18 september, 2018

Utan kalhyggen och monokulturer får vi mindre sårbara skogar

Sommarens katastrofala skogsbränder är inte bara en väckarklocka i klimatfrågan. De påminner oss återigen om att dagens granplantage och monokulturer i skogen är känsligare för både bränder och andra påfrestningar, jämfört med mer naturlig blandskog. Det är ytterligare ett av många skäl att börja ställa om från konventionellt kalhyggesskogsbruk till ekosystembaserat skogsbruk, menar skogsexperten Mikael Karlsson. …

LÄS MER

Sommarens katastrofala skogsbränder är inte bara en väckarklocka i klimatfrågan. De påminner oss återigen om att dagens granplantage och monokulturer i skogen är känsligare för både bränder och andra påfrestningar, jämfört med mer naturlig blandskog. Det är ytterligare ett av många skäl att börja ställa om från konventionellt kalhyggesskogsbruk till ekosystembaserat skogsbruk, menar skogsexperten Mikael Karlsson.

Skogsbruk baserat på monokulturer och kalhyggen dominerar stort i svenska skogar idag – men nu ökar intresset gradvis för ekosystembaserat skogsbruk helt utan kalhyggen. Det är ett annat sätt att bedriva skogsbruk där naturen själv optimerar genom att se till att de träd som växter på varje plats är just de träd som passar bäst just där. Och då blir det inte granplantage eller andra monokulturer, utan naturliga blandskogar med en naturlig biologisk mångfald som är väldigt viktig.

I ekosystembaserat skogsbruk brukar man skogen – samtidigt som man har skogen kvar. Det finns en mängd fördelar med den typen av skogsbruk både för skogsägare och andra som nyttjar skogarna, miljömässiga men också ekonomiska.

Tål mer påfrestningar

En av fördelarna med ekosystembaserat skogsbruk är att naturliga blandskogar har större resiliens. De är mer motståndskraftiga mot en rad störningar och kan återhämta sig bättre, jämfört med monokulturer med i stort sett enbart träd av samma trädslag och i samma storlek och ålder. Det handlar om påtagliga och allvarliga risker som bränder, torka, stormskador, insektsangrepp, rotröta och minskad biologisk mångfald.

– Med kalhyggen och ensidiga trädplantage gör man naturen mer sårbar. Däremot ett ekosystembaserat skogsbruk, där skogen finns kvar, ger bland annat skydd för nya trädplantor som kommer upp och även för andra växter och djur. Ett kalhygge är mer exponerat och en av konsekvenserna av det är att det lättare torkar ut, säger Mikael Karlsson.

Mindre brandrisk

Han pekar på att begränsade bränder egentligen är en naturlig del av skogsekosystemet, särskilt i mellersta och norra Sverige. Det som avgör hur lätt en skog brinner är tillgången på brännbart material på marken och i trädkronorna. Med mer lövträd i skogen sprids inte elden lika lätt via trädkronorna. I en blandskog finns det dessutom träd kvar även efter en brand, exempelvis äldre tallar.

På kalhyggen blir det under några år stark solbelysning och mycket gräsväxt, vilket enligt Mikael skapar förutsättningar för eldstormar. Han berättar att vi i Sverige hugger cirka 200.000 hektar skog varje år, vilket betyder att stora arealer är just den typen av exponerade marker. I ekosystembaserat skogsbruk utan kalhyggen är skogarna tätare, vilket gör att det växer mindre gräs och ris på marken. På många marker brinner då skogen inte lika lätt.

 

"Ekosystembaserat skogsbruk är egentligen det enklaste som finns. Naturen jobbar dygnet runt, året runt."

 

Det är också ett välkänt faktum att monokulturer i skogen är känsligare för både rotröta och insektsangrepp och att en skog med mångfald av trädslag har större motståndskraft.

– Insekter är, liksom bränder, inte något nytt i skogens ekosystem. Det som däremot är nytt är de stora sammanhängande monokulturerna, ofta i form av granplantage.

Det finns insekter som är specialiserade på att äta ett visst trädslag och samtidigt finns andra insekter som i sin tur är specialiserade på att äta dessa insekter, men som bor i andra trädslag. Med kalhyggesbruk och monokulturer av ett enda trädslag skapar man alltså en miljö där det finns massor av mat för de förstnämnda insekterna – men inga fiender, säger Mikael Karlsson.

Mikael Karlsson.

Han berättar att även risken för stormfällningar är större i konventionellt skogsbruk med monokulturer. Där skapar man plantageliknande skogar med likåldriga träd som då blir känsligare för stormskador än naturligt skiktade blandskogar. I blandskogar finns i regel även lövträd vilket ytterligare minskar risken för stormskador eftersom många stormar sker under en tid på året då löven fallit.

– Efter stormen Gudrun 2005 kom man fram till att en av de viktigaste parametrarna eller orsakerna till om en skog blåste ner eller inte var om det fanns mycket lövträd.

Skogsstyrelsen ger liknande råd när det gäller att klimatanpassa skogsbruket. Man skriver bland annat att det blir viktigare att försöka sprida riskerna på fler trädslag än tidigare, att blandskogar ger ökad säkerhet om ett trädslag skulle drabbas av omfattande skador och att större inslag av lövskog kan vara ett sätt att minska brandrisken. Även Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI skriver om detta och tar upp de flesta risker som nämns i den här artikeln. Man skriver också att kalhyggesbruk som domineras av tall- och granplanteringar, tillsammans med igenväxning, är de faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige.

Hugger bort biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden som finns i naturlig blandskog har utvecklats under mycket lång tid på varje plats. Denna mångfald hotas vid konventionellt skogsbruk, menar Mikael Karlsson.

– När man hugger ner naturlig blandskog och ersätter den först med ett kalhygge och sedan ett plantage med samma sorts träd och i samma ålder har man tagit bort förutsättningarna för biologisk mångfald. Då saknas de fysiska förutsättningarna för en stor del av den biologiska mångfalden som tidigare fanns i skogen. Det som behövs är skog med en mångfald av olika trädslag i olika storlekar och i olika åldrar.

Mikael Karlsson betonar också att det finns en viktig klimataspekt på hur skogsbruk bedrivs. En del av det globala klimatproblemet bottnar i att vi har huggit ner en stor del av världens skogar som binder enorma mängder koldioxid ur atmosfären. En kubikmeter virke motsvarar ungefär ett ton koldioxid.

– Om vi tänker oss att hela skogsbruket i Sverige ­skulle vara ekosystembaserat kan vi minst fram till 2050 årligen lagra in 2-3 gånger mer koldioxid än hela transportsektorn släpper ut, och man får snabbt effekt när man börjar ställa om.

Men att även få en ökad inlagring av kol i våra skogar förutsätter väl också att vi totalt sett tar ut mindre råvara ur skogarna?

– Om vi ställer om till ekosystembaserat skogsbruk behöver man avverka mindre medan skogarna växer till sig. Man kommer att kunna fortsätta att hugga timmer och vi behöver inte dra ner på användningen av trävirke, men för pappersmassaindustrin blir det totalt sett mindre råvara. Cirka 80 procent av det som avverkas idag används till pappersmassa och bioenergi. Och visst, om vi ska nå stora resultat inom hållbarhet behövs också stora förändringar.

Intresset växer 

Man kan fråga sig varför det inte görs mer åt de risker och problem som det konventionella skogsbruket och dess kalhyggen och monokulturer för med sig. Idag tittar man på olika klimatanpassningar av skogsbruket och det är, enligt Mikael Karlsson, i första hand skogsindustrin som gör detta och som även finansierar en stor del av forskningen på skogsbruksområdet.

– Men man tittar då främst på vilken typ av trädplantage som kan stå sig bättre i ett varmare klimat. Det handlar om en anpassning ur ett produktionsperspektiv som utgår från det råvaruflöde som dagens konventionella skogsbruk ger. Men det handlar inte om att lösa den stora frågan.

Sakta växer dock intresset för ekosystembaserat skogsbruk, bland annat hos kommuner som ofta äger mycket skog. De vill ha avkastning från sina skogsbruk, men ser också andra värden i skogen. Exempelvis har Göteborgs Stad idag slutat med kalhyggen. Även bland enskilda skogsägare väcks intresse för ekosystembaserat skogsbruk när de inser att man både kan hugga och ha skogen kvar och dessutom slipper en hel del kostnader för bland annat markberedning, plantering och röjning på kalhyggen. Det här och mycket annat utvecklar Mikael närmare i sin bok Konsten att hugga träd och ha skogen kvar.

– Ekosystembaserat skogsbruk är egentligen det enklaste som finns. Naturen jobbar dygnet runt, året runt, för det som är det naturliga för platsen. Här finns en uppenbar möjlighet att återfå verkligt levande och tåliga skogar med stor biologisk mångfald, och samtidigt böja ner utsläppskurvan för klimatet. Inom skogsbruket behöver vi bara samarbeta mer med naturen, säger Mikael Karlsson.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

11 september, 2018

Frankrike stoppar fler gifter som dödar bin

Frankrike förbjuder nu alla fem i en grupp pesticider (insektsbekämpningsmedel) som anses döda bin och är första land i Europa att göra detta, skriver The Telegraph. Det handlar om en grupp gifter som kallas neonikotinoider som i studier pekats ut som bidragande orsak till de senaste årens bidöd.…

LÄS MER

Frankrike förbjuder nu alla fem i en grupp pesticider (insektsbekämpningsmedel) som anses döda bin och är första land i Europa att göra detta, skriver The Telegraph. Det handlar om en grupp gifter som kallas neonikotinoider som i studier pekats ut som bidragande orsak till de senaste årens bidöd.

EU har redan beslutat förbjuda tre av dessa pesticider vid all användning, utom i växthus. Men Frankrike går alltså längre och förbjuder alla fem insektsgifterna i den här gruppen, både utomhus och i växthus.

Som namnet antyder har neonikotinoider likheter med nikotin och angriper insekternas centrala nervsystem. De var tidigare avsedda att ersätta ännu skadligare medel. Men enligt The Telegraph har vetenskapliga studier visat att neonikotinoider bland annat påverkar binas fortplantning och minne, och att bina kan utveckla ett farligt beroende av pesticiderna.

Frankrikes största lantbruksorganisation FNSEA har invändningar, vill ha undantag i vissa sektorer och menar att förbudet ger orättvisa konkurrensvillkor. Från bondehåll argumenteras också för att det inte finns tillräckliga bevis för att bidöden beror på pesticiderna och man menar att det inte finns tillräckligt bra alternativ. Men det franska regeringsorganet ANSES (på engelska: The French Agency for Food, Environmental and Occupational Health & Safety) säger i en rapport att det finns tillräckligt effektiva och användbara alternativ.

I Frankrike har man på senare år genom kampanjer försökt minska användningen av pesticider, men den har istället ökat med 12 procent mellan 2014 och 2016. I The Telegraph uttrycks en viss oro för att det kommer att dyka upp nya pesticider som ersätter de som nu förbjuds. Enligt artikeln är ett franskt lagförslag på väg som kan innebära förbud mot alla kemiska substanser som fungerar på samma sätt. FN har varnat för att 40 procent av pollinerande insekter, särskilt bin och fjärilar, riskerar global utrotning.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

Foto: Erik Olsson
1 september, 2018

Mjölk utan kraftfoder – bättre för djuren, klimatet och kvalitén

Det finns många fördelar med mjölk från kor som inte får kraftfoder för maximal produktion utan istället får äta det naturliga – gräs och klöverväxter i form av bete och vall. Djurens hälsa blir bättre och de lever betydligt längre. Mjölken innehåller enligt forskning mer nyttiga fettsyror och inte minst blir mjölkproduktionen en viktig del i ett klimatsmart och hållbart kretslopp. Men det behövs också mejerier och konsumenter som vill betala lite mer för de här kvalitéerna.…

LÄS MER

Det finns många fördelar med mjölk från kor som inte får kraftfoder för maximal produktion utan istället får äta det naturliga – gräs och klöverväxter i form av bete och vall. Djurens hälsa blir bättre och de lever betydligt längre. Mjölken innehåller enligt forskning mer nyttiga fettsyror och inte minst blir mjölkproduktionen en viktig del i ett klimatsmart och hållbart kretslopp. Men det behövs också mejerier och konsumenter som vill betala lite mer för de här kvalitéerna.

Det säger Wijnand Koker som är lantbruksrådgivare och som tidigare själv drivit lantbruk. Idag ingår han i ett landsomfattande rådgivningsprojekt som heter Greppa näringen, som ägs av länsstyrelserna, LRF och Jordbruksverket och vars syfte är att minska näringsläckaget och optimera växtnäringsförsörjningen till lantbruket. Wijnand är även rådgivare inom Södertälje kommuns odlingsstrategi.

Viktiga delar i uthålligt kretslopp

Vad är egentligen kraftfoder? Och varför rimmar det dåligt med ekologiskt kretsloppstänkande? Kraftfoder är ett energi- och proteinrikt foderkoncentrat som till största del består av spannmål och soya. Det utgör en stor del av djurfodret i svenskt lantbruk. Cirka 70-80 procent av allt spannmål som odlas i Sverige blir djurfoder i form av foderkoncentrat. All soya i kraftfodret importeras. I förlängningen kostar det här i form av fossil energi och kemiska insatsmedel, samt ökad markanvändning i andra länder.

Men kraftfoder behövs inte i ekologiska kretsloppslantbruk. Alternativet till att använda kraftfoder är att djuren enbart äter grovfoder, dvs gräs och klöverväxter, helst odlat på samma gård eller en gård i närheten. Wijnand Koker pekar på en rad viktiga hållbarhetsfördelar med det.

– Kon är, liksom får och getter, idisslare med en fysionomi som är byggd för att bryta ner stora mängder grovfoder, som varken människor eller grisar och höns kan äta. Den unika förmågan har en avgörande plats i kretsloppet av växtnäringsämnen och förutsätter också en växtföljd av vallodling med gräs och klöverväxter. Vall och bete har stor betydelse för odlingsmarkens humuslager och bördighet, säger Wijnand Koker.

Han förklarar att gräs och klöverväxter är fleråriga med djupa rötter och är i stort sett de enda växterna i jordbruk som ger en nettotillförsel av kväve och kol till jorden. Vall är dessutom en gröda som effektivt bekämpar ogräs, exempelvis Kvickrot och Åkertistel som är de mest besvärliga.

– Det är exempel på hur kor, grovfoder och växtföljd hänger ihop i en uthållig växtodling och djurhållning. Här behöver man varken konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel eller kraftfoder.

På en växtodlingsgård som inte har djur är man helt beroende av gödsel utifrån. Den största klimatboven här är, enligt Wijnand Koker, tillverkningen av konstgödsel.

Till 1 kilo kväve i form av konstgödsel går det åt 1 kilo olja. Och för exempelvis en bra höstveteskörd behövs ungefär 150 kilo kväve per hektar. Istället för att tillföra det i form av konstgödsel kan vi producera detta själva med hjälp av vallväxterna, menar Wijnand Koker.

Hög produktion sliter på djuren

Det finns flera skäl till varför grovfoderbaserad mjölkproduktion utan kraftfoder är bra. Intensiv mjölkproduktion med högproducerande kor och kraftfoder sliter på djuren. Livslängden för kor är där, enligt Wijnand Koker, cirka 4 år medan kor naturligt egentligen når topproduktion vid 8 års ålder. Man kan säga att det innebär slakt i förtid för de högproducerande djuren.

– Ju högre produktionen är desto mer sårbara är djuren. Om man ersätter grovfoder med proteinrikt kraftfoder får man också problem med fruktbarheten och det blir även högre halter av kväve i kons urin och avföring. Något som knappt diskuteras längre är också att kon faktiskt lider av kronisk diaré från foderkoncentrat.

Att slita ut korna under kort tid har även andra effekter på kor som utpräglade flockdjur, menar Wijnand Koker. Varje tillfälle ett djur slaktas eller det kommer en ny kviga måste flockhierarkin anpassas, och det är ett orosmoment för korna. Med grovfoderbaserad produktion lever djuren betydligt längre och det blir därför mycket lugnare situation för flocken.

– Det finns även risker med att importera foderkoncentrat från andra länder, exempelvis Brasilien. Bland annat kan man få in mögelgifter som uppstår i lagring och det kan komma in annan smitta. Även ogräsfrön från främmande arter kan komma in. Det är allvarligt och ytterligare en anledning att ha gårdsegen grovfoderproduktion.

Betala mer för mervärdena i mjölken

Vad kon äter påverkar mjölkkvalitet, näringsvärden och egenskaper för bland annat ostproduktion. Enligt en norsk studie av Norsk Institut for Bioøkonomi ökar andelen nyttiga fettsyror i mjölken när kraftfoder utesluts. Helt utan kraftfoder minskar dock mjölkavkastningen med 22-26 procent enligt studien, vilket innebär att priset för mjölken då behöver vara högre. Som nackdel pekar studien också på att det kan uppstå näringsbrist hos kor med genetiskt hög produktionskapacitet. Wijnand Koker menar dock att detta gäller denna typ av framavlade kor, men att det i grovfoderbaserad mjölkproduktion är bättre med robustare kor med annan genetik.

– Det finns konsumentgrupper i Sverige som är beredda att betala för de olika mervärden som kommer med grovfoderbaserad mjölkproduktion. Kvaliteten i grovfoderbaserad mjölk är dock mycket mer accepterad i flera andra europeiska länder där man kan köpa s.k. hömjölk, berättar Wijnand Koker.

Han tror att grovfoderbaserad mjölkproduktion har en lovande framtid. Bland annat därför att insatsvaror i form av konstgödsel, processat foderkoncentrat och importerat foder kommer att kosta pengar. Och även med tanke på det fokus som nu ligger på klimatfrågan, kombinerat med sinande resurser och ökande oljepriser.

– I Sverige ser jag sakta men säkert en utveckling mot mer grovfoderbaserad produktion, särskilt på gårdar där det sker ett generationsskifte. Yngre generationer är mer benägna att tänka i kretslopp, och de har mer kunskaper om hållbarhet.

Måste hitta nya vägar

Men det finns också hinder, menar Wijnand Koker, inte minst i dagens jordbrukspolitik och lantbruksstöd. Det pågår också en storleksrationalisering som går tvärt emot mer grovfoderbaserad produktion och mer klimatsmarta kretslopp. Man bygger större och större ladugårdar, ibland med upp till 500 djur.

– Men de stora djurgårdarna blir sårbara. Djurfodret räcker inte till och det blir långa transporter. Många bönder har investerat sig fast i dagens system, sitter fast i räntor och amorteringar och är mer eller mindre tvungna att producera maximalt med hjälp av kraftfoder.

När det gäller storleken på enheterna menar Wijnand Koker att man inte bör bygga ladugårdar för mer än 100 kor och att man bör anpassa antalet djur till hur stor areal mark man har att odla foder på. Om man har dubbelt så många hektar som antal kor kan man komma upp till 90-100 procent självförsörjning av gödsel och foder.

– Vi måste hitta nya vägar utan att gå tillbaka till vad som varit tidigare. Man kan exempelvis samverka mer lokalt mellan växtgårdar och djurgårdar, genom att byta gödsel mot foder och vice versa. Det är också viktigt att mejerier har en tydlig linje i relation till bönderna och visar att man även vill ha grovfoderbaserad mjölkkvalitet och att man satsar på de produktkvaliteter det innebär.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

Illustration: Anna Gran
23 augusti, 2018

Gurkört, Borago officinalis

Gurkörten står som en flödig glädje i blom hela sommaren. Blå stjärnblommor som lyses upp underifrån av kvällssolens sneda strålar omgiven av strävhåriga dagglittrande blad. Ett dimblått svävande moln i rabatten, frösådd eller självsådd, en ört i örtagården som får stå oskördad för dem som ej vet att nyttja dess gåva. Smaka på en lustig blå, nyp av ett par blommande grenspetsar, några mindre blad då och då för att stoppa i soppan, i mangoldröran eller örtpeston till pastan, i saftbålen, i salladen eller i kvällsteet -- som den lilla smaksförhöjaren och ögonfägnaden. …

LÄS MER

Gurkörten står som en flödig glädje i blom hela sommaren. Blå stjärnblommor som lyses upp underifrån av kvällssolens sneda strålar omgiven av strävhåriga dagglittrande blad. Ett dimblått svävande moln i rabatten, frösådd eller självsådd, en ört i örtagården som får stå oskördad för dem som ej vet att nyttja dess gåva.

Smaka på en lustig blå, nyp av ett par blommande grenspetsar, några mindre blad då och då för att stoppa i soppan, i mangoldröran eller örtpeston till pastan, i saftbålen, i salladen eller i kvällsteet — som den lilla smaksförhöjaren och ögonfägnaden.

Användning

Gurkörtens smak förvånar, den sägs likna gurka, sval och frisk, men den smakar också fisk eller är det ostron den påminner om? Kan det bero på det rika innehållet av fleromättade fetter i den olja som kan pressas ur fröna? Oljan, som har högre halter gammalinolensyra (GLA) än både svartvinbärsolja och nattljusolja, är anledningen till att forskarna intresserat sig för dess medicinska effekter. Var det därför munkarna tog med den till sina örtagårdar?

GLA behövs för att kroppen ska kunna bilda prostaglandiner, hormonliknande ämnen som är av yttersta vikt för vår hälsa.
Några av områdena där gurkörtolja inom forskning och naturmedicin visat sig särskilt välgörande är som tillskott i modersmjölkersättning till för tidigt födda barn och mot premenstruella besvär, mot mjölkeksem, böjveckseksem hos barn och mot torrhet och klåda hos äldre.

Inom folkmedicinen räknas gurkörten som en av de fyra hjärtstärkande örterna: myskmadra, luktviol, ros och gurkört. Den ordinerades mot nervösa hjärtbesvär, melankoli och hypokondri. Som te ansågs gurkörten ha välgörande inverkan på dåligt arbetande lever. Teet kunde också baddas på ögonen för att lindra ögoninflammationer. Krossade blad lades som grötomslag på svullnader och skrubbsår eller för att behandla förkylning, hosta och bronkit.

Olja

I Grekland har man sedan urminnes tider använt olivolja för att bevara spänst och styrka i hud och hår. I Indien använde man sesamolja och i Afrika sheasmör, i Sydamerika använde indianerna jojobaolja för att vårda och skydda sin hud. I Norden odlades redan vid bronsåldern lin, oljedådra och åkerspärgel för utvinning av växtolja som tillskott till animaliskt fett och fett från nötter man fick genom födan.

Vegetabiliska naturliga oljor är rika på näring och vitaminer som de får av fröer och växter. Att finna rätt olja för sin hud typ kan kunskapen om naturens apotek hjälpa till med. Kallpressad olja eller ett oljeuttdrag av gurkört är särskilt väl ämnad att vårda hud med eksem eller akne. Värm oljan först i händerna och stryk över ansikte och hals och där du behöver på ren och ännu lite fuktig hud. Olja är liksom ett serum för kropp och sinne, ett värmande, höljande smörjmedel för välmåga och ett lättsamt humör.

Text: Red./Anna Gran
2 augusti, 2018

Så kan vi lösa matens miljöproblem

Kan vi undvika den negativa påverkan som vår mat har på Östersjön, klimatet, den biologiska mångfalden och utarmningen av odlingsjordarna? Ja, metoderna för det finns redan. I Järna- och Södertäljeområdet har det genom åren vuxit fram en praktisk och forskningsbaserad modell som faktiskt kan lösa alla dessa problem och som nu fått internationell spridning. Det började med ett forskningsarbete som satte fingret på själva grundproblemet: det brutna kretsloppet av näringsämnen.…

LÄS MER

Kan vi undvika den negativa påverkan som vår mat har på Östersjön, klimatet, den biologiska mångfalden och utarmningen av odlingsjordarna? Ja, metoderna för det finns redan. I Järna- och Södertäljeområdet har det genom åren vuxit fram en praktisk och forskningsbaserad modell som faktiskt kan lösa alla dessa problem och som nu fått internationell spridning. Det började med ett forskningsarbete som satte fingret på själva grundproblemet: det brutna kretsloppet av näringsämnen.

Mycket av det här arbetet har under 2000-talet drivits genom det EU-stödda projektet BERAS *. Det är ett mångårigt arbete som inkluderar flera aspekter av matproduktion och matkonsumtion. En viktig poäng är att skapa samarbeten genom hela matkedjan – eller snarare genom hela matsystemet – med jordbruk, matföretag, samhälle och konsumenter, och inte minst forskning. Det handlar i grunden om kretslopp, hållbar mat och hållbara samhällen.

Forskning visade miljöskadligt systemfel

Det hela började med att Artur Granstedt, numera docent i växtodling och ekologiskt lantbruk, disputerade 1990 med en avhandling om hur man i ekologiska jordbruk klarar försörjning av kväve som växtnäring, utan att använda konstgödsel. Han studerade några biodynamiska gårdar, som bygger på egna kretslopp av näringsämnen, och jämförde dessa med några konventionella gårdar som specialiserat sig på antingen djurhållning eller växtodling, och som alltså inte har ett eget kretslopp.

– Då rullades det upp och visades vetenskapligt för första gången varför man är så beroende av konstgödsel på konventionella gårdar och varför man där har så stora näringsförluster till mark och vattendrag. På kretsloppsgårdarna däremot klarade man näringsförsörjningen på ett naturligt, balanserat sätt och det blev grunden till vad som kom att kallas ekologiskt kretsloppsjordbruk, berättar Artur Granstedt.

Det här visade egentligen på ett grundläggande systemfel i svenskt lantbruk som får flera negativa miljökonsekvenser. När Artur disputerade trodde han därför att forskningsresultaten skulle bli en stor nyhet i media. Men det förblev länge tyst om saken. Möjligen därför att han satte fingret på något som var stort och utmanande, och samtidigt relativt okänt. Men han fortsatte tålmodigt att forska kring och driva de här frågorna.

Det systemfel Artur Granstedt hela tiden pekat på är att det svenska lantbruket har blivit uppdelat i allt större specialiserade växtgårdar respektive djurgårdar som dessutom är geografiskt koncentrerade till olika delar av landet. Detta har gjort att de naturliga kretsloppen av växtnäringsämnen, där både djurgödsel och närande växtföljder är viktiga, har brutits i stor skala. På de konventionella spannmålsgårdarna, vars skördar till största delen blir djurfoder, kompenseras näringsförlusten med konstgödsel. Och på de konventionella djurgårdarna blir det samtidigt ett stort överskott av näringsämnen som läcker till mark, vatten och även till luften, istället för att användas i odling. Det här är inte bara ett problem för Östersjön. Eftersom detta system är beroende av att använda konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och importerat foder har det också negativ påverkan på klimatet, den biologiska mångfalden och bördigheten i marken. Grundorsaken till de här problemen i lantbruket är det brutna kretsloppet.

– Det som behövs är lantbruk som, enskilt eller i samarbete, har balans mellan växtodling och djurhållning och på så sätt blir i stort sett självförsörjande på både växtnäringsämnen för odlingen och foder till djuren. Växtnäringen återförs då till marken via djurgödsel. Det enda man måste tillföra utöver detta är en mångsidig växtföljd som gör att markens bördighet återhämtar sig och långsiktigt även ökar, säger Artur Granstedt.

Han menar att en tredjedel av de grödor som odlas på markerna vid varje tidpunkt bör vara vall av bland annat klöverväxter, som blir foder till djuren. Sådan vallodling ökar nämligen markens bördighet genom sin speciella förmåga att bygga upp mullhalten, ge djupa rotsystem, fixera kväve ur luften och ta upp mineraler ur marken. Ökande mullhalter i marken innebär både ökad bördighet och att kol binds i marken, vilket minskar odlingens klimatbelastning. Det är alltså viktigt att växla mellan odling av våra matgrödor som generellt tär på marken respektive vallodling som fungerar närande för marken.

 

Arthur Granstedt, docent i växtodling och ekologiskt lantbruk. Foto: Erik Olsson.

Vi kan klara Östersjön och klimatmålen

Grunden för BERAS-projekten, som startade år 2003, var just det ekologiska kretsloppsjordbruket. Med stöd i forskning arbetade man konkret med 48 typgårdar i alla länder runt Östersjön, varav 12 svenska gårdar. Här visade man att det går att lägga om till ekologiskt kretsloppsjordbruk. I Sveriges och i Finland gjordes också specialstudier av hela livsmedelskedjan med konsumenter, förädlare, distributörer och odlare. Konsekvenserna för hav, klimat och biologisk mångfald undersöktes i samtlig led och kunde jämföras med dagens konventionella matsystem.

Södertälje kommun blev så småningom partner i samarbetet, som då också kom att handla om en god, näringsrik och hållbar diet för kommunens skolor och äldreomsorg. Södertälje kommun blev en prisbelönad föregångare som idag har nått upp till omkring 60 procent ekologisk mat. Man har alltså redan nått den nivå som regeringen har som mål för all offentligt upphandlad mat år 2030.

– Det här arbetet har inspirerat många till att lägga om till en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Det är helt avgörande att konsumenterna är med som blåslampa i systemet. Det är i slutänden konsumenterna som avgör vad som odlas och som kan förändra världen, säger Artur Granstedt.

Han menar att en omställning till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle göra att vi klarar det officiella målet att halvera utsläppen till Östersjön och samtidigt minska matens klimatbelastning med 65 procent. Men för att nå en minskning med 80 procent, vilket är målet för hela samhället, behöver vi minska köttkonsumtionen med lika mycket. Och det motsvarar ungefär den produktionsnivå av kött som följer av ekologiska kretsloppsjordbruk där man har balans mellan växtodling och djurhållning baserad på de vallgrödor som måste ingå i växtföljden.

– Det som krävs framöver är att hela jordbruket blir ekologiskt till år 2050 och att ekokraven skärps så att alla ekojordbruk också är kretsloppsjordbruk. Många är redan på väg. Av den svenska ekoodlingen är idag uppskattningsvis 40 procent kretsloppsjordbruk, säger Artur Granstedt.

Jostein Hertwig, vd för BERAS International. Foto: Erik Olsson.

Konkret modell som fått internationellt genomslag

Under senare år har det som vuxit fram i BERAS-projekten gått från att vara ett regionalt arbete i Järna- och Södertäljeområdet och i länderna runt Östersjön, till att bli ett internationellt erkänt initiativ. Konceptet ingår nu i ett av huvudprojekten i FN:s 10-åriga arbete för hållbara matsystem.

– En anledning till att det väckt stort intresse globalt är att det är baserat på både forskning och praktisk tillämpning och även att det bygger på samarbeten genom hela matsystemet. Det är ingen teoretisk modell, utan vi har gjort det här på riktigt i full skala, säger Jostein Hertwig som är VD för BERAS International.

På den internationella arenan har BERAS idag partnersamarbete med världsorganisationen för ekologisk lantbruk IFOAM och det globala forskarnätverket Food Quality and Health. Man har här utvecklat Organic Food Systems Programme (OFSP) som bygger mycket på principerna om kretslopp och hela matsystem som man länge arbetat med i Järna och Södertälje. Det programmet ingår nu i FN:s arbete.

– Det här har en enorm potential att spridas. Globalt arbetar nu 70-80 initiativ utifrån det hållbara systemtänkande som alltid präglat BERAS-konceptet. Den internationella forskargruppen i OFSP vill använda Södertälje/Järna som en case study, detta som en del av leveransen till FN, berättar Jostein Hertwig.

Många hållbarhetsfördelar

Han pekar också på att hela arbetet kring BERAS och ekologiska kretsloppsjordbruk kan ha stor betydelse regionalt och lokal i vårt närområde. Förutom att man kan komma tillrätta med övergödningen av Östersjön kan man säkra den biologiska mångfalden.

– Ekologiska kretsloppsjordbruk binder också mer kol i marken och är bra ur klimatsynpunkt. Ytterligare en vinst med ett naturbaserat lantbruk utan gifter är mer näringsämnen och högre kvalitet på maten, och att det bäddar för ökad regional självförsörjning av mat, säger Jostein Hertwig

Han menar också att för odlarna kan bättre ekologi leda till bättre ekonomi. Bland annat slipper man köpa dyra insatsvaror som konstgödsel och importerat foder. Och det finns ofta möjlighet att få bättre betalt för ekologiska råvaror. Inom BERAS och Organic Food Systems Programme finns idag mycket upparbetad kunskap och riktlinjer kring hur man kan göra praktiskt, och inte minst en hel del forskning.

– Här finns även mycket kunskaper som matförädlare och matindustri kan dra nytta av. Exempelvis när det gäller näringskvalitet och hur näringsämnena görs tillgängliga för människan, eller praktiska riktlinjer för uppvärmning och förädling av maten med mera. Inom Organic Food Systems Programme har vi idag världsledande forskning som studerar hur vi kan göra bättre matprodukter och se till att konsumenterna får den bästa maten vi kan åstadkomma.

– Det här arbetet handlar i grunden om att med ekologiska kretslopp, kvalitet och systemtänkande möta grundläggande utmaningar inom miljö, hälsa och matsäkerhet, säger Jostein Hertwig.

Det mångåriga arbete som lett fram till Östersjöprojektet BERAS och det fortsatta internationella arbetet har möjliggjorts tack vare finansiellt stöd från ideella stiftelser som Agape, Vidarstiftelsen och Ekhagastiftelsen, samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet och Södertörns högskola samt stöd från EU. Även många enskilda personer har genom sina bidrag gjort arbetet möjligt. Sådant stöd kommer också behövas i framtiden.


* BERAS var under 2003–2013 förkortning av Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society. Senare kom BERAS i internationella sammanhang att betyda Building Ecological Regenerative Agriculture and Societies.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

28 juli, 2018

Mejeriet som stödjer Pride med regnbågsförpackningar: ”Vi strävar också efter ett mänskligare samhälle”

Det lilla biodynamiska mejeriet på Järnaslätten, Järna Mejeri, byter under Prideveckan skepnad på alla sina förpackningar. De annars så vita, och prisbelönta, förpackningarna intar under veckan inte bara en färg – utan alla. "Precis som Pride vill vi sträva efter ett mänskligare samhälle", säger Göran Pärlklo, försäljningschef på Järna Mejeri.…

LÄS MER

Det lilla biodynamiska mejeriet på Järnaslätten, Järna Mejeri, byter under Prideveckan skepnad på alla sina helmjölksförpackningar. De annars så vita, och prisbelönta, förpackningarna intar under veckan inte bara en färg – utan alla. ”Precis som Pride vill vi sträva efter ett mänskligare samhälle”, säger Göran Pärlklo, försäljningschef på Järna Mejeri.

Att ta beslutet att stödja Pride med förpackningar i regnbågens alla färger, var enkelt, berättar Göran.

– Pride handlar ytterst om varje individs rätt att vara sig själv och att finna sin egen väg. Det budskapet respekterar och stöttar vi på Järna Mejeri fullt ut, säger Göran Pärlklo, försäljningschef på Järna Mejeri.

Mejeriet har sedan starten varit något av en uppstickare som valt att gå sin egen väg. Här får mjölkbönderna högre ersättning, man samarbetar bara med gårdar med ekologiskt kretsloppsjordbruk och hanteringen av råvaran sker på ett så naturligt sätt som möjligt.

– Vi är en aktör som vill visa respekt för både människa och miljö i allt vi gör. Vi känner väl igen oss i Prides strävan för ett mänskligare samhälle, avslutar Göran.

För varje såld regnbågsförpackning skänker Järna Mejeri 50 öre till Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL).

Foto: SVT
23 juli, 2018

Ekologiska kretsloppsjordbruk och kulturspannmål klarar torkan bättre

I tider av torka blir det även i Sverige tydligt att konventionella jordbruk är mindre motståndskraftiga mot påfrestningar av olika slag. I ett inslag på SVTs lokalnyheter från Södertälje/Stockholm framgår att dagens spannmålssorter som växtförädlats med sikte på maximal skörd klarar torkan sämre än mer naturligt förädlade kultursorter som exempelvis Ölandsvete. De sistnämnda har djupare rötter, förklarar Artur Granstedt, som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.…

LÄS MER

I tider av torka blir det även i Sverige tydligt att konventionella jordbruk är mindre motståndskraftiga mot påfrestningar av olika slag. I ett inslag på SVTs lokalnyheter från Södertälje/Stockholm framgår att dagens spannmålssorter som växtförädlats med sikte på maximal skörd klarar torkan sämre än mer naturligt förädlade kultursorter som exempelvis Ölandsvete. De sistnämnda har djupare rötter, förklarar Artur Granstedt, som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.

Olika kulturspannmål är även intressanta av flera andra skäl. De ger en biologisk mångfald, de är mer lokalt anpassade, de är ofta mer näringsrika och de är mer motståndskraftiga även mot sjukdomar (läs mer om vitsen med kulturspannmål här). Men den nu aktuella jämförelsen kring vad som händer när vårt land drabbas av torka handlar inte bara om alternativet att odla hållbara kultursorter, som idag motsvarar en mycket liten del av odlingsarealen i Sverige.

– Problemet med torkan speglar ett större systemfel i det högspecialiserade konventionella lantbruket som har lett till att odlingsjordarna har mindre mull och därmed sämre vattenhållningsförmåga. Där slår torkan hårdast, berättar Artur Granstedt.

Det här gäller både de gårdar som specialiserat sig på ensidig spannmålsodling och gårdar som specialiserat sig på djurhållning. På spannmålsgårdarna får man nu mycket sämre skördar och på djurgårdarna, där man ofta maximerat antal djur, räcker nu inte fodret som man odlar och man tvingas slakta ut.

Artur Granstedt förklarar att det specialiserade lantbruket är mer sårbart. Däremot har gårdar med både växtodling och djurhållning större marginaler att ta av. Djuren har både vall att äta och räcker inte den kan man ta till spannmål och brödsäd. Allra bäst menar han är att ha ett ekologiskt kretsloppsjordbruk med en balans mellan både odling och djurhållning och med en lämplig växtföljd där exempelvis spannmålsodling varvas med vallodling av bland annat fleråriga djuprotade klöverväxter. Det ger mer mull och en bördigare odlingsjord som klara torkan bättre än konventionella odlingar.

– När man är ute och tittar på och jämför hur det ser ut på fälten idag blir det här tydligt. Ekologiska kretsloppsjordbruk, både med och utan kulturspannmål, klarar torkan bättre. En viktig poäng är också att man på köpet får större biologisk mångfald och mer motståndskraft även mot andra påfrestningar, säger Artur Granstedt.

Foto: SVT

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

13 juli, 2018

Svensk forskning ska inspirera minskning av polska utsläpp

Polen är det land som släpper ut mest kväve och fosfor till Östersjön, och utsläppen ökar. Nu ska ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprojekt studera hur hållbara kretsloppsgårdar och livsmedelskluster i Polen arbetar, för att visa på bra exempel.…

LÄS MER

Polen är det land som släpper ut mest kväve och fosfor till Östersjön, och utsläppen ökar. Nu ska ett svenskt tvärvetenskapligt forskningsprojekt studera hur hållbara kretsloppsgårdar och livsmedelskluster i Polen arbetar, för att visa på bra exempel.

Det är Biodynamiska forskningsinstitutet (SBFI) i Järna som står för projektet. Det baseras bland annat på erfarenheter från det Sverige-baserade Beras-projektet, som vuxit fram i Järna- och Södertäljeområdet utifrån SBFI:s mångåriga forskning om biodynamisk odling och uthållig livsmedelsförsörjning. Forskningen och Beras arbete har sedan spridits till andra länder runt Östersjön och numera även globalt genom FN.

Top-down-direktiv har inte fungerat

Polen har ungefär hälften av all odlingsmark som finns runt Östersjön och det ekologiska har inte så stark ställning i landet. Jordbruket håller här dessutom på att genomgå en omstrukturering och industrialisering som riskerar leda till mer brutna kretslopp av näringsämnen och därmed ännu mer utsläpp.

Samtliga länder runt Östersjön har genom EU-baserade Baltic Sea Action Plan kommit överens om att minska utsläppen av kväve och fosfor. För flertalet länder har utsläppen minskat totalt sett, mycket tack vare ökning av ekologisk odling, medan det konventionella jordbruket i många fall däremot har ökat sina utsläpp. Men i Polen sker en så pass kraftig ökning av utsläppen att den totala belastningen på Östersjön inte minskar.

Enligt SBFI har styrning genom top-down direktiv inte kunnat bryta de negativa trenderna. Däremot kan ekologiska kretsloppsgårdar och livsmedelskluster som växer upp i samarbetet mellan producenter, förädlare, distributörer och konsumenter vara en del av lösningen på växtnäringsläckaget och spridningen av bekämpningsmedel samt klimatutmaningen.

Viktigt visa positiva exempel

I Polen finns flera klusterbildningar där jordbruk och livsmedelsaktörer samarbetar och åstadkommer uthållig produktion och konsumtion inom matkedjans samtliga led. I den nu aktuella studien utvärderas naturvetenskapliga, ekonomiska och samhällsvetenskapliga aspekter av dessa klusterbildningar, för att lyfta fram best practices och förslag till åtgärder. SBFI menar att det är viktigt att visa positiva exempel på hur sådant samarbete fungerar och lyfta fram hållbar matproduktion i Polen, där den ekologiska livsmedelsmarknaden ännu är förhållandevis liten.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson
9 juli, 2018

Äntligen slut på straffbeskattning av klimatkompensation?

En dom från Högsta Förvaltningsdomstolen öppnar nu upp för att kostnader för klimatkompensation blir avdragsgilla. Det betyder att företag som tar extra ansvar för sin klimatpåverkan kan slippa en extra beskattning för detta.…

LÄS MER

En dom från Högsta Förvaltningsdomstolen öppnar nu upp för att kostnader för klimatkompensation blir avdragsgilla. Det betyder att företag som tar extra ansvar för sin klimatpåverkan kan slippa en extra beskattning för detta.

Det här är en principiellt mycket viktig fråga som drivits av flera framsynta företag som förutom att arbeta med att kartlägga och minska sin klimatpåverkan även har satsat på klimatkompensation genom trädplantering. Bland annat är det Saltå Kvarn, Arla, Max Burgers och Arvid Nordquist som varit föregångare på det här området.

Den nya domen öppnar möjligheten för företag att i sina räkenskaper behandla kostnader för klimatkompensation som en normal kostnad i verksamheten. Tidigare stoppades den möjligheten i olika instanser, vilket i praktiken innebar något av en straffbeskattning för en viktig del av klimatarbetet. Detta riskerade hämma det frivilliga klimatarbetet i svenskt näringsliv.

Argumentet från Skatteverket var att klimatkompensationen bara skulle betraktas som gåva utan koppling till verksamheten och därför inte kunna dras av som vanlig kostnad. Men från företagshåll menade man att för verksamheter som tar ansvar för sin klimatpåverkan på olika sätt är klimatkompensation ofta en central och rent av självklar del av kostnaderna för att få fram hållbara produkter till marknaden, och att detta därför bör vara avdragsgillt.

Högsta Förvaltningsdomstolens nya dom gäller Arla och innebär av allt att döma en ändrad rättspraxis. Domen säger att det finns ”anledning att anta att Arlas utgifter för klimatkompensation främjat avsättningen av de ekologiska mejeriprodukterna. Med hänsyn härtill kan utgifterna för klimatkompensationen inte anses utgöra gåvor utan är sådana marknadsföringskostnader som ska dras av i näringsverksamheten.”

Den här domen har föregåtts av en skattejuridisk och klimatpolitiskt kamp som pågått i flera år och med flera parter inblandade. Den började med att Saltå Kvarn, som var mycket tidig med att klimatkompensera sina produkter och sin verksamhet, nekades avdrag för dessa kostnader. Max Burgers, som också länge varit föregångare inom klimatarbete, menar att ändringen i rättspraxis som den nya domen leder till gör det lättare för företag att skapa klimatpositiva produkter och att det är en seger för jordens klimat.

 

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

29 juni, 2018

Imorgon firas rosen i Ytterjärna

Har du en stund över imorgon, lördag den 30 juni? Då vill vi tipsa om att Ytterjärna Trädgårdspark firar Rosens dag med mycket tips och inspiration. Ställ dina frågor eller inspireras till ett vackert arrangemang i hemmet. …

LÄS MER

Har du en stund över imorgon, lördag den 30 juni? Då vill vi tipsa om att Ytterjärna Trädgårdspark firar Rosens dag, en dag fylld av doftande blomster och rosig inspiration. Ställ dina frågor eller inspireras till ett vackert arrangemang i hemmet.

Rosens dag firas traditionsenligt i hela landet på måndag, den 2 juli, då Rosa har namnsdag. Men för att fler ska få möjlighet att uppleva denna mytomspunna växt så anordnar Ytterjärna Trädgårdspark festligheter nu på lördag.

– Vi vill visa upp vår stora och fina rosenträdgård som är ett av våra huvudmotiv. Det kommer att erbjudas en traditionell visning och vi kommer att berätta vad vi gör under ett år. Men framförallt vill vi möta alla intresserade och låta dem få ställa frågor och få tips från oss! säger Paula Pihlgren som är trädgårdsmästare i parken.

Förutom visningarna är floristen Lena på plats och ger tips och handledning kring hur man kan skapa buketter med rosen som tema. Efteråt får man ta med sin skapelse hem, inklusive en loppisfyndad vas. Ekoasens konstterapi erbjuder möjligheten att möta rosen genom måleri för den kreativa, och för dig som vill lära dig att tillverka rosmjöd finns även den chansen.

Kom och fika, botanisera på bokbordet och njut av fina erbjudanden. Här hittar du mer information.