Förskrivningen av antidepressiva psykofarmaka till barn och ungdom har tredubblats på 10 år. Det som nu pågår är en medikalisering av barndomen och resultaten är helt oacceptabla, anser barn- och ungdomspsykiatern och tidigare överläkaren Göran Högberg.

Göran Högberg menar bland annat att man inte skiljer tillräckligt på stress och allvarlig sjukdom, och att man ger för mycket antidepressiva läkemedel som sällan fungerar, men som har allvarliga biverkningar och risker. Han anser att det behövs en betydligt större bredd av terapier för unga och ett särskilt fokus på dem som har svår psykiatrisk problematik.

Ökad medicinering feltolkas som ökad psykisk sjukdom

Göran Högberg har lång erfarenhet från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och är kritisk till den bild av ökad psykisk ohälsa som sprids och hur det här området hanteras, inte minst av myndigheterna.

– Socialstyrelsen hävdar att psykisk sjukdom ökar och utgår då ifrån hur mycket psykofarmaka som skrivs ut och antalet läkarbesök. Det här är vad politikerna får se, men detta är ju inte alls samma sak som att psykisk sjuklighet ökar. Istället är det så att allvarligare tillstånd, som exempelvis kronisk depression, idag ligger på ungefär samma nivå som tidigare, säger Göran Högberg.

En paradox är att i takt med att man idag skriver ut alltmer psykofarmaka, som följd av att nya riktlinjer från år 2010 är mer inriktade på mediciner, så tolkas det felaktigt som att den psykiska sjukligheten i sig ökar. Enligt Högberg är det främst Socialstyrelsen och Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri som lagt grunden för det han kallar en omfattande medikalisering av barndomen. Han menar att dagens riktlinjer för barn- och ungdomspsykiatrin är alldeles för smala och att de i stort sett innebär att man ska rekommendera antidepressiva läkemedel efter en kort tid av allmän rådgivning.

Dåliga resultat och allvarliga risker

Det här har fått negativa och allvarlig konsekvenser. Högberg pekar bland annat på en rapport från Socialstyrelsen från 2017, som visar hur det gått för ungdomar med den nya inriktningen i barn- och ungdomspsykiatrin, tio år efter att de fick diagnos. Här kan man exempelvis se att av pojkar 10-17 år med både depression och ångest hade 68 procent fått psykofarmaka. Men över fem procent av dem hade tagit sitt liv och tio procent hade försökt ta sitt liv – trots att de alltså varit under den rekommenderade behandlingen.

– Det här är fruktansvärt dåliga resultat. Men detta bara fortsätter och skälet är att man inte orkar se problemet. Istället sprider man en illusion av att man har en effektiv behandling. Men vi vet att antidepressiva till barn och unga har många biverkningar och att de även kan öka självmordsrisken. Vi vet också att de inte fungerar särskilt bra på varken unga eller äldre, säger Göran Högberg.

Han berättar att när man slår ihop forskning som gjorts kring detta visar det sig att för bara en av tio patienter har antidepressiva bättre effekt än sockerpiller. Man ska alltså medicinera tio patienter för att få bättre effekt på en enda patient. Samtidigt finns det stora brister i rapportering av biverkningar, menar Göran Högberg.

– Det ingår inte något strukturerat biverkansprotokoll med uppföljning i journalsystemen. Man underlåter exempelvis att rapportera nya självmordsförsök som biverkningar. Landstingen, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket tar här inte sitt ansvar för patientsäkerheten. Detta är något som behöver förbättras med en aktiv biverkansrapportering.

Påverkar känsliga system hos unga

Det finns, särskilt för de unga, flera negativa sidor med att använda antidepressiva, menar Högberg.

– Ett barns hjärna utvecklas och förändras under tonåren utifrån vad man upplever. Det sker en ombyggnad och tillväxt av hjärnan och detta påverkas av läkemedelssubstanser, precis som exempelvis alkohol och cannabis. Det här är ett känsligt system och därför bör man vara särskilt försiktig med att medicinera barn. Det man gör idag är egentligen ett jätteexperiment med barnen.

Antidepressiva påverkar, enligt Göran Högberg, väldigt många system i kroppen, och förändrar exempelvis humör. De kan ge mindre ångest, men man blir också avstängd från sina känslor och känner mindre glädje. Antidepressiva påverkar också sexualiteten negativt, och det är ett stort ingrepp i de ungas tillvaro. Högberg tycker även att det alltför mycket är de vuxna som via skattningar utifrån olika skalor bestämmer hur barnen mår, och att man inte tillräckligt tar hänsyn till vad de unga själva tycker och känner.

Gör som andra länder – satsa på flera olika terapier

– Trots dåliga resultat fortsätter man med lång medicinering. Inriktningen blir att hitta rätt medicin, man byter preparat och byter diagnoser. Det tar på krafterna och många äter psykofarmaka under hela sin tonårstid. Man skulle istället behöva ändra i livsförhållandena för de unga och satsa på flera olika typer av terapier. Exempelvis mer samtalsinriktade terapier, mer skapande och kreativitetsutvecklande terapier, mer lekterapier, mer nätverkande, mer familjeterapi osv.

Göran Högberg menar att det finns många metoder som fungerar i övriga Europa och att dessa också borde fungera i vårt land. I exempelvis Norge kan man välja medicinfri behandling. Men i Sverige är vården monopolistisk, säger Högberg – alla ska göra på samma sätt. Han anser att ett grundproblem är att barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige inte har satsat tillräckligt på en bred utveckling av psykoterapier och att man i riktlinjerna har för snäva tolkningar av vad som hjälper. Vad som hjälper är ju dessutom individuellt. Men att utveckla terapier är svårt i vårt land eftersom alla här ska följa samma smala riktlinjer.

Göran Högberg berättar att många med svårare depressioner och ångest i tidiga år blir bra av sig själva med hjälp av olika behandlingar, medan cirka 20 procent av dessa blir sämre över tid.

– Det är mycket viktigt att definiera de svåra fallen tidigt och sedan ge bra behandling utifrån ett bredare utbud av metoder. Det är kärnan i detta. Då kan man förebygga psykisk sjukdom senare i livet.

Han betonar också betydelsen av trygghet i de ungas arbetsmiljö – skolan – där exempelvis personliga samtal med lärare kan vara livsavgörande. Han anser också att man bör lagstifta om att det ska finnas tillräckligt med skolsköterskor och kuratorer och annan elevhälsopersonal i skolan. Mycket viktigt är förstås också att föräldrar åstadkommer trygg samtalstid med sina barn.

När det gäller de dåliga resultaten av psykofarmaka som du pekar på i Socialstyrelsens egna rapport – hur skulle resultaten se ut om man drar ner på förskrivningarna av psykofarmaka?

– Det kan man idag inte veta. Men man kan utifrån Socialstyrelsens siffror dra slutsatsen att den behandling som finns i riktlinjerna inte verkar fungera särskilt bra.

– Medikaliseringen inom barn- och ungdomspsykiatrin fortsätter och blir idag bara värre, säger Göran Högberg.

Pollenallergi kan orsaka röda kliande ögon, nästäppa, upprepade nysningar och rinnsnuva, orsakade av att slemhinnorna överreagerar på ett ämne i omgivningen som exempelvis trädpollen, gräspollen, husdjur, kvalster, blommor eller mögel.

OBS! Om halsen svullnar upp eller om du får andningsbesvär måste du söka läkarvård.

Om du har en allergi så startar kontakten med det ämne du allergisk emot en inflammatorisk process. Hjälpsamt ger dig råd om vad du kan göra för att lindra symtomen. Råden kan användas vid pollenallergi och även prövas vid andra allergier.

En snabb åtgärd:

Lägg en skiva citron på tungan vid besvär i ögon eller näsa.

OBS! Om reaktionen är så kraftig att halsen svullnar och du får besvär att andas är det viktigt att du söker läkarvård!
I väntan på läkare, eller på väg till läkare, kan du prova att suga på en bit citron eller suga på en isbit. Dessa åtgärder verkar sammandragande i slemhinnorna.

Handbad med citron

Med ett citronhandbad kan reaktionen i den akuta fasen dämpas.

1. Fyll ett handfat eller annan behållare med behagligt varmt vatten – handbad kan vara tillräckligt, men för kraftigare verkan bör vattnet räcka upp över armbågarna.
2. Ta en rengjord citron. Dela citronen under vattnet och skär i skalet runtom, så att den eteriska oljan frigörs. Pressa sedan ut citronens saft i vattnet. Använd helst en ekologisk citron, annars använd endast citronsaften.
3. Sitt med armarna i citronbadet i ca 15 minuter.
4. Torka armarna och sätt på en tröja. Ta gärna en vilopaus efteråt om du har möjlighet.

Ögonskölj och ögondroppar

Skölj ögonen med koksaltlösning om de kliar.
Du kan antingen köpa en färdig koksaltlösning eller tillreda en själv (1 kryddmått salt till 1 dl kokande vatten som får svalna till rumstemperatur).
Ta ett litet glas eller en anpassad ögonsköljningskopp och skölj ögonen genom att hålla glaset med vattnet in mot ögat och luta huvudet bakåt så att vattnet kommer åt att skölja ögat.

Färdiga ögondroppar som innehåller koksaltlösning eller ögontröst (Euphrasia officinalis) kan lindra symptomen.

Nässkölj och nässpray

Skölj näsan med koksaltlösning för att rengöra och återfukta nässlemhinnan. Det har också har en avsvällande effekt genom att dra ut vätska ur nässlemhinnan.

Du kan antingen köpa en färdig koksaltlösning eller tillreda en själv (1 kryddmått salt till 1 dl kokande vatten som får svalna till rumstemperatur).

Skölj näsan genom att använda en spruta, speciella nässköljare finns att köpa. Luta huvudet något framåt och åt motsatt sida än den du sprutar in saltlösningen i så att det rinner ut ur den andra näsborren eller följ anvisningar i förpackningen.

Det finns även nässprayer med olika salthalt att köpa.

Färdig nässpray som innehåller Aloe vera och koksaltlösning är vårdande för nässlemhinnan.

Färdig nässpray som innehåller en kombination av citron (Citrus x limon) och kvitten (Cydonia oblonga) kan minska symptomen men även motverka att symptomen uppstår.

Nässpray som bildar en skyddande barriär mot pollen på nässlemhinnan med exempelvis cellulosapulver. Om du vill kombinera med en annan nässpray, tänk på att använda barriärsprayen sist, så att effekten av den andra inte förhindras.

Adrenerga nässprayer är avsvällande, men kan ge biverkningar och ett läkemedelsberoende. Om du vill använda adrenerga nässprayer ska de generellt inte användas längre än 10 dagar. Du kan också pröva med en svagare styrka anpassade för barn och se om det räcker.

Förebyggande åtgärder

Ät en citronskiva strax före varje måltid. När du äter citron i samband med en måltid minskas citronens angrepp på tandemaljen.

Vårda immunsystemet genom att tillföra tarmen bakteriekulturer (probiotika), exemelvis i form av mjölksyrade grönsaker (som surkål), syrade mjölkprodukter och andra livsmedel med levande bakteriekulturer.

Gör koncentrationsövningar, som meditation eller liknande. Genom att öva vår mentala förmåga kan vi stärka närvaron, vilket kan mildra symptomen.

Undvik pollen genom att följa pollenprognosen. Vädra när pollennivåerna är som lägst – ofta tidigt på morgonen. Duscha och tvätta håret innan du går och lägger dig på kvällen. Ta inte in växter som kan ge dig besvär. Ta av ytterkläderna när du varit ute.

Ta reda på vilka födoämnen som kan ge korsallergi och undvik de som du får en reaktion.

Om Hjälpsamt: 

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

Vägen tillbaka till arbetslivet är ofta lång för den som drabbats av sjukdom på grund av smärta eller stress. Andelen av dessa patienter som är sjukskrivna minskar dock både efter konventionell landstingsvård och integrativ vård vid Vidarkliniken. Det visar en nypublicerad studie som följde ca 1800 patienter i fyra år.

Kroniska smärt- och stresstillstånd innebär ett stort lidande för individen och ett ansenligt inkomstbortfall för samhället. Patienter med dessa tillstånd genomgår också ofta sjukskrivningar som kan bli långvariga. Forskarna försöker förstå de bakomliggande processerna för att förbättra vård, rehabilitering och arbetsliv, så att fler kan återgå i arbete, helt eller delvis.

Omkring 1800 patienter

Den aktuella studien omfattar totalt omkring 1800 patienter, mest kvinnor 20-49 år, som remitterats för smärta eller stress till Vidarkliniken eller vanlig vård. Sjukskrivningsdata hämtades från Försäkringskassans register. Närmare bestämt registrerades fyra olika kategorier av sjukskrivning:

• hel sjukskrivning med sjuk- och aktivitetsersättning
• hel sjukskrivning med antingen sjuk- och rehabpenning eller en kombination av sjuk och rehabpenning och sjuk- och aktivitetsersättning
• deltidssjukskrivning
• ingen sjukskrivning

Sjukskrivningstal jämfördes för patienterna vid fyra tidpunkter – ett år före remittering till integrativ eller vanlig vård, vid påbörjad vård samt ett och två år därefter.

– Det är unikt att följa patienterna över så lång tid som fyra år. De flesta tidigare studier av sjukskrivning har varit kortare, berättar Tobias Sundberg, en av forskarna bakom studien som genomförts under ledning av docent Torkel Falkenberg vid enheten för studier av integrativ vård, sektionen för omvårdnad, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Färre sjukskrivna i båda grupper

Sjukskrivningstalen sjönk i båda grupperna över tid, alltså för patienter remitterade till antingen konventionell landstingsvård eller integrativ vård.

Tobias Sundberg:

– Men det verkar generellt vara en lång väg tillbaka för patienter med dessa tillstånd. Andelen sjukskrivna patienter minskade gradvis över ett par års tid. Ingen av grupperna påvisade således någon ”quick fix” beträffande sjukskrivningar.

Vad minskningarna beror på går det bara att spekulera om när det gäller en tillbakablickande observationsstudie av det här slaget. Det kan vara en effekt av vården, men det kan också finnas andra mer systematiska eller tekniska orsaker såsom sjukdomarnas naturliga förlopp eller hantering och reglering av sjukskrivningar över tid.

Andra begränsningar i studien är avsaknaden av data om vårdbesök och behandlingsplaner, sjukdomens varaktighet och intensitet av smärta och stress, samt patienternas arbetssituation. Resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Studien är framför allt en första beskrivning av sjukskrivningstal som kan bidra med information till hypoteser och forskningsfrågor i framtida studier, betonar Tobias Sundberg.

Fler sjukskrivna i integrativ vård

Ett resultat från studien var att det var större andel sjukskrivna patienter i integrativ vård än i konventionell vård.

Tobias Sundberg:

– Det kan bero på att patienterna i integrativ vård hade mer långvariga tillstånd än patienterna i konventionell vård. Det är en intressant observation som vi rekommenderar att det forskas vidare på i framåtblickande kliniska studier. Vi saknade nämligen information om sjukdomsförlopp och sjukdomens varaktighet i den här tillbakablickande analysen.

Sjukskrivningsstudien viktigt kvitto

Tidigare observationsstudier av den integrativa vården vid Vidarkliniken har rapporterat att patienter tycks få bättre livskvalitet, högre självskattad hälsa, bättre levnadsvanor och minskat behov av vissa läkemedel.

Sjukskrivningsstudien bidrar till detta genom att beskriva en mer objektiv ”hård” markör som kan användas för att studera eventuella effekter av olika åtgärder i forskningssammanhang. Den positiva trenden med minskad andel sjukskrivna patienter över tid kan därför utgöra ett första viktigt kvitto, som pekar mot att både den integrativa vården och konventionell vård kan bidra till förändring i det avseendet.

Flera styrkor i studien

• Studien har flera styrkor. Hit hör att vi i den statistiska analysen och rapporteringen använt standardiserade metoder från Nationella registret över smärtrehabilitering och Försäkringskassan. Den antyder också värdet av att bygga in flera tidsmässiga observationspunkter i framtida studier.

• Detta är också en av de första studierna i världen som överhuvudtaget belyst integrativ vård och sjukskrivningstal. Därmed kan den bidra till att utveckla hypoteser och metodrekommendationer in i den vidare forskningen, vilket studien också diskuterar, avslutar Tobias Sundberg.

Forskningsrapporten ”Exploring sick leave in integrative care – retrospective observations and future study recommendations” publiceras i Journal of Alternative and Complementary Medicine.

Andra medförfattare är från Göteborgs universitet, Quality Stat AB, Umeå och University of Technology, Sydney, Australien. Studien har delfinansieriats av fristående forskningsstiftelser i Sverige, Finland, Holland och Tyskland.

Huvudvärk och migrän kan bero på spänning och stress – men kan också ha en lång rad andra orsaker, många av dem fysiska andra mer livsstilsrelaterade.
Är problemen återkommande kan det vara en god idé att se över vanor och vardagsrutiner. Här får du råd både om vad som kan ligga bakom och hur du kan behandla med egenvård – allt från svala kompresser till fotbad.

Råden på Hjälpsamt vill inspirera och tipsa om naturlig egenvård som bygger på lång erfarenhet. Här har vi valt ut råd som lämpar sig bäst för huvudvärk och migrän , det kan finnas fler som kan vara gynnsamma än som tas upp i texten.

Huvudvärk och migrän kan bero på exempelvis spänning och stress, men också på för mycket intryck eller för lite sömn. Även fel kroppsställning vid arbete, kraftig kroppslig ansträngning och synfel som inte upptäckts eller korrigerats kan orsaka huvudvärk och migrän, liksom för lite vätska. Mat kan ligga bakom huvudvärk och migrän – för lite, för mycket, eller sådant som du inte tål. Och naturligtvis kan även hormonförändringar, exempelvis vid mens, men också vid andra tillfällen, också orsaka besvären.

Är huvudvärken och migränen återkommande så kan det vara en god idé att se närmare på vanor och vardagliga rutiner. En rytmisk livsföring, med regelbundna måltider och tillräckligt med sömn, återhämtning och fysisk aktivitet, kan ge ett grundläggande stöd för att förebygga spänningshuvudvärk och även vissa former av migrän.
Ibland är för lite vätska orsaken till huvudvärk. Pröva därför att dricka rikligt med vatten och se om dina besvär minskar.

Invärtes kan följande medel användas:

Balsamischer Melissengeist (orala droppar) innehåller en blandning av utdrag ur flera växter, bland annat citronmeliss, och kan användas vid spänningshuvudvärk, men även vid migrän eller illamående vid huvudvärk.

Kephalodoron 5% (tabletter) innehåller mineralerna järn, svavel och kisel och kan användas vid återkommande huvudvärk och migrän som kommer exempelvis i samband med mens.

Massage: Lätt massage uppifrån och neråt på nacken och ryggen kan lindra, eventuellt med en olja, som lavendelolja eller arnikaolja.

Akupressur: Enligt akupressur kan du också testa att massera en punkt precis mellan fästet tummen och pekfingret. Greppa punkten mellan tummen och pekfingret och tryck med små cirkelrörelser i någon minut, byt sedan hand.

Kompress på pannan

Det kan vara hjälpsamt att lägga en kompress på pannan vid huvudvärk.
Du kan använda en av nedanstående i kompressen, beroende på vilken doft du tycker är mest behaglig:

– Arnika essens (kutan lösning), 1 tsk till 1 dl vatten.

– Citron, pressa saften ur en ½ citron i ca 2,5 dl vatten, temperaturen kan vara sval eller så att det känns behagligt.

– Lavendel badmjölk, 10 droppar-1 tsk till 1 dl vatten

Ta en bit bomullstyg (tvättlapp, kompress eller dylikt), doppa den i vattenlösningen, vrid ur, lägg den på pannan och lägg dig en stund att vila.
Spara lösningen så att du kan upprepa vid behov.

Fotbad med citron eller lavendel

Att använda citron eller lavendel i fotbad kan vara hjälpsamt vid huvudvärk.
Gör såhär:

1. Fyll en hink med cirka 25 liter behagligt varmt vatten och tillsätt citron. Ta en ekologiskt odlad citron, skär itu den under vattenytan och skär också i skalet så att de eteriska oljorna frigörs och tryck sedan ut citronsaften. Låt citronen simma i vattnet.
Alternativt kan lavendel användas istället, antingen 1 matsked lavendel badmjölk, som rörs runt i vattnet, eller ½ tsk lavendelolja, som skakas i exempelvis en glasburk med lika del hett vatten och sedan hälls i fotbadet.

2. Sätt dig bekvämt och sätt ner fötter och vader i hinken, om möjligt upp till under knäna. Använd en filt och/eller stor handduk att lägga om låren och över hinken. Sitt så länge det känns bra, ca 10-15 min. Du kan ha en kanna/termos med hett vatten och fylla på i badet om det känns kallt. Det kan öka effekten att höja vattentemperaturen så att det känns riktigt varmt.

3. Vila gärna en stund efteråt.

Fotbad med senap

Att använda senap i fotbad kan vara hjälpsamt vid huvudvärk och ibland vid migrän, pröva dig fram och se vad som passar dig!

OBS! Senap är en kraftfull substans som bränner och kan ge skador och sår på huden om man inte är försiktig!
Upprepa gärna senapsfotbad vid behov, men vänta tills huden har normaliserats igen.

1. Fyll en hink med ca 25 liter behagligt varmt vatten.

2. Ta 2 rågade msk senapspulver och rör ut det i lite ljummet vatten i en skål, häll sedan blandningen i badvattnet (ca 1 msk per 10 l vatten).

3. Sätt dig bekvämt och sätt ner fötter och vader i hinken, om möjligt upp till under knäna. Använd en filt och/eller stor handduk att lägga om låren och över hinken. Sitt så länge det känns bra, ca 10-15 min. Avsluta när det börjar brännas på lite på huden (då har den optimala effekten uppnåtts). Eventuell rodnaden som kan uppstå är ofarlig och försvinner efter ett tag.

4. Skölj av ben och fötter efter badet, torka och sätt på dig sockor.

5. Vila gärna en stund efteråt.

Senapsfotbad som kur vid migrän

För den som har återkommande migrän kan senapsfotbad under en tidsperiod som kur förebygga migränanfallen.
Gör i ordning fotbadet som ovan men i en lägre balja då det inte ska nå upp på vaden utan det är bara fötterna som ska badas.
Välj en tidpunkt på dagen som passar dig, morgon eller kväll, och upprepa fotbadet dagligen under en längre period, ca fyra veckor.
Ta sedan paus en vecka. Upplever du att det hjälper kan du upprepa kuren flera gånger med pauser emellan.

Om Hjälpsamt: 

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

Kultur håller människor friska och starka längre upp i åren.
Det visar en brittisk undersökning gjord över tio års tid på mer än 4500 män och kvinnor från 50-årsåldern och uppåt.

Studien har mätt ”frailty”, direkt översatt svaghet eller skörhet, och visar för första gången vetenskapligt att kulturella upplevelser och engagemang håller oss starka och därmed friska längre. Frailty –  svaghet – är förknippat med åldrande och sjukdom, specifikt kopplas åldersvaghet i studien till risk för fallolyckor, förvirring, varierande rörelsehandikapp, ökat vårdbehov och ökad användning av vårdinrättningar.

Studien är den första långtidsstudien i sitt slag och genomfördes av ELSA, The English Longitudinal Study of Ageing. Deltagarna var i genomsnitt strax över 64 år gamla väl fördelade mellan män och kvinnor, med en liten övervikt, 52,7 procent, för kvinnor.
Samtliga fick lista hur ofta de deltog i någon form av kulturell aktivitet – allt från att gå på bio till teater eller konserter, konstutställningar eller museibesök.

Svaren delades in i kategorierna aldrig, mindre än en gång om året, en eller två gånger per år och någon gång i kvartalet eller oftare.

Resultatet visade att 85 procent av deltagarna i undersökningen visserligen sökte sig till kulturella upplevelser, men bara 41 procent uppgav att de gjorde det minst någon gång i kvartalet eller oftare. Det är enligt studien så ofta som vi behöver kultur för att det ska ha en effekt på vår hälsa.

Studien visar nämligen entydigt att de som upplevde någon form av kultur flera gånger om året löpte lägre risk att utveckla åldersvaghet över tid. De höll sig helt enkelt piggare, friskare och löpte mindre risk för depression.

Forskarna i projektet har inget entydigt svar på varför kulturupplevelser har de här starka positiva effekterna, men pekar på tidigare studier som har visat att hälsoeffekter av kulturella engagemang sannolikt beror på en kombination av faktorer som minskad social isolering och minskad stress, men också att kulturbesöken bryter stillasittande vanor. Det finns också studier som tyder på att svårmätbara faktorer som känslomässiga uttryck och upplevelser och en känsla av mening och mål i tillvaron också spelar in.

Forskarna kommenterar resultaten i studien med konstaterandet att medan nya multihälsocenter diskuteras och uppfinns så finns de kulturella mötesplatserna redan på plats, med över 40.000 muséer i bara Europa, USA och Canada.
”Det kan argumenteras för att dessa platser för närvarande är en underutnyttjad resurs för den allmänna hälsan, och erbjuder stora utvecklingsmöjligheter för att stödja hälsan hos äldre vuxna, eftersom de erbjuder flera hälsofrämjande faktorer i kombination ett estetiskt innehåll som motiverar besökarna till engagemang.”

Studien rekommenderar till sist att framtida studier av interventioner för förändrat beteende fokuserar på att öka det kulturella engagemanget hos äldre vuxna, framför allt de som riskerar att utveckla åldersrelaterad svaghet.

Förkylningar orsakas nästan alltid av virus och brukar gå över av sig själv – men det finns mycket som du kan göra för att lindra symtomen.
Råden under rubriken Hjälpsamt vill inspirera och tipsa om naturlig egenvård som bygger på lång erfarenhet.
Här har vi valt ut råd som lämpar sig bäst för förkylningar med snuva, det kan finnas fler som kan vara gynnsamma än som tas upp i texten.

Värme och vila

I vila och värme arbetar immunsystemet bättre och kan ta hand om förkylningen, så att vila
och sova är bra som egenvård. Känn på fötterna då de ofta är kalla utan att det märks – sätt
på sockor eller tofflor, gärna i ull.

Mat och dryck

Drick ordentligt, gärna frukt- och grönsaksjuicer, annars kan snuva och slem bli segt och
svårt att bli av med. Ofta vill man inte äta stora och kraftiga måltider. Låt kroppen
få fokusera på att arbeta med förkylningen – ät det du vill ha och orkar, gärna frukt och
grönt. Tänk på att mjölkprodukter kan vara slembildande.

Fotbad

Fotbad kan lindra förkylningssymtom, som t.ex. huvudvärk, täppt näsa och täppta bihålor,
genom att verka avsvällande:

I fotbadet kan du använda:
– Citron, som är bra vid alla förkylningssymptom. Ta en ekologiskt odlad citron, skär itu den
under badvattnet och skär också i skalet så att de eteriska oljorna frigörs och tryck sedan ut
citronsaften.
– Tallbarrsbad eller granbarrsbad, som verkar värmande och ökar välbefinnandet samt är
välgörande för andningen.

1. Fyll en hink, ca 25 liter, med behagligt varmt vatten, blanda i en badtillsats.

2. Sätt dig bekvämt och sätt ner fötter och vader i hinken, om möjligt upp till under knäna.
Använd en filt och/eller en stor handduk att lägga om låren och över hinken. Sitt så länge det känns bra, ca 10-15 minuter. Du kan ha en kanna eller termos med hett vatten och fylla på i fotbadet om det känns kallt.

Låt fotbadet verka utan att sysselsätta dig med annat under tiden.

Inhalation

Vid besvär av snuva, täppthet eller lock för öronen kan du prova att göra en inhalation.

I ångbadet kan du använda något/några av följande:
– 1 msk kamomillblommor, som är inflammationshämmande och verkar lugnande på irriterande slemhinnor.
– 2-3 tsk pepparmyntsblad, som är kylande och därmed lindrande verkan på irriterade slemhinnor.
– 3-4 droppar eterisk pepparmyntsolja
– 3-5 droppar eterisk eukalyptusolja, som minskar svullnad i luftvägarna, antiseptisk.
– 3-5 droppar Oleum Basileum (en blandning av eteriska oljor).

1. Ta en värmetålig skål, ställ den på ett bord som du kan sitta bekvämt vid, häll i cirka 1 liter hett vatten och tillsätt örter eller eterisk olja.

2. Lägg en handduk över huvudet och skålen och andas in genom både mun och näsa. Sitt så länge du tycker det känns bra, eventuellt med pauser för att snyta dig.

3. Efteråt är det bra att inte gå ut direkt, vänta minst en timme.

Örtteer

Det bästa är att använda nybryggt te, speciellt vad gäller blomteer vars eteriska oljor är flyktiga och förändras efter en stund. Det märks tydligt när man jämför färg och arom i ett nybryggt te, med ett te som har stått några timmar.

Tillredning: I regel tas 1 tesked torkad ört till en kopp vatten. Häll kokhett vatten över örterna och låt dra eller sjuda under lock. Nedanstående dosering gäller för en kopp te:

Kamomill (Matricaria recutita) verkar sårläkande, inflammationshämmande och lugnande på irriterade slemhinnor.
Använd 1 tsk, låt dra 2-4 minuter.

Lindblom (Tilia cordata) är hosthämmande, kramplösande, motverkar förkylningar och feber.
Använd 1 tsk, låt dra 2-4 minuter.

Fläderblommor (Sambucus niger) används vid förkylning med feber. Svettavsöndringen aktiveras vilket kan sänka febern. Använd 1 tsk, låt dra 2-4 minuter.

Pepparmynta (Mentha x piperita) verkar kylande på irriterade slemhinnor och har en antiseptisk verkan.
Använd 1 tsk, låt dra 3-5 minuter.

Timjan (Thymus vulgaris) används vid hosta och minskad motståndskraft. Gör slemmet mer tunnflytande.
OBS: endast 1 knivsudd per kopp, låt dra 3-5 minuter.

Ingefära (Zingiber officinale) är mycket bra som förkylningste. Det stimulerar blodcirkulationen och är slemlösande och antiseptiskt.
Skala en bit färsk ingefära och skär i skivor, häll på kokande vatten. Låt dra 3-5 minuter.

Anis (Pimpinella anisum) lindrar vid hosta.
Använd 1 tsk, låt dra 3-5 minuter.

Örterna kan användas var för sig eller i valfri kombination.

Om Hjälpsamt: 

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

Den norska sjukvården har betydligt större möjligheter än den svenska att samarbeta med terapeuter som ger komplementära behandlingar. Ett viktigt steg i Norge var att olika yrkesgrupper i en bred utredning helt enkelt lärde sig mer om olika vårdformer och därefter kunde enas kring ett förslag till politikerna. Samarbetet i norsk sjukvård ger idag mer helhetssyn på patienten och gör att fler patienter lättare kan få rätt hjälp, anser Stina Helmersson som beskriver det norska exemplet i en ny bok.

Stina Helmersson är journalist, författare och föreläsare och boken hon nu släppt heter Hälsovinsten – den norska hälsovågen.

– Över hälften av befolkningarna i både Norge och Sverige använder redan komplementära vårdmetoder som massage, akupunktur, kiropraktik, mindfulness med mera. Jag vill visa att även den svenska sjukvården på ett patientsäkert sätt skulle kunna öppna upp mer för detta, ungefär som man gjort i Norge.

Stina Helmersson tycker det är anmärkningsvärt att man inom sjukvården i Sverige är så mycket mer försiktiga med detta. Hon pekar på att det finns väldigt stora folksjukdomar och kroniska sjukdomar som är utbredda folkhälsoproblem och där det finns väldigt mycket positivt att hämta från den komplementära medicinen.

Bredare samarbete tillåtet

En viktig skillnad mellan Sverige och Norge är, enligt Stina, att det enligt lag sedan 14 år tillbaka är tillåtet för norsk legitimerad sjukvårdspersonal att samarbeta med komplementära och alternativa terapeuter utan att riskera att bli av med sin yrkeslegitimation. Norsk sjukvårdspersonal kan också själva vidareutbilda sig inom komplementära metoder och använda den kunskapen. Men man måste samtidigt ha en öppenhet och kunna motivera vad man gör. Och har patienten någon allvarlig sjukdom ska terapeuter ha dialog med läkare om det. I Norge är komplementära behandlingar också ofta momsbefriade och avdragsgilla.

– Allt det här handlar om att stärka patienternas valfrihet och möjlighet att kombinera olika behandlingar. Då är det inte minst viktigt att man som läkare har ett hum om vad olika alternativ innebär, säger Stina Helmersson.

Mer direkt samarbete kring patienten

Hon berättar också att det i Norge visserligen fanns vissa farhågor om att en del patienter skulle undvika att söka vanlig sjukvård om komplementär medicin blir mer tillgänglig. Men hon menar att den oron efter några år har visat sig vara obefogad.

Stina Helmersson ger exempel på hur samarbetet i sjukvården idag kan se ut i delar av den norska primärvården. Det finns vårdcentraler som har många olika professioner, både skolmedicinska och komplementära. Förutom allmänläkare och sjuksköterskor kan det exempelvis finnas utbildade terapeuter inom akupunktur, kinesisk medicin, psykologisk expertis osv. De olika professionerna samarbetar och vet vad de andra kan.

– På en vårdcentral jag besökte tyckte alla att det var väldigt bra att man kunde samarbeta direkt på plats kring patienten. Det gav breda kunskaper och perspektiv på hälsa och det gick snabbare för patienten att få hjälp. Man kunde exempelvis först säkerställa att patienten inte har någon livsfarlig sjukdom för att sedan gå igenom livssituation, kost med mera och kanske börja med en lämplig komplementär behandling istället för att medicinera direkt. Om det inte var tillräckligt kunde man sätta in lite tyngre behandlingar, berättar Stina Helmersson.

Mer kunskaper ledde till enighet

För att sådant samarbete ska bli verklighet är det viktigt att olika vårdprofessioner och specialister vet någonting om vad andra specialister och terapeuter gör. Att Norge har fått en inställning och lagstiftning som är mer öppen till komplementär vård jämfört med Sverige beror delvis just på att man utbytt kunskaper.

På politisk nivå började det med att man ville möta den norska befolkningens önskemål om att få tillgång till komplementära behandlingar även inom den vanliga vården (vilket är ett önskemål som även finns i Sverige). En utredning tillsattes för att se hur man skulle öppna upp för detta. I utredningen fanns en kommitté med mycket stor bredd av vårdprofessionella och annan kompetens. Förutom läkare och sjuksköterskor var det specialister inom komplementära metoder, farmaceuter, forskare, antropologer, sociologer, statsvetare med flera. Till en början hade man inom kommittén mycket olika syn på sakfrågan.

– En viktig del i utredningen var att de här specialisterna även fick som uppgift att sätta sig in i de olika områden som de själva inte var insatta i. Det hela blev lite av en utbildning och detta bidrog till att man kunde komma fram till ett nästan enhälligt förslag till Stortinget om hur man skulle öppna upp mer för komplementära metoder i vården. Bredden i den här kommittén var också viktig för att få fram en stabil lösning och lagstiftning, säger Stina Helmersson.

Mer kunskaper är tydligen en väg framåt när det gäller att åstadkomma bredare samarbete i sjukvården. Stina menar att det finns många inom skolmedicinen som är öppna för att ta till sig kunskaper från den komplementära medicinen, medan andra är mer kunskapsresistenta. Hon tror att det tidigare inte har varit så stor skillnad på hur sjukvårdspersonalen i Norge och Sverige sett på detta. Men efter utredningen och lagstiftningen år 2004 blev fler i Norge positiva, och många som redan tidigare varit positiva kunde öppet visa det.

Krav som gynnar läkemedelsindustrin

– Att det, trots stora likheter i övrigt, finns betydande skillnader mellan Norge och Sverige när det gäller komplementär vård tror jag har flera orsaker. Delvis kan det bero på vilka personer som har fattat besluten och vad de har för inriktning. Sådana strukturer är inte så lätta att se, säger Stina Helmersson.

Vinjar Fønnebø är en norsk professor i förebyggande medicin med bland annat WHO-uppdrag och är en av många som intervjuas i Stina Helmerssons bok. Han säger att man i Norge tolkar lagtexten mer öppet än man hittills gjort i Sverige och att det svenska motståndet mot alternativ medicin påminner om debatten man hade i Norge för 25 år sedan. Som bakgrund pekar han också på att framhävandet av den evidensbaserade medicinen och dess krav på bland annat blindtester från början var en sund reaktion och rörelse som uppstod på 1970-talet. Men detta har utvecklats till något som i vissa länder helt har tagit över styrningen av all medicin och behandling. Kontroller och studier läggs upp på ett sätt som framför allt passar för att undersöka skolmedicinens läkemedel och det har i sin tur, enligt Vinjar Fønnebø, främst gynnat läkemedelsindustrin. Han menar att det är väldigt få aktörer som har resurser att åstadkomma godkända randomiserade studier och han anser att man noga måste tänka igenom hur icke-farmakologiska behandlingar kan utforskas och värderas på ett sätt som tillfredsställer kraven på dokumentation.

Stina Helmersson konstaterar att det finns ett behov av olika former av terapier och behandlingar för kropp och själ. Hon anser att ett bredare samarbete och mer helhetssyn på hälsa inom den svenska sjukvården skulle få positiva effekter på både folkhälsan och samhällsekonomin. Hon tror också att det skulle kännas mer meningsfullt för de som arbetar i vården.

– Inom svensk sjukvård behöver vi öppna upp mer och inte vara så rädda för komplementära och traditionella metoder, som ju är stora i världen sedan länge. Sjukvårdspolitiker och sjukvårdspersonal behöver lära sig mer om det, och komplementära terapeuter behöver lära sig mer om skolmedicin. Det gäller att vara öppen och lite fri från sina egna övertygelser och åtminstone se sig omkring på hälso- och sjukvårdsområdet, säger Stina Helmersson.

Fotnot. Ljusakupunktur (stora bilden) med ultraviolett ljus (singulett oxygen), utvecklades av svenske forskaren Tony van der Valk i Göteborg under 1980-1990-talen. Metoden användes av bland andra den norske läkaren Vilhelm Schjelderup (som startade Norska läkares förening för akupunktur 1980). Schjelderup genomförde en forskningsstudie på 130 astmasjuka barn som inte fick hjälp inom ramarna för den skolmedicinska sjukvården. Schjelderup presenterade sin studie med mycket goda resultat – hela 80 procent av barnen blev helt bra eller betydligt bättre – vid en läkarkongress i Edinburgh 2002. Numera använder bl a terapeuten och akupunktören Susan Thorkildsen ljusakupunktur vid sin klinik i Oslo.

Patienter har alltmer förvandlats från subjekt till objekt och läkararbetet har blivit mer instrumentellt, anser överläkare Herman Holm i en debattartikel i Dagens Medicin. Han pekar på att mötet mellan läkare och patient inte sällan sker via olika frågeformulär och att patienten som människa hamnar i bakgrunden. I artikeln lyfter han fram ett skrämmande exempel på denna utveckling.

Det gäller en enkät till 6000 läkare, från Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Karolinska Institutet, där man undersöker läkares uppfattning om patienter som är aktuella för sjukersättning. Här finns en beskrivning av en påhittad patient som läkarna ska bedöma, men som helt tycks sakna patientens perspektiv. Enligt Herman Holm skulle det hela kunna handla om en veterinär­medicinsk beskrivning av en deprimerad, krävande och aggressiv hund.

Den knapphändiga beskrivningen av patienten ”Johanna 47 år” som har återkommande depressioner innehåller en historia av sjukhusvistelser, medicinering, ETC-behandling (el-behandling), biverkningar, sjukskrivning, arbetsförmedling osv. En pikant detalj i beskrivningen är att ”Johanna i sitt sätt kan vara krävande, oförskämd och ibland aggressiv”.

Men Herman Holm konstaterar här att vad patienten själv vill och hur hon själv beskriver sin situation lyser med sin frånvaro, liksom grundläggande saker som vilket arbete hon haft, eventuella utlösande händelser, alkoholvanor, annan hälsa med mera. I formuläret tillfrågas läkarna ändå exempelvis om patienten borde ha sjukpenning, om de tror hon överdriver sina symptom, om de är självförvållade etc.

Herman Holm pekar på att det här visserligen inte är kliniskt arbete utan ett försök till kartläggning av läkares uppfattningar. Men han ifrågasätter hur det här ska kunna ge en relevant bild av läkarkårens åsikter. Det han tycker är mest obehagligt är att det är den objektiverade människosynen i beskrivningen av Johanna som är själva utgångspunkten.

I debattartikeln påminner Herman Holm om något som Hippokrates sagt:
”Det är viktigare att veta vilken slags människa som har en sjukdom, än vilken slags sjukdom en människa har.”

I det hela ser det ut som att vi har glömt hans fokus på människan.

I stort sett alla politiker säger att de vill ha in mer idéburna verksamheter i välfärden. Men i upphandlingar agerar man i praktiken ofta i motsatt riktning genom att fokusera för mycket på lägsta pris och för lite på kvalitet.

Ett vanligt mönster är att upphandlingar i landsting och kommuner är så fyrkantiga i sina krav att de ger för lite utrymme för de kvalitativa och idégrundade arbetssätt som ofta kännetecknar just de idéburna välfärdsverksamheterna.

En lång rad medlemsverksamheter inom Famna – Riksorganisationen för idéburen välfärd – riktar i ett öppet brev i Dagens Medicin en uppmaning och inbjudan till den delvis nya majoriteten i Stockholms Läns Landsting: ”Tappa inte bort den idéburna välfärden”.
Liknande budskap skulle troligen kunna riktas till de flesta landsting och kommuner i landet.

I våras frågade Famna lokalpolitiker i hela landet hur de tycker att den idéburna delen av välfärden ska utvecklas och fick då överväldigande positiva svar. Politikerna ansåg att den delen under kommande decenniet borde bli tio gånger större än idag. I flera andra sammanhang får man liknande positiva signaler. I exempelvis Stockholms Läns Landsting har det nya styret skrivit in i sitt program att man ska gynna idéburna aktörer i syfte att öka vårdutbudet, tillgängligheten och valfriheten.

Men Famna-medlemmarna säger i det öppna brevet att man är luttrade. Politiker från höger till vänster älskar att berätta att de vill ha idéburen välfärd, och det är i sig glädjande. Men sedan slutar det ändå ofta med att privata eller offentliga aktörer tar hand om verksamheten. Om mer idéburen välfärd ska bli verklighet krävs mer än ord, påpekar undertecknarna av brevet. I en konstruktiv ton bjuder man nu in landstingsledningen i Stockholm till samtal om hur den idéburna välfärden i länet ska öka med minst 50 procent under denna mandatperiod.

Den svenska sjukvården behöver utvecklas. Det behövs mer kunskaper om komplementär medicin, mer fokus på hela människan och större öppenhet för metoder och arbetssätt som är hälsoekonomiska, men som ännu i stort sett inte erbjuds till patienterna i vårt land. Det är några exempel på vad som kom fram under ett seminarium och panelsamtal nyligen med politiker i Stockholm Läns Landsting och en rad experter.

Seminariet ägde rum i Kulturhuset i Stockholm och leddes av Annika Dopping. Hon började med att konstatera att jämlik vård inte betyder samma vård åt alla, eftersom vi människor är olika. Många patienter frågar efter komplementär medicin, men för läkare i Sverige finns inga krav på kunskap om detta område och inte heller krav på kompetensutveckling generellt, vilket man har i många andra länder.

Komplementär medicin, eller integrativ medicin, bygger på en kombination av etablerad skolmedicin och beprövade, patientsäkra komplementära vårdformer. Exempelvis osteopati, naprapati, kiropraktik, massage, naturmedicin och akupunktur.

Del 1

Del 2

Stort patientintresse och bra resultat

Daniel Olsson, analytiker på Priority, berättade om en Novus-undersökning som visar att cirka 60 procent av läkarna i Sverige får frågor minst en gång i månaden från sina patienter om komplementär medicin. 65 procent tror att patienterna skulle uppskatta om de hade vidareutbildning om komplementär medicin, men lika stor andel av läkarna tror att deras kollegor och arbetsgivare har låg acceptans för komplementär medicin. Man uppfattar alltså stort intresse hos patienterna, men lågt intresse hos kollegor. Enligt en annan jämförande analys med länder som Tyskland, Frankrike och Schweiz har patienter i Sverige betydligt mindre frihet att välja inriktning i sin egen vård trots att vården kostar oss ungefär lika mycket via skatter eller obligatoriska socialförsäkringar.

När det gäller inställningen till komplementär medicin sa docenten och forskaren Torkel Falkenberg att det finns en del oinformerade skeptiker, men också okritiska entusiaster – och att båda grupperna kan vara lika svåra. Han menar att forskningen däremot ska ha en balanserad syn på detta. Mycket i vården handlar om omvårdnad, inte bara att bota sjukdomar, och man bör titta på och använda pragmatiska lösningar och inte bara randomiserade kliniska prövningar. I USA har alla stora sjukhus integrativa vårdavdelningar som erbjuder yoga, taktil massage med mera. Hälsoekonomin är en viktig fördel. Komplementär medicin är lönsamt på många håll och därför används det. Torkel Falkenberg berättade bland annat om en studie som visade att patienter till läkare som har kunskaper om komplementär medicin uppvisade upp till 30 procent lägre kostnader och även lägre dödlighet. Han pekade också på att det sker en stark utveckling inom komplementär medicin och att det gäller att hänga med i den.

Ett exempel på viktiga resultat som komplementär medicin kan bidra med har visat sig i omfattande svenska registerstudier som Torkel Falkenberg lett. Här jämfördes läkemedelsanvändningen för patientgrupper före och efter behandling hos Vidarkliniken (numera Vidar Rehab) respektive hos vårdgivare inom landstinget i Stockholm. För Vidarklinikens patienter minskade läkemedelsförskrivningarna kraftigt, medan den i stället ökade kraftigt för patienter i landstingets vård. Man såg liknande resultat för både smärtpatienter och patienter med kronisk stress.

Viktigt bli sedd som människa

Karin Björkegren Jones, författare och f.d. cancerpatient, berättade om sina erfarenheter från sjukvården, på ett sätt som berörde flera av politikerna på plats. Efter en tuff cancerbehandling fick hon bland annat hjärtsvikt och ordinerades då bara mer mediciner mot det. Hon är inte alls emot skolmedicin, men insåg risken för ytterligare biverkningar och hittade då andra vägar att själv bota sin hjärtsvikt. Hon berättade att ingen i vården pratade om biverkningar, eller livslust – att hon kände sig mycket ensam och minns varje hand som tog på henne. Det behövs hjälp med det psykologiska i en sådan här situation, men det får man inte, man blir inte sedd, menar Karin. Hon kom så småningom till Vidarkliniken för rehabilitering, vilket hon tycker var fantastiskt, och hon anser att det är fruktansvärt att den möjligheten har tagits bort för patienter i Stockholms län.

Linn Rönne, sjuksköterska på nuvarande Vidar Rehab och magister i folkhälsovetenskap, pekade på vikten av ett salutogent (hälsoinriktat) perspektiv på vården. Mycket handlar om omvårdnad, att bli sedd som människa, men miljön har också betydelse. Hon menar att det finns önskan från patienter om mer kompetens om komplementär medicin hos vårdpersonal. Det finns inget motsatsförhållande i detta. De här perspektiven är hörnstenar i vårdvetenskapen. Vårdande är också en färdighet man har som yrkesperson, en läkekonst där kunskaper och visdom vävs ihop. Linn Rönne pekar på vikten av att patienten blir sedd som fysisk, social och själslig människa. Och då behöver man finnas i en organisation som har förutsättningar att arbeta på det sättet. Det har alltid funnits efterfrågan på sådan vård, menar hon.

Rehnqvist kritiserade läkare och politiker

Efter att de flesta i politikerpanelen på olika sätt uttryckt att bemötandet av patienterna etc är viktigt, påpekade Nina Rehnqvist, professor och f.d. ordförande i SBU, att allt detta om att vi ska bry oss om människan egentligen står i Hälso- och sjukvårdslagen. Hon sa här också att hon är besviken på läkarna. Legitimation innebär ett personligt ansvar – om man ska följa lagen ska man ta reda på patientens behov. Men mycket fokus ligger på att följa systemet med ”pinnar” istället för att se hur det går för patienten.

Nina Rehnqvist riktade också kritik mot politikerna: Politiker ska följa upp vad de får för pengarna, men ni har inte varit tillräckligt bra på det – ni frågar om pengarna, men ni frågar inte om kvalitet. Det handlar här både om hårda mått och hur patienterna mår, sa hon. Hon pekade också på möjligheten att ge skräddarsydda mediciner och råd. Läkekonsten finns fortfarande. Och det finns inget bra skäl att inte kräva kompetensutveckling av läkare. Nina Rehnqvist sa att det inte får fortsätta vara som det är i vården idag, och att det är bråttom. Man behöver ge vården mer frihet. Man ska vara överens om vart man ska komma och följa upp det. Ha en plan för varje patient, och om patienten och vården är oense får man kalla in någon som kan avgöra tvistefrågan. Om man har den typen av kommunikation går allt mycket smidigare.
Politikerna kan kräva det här, menar hon.

Mer förebyggande vård

Ralf Sundberg, docent och ordförande för Läkarföreningen för integrativ medicin, gav även han några råd till sjukvårdspolitikerna. Gårdagens sjukvård handlade om skador och infektioner etc, men vi är nu i en ny fas av metabola syndrom, diabetes, högt blodtryck med mera. Politiker behöver tänka mer på preventiv medicin. Bland annat behövs bättre råd till folk om vad som är bra nutrition, och då inte de råd som Livsmedelsverket ger, som han menar gör detta på uppdrag av industrin (via finansiering från industrin / reds anm). Ralf Sundberg har tidigare även skrivit en bok om forskningsfusk inom kost- och läkemedelsindustrin och gav på seminariet exempel kring effekter av läkemedel. Bland annat att många läkemedel har effekt på bara 1 av 100 människor och att alltför många därför medicineras utan verkan. Han pekade också på hur man inte är tydliga med skillnaden mellan absolut och relativ riskminskning som ett läkemedel ger. En risk som minskar från 1,4 procent till 1 procent kan framställas som en 40-procentig riskminskning. Han tog också upp läkemedelsgruppen statiner som de flesta läkare har stort förtroende för, men som enligt forskning inte reducerar dödligheten av infarkter.

Peter Martin, läkare och grundare av FunMed AB, talade om funktionsmedicin där man fokuserar på de underliggande orsakerna till sjukdom och ohälsa. Han beskrev dagens vårdparadigm som ”one ill – one pill”, exempelvis högt blodtryck = en medicin. Men 85 procent är epigenetik – dvs hur vi lever kan förklara sjukdomarna. Han menar att mag-tarmkanalerna är det viktigaste, och att vi har glömt bort det. Där sitter 75 procent av immunförsvaret. Peter Martin pekade på att läkare inte kan någonting om nutrition och att sjukvårdssystemet är fullständigt underpresterande för kroniska sjukdomar. Inom funktionsmedicinen ser man kroppen som ett komplext integrerat nätverk och arbetssättet blir också förebyggande mot sjukdom. Prevention menar han är den stora bristen i den konventionella sjukvården. Han tror att funktionsmedicin kommer att slå igenom snabbt och om vi inte gör något kring det i vården kommer folk att söka sig till detta i andra länder. Peter Martin tror att vi kan få världens friskaste befolkning i Sverige om vi får fart på funktionsmedicin.

Det är dags att släppa prestigen och rädslan inom vården, sa Therese Leijonhufvud, som är produktchef sjukvård på försäkringsbolaget Euro Accident. Hon menar att människor är olika och för att kunna personanpassa lösningar behöver man lyfta blicken. Det finns en massa olika modeller för att gå framåt och för att må bra, men det är väldigt få som tittar på helheten och grundorsaker. Försäkringsbolaget har många olika kompetenser i sitt nätverk och eftersom bolaget själva bestämmer hur man ska arbeta kan man se pragmatiskt på det hela. Therese Leijonhufvud pekar på att ohälsa kostar i smärta och lidande, men också att det kostar för försäkringsbolaget, för arbetsgivare och för Sverige. Det hon önskar av den svenska vården framöver är att man öppnar upp och ser vad som finns och vad som fungerar.

Så här sa politikerna

De flesta sjukvårdspolitikerna i panelen verkade ta till sig av det man fick höra från experter, profession och patient kring komplementär medicin. De flesta uttryckte att det finns behov av att förbättra vården och att det är viktigt att vårdpersonal har mer kunskaper om komplementär medicin. Politikerna visade ett positivt lyssnande, men de var också försiktiga i sina uttalanden. Det parti i Stockholms Läns Landsting som brukar uttrycka mest öppen inställning till komplementär medicin är Miljöpartiet.

Här följer korta, redigerade axplock av vad respektive politiker sa vid olika tillfällen under seminariets gång (texten nedan ska inte tolkas som citat):

Landstingsråd Marie Ljungberg Schött (M):
Det är viktigt att vara delaktig i forskningen om komplementär medicin. Det ska fungera för patienten, sedan ska det passa in i våra system. Det finns mycket vi skulle kunna göra bättre. Jag tycker vi har bra vård, men vi ska bejaka möjligheter att utveckla sjukvården. Jag lyssnar mycket på forskare om att se helheten. Vi behöver få psykiatrin och resten av vården att fungera bättre ihop.

Landstingsråd Gustav Hemming (C):
Med den här typen av resultat (se Torkel Falkenberg studie ovan) har man en viss evidens. Det är viktigare att en metod fungerar än varför den fungerar. Människor är individer och det finns ett starkt samspel där. Vi har stora utmaningar i vården, det finns en attitydutmaning och det handlar om att lära och systematisera och även tillåta en mångfald. Resursfrågan är också viktig. Det finns metoder som fungerar,men som är svåra att få fram i vården. Vi politiker har ansvar för att våra förvaltningar har kompetens att avgör sådant.

Oppositionslandstingsråd Dag Larsson (S):
Det finns behov av kompetensutveckling hos professionen. Svensk sjukvård har bra resultat internationellt sett, men är usel på bemötande. Vi har en stor demografisk utmaning, pressad personal tvingas ofta ta till dåliga lösningar. Det är ett vårdsystem som behöver reformeras. Jag är orolig för utmaningarna vi står inför. Om vi bara betalar för läkemedel etc kommer det inte fungera. Vi måste betala för förebyggande insatser för att klara detta. Hälso- och sjukvård ska inte bara handla om att skriva ut medicin. Skolmedicinen måste självklart utvecklas och samtidigt ha stora krav gentemot både kvacksalvare och läkemedelsindustrin.

Oppositionslandstingsråd Susanne Nordling (MP)
Att vårdpersonal har kunskaper om komplementär medicin är viktigt. Det blir patientsäkert. Idag har vi mycket kroniska sjukdomar, det behövs mer personcentrerad sjukvård och då påverkas förutsättningarna för vården. Vi bör bejaka det friska i människan. Den psykiska hälsan får ofta stå tillbaka för den fysiska idag, där finns utvecklingspotential. Vi kan inte bränna ut planeten och inte heller människor. Vi (MP) vill hitta olika möjligheter för avtalsformer, just nu är detta för strömlinjeformat. Vi vill öppna för vårdverksamheter med värdegrund för att läka människor.

Catarina Wahlgren (V):
Det är viktigt med kunskaper om komplementär medicin. Jag har hört mycket positivt om Vidarkliniken/Vidar Rehab från patienter, men det i sig räcker inte för politiska beslut. Siffror om exempelvis minskad läkemedelsanvändning osv (se Torkel Falkenbergs studie ovan) är viktiga. Det behövs mer jämställd vård med kvinnors perspektiv. Vidarkliniken/Vidar Rehab kan vara bra för många och vi kan behöva ta till oss det i landstinget.

Dan Kareliusson (SD):
Komplementär vård är mer accepterat i andra länder. Det behövs mer information och utbildning om detta inom professionen. Helheten hos människan är det avgörande, där har vi i landstinget problem jämfört med exempelvis Vidarkliniken/Vidar Rehab. Bara det att patienter får byta läkare så ofta är illa. Omhändertagandet är avgörande, vi brister där, det handlar om kropp och själ. Vården har också en stressig situation.

Margaretha Åkerberg (KD): 
Kunskaper om komplementär medicin behövs. Jag är öppen för de här diskussionerna. Forskning är viktigt. Medmänsklighet har också stor betydelse. Jag efterlyser resultat. Vi borde ta kvalitetsregister mer ad notam.

Jan Liliemark (L):
Som politiker kan vi inte ta ställning till varje form av terapi. Det är viktigt att använda skattepengarna på bästa sätt och vi måste prioritera hårt i framtiden pga en demografisk tsunami som är på väg. Det är glädjande att det kommer studier inom komplementär medicin, men vi politiker kan inte bedöma dessa. Det måste andra göra. Psykosocialt omhändertagande är viktigt, där finns det förbättringsutrymme i sjukvården.