienten fått av själva nedtrappningen sedan förklaras med eller skylls på patientens egen problematik eller diagnos, trots att det handlar om rena utsättningssymptom och trots att patienten bara följt sjukvårdens råd, säger Anna Nederdal.

Hon pekar också på att det långt innan man hamnar i den här situationen – redan när medicineringen med psykofarmaka påbörjas – finns ett problem med bristande information till patienterna. Anna anser att läkare från början bör ha skyldighet att berätta vad det är för typ av medicin, vad det innebär för biverkningar både i början och i fortsättningen av medicineringen, vad det innebär att trappa ner medicinen och vad det innebär att stå utan den.

– Den informationen måste man kunna få ta ställning till som patient. Jag har under de senaste sju åren jag gett råd inte träffat en enda människa som blivit upplyst om konsekvenserna av att ta psykofarmaka.

 

Kan innebära ett beroende

Det finns också en oklarhet kring om olika psykofarmaka är beroendeframkallande eller inte. Som patient vill man rimligen veta om det finns risk för att man fastnar i långvarig eller rent av livslång medicinering. På exempelvis sajten VårdGuiden i Region Stockholm står det angående antidepressiva läkemedel så här: Det är bra att veta att läkemedel mot depression inte är beroendeframkallande. Däremot är det viktigt att inte sluta tvärt med en behandling. Då kan man få en typ av besvär som kallas utsättningssymtom.” Hur man här definierar ordet ”beroendeframkallande” framgår inte.

– Det finns de som kan trappa ner antidepressiva läkemedel på relativt kort tid utan problem. Men många människor får så starka symptom av själva nedtrappningen att de går tillbaka till medicineringen. Detta är då i realiteten en abstinens och ett beroende. Det finns heller inga studier som visar att antidepressiva inte är beroendeframkallande, säger Anna Nederdal.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Anna Nederdal. Foto: Theresia J Köhlin
"Jag tror och hoppas att de här pillren inte kommer att finnas om 20 år, att man inser att det var ett vansinnigt experiment"

 

Läkemedelskommittén i Region Sörmland har i sitt nyhetsbrev TerapiTips uppmärksammat att symptomen när man slutar ta antidepressiva (SSRI och SNRI) är ett större problem än man inom sjukvården tidigare velat acceptera. Man skriver att symptomen kan vara ett stort problem för 20–70 procent av patienterna om man slutar tvärt och att det här är individuellt och inte går att avgöra i förhand. I vissa fall behövs mycket lång nedtrappningstid. Det verkar som att det här problemet har underskattats. Även biverkningarna av själva den antidepressiva medicineringen verkar enligt nyhetsbrevet vara mycket vanligare än man tidigare trott.

– Det finns inga ordentliga rutiner för att dokumentera biverkningar. Läkarna ska egentligen följa upp och dokumentera dessa och skicka till Läkemedelsverket, men hur många läkare gör det? säger Anna Nederdal.

 

Kritisk till myndigheterna

Hon anser att det också finns en del grundläggande missförhållanden hos svenska myndigheter som i förlängningen skapar de här problemen. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukvården är det bara psykofarmaka, KBT och elbehandling som ska ingå i verktygslådan för behandling av patienter med depression. Anna menar att vi måste ha flera alternativ. När dessa riktlinjer kom från Socialstyrelsen förra året anmälde Psykoterapicentrum myndigheten till Förvaltningsrätten för brist på vetenskapligt stöd och för att personerna bakom riktlinjerna är jäviga.

Anna Nederdal anser också att de personer som via SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har ansvar för att utreda åt Socialstyrelsen inte ska få vara jäviga genom att samtidigt jobba för läkemedelsföretag. Hon tycker att de kopplingar som finns där är skrämmande. Även Läkemedelsverket befinner sig i en sorts jävsituation, eftersom myndigheten huvudsakligen finansieras genom avgifter från läkemedelsbolagen.

– Mycket av de här problemen verkar bottna i att det finns människor i styrande positioner som har fel motiv, säger Anna. Bland annat tror jag det hela handlar om att tabletter och KBT anses vara billigast, och när man dessutom kombinerar det med New Public Management i sjukvården blir det än mer fel, säger Anna Nederdal.

Tycker du aldrig att det är motiverat att förskriva exempelvis antidepressiva läkemedel?

– Det finns människor som säger att de har räddats av läkemedlet och det är förstås bra. Men alla vi som inte mår bra av antidepressiva måste ju också få finnas. Människor som vill minska på sin psykofarmaka ska kunna göra det på ett individanpassat sätt och få ordentlig hjälp med detta, men det får man inte idag. Det här bör den förskrivande läkaren ha ansvar för.

– Jag tror och hoppas att de här pillren inte kommer att finnas om 20 år, att man inser att det var ett vansinnigt experiment och att man kommer att hitta mycket mer människovänliga metoder, avslutar Anna Nederdal.

Läs även

,

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

28 oktober, 2019

Hjälpsamt: Öroninflammation

Vid en förkylning är slemhinnorna i näsa och svalg inflammerade och svullna. Dit mynnar en förbindelsegång till mellanörat, örontrumpeten, ut och den kan då kan täppas till så att vätska blir kvar där. Det är detta som kan ge tryck i örat så att det gör ont.…

LÄS MER

Vid en förkylning är slemhinnorna i näsa och svalg inflammerade och svullna. Dit mynnar en förbindelsegång till mellanörat, örontrumpeten, ut och den kan då kan täppas till så att vätska blir kvar där. Det är detta som kan ge tryck i örat så att det gör ont.

 

Vid en förkylning är slemhinnorna i näsa och svalg inflammerade och svullna. Dit utmynnar en förbindelsegång till mellanörat, örontrumpeten, som då kan täppas till så att vätska blir kvar där. Det kan ge tryck i örat som därför kan göra ont. Genom avsvällande åtgärder så dräneras vätskan och smärtan i örat förbättras (se texten för temat Förkylning). Infektionen med virus eller bakterier kan också involvera mellanörat, utrymmet bakom trumhinnan, och vätska/var kan inte rinna ut, det har då blivit en öroninflammation.

Det kan vara svårt att hos små barn veta var de har ont och man ska därför inte dröja med att söka vården om man är osäker eller om besvären inte går över inom några timmar.

Råden nedan gäller både för vuxna och barn, om ej annat anges.

 

I samband med förkylning

Inflammation i mellanörat är vanligast hos barn men även vuxna kan få ont i örat. Oftast kommer den i samband med förkylning. Vissa barn är speciellt känsliga och får lätt ont i öronen. Ont i öronen kan även bero på andra orsaker som t.ex. en inflammation i hörselgången.

Vid öroninflammation gör det ont på grund av det ökade trycket mot trumhinnan, särskilt på natten när man ligger ner eftersom just det kan öka trycket i mellanörat. Feber är vanligt hos barn under ett år, men mindre vanligt hos äldre barn och vuxna.

Vanligast är virusinfektioner med ett mindre dramatiskt förlopp och där antibiotika inte hjälper. En del öroninflammationer beror på bakterier och är kraftigare.

Ibland blir trycket i mellanörat så stort att trumhinnan spricker. Det kan göra väldigt ont innan den spricker men sedan avtar smärtan snabbt. Det rinner ut vätska/var från hörselgången. Man ska då alltid söka vård. Trumhinnan brukar läka ihop, i regel utan men.

När man har vätska i mellanörat är hörseln tillfälligt nedsatt. Särskilt hos barn kan den ibland vara kvar längre än öroninflammationen. Det gör oftast inte ont, men barnet hör sämre på det örat. Man behöver då söka vård.

De flesta infektioner och inflammationer läker av sig själva efter några dagar. Behandling med antibiotika/penicillin verkar enbart på infektioner med bakterier och ges ofta restriktivt. Läs på Vårdguiden 1177.se för råd om när läkare behöver kontaktas.

 

Råd för egenvård

En förkylning med eller utan symtom i öronen kan man behandla som vi tipsade om i tidigare tema om förkylning. Testa gärna med varmt fotbad med citron eller tallbarr och inhalera, andas in, ånga  med kamomillblommor, Oleum Basileum eller eterisk pepparmyntsolja.

Att hålla näsan ren genom att till exempel skölja näsan med koksaltlösning kan minska öronbesvären. Avsvällande näsdroppar kan ges vid behov. Det finns även nässpray som innehåller Aloe vera och koksaltlösning, som är vara värda att pröva.
Mer information om nässköljning och nässpray finns i tidigare tema om pollenallergi.

Om man misstänker en öroninflammation, börja då så snart som möjligt med en lökkompress (se under Utvärtes behandlingar).

Se också till att höja huvudändan i sängen då det hjälper till att minska trycket och därmed smärtan, samt hjälper vätskan från mellanörat att rinna ned i svalget. Svullnaden i slemhinnorna minskar också.

 

Värme och vila

Tänk på värme och vila. Se till att fötterna är varma – sätt på sockor eller tofflor, gärna i ull och drick ordentligt, gärna frukt- och grönsaksjuicer. Även fläderblomste eller lindblomste kan hjälpa. Finns det förstoppning med i bilden är det bra att få igång magen.

Ett barn som har ont i öronen har behov av lugn och ro och att vara hemma med förälder. Det kan kännas skyddande och bra för barnet att ha en lätt mössa på hela tiden. Det är bra att undvika mycket stimulans och att ”bara vara” tillsammans med barnet. Låt barnet bli riktigt frisk innan vardagen börjar för fullt igen.

Om vätskan bakom örat blir kvar och man märker att barnet (eller den vuxna) hör sämre kan man efterbehandla i några dagar med torr kamomillkompress (se under Utvärtes behandlingar), samt invärtes medel (se under Invärtes behandling, gäller vuxna och äldre barn).
Om det inte blir bättre så behöver man söka vård.

 

Invärtes behandling vid öroninflammation

Nedanstående invärtes medel kan användas till vuxna och äldre barn, men ska ej användas som egenvårdsmedel till små barn.

Invärtes kan man ge Apis/Levisticum (globuli) eller Apis/Belladonna (globuli) och Levisticum D6 (globuli) alternativt Levisticum D3 (orala droppar). Medlen är välbeprövade och säkra att använda enligt nedanstående dosering.

Dosering, om inget annat anges på respektive medel

För egenvård kan medlen tas akut 5 ggr dagligen under 1-2 dygn, därefter 3 ggr dagligen under 7-10 dagar. Om ingen tydlig förbättring skett inom 3 dagar, kontakta sjuksköterska eller läkare för vidare råd.

Ålder 1-5 år 5-12 år 12 år-vuxna
Droppar 3-5 droppar 5-10 droppar 10-15 droppar
Globuli (Kulor) 3-5 kulor 5-7 kulor 7-10 kulor

 

Egenvårdsmedlen tas gärna före måltid eller mellan måltiderna, men sällan till eller direkt efter en måltid. Dropparna innehåller alkohol och globuli (kulorna) innehåller socker. Globuli (kulor) ska helst smälta i munnen medan dropparna hälls i 1 msk vatten och man håller dem i munnen någon minut.

 

Utvärtes behandlingar vid öroninflammation

Lökkompress på örat

Vid minsta misstanke om öroninflammation kan man börja med en lökkompress på örat direkt. Det är en mycket välbeprövad behandling och kan i många fall dämpa smärtan och minska inflammationen snabbt.

Till kompressen behövs:

  • en gul lök (helst ekologisk odlad)
  • skärbräda och vass kniv
  • tunt bomullstyg eller gasväv
  • ylletyg, sjal och/eller mössa
  • kastrull med lock, alt. värmeflaska och plastpåse

 

Gör såhär:

  1. Skär löken fint och lägg den i 1 cm tjockt lager på en bit bomullstyg, näsduk eller gasväv.
  2. Vik ihop till lämplig storlek, anpassad till området som ska behandlas och tejpa ihop med ”kirurgtape” el likn.
  3. Värm en kort stund på varmt kastrullock eller varmvattenflaska, tills kompressen känns behagligt varmt.
  4. Lägg kompressen på örat och vik om en flik även bakom örat.
  5. Fäst med ylletyg, en sjal eller liknande så att kompressen hålls på plats. Till barn, ta en ylle- eller bomullsmössa som går att knyta under hakan. Det går också bra att fixera med pannband eller linda.
  6. Kompressen kan ligga på så länge det känns behagligt. Barn kan med fördel sova med kompressen på.
  7. Lökkompressen kan upprepas flera gånger om det behövs, ta ny lök varje gång.

 

Öronolja

Ett annat medel som kan lindrar smärtan är Aconit öronolja. Man droppar in en droppe olja i örat när det börjar värka. Man kan upprepa detta 3-5 ggr per dag.
Håll i övre delen av örat, så att hörselgången blir rak när du ska droppa in. Sätt en bomullstuss i örat efteråt. Ibland går smärtorna över på en gång, men ge gärna invärtes medel (se ovan, gäller vuxna och äldre barn) i alla fall för att befrämja läkningen.

Oljan får endast användas om trumhinnan är hel. Är man osäker ska man inte använda öronoljan. Annars kan man ta kontakt med en läkare som tittar i örat. Om barnet har haft ont och skrikit och sedan plötsligt blir tyst, kan man misstänka att trumhinnan har spruckit eftersom smärtan släpper då. I sådant fall används ingen öronolja däremot kan man lägga på en torr kamomillkompress eller eventuellt en lökkompress.

OBS! Använd aldrig öronolja om det kommer vätska ur örat.

 

Torr kamomillkompress på örat

Efter en öroninflammation, om vätskan bakom trumhinnan blir kvar – med eller utan besvär – och om man märker att barnet hör sämre, kan man efterbehandla med en torr kamomillkompress på örat.  Kompressen kan även användas om trumhinnan spruckit i samband med öroninflammationen.

  1. Lägg torkade kamomillblommor i ett tunt bomullstyg och vik ihop det till en liten kudde.
  2. Värm sedan upp kudden utan att väta med vatten och lägg den torr på örat.
  3. Sätt på en mössa som håller kudden på plats.
  4. Samma kamomillkompress kan användas några gånger om det behövs, värm den varje gång och låt den ligga på så länge det känns behagligt. Barn kan med fördel sova med kompressen på.


Om Hjälpsamt

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

 

Läs även

Ursula Flatters
Läkare

4 oktober, 2019

Hjälpsamt: Halsont

Ont i halsen är vanligast vid förkylning respektive influensa och halsfluss. Det kan också finnas andra anledningar såsom körtelfeber och halsbränna. Här ges råd till egenvård av halsont vid förkylning, influensa och lindrig halsfluss.…

LÄS MER

Ont i halsen är vanligast vid förkylning respektive influensa och halsfluss. Det kan också finnas andra anledningar såsom körtelfeber och halsbränna. Här är råd till egenvård av halsont vid förkylning, influensa och lindrig halsfluss.

 

Vid förkylning får man tidigt ont i halsen, som följs av snuva och ofta även hosta och lindrig sjukdomskänsla samt ibland även lindrig feber.
Vid influensa kan febern bli högre ovh sjukdomskänslan starkare och även här åtföljas av snuva och hosta.
Lindrig halsfluss kännetecknas av halsont, sjukdomskänsla, feber som är högre än 38,3 grader och inte åtföljs av snuva och hosta. Lindrig halsfluss behandlas enligt dagens riktlinjer inte med antibiotika, även om man hittar streptokocker.
Halsont med feber över 38,3 grader och stora svårigheter att svälja, svullna lymfkörtlar och stark sjukdomskänsla behöver behandlas av läkare.

 

Lindra symtom och främja läkningen

Dryck: Det är viktigt att dricka tillräckligt, särskilt vid feber. Välj varma eller kalla drycker efter det som känns bäst. Att suga på isbitar eller dricka kall yoghurt kan dämpa smärtan då kylan bedövar. Använd gärna sugrör, det lindrar sväljningssmärtan. Ibland kan det kännas bra med starka kryddor såsom ingefära och pepparrot.

Vitlök: Använd rå vitlök så länge du har besvär. Förslagsvis kan du skiva vitlöken t.ex. på en smörgås, eller äta en pressad vitlöksklyfta tillsammans med 1 msk honung, när det börjar göra ont i halsen.

Honung: Ta ca 1 tsk direkt i munnen eller blanda i avsvalnad dryck, kan upprepas vid behov. För att behålla honungens kvalitet ska den inte värmas till över 40 grader.

Örtte: Te med salvia, kamomill eller timjan rekommenderas.

Gurgla: Gurgla med ringblomma (Calendula Essens 10%, ta 20 droppar i ½ glas vatten) eller salviate.

Spray: Solhatt är ett välkänt medel vid infektioner (Echinacea Halsspray, ta 20 droppar i lite vatten och gurgla varje morgon och kväll).

OBS: Ringblomma och solhatt skall inte användas vid känd allergi mot korgblommiga växter.

 

 

Omslag med citronskivor

  1. Ta en färsk citron och skär den i tunna skivor.
  2. Lägg skivorna i en rad på ett bomullstyg och vik om till en lagom stor kompress. Pressa med handen så att citronsaften fuktar kompressen.
  3. Sätt eller lägg dig bekvämt och placera kompressen på den främre delen av halsen. Fäst den med en (ylle-) halsduk.
  4. Vila med kompressen så länge det känns behagligt.

 

Fotbad med citron

Fotbad verkar avledande och är oftast förvånansvärt effektiva. För att kunna verka optimalt är det viktigt att inte göra något annat under tiden.

  1. Ta en stor hink och fyll den med behagligt varmt vatten.
  2. Ta en ekologiskt odlad citron, skär itu den under vattenytan och skär också i skalet så att de eteriska oljorna frigörs och tryck sedan ut citronsaften. Låt citronen vara kvar i vattnet.
  3. Sätt dig bekvämt och sätt ner fötter och vader i vattnet, om möjligt upp till under knäna. Använd en filt och/eller stor handduk att lägga om låren och över hinken. Sitt så länge det känns bra, ca 10-15 min. Du kan ha en kanna/termos med hett vatten och fylla på i badet om det känns kallt.
  4. Vila gärna en stund efteråt.

 

Kvargomslag

Ett omslag med kvarg på halsen kan minska svullnaden vid halsont och kan upplevas svalkande. Omslaget kan göras varmt eller kallt. OBS! Omslaget ska inte användas av den som har mjölkallergi.

Material: kvarg, dubbelvikt tunt bomullstyg som lakansväv, stort nog att viras runt halsen, eventuellt stora gaskompresser eller gasväv, en kroppsvarm varmvattenflaska (vid behov), tvättlapp för avtvättning.

  1. Klipp till tygbiten så att den når runt halsen och går att vika dubbel. Ett lager gasväv eller gaskompresser kan läggas på tyget, för att senare lättare kunna avlägsna kvargen.
  2. Ta fram kvargen ur kylen. Stryk på ett ca ½ cm tjockt lager av kvargen på en så stor yta på tyget att det täcker halsområdets främre del, ungefär från öra till öra.
  1. Om kvargen används kall läggs omslaget direkt på halsen, annars värms det genom att det läggs på en varmvattenflaska (täck varmvattenflaskan med en plastpåse som skydd), eller ett varmt grytlock någon minut. Kompressen skall inte bli mer än kroppsvarm.
  2. Kvargomslaget läggs på halsen slätt och omslutande. (Om du inte använder gasväv så kan du täcka omslaget med ett tjockare tyg ovanpå).
  1. Sitt eller ligg med omslaget minst 45 minuter eller längre, om det känns behagligt. Det kan ligga kvar i flera timmar.
  1. När omslaget tas bort kan du tvätta av huden med kroppsvarmt vatten och torka av.
  2. Skydda därefter halsen för drag med en tunn sjal av t.ex. ylle eller siden, i några timmar.Vila gärna 15-30 minuter efter ett omslag som varit på under en kortare tid.

Kvargen – och eventuell gasväv – dras bort från tyget och kastas. Skölj tyget först med kallt och sedan varmt vatten och vrid ur. Häng upp tyget luftigt på tork inför nästa användning.

 

Salva med kvanne 

Salva med kvanne (Angelica archangelica) kan verka avsvällande på halsens körtlar. När lymfkörtlarna är förstorade, så smörj halsen med Archangelica salva och lägg om en halsduk eller gör en salvkompress:

  1. Klipp till en dubbelvikt tygbit så att den når runt halsen.
  2. Stryk på ett 1-2 mm tjockt lager med Archangelica salva 10% på en så stor yta på tyget att det täcker halsområdet främre del, ungefär från öra till öra.
  3. Om du vill göra en varm kompress så vik ihop kompressen, lägg den i en plastpåse och värm den en stund med en kroppstempererad varmvattenflaska (inte het för då smälter salvan).
  1. Lägg kompressen om halsen och fäst med en omslagsduk, elastisk binda eller en halsduk.Sitt eller ligg med kompressen på i minst 2 timmar. Det går även bra att ha den under hela dagen eller natten, eller så länge det känns behagligt.
    Samma kompress kan användas upp till cirka 14 dagar. Förvara den i en plastpåse, annars kan fetterna i salvan härskna. Varje gång kompressen ska användas igen, så stryk på lite ny salva.

 

Örtteer

Tillredning: I regel tas 1 tesked torkad ört till en kopp vatten. Häll kokhett vatten över örterna och låt dra eller sjuda under lock. Nedanstående dosering gäller för en kopp te.

Det bästa är att använda nybryggt te, speciellt vad gäller blomteer vars eteriska oljor är flyktiga och förändras efter en stund. Det märks tydligt när man jämför färg och arom i ett nybryggt te, med ett te som har stått några timmar.

Kamomill (Matricaria recutita) verkar inflammationshämmande och lugnande på irriterade slemhinnor. Använd 1 tsk, låt dra 2-4 minuter.

Salvia (Salvia officinalis) verkar bakterie- och inflammationshämmande. Använd 1 tsk, låt dra 5 minuter.

Timjan (Thymus vulgaris) verkar slemlösande, bakterie- och virushämmande. OBS! Använd endast 1 knivsudd per kopp, låt dra 3-5 minuter.

Örterna kan användas var för sig eller i valfri kombination.

 

Om Hjälpsamt

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

Läs även

Ursula Flatters
Läkare

22 september, 2019

Funktionsmedicin – tar sikte på grundorsakerna

Många människor med kroniska och autoimmuna sjukdomar skulle bli hjälpta av ändringar i livsstil när det gäller kost, sömn, rörelse, stress och relationer med mera. Hela 80 procent av kroniska sjukdomar anses bero på epigenetiken – hur det liv man lever påverkar hur de egna generna styrs. Inom funktionsmedicin fokuserar man mycket på att komma åt grundorsakerna till att en patient är sjuk, snarare än att försöka slå ut enskilda symptom.…

LÄS MER

Många människor med kroniska och autoimmuna sjukdomar skulle bli hjälpta av ändringar i livsstil när det gäller kost, sömn, hur man rör på sig, stress, relationer med mera. Hela 80 procent av kroniska sjukdomar anses bero på epigenetiken –  hur det liv man själv lever påverkar hur de egna generna styrs. Inom funktionsmedicin fokuserar man mycket på att komma åt grundorsakerna till att en patient är sjuk, snarare än att försöka slå ut enskilda symptom.

 

– Det logiska är att som vårdgivare fråga sig varför just den patient du möter blivit sjuk. Vi som arbetar med funktionsmedicin lägger mycket tid och lyssnar ordentligt på varje patient. Vi gör bland annat mycket mätningar, ser mönster i detta och kan sedan hjälpa patienter med vad de kan göra för att vända en kronisk sjukdom, berättar Peter Martin, som är läkare, medicine doktor i farmakologi och grundare av FunMed AB.

 

Vetenskapligt grundad

Som läkare drabbades han tidigare själv av utmattning och fick i samband med det upp ögonen för funktionsmedicin. Peter ändrade då sin kost och blev snabbt av med flera hälsoproblem.

– Hjärnan klarnade, jag gick ner i vikt och blev av med ledvärk. Då förstod jag att det här är något viktigt som jag inte fått lära mig som läkare.

Peter utbildade sig så småningom även i funktionsmedicin i USA och har sedan fem år tillbaka arbetat med detta i Sverige. Funktionsmedicin är en växande medicinsk inriktning som utvecklades i USA på 1990-talet. Inom den här inriktningen ser man kroppen som en integrerad helhet där gener och livstilsvanor samverkar och att detta också är olika för olika individer. Funktionsmedicin är vetenskapligt grundad, patientcentrerad och fokuserar på grundorsakerna till sjukdom.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Peter Martin är läkare och satsar på funktionsmedicin. Foto: Jonas Ahlsén

 

Holistiskt arbetssätt

– Vi jobbar mycket med livsstil och näringsbrister, ser om immunförsvaret är överaktiverat, om det finns problem med tarmfloran, mäter toxiner och mycket annat. Vi väger även in sådant som inte är biomedicin, som patientens livssituation, relationer, eventuella trauman med mera, berättar Peter Martin.

Han menar att det här holistiska arbetssättet ger en bred överblick och är något som uppskattas av patienterna. Många av Peters patienter har varit sjuka länge och har tidigare slussats runt till olika specialister. Inom funktionsmedicin ser man helheten och kroppen som ett komplext och integrerat system. På den punkten finns det enligt Peter ett problem med den konventionella vården – ­man gör förvisso mycket nytta och räddar liv, men man delar samtidigt upp kroppen i olika delar och vården tenderar att bli för organfragmenterad.

 

"...ungefär 65 procent av vår sjukvårdsbudget egentligen skulle kunna påverkas av saker som kost och livsstil."

 

Arbetssättet inom funktionsmedicin ser han också som en ny läkarroll där man inte bara agerar som specialist och säger vilka läkemedel patienten ska ta.

– Den nya läkarrollen är att vara mer av en coach, vilket man dock inte har tid med i den vanliga vården. Det blir också mer meningsfullt som läkare att hela tiden arbeta från grunden på det här sättet och man får färre återkommande patienter. De lär sig i regel hur de blir friska och håller sig friska.

 

Epigenetik och livsstil

Funktionsmedicin passar kanske särskilt bra för de många människor som har kroniska och autoimmuna sjukdomar. Här pekar Peter Martin på att av hela samhällets sjukvårdsbudget går 80 procent till de kroniska sjukdomarna. Av dessa anses lika stor andel, 80 procent, bero på epigenetik, det vill säga livsstil, miljö och allt som inte är våra gener, men som påverkar hur våra gener styrs.
Alla påverkas av epigenetiken.

– Det här betyder att ungefär 65 procent av vår sjukvårdsbudget egentligen skulle kunna påverkas av saker som kost och livsstil, men idag går bara 3 procent till sådan prevention.

Den västerländska sjukvården är inriktad på ett farmakologiskt tänkande kring att döda bakterier och slå ut symptom. Men Peter Martin ifrågasätter varför man fortsätter med den ensidiga inriktningen trots att den inte tycks fungera och trots att alla egentligen inser att den även är ekonomiskt ohållbar. Här tror han att funktionsmedicin kommer att vara en av lösningarna. På branschsajten Funktionsmedicin.se skriver man att vi snart når fram till en brytpunkt där sjukvården i större utsträckning behöver fokusera mindre på läkemedel och mer på livsstil.

 

Läkare kan för lite om kost och näring

En av Peters käpphästar är att läkare i Sverige kan alldeles för lite om nutrition. Ofta mindre än de själva tror.

– I Sverige läser läkare idag bara 12,5 timmar nutrition, och så var det även när jag utbildade mig. Att läkare kan för lite om kost och näringsämnen är ett hinder, säger Peter, och ger ett prov på hur viktigt det är med kunskaper på det området.

– Exempelvis magnesium är ett centralt ämne i 300 olika enzymer i kroppen. Har man brist på magnesium kommer inte alla de enzymerna att fungera. Idag är det många som har magnesiumbrist, och samtidigt är detta svårt att säkert mäta med ett vanligt test på en vårdcentral.

Bland det första som Peter Martin brukar titta på hos en patient är mag-tarmkanalen, och särskilt tunntarmen. Han menar att det är logiskt eftersom tunntarmen är kroppens största yta mot omvärlden. Den motsvarar ytan på en badmintonbana.

 

Autoimmuna sjukdomar ökar

– Vi stoppar i oss omkring 30 ton mat under ett liv och det är bara näringsämnena som ska tas upp av kroppen – inte toxiner, bakterier med mera – vilket ger en väldig press på tunntarmen. Så det är klart att vad vi äter kan påverka hälsan. Vi ser också hur autoimmuna sjukdomar ökar hela tiden.

En kritik som Peter Martin har mot konventionell sjukvård och Livsmedelsverket är att man utgår från att alla är lika och ska behandlas på samma sätt. Livsmedelsverket har exempelvis rekommendationer om hur vi alla bör äta, men Peter pekar på att vi människor är lika olika på insidan som på utsidan.

Om man blir sjuk kan man enligt Peter behöva prova en annan kost och att leva på ett annat sätt och se hur det fungerar för just mig. Det kan exempelvis handla om att dra ner på kolhydrater. Han menar att det också är vanligt att vara överkänslig för proteiner i mat som vi ur evolutionärt perspektiv inte ätit i den mängd som vi gör nu. Sjukdom kan också ha med tarmfloran att göra, med mera. Så det kan behövas flera åtgärder för att komma åt grundorsakerna, menar Peter.

 

Ökat intresse

Funktionsmedicin är idag inte något som ingår i den skattefinansierade vården. Som patient får man alltså själv betala hela kostnaden (eller hälsoinvesteringen). Intresset för funktionsmedicin ökar. Läkarna på FunMed är fullbokade och man har ambitiösa planer för framtiden, med bland annat nya mottagningar och ett franchise-system. Allt fler läkare går också de kurser i funktionsmedicin som man arrangerar.

– Ett mål är att 1000 läkare ska arbeta med funktionsmedicin i Sverige år 2026. Något som talar för en ökning är den starka trenden mot mer individualiserad medicin. Folk är också själva mer pålästa idag och hittar funktionsmedicin på nätet. Kunskaperna om den här inriktningen är inte så hög bland politiker ännu, men om några år tror jag att de flesta vet vad funktionsmedicin är, säger Peter Martin.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

Foto: Erik Olsson
8 september, 2019

När bra resultat för patienterna inte längre är det viktigaste

Nu när Stiftelsen Vidarkliniken tvingats lägga ner sin sjukvårdsverksamhet (rehabiliteringssjukhus och vårdcentral) efter ett politiskt spel i Region Stockholm kan man fråga sig hur det kunde gå så här för en så uppskattad och för patienterna så framgångsrik verksamhet. Det finns flera oroande dimensioner i det här dramat, men jag ska för enkelhetens skull här bara hålla mig till en enda. …

LÄS MER

Nu när Stiftelsen Vidarkliniken tvingats lägga ner sin sjukvårdsverksamhet (rehabiliteringssjukhus och vårdcentral) efter ett politiskt spel i Region Stockholm kan man fråga sig hur det kunde gå så här för en så uppskattad och för patienterna så framgångsrik verksamhet. Det finns flera oroande dimensioner i det här dramat, men jag ska för enkelhetens skull här bara hålla mig till en enda.

 

Inom hälso- och sjukvården finns det förvisso olika synsätt på hur vård bör bedrivas, och vad som läker människor och ger dem bättre hälsa. Men om vi för ett ögonblick bortser från alla sådana diskussioner finns det ändå en odiskutabel grundbult som borde förena och som borde väga allra tyngst – nämligen SLUTRESULTATEN FÖR PATIENTERNA. Jag vill här lyfta fram det egentligen helt självklara att det absolut inte kan finnas någonting i hälso- och sjukvården som är viktigare än just detta, givet att vården också ges på ett patientsäkert sätt. Vården finns ju till för patienterna!

Men när det gäller Region Stockholms hantering av Stiftelsen Vidarkliniken måste man tyvärr konstatera att de ansvariga sjukvårdspolitikerna den senaste tiden har låtit egna symbolfrågor och ideologi gå före faktiska resultat för patienterna. Det är riktigt oroande och mycket allvarligt.

Det man åstadkommit på Vidar Rehab (som tidigare hette Vidarkliniken och genom åren varit huvudverksamheten) är påtagligt positivt. Alla studier och patientutvärderingar, både egna och andras, visar att rehabiliteringssjukhusets vårdkoncept gav mycket bra resultat för patienterna när det gäller hälsa, livskvalitet och även ökad egen förmåga att ta ansvar för sin fortsatta hälsa. I många fall handlar det om livsavgörande resultat – ganska ofta för patienter som inte blivit hjälpta någon annanstans inom vården. Det är nog svårt att hitta en klinik i Sverige med genomgående så nöjda patienter.

Publicerade vetenskapliga studier (läs här och här) har också visat att patienter med långvarig smärta respektive utmattningssyndrom som fått vård på Vidar Rehab halverade sin användning av smärtstillande läkemedel respektive psykofarmaka, samtidigt som motsvarande patientgrupper i landstingets vård istället fick fördubblad förskrivning av sådana läkemedel. Ett högintressant resultat för både patienter och samhällets hälsoekonomi.

 

 

"...en mycket efterfrågad vårdverksamhet som visar goda patientresultat, hög patientsäkerhet och av allt att döma är samhällsekonomiskt vettig helt enkelt har stängts av."

 

 

I den logiska världen borde alla sjukvårdspolitiker, forskare och även samhällsekonomer applådera och säga att: den här vårdinriktningen verkar ju fungera bra både för patienterna och samhället – den ska vi ha kvar och utveckla och lära oss av. Så har också tongångarna från landsting och regeringar varit under många av de 33 år som Vidar Rehab funnits. Men idag har vi tydligen fått fler sjukvårdspolitiker som i praktiken tillåter sig att prioritera annat än resultaten för patienterna.

Om det nu finns något som ansvariga politiker i Region Stockholm tycker är viktigare för en rehabiliteringsklinik än att patienterna får bättre hälsa, minskad sjukskrivning och dessutom blir mindre läkemedelsberoende så skulle jag hemskt gärna vilja veta vad detta kan vara. Patientsäkerheten kan det knappast handla om i det här fallet. Det är nog svårt att hitta vårdformer som är så fria från biverkningar och vårdskador som vården på Vidar Rehab.

När de goda patientresultaten i Stiftelsen Vidarklinikens verksamheter offras i Region Stockholm görs det med svepande och grovt förenklade allmänna formuleringar om vetenskap och patientsäkerhet. Detta blir ganska bakvänt och motsägelsefullt. Det finns en hel del vetenskaplig evidens till stöd för den här vårdinriktningen, och även lång beprövad erfarenhet. Hela den här frågan handlar egentligen inte om evidens utan om andra saker, exempelvis att Sverige har fyrkantigare regelverk för naturbaserade läkemedel än många andra länder. Det handlar också en hel del om personligt tyckande hos enskilda politiker.

Det finns väldigt mycket att säga om allt detta. Men man behöver egentligen inte alls ha den diskussionen för att se hur fel det var av Region Stockholm att sänka samarbetet med Stiftelsen Vidarkliniken. Det räcker med att konstatera att en mycket efterfrågad vårdverksamhet som visar goda patientresultat, hög patientsäkerhet och av allt att döma är samhällsekonomiskt vettig helt enkelt har stängts av. Och att det främst är två politiker som nu står bakom detta, Anna Starbrink (L) och Ella Bohlin (KD).

Så kan det gå när verkliga resultat i vården inte längre är det viktigaste.

 


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

presskontakt
Staffan Nilsson

Nu stänger Vidarkliniken för gott.
14 augusti, 2019

Stiftelsen Vidarkliniken avvecklar verksamheten för gott

Stiftelsen Vidarkliniken avvecklar nu i augusti både sjukhuset Vidar Rehab och Vidar vårdcentral i Järna. – Kostnaderna har blivit oss övermäktiga utan landstingsstöd, säger Anders Kumlander, ordförande i stiftelsen. Vi har försökt hålla verksamheten igång för patienternas skull i hopp om ändrade politiska beslut, men nu är det inte försvarbart längre.…

LÄS MER

Stiftelsen Vidarkliniken avvecklar nu i augusti både sjukhuset Vidar Rehab och Vidar vårdcentral i Järna.
– Kostnaderna har blivit oss övermäktiga utan landstingsstöd, säger Anders Kumlander, ordförande i stiftelsen. Vi har försökt hålla verksamheten igång för patienternas skull i hopp om ändrade politiska beslut, men nu är det inte försvarbart längre.

Stiftelsen Vidarkliniken har, sedan man öppnade den 29 september 1985, som enda vårdgivare i Norden, erbjudit en integrativ vård, som utgår från den antroposofiska medicinen, den äldsta och mest utvecklade formen av integrativ vård i Europa. Verksamheten har drivits utan vinstintresse.

Integrativ betyder att de vanliga skolmedicinska komponenterna erbjuds fullt ut och därutöver även terapier som, utifrån en bredare syn på sjukdom och hälsa, syftar till att ytterligare stärka det friska hos patienten. Omvårdnaden sker under läkaransvar med individuellt utformade program och hjälp till egenvård på flera nivåer. Sedan starten har Stiftelsen Vidarkliniken tagit emot över 30 000 patienter i sluten vård samt över hundratusen patientbesök i öppen vård.

– Vår verksamhet har varit mycket uppskattad, säger Ursula Flatters, medicinskt ansvarig läkare och medlem av styrelsen. Vi har kunnat uppvisa enastående resultat i omhändertagandet av våra patienter. Det har bedrivits omfattande forskning, som visar att våra resultat vad gäller de stora patientgrupperna cancer-, smärt- och stressrehabilitering, långt överstiger resultaten för jämförbara patientgrupper i den offentliga vården. Vi har nöjdare patienter, lägre läkemedelsförbrukning och lägre sjukskrivning, vilket innebär lägre kostnader för samhället.
Under en följd av år hade Stiftelsen Vidarkliniken vårdavtal med flera av de största landstingen i Sverige, samt ett riksavtal för patienter utanför dessa landsting.

– Vårdavtalen med nuvarande Region Stockholm har varit ekonomiskt avgörande, säger Anders Kumlander. Sedan de avtalen inte förlängdes efter mars 2017 har vi lidit stora och långsiktigt ohållbara ekonomiska förluster. När vi nu dessutom förlorar rätten att använda våra antroposofiska läkemedel i Sverige har vi tagit beslutet att stänga helt.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Vidar vårdcentral.

 

De antroposofiska naturliga läkemedlen är en viktig del i de framgångsrika terapierna och har omfattats av särskilda regeringstillstånd sedan 1985. Nu har EU krävt att de inordnas i svensk läkemedelslagstiftning, som på andra håll i Europa, men svenska beslutsfattare har vägrat att skapa realistiska regelverk. I september i år går fristen för dessa läkemedel i Sverige ut.

– Vi är stolta och tacksamma för det stöd vi fått från tidigare och nuvarande patienter, säger Anders Kumlander. Vi är också tacksamma mot tidigare regeringar och beslutsfattare, som oavsett politisk färg, vågade lyssna och se möjligheterna med denna väl beprövade integrativa vårdform och som under dryga 30 år gav de förutsättningar som krävdes.

– Vår förhoppning är att det återigen i en framtid ska bli möjligt att erbjuda denna vårdform i Sverige. De resultat vi uppvisat talar sitt tydliga språk och efterfrågan från patienterna kvarstår.

 

Redaktionen
Kamomill lugnar magen, både som te och i en kompress på magen.
24 juli, 2019

Hjälpsamt: Magsjuka

Sommartid är högsäsong för campylobacter, den bakterie som ger magsjuka. Rena händer och rent i köket är bästa sättet att undvika problem – men när mag magsjukan är ett faktum är det viktigt att ta hand om sig för att hjälpa kroppen att läka. Mat kan vänta, men vätska är A och O!…

LÄS MER

Sommartid är högsäsong för campylobacter, den bakterie som ger magsjuka. Rena händer och rent i köket är bästa sättet att undvika problem – men när mag magsjukan är ett faktum är det viktigt att ta hand om sig för att hjälpa kroppen att läka. Mat kan vänta, men vätska är A och O!

 

Allmänt om magsjuka

Problem med magen med illamående, diarré och kräkningar, kan ha många olika orsaker – det kan vara magsjuka/maginfluensa, vinterkräksjuka, matförgiftning eller bero på intolerans/allergi. Maginfluensa är en infektion i mag-tarmkanalen med diarré och illamående, ofta kräkningar, feber samt buksmärtor, orsakad av virus – därför namnet maginfluensa. Det finns inte någon medicin mot viruset och det smittar lätt. Kräkningarna brukar upphöra efter ett till två dygn, medan diarréerna kan fortsätta i någon vecka.

 

Allmänna råd

För allmänna tips se Vårdguiden 1177.se eller kontakta sjukvården.

 

Drick!

För att motverka vätskeförlusterna, som är större än vanligt pga. kräkningar och diarréer, behöver man se till att få i sig tillräckligt med vätska och det är särskilt viktigt för barn.

På apoteket finns färdiga blandningar till vätskeersättning att köpa, men du kan också göra din egen vätskeersättning.

Recept vätskeersättning:

1 liter kokt avsvalnat vatten

6 teskedsmått socker

½ teskedsmått salt

Använd: Normalt behöver en vuxen cirka två liter vätska per dygn, lägg till ungefär den mängden som försvinner med kräkningar och diarréer.

Om du kastar vatten som vanligt är det nog med vätska. Barn behöver mer vätska i förhållande till sin kroppsvikt. Kontrollera att barnet kissar som vanligt och att slemhinnorna i munnen är fuktiga som vanligt.

 

Stora mängder vätska på en gång provocerar ofta till nya kräkningar. Tar man det försiktigt och dricker teskedsvis och gör pauser, går det oftast bättre. Drycken kan vara vanligt vatten, örtte eller svart te (som verkar stoppande). Temperaturen på vätskan får gärna vara ljummen eller varm – undvik iskallt och hett, kolsyrade drycker och kraftiga smaker (heta, sura osv).

 

Örtte vid maginfluensa

Ett bra örtte är svagt kamomillte, som brukar tolereras bra och som verkar lugnande på mag- och tarmverksamheten och kan lindra magont.

Vid diarréer kan blåbärste eller pepparmintste vara ett alternativ. Te på torkade blåbär har traditionellt använts för att lugna magen.

Vid kräkningar kan salviate användas. För barn är särskilt fänkålste ett alternativ.

I återhämtningsfasen är det bra med röllekate.

 

Mat

Man kan avvakta med mat tills aptiten kommer tillbaka. Då kan det vara bra att ta det försiktigt och eventuellt använda traditionella dieter med ”snäll” mat som exempelvis skorpor, rostat bröd, buljong, blåbärssoppa, kokt potatis, kokta morötter, kokt vit fisk eller kokt kött.

 

Mot illamåendet

Mot illamående kan man använda bittermedel, ingefära eller citron.

Ingefära är en krydda och är ett välbeprövat medel mot olika former av matsmältningsproblem såsom illamående, diarré och andra magbesvär. Du kan exempelvis tugga färsk ingefära, dricka ingefärste eller äta ingefärsgodis. Tabletter med ingefära finns att köpa på apotek. Ingefärste: Skiva eller riv färsk ingefära grovt, ca 2 cm rotknöl (man kan låta skalet vara kvar, men tvätta av den först) och lägg i en kopp med varmt vatten.

Man kan göra ett örtte på en bitter ört, exempelvis malört (ta en nypa malört, häll på vatten som är ca 80 grader, låt dra en minut, sila av). Teet ska drickas varmt, utan sötningsmedel. Man kan också blanda i lite pepparmynta eller någon annan ört som man tycker om smaken på.

Du kan också gärna testa med att suga på en skiva citron eller dricka lite citronvatten, som kan dämpa kräkreflexer.

 

Mot diarré och magont

Mot diarréerna och framförallt magont kan det hjälpa att göra en kompress med kamomillte eller kamomillolja på magen.

Ett alternativ till kamomill är harsyra som finns som Oxalis-essens, -salva eller -olja.

Diarré anses dock vara funktionell, dvs. den gör att man blir av med magsjukan fortare.

Invärtes kan man använda kapslar med kol, Birkenkohle comp, mot diarré.

 

Utvärtes behandlingar

En kompress med kamomillte på magen kan lugna magen och hjälpa mot magont.

  1. Gör i ordning ca ½ liter kamomillte (teet ska vara något starkare än te som dricks. Ta 1 msk torkad kamomill som får dra ca 2-4 minuter under lock).
  2. Ta fram en bit bomullstyg (t.ex. en bit av ett gammalt lakan) som viks 2-3 gånger så det blir lagom stort för magen, en kökshandduk och en bred yllesjal som räcker runt kroppen.
  3. Häll teet i en skål och doppa det hopvikta tyget, som lagts i handduken och vrid ur.
  4. Lägg yllesjalen runt livet och lägg dig. Ta ur bomullskompressen ur handduken och lägg den direkt på magen så varmt som det går och att det känns behagligt, fäst med yllesjalen och lägg en varmvattenflaska ovanpå.
  5. Dra över dig en filt/täcke och vila i 30-45 min.

Kamomill (Matricaria recutita) finns också som olja – som man kan göra en oljekompress med.

 

Kompress med harsyra 

En kompress med harsyra (Oxalis acetosella) i form av Oxalis Essens (kutan lösning), på magen, kan vara hjälpsamt då den lugnar genom att verka kramplösande och värmande på mage och tarm:

  1. Ta fram en bit bomullstyg (t.ex. en bit av ett gammalt lakan) som viks 2-3 gånger så det blir lagom stort för magen och en bred yllesjal som räcker runt kroppen.
  2. Ta ca 4 dl kroppsvarmt vatten (inte över 40° C) i en skål och tillsätt 1 msk Oxalis-essens
  3. Doppa det hopvikta tyget i essensblandningen i skålen och vrid ur.
  4. Lägg yllesjalen runt livet och lägg dig. Lägg bomullskompressen direkt på magen, fäst med yllesjalen och lägg en varmvattenflaska ovanpå.
  5. Dra över dig en filt/täcke och vila i 30-45 min.

Harsyra (Oxalis acetosella) finns även som salva och som olja – som man kan göra en salv- eller oljekompress med.

 

Salvkompress vid magsjuka

En kompress salva med harsyra (Oxalis acetosella) på magen kan vara hjälpsamt. Harsyra finns även som kutan lösning och som olja.

Salvkompress: använd gärna ett bomullstyg, ex vis en bit av ett gammalt lakan och stryk på salvan ca 1-2 mm tjockt på en bit tyg som är dubbelvikt, kanterna lämnas fria. Man kan eventuellt värma salvkompressen till kroppstemperatur på t.ex. en värmeflaska, men den ska inte vara het utan bara varm så salvan inte smälter. Salvkompressen läggs direkt på huden och kan fästas med en sjal eller en bit bomullstyg som går runt livet och får ligga på så länge man önskar och det känns behagligt. Man kan använda samma kompress flera gånger och lite ny salva stryks på varje gång man vill använda den.

 

Oljekompress vid magsjuka

En kompress olja av kamomill (Matricaria recutita) eller harsyra (Oxalis acetosella) på magen kan vara hjälpsamt. Omslag kan även göras med kamomillte eller harsyra i form av kutan lösning och salva.

Oljekompress: är en varmare behandling. Man använder även här gärna ett bomullstyg ex vis en bit av ett gammalt lakan. För på oljan på en bit tyg genom att hålla det mot oljeflaskan och upprepade gånger vända det hela så oljan kommer på olika ställen på tyget. Lägg oljekompressen i en plastpåse och värm den med hjälp av en värmeflaska. Tar ut oljekompressen ur plastpåsen och lägg den direkt på huden med en bit ylletyg ovanpå. Fäst med en sjal som går runt livet eller låt lämpligt klädesplagg hålla den på plats.(eller så räcker det med åtsittande byxor.) Låt kompressen ligga på så länge som önskas och det känns behagligt. Kompressen kan användas flera gånger och lite ny olja förs på varje gång man vill använda den.

Som alternativ kan man smörja in oljan på magen, men försiktigt för ibland blir beröringen en för kraftig stimulans och då fungerar omslagen bättre.

 

Om Hjälpsamt

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

 

Läs även

Ursula Flatters
Läkare