I Socialstyrelsens beslut nyligen om riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom är det främst psykofarmaka, hjärnstimulering och KBT som förespråkas, medan andra evidensbaserade metoder marginaliseras. Psykoterapicentrum anser att personerna bakom beslutet är jäviga och anmäler nu Socialstyrelsen till Förvaltningsrätten.

Psykoterapicentrum anser att riktlinjerna medför skada för patienter genom att de begränsar tillgången till terapi för barn, ungdomar och vuxna, samt begränsar vårdens tillgänglighet och mångfald, utan vetenskapligt stöd.

Socialstyrelsens olika nationella riktlinjer är rekommendationer och har stor betydelse för vilken vård vi får, eller inte får. Det här påverkar i praktiken patienternas valfrihet i vården. Visserligen har varje enskild patient enligt patientlagen rätt att i samråd med behandlande läkare välja mellan de olika behandlingar som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Men enligt Socialstyrelsen är det också så att riktlinjerna ger vissa behandlingar högre prioritet än andra och att det rimligen leder till ökat fokus och mer resurser till dessa behandlingar på bekostnad av andra.

Jäv och brist på saklighet

De nya riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom är partiska, enligt Psykoterapicentrum. Man menar att i arbetet med riktlinjerna har Socialstyrelsen valt att utse en ledningsgrupp med enbart kunskap om biomedicinska metoder (psykofarmaka, hjärnstimulering) och KBT. Forskare med kunskap om annan psykoterapi, som psykodynamisk terapi, gavs inget inflytande. Psykoterapicentrum menar också att det finns påvisat betydande jäv hos flera personer i ledningsgruppen, genom bland annat koppling till olika företag som producerar och säljer psykofarmaka respektive KBT-behandling till sjukvården.

”Det är uppenbart att riktlinjer och prioriteringar har beslutats utan stöd i oberoende och neutral kunskapsvärdering, men däremot till fördel för de särintressen som finns representerade i projektledningen”, skriver Psykoterapicentrum.

Man pekar också på att Socialstyrelsens slutsatser avviker från hur internationell forskning tolkas i andra länders riktlinjer och att riktlinjerna utan saklig grund leder till en betydligt snävare och mer begränsad vård än i andra jämförbara länder.

– När jag talar med kollegor utomlands har jag svårt att förklara situationen i Sverige. De förstår inte hur Socialstyrelsen kunde dra sådana slutsatser med tanke på forskningsläget. De nya riktlinjerna innebär en rejäl försämring för patienterna, de som lider kommer inte att få den hjälp de behöver, ingen behandling funkar för alla, säger Stephan Hau till Psykologtidningen.

Han är professor i klinisk psykologi och styrelseledamot i Psykoterapicentrum. Han menar också att den här typen av jäv aldrig hade släppts igenom i exempelvis Tyskland, där de som företräder vissa behandlingar eller har kontakt med vissa läkemedelsbolag helt enkelt inte får vara med och rösta.

Det här är principiellt viktigt och intressant. En fråga som ligger nära till hands är: hur står det egentligen till med opartiskheten i den svenska sjukvårdens myndigheter? Ur internationellt perspektiv anses ju ofta den svenska hälso- och sjukvården vara mer ensidig än i många andra länder.

Psykoterapicentrum är en intresseförening som organiserar legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning. Det man nu begär är att Förvaltningsrätten upphäver Socialstyrelsens beslut om riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.