16 maj, 2019

Våra hjärnor är inte skapta för ett liv med skärmar

”Vi är inte utvecklade för dagens värld” konstaterar Anders Hansen tidigt i boken ”Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”. Men vad är det som gör att vi känner ett sådant sug efter vår mobiltelefon att vi måste kolla den var tionde minut och röra vid den 2600 gånger per dag? Kan detta ha någon koppling till att nästan en miljon svenskar över 16 år idag äter antidepressiva och att sömnstörningarna ökat bland unga med 500% sedan 2007 – året då iphone lanserades?…

LÄS MER

Vi är inte utvecklade för dagens värld” konstaterar Anders Hansen tidigt i boken Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda”. Men vad är det som gör att vi känner ett sådant sug efter vår mobiltelefon att vi måste kolla den var tionde minut och röra vid den 2600 gånger per dag? Kan detta ha någon koppling till att nästan en miljon svenskar över 16 år idag äter antidepressiva och att sömnstörningarna ökat bland unga med 500% sedan 2007 – året då iphone lanserades?

 

Anders Hansen är läkare vid Karolinska institutet, överläkare i psykiatri och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Han har skrivit böckerna Hjärnstark och Hälsa på recept och över 2000 artiklar om medicinsk forskning och läkemedel. Just nu är han aktuell med boken Skärmhjärnan, en bok om en tid som sprungit om och ifrån vår egen evolutionära utveckling.

”Varje minut skickas 187 miljoner mejl och 38 miljoner textmeddelanden. Under samma minut laddas 400 timmar material upp på Youtube. Därtill görs 3,7 miljoner Googlesökningar och en halv miljon tweets, medan en miljon Tinderbilder svajpas åt höger eller vänster. Och det går bara fortare och fortare för varje dag. Men hjärnan som ska hantera flodvågen av digital information är densamma som för tiotusen år sedan.” skriver Hansen i boken.

Om man slår ihop alla generationer som någonsin levt på vår planet, så har majoriteten av dem levt som jägare och samlare. Det är bara en ytterst liten procentandel av alla generationer som är uppväxta med smartphones och Facebook. Vår hjärna är därför till stor del fortfarande anpassad för ett liv på savannen, och reagerar starkt därefter. ”Den som stod kvar för länge och funderade på om han skulle attackera eller springa ifrån ett lejon åkte förmodligen snabbt ut ur genpoolen.” som Hansen konstaterar. Stress var helt enkelt avgörande för vår överlevnad.

Idag är det inte lurande lejon i buskarna som överraskar och stressar vår hjärna, istället tenderar vi att utsätta den för stress under lång tid. Något vår hjärna alltså inte alls är anpassad för.

 

Vad gör egentligen mobilen med oss människor?

Människan är i grunden en kunskapstörstande varelse. Genom att våra förfäder lärde sig mer om sin omvärld, ökade deras förutsättningar att överleva. För att motivera dem till att ge sig ut och upptäcka nya platser där de eventuellt kunde hitta mat, utsöndrades dopamin i hjärnan.

Det är emellertid varken pengar, mat, sex, bekräftelse eller nya upplevelser som drar igång belöningssystemet som mest utan förväntan om dessa.”

Hjärnan utsöndrar fortfarande dopamin på samma sätt, bara det att den idag har fått många fler anledningar att göra det. Så fort mobilen plingar till så utsöndras dopaminet för vad som ”kanske” är ett viktigt sms. Vi tar genast upp mobilen för att kolla.

 

"Idag använder vart fjärde spädbarn i Sverige internet, och häften av alla tvååringar gör det varje dag."

 

Faktum är att vi i genomsnitt rör mobilen så många gånger som 2600 ggr/dag och kollar på den var tionde minut. En av tre kollar till och med sin mobil även mitt i natten.

”Det finns platser där man gör klokt i att vara särskilt försiktig med mobiler: i klassrum och föreläsningssalar” skriver Hansen.

 

Multitasking – vår tids största myt?

De allra flesta multitaskar någon gång – eller alltid – på jobbet och i plugget. Man har på musik i bakgrunden, kanske TV:n, facebookchatten i mobilen och mejlnotifikationerna på datorn. Men i boken får vi lära oss att konsten att ”multitaska” egentligen är obefintlig. Vår hjärna kan bara fokusera på en sak i taget. När vi tror att vi multitaskar så handlar det istället om att vi snabbt flyttar fokus fram och tillbaka mellan olika saker. Hjärnan belönar oss dessutom med dopamin när vi multitaskar, eftersom det historiskt sett varit viktigt att snabbt kunna flytta fokus för att överleva.

För att inte bli störd av mobilen och för att kunna hålla sitt fokus, är det många som sätter den på ljudlös eller vänder den upp och ned på bordet framför sig. Men forskning har visat att inte ens det räcker. Vi behöver fysiskt lämna mobilen i ett annat rum för att det ska göra skillnad. Eftersom vår hjärna är så van vid att kicka in med dopamin med en påminnelse om att där ”kanske finns ett nytt spännande meddelande”, så fortsätter den göra det så länge vi har den bredvid oss, och vi måste alltså konstant intala oss själva att vi ”inte ska titta på mobilen” – något som tar kraft från vår hjärna och flyttar vårt fokus från det vi egentligen håller på med.

 

Lek på recept

Att vi vuxna är storanvändare av mobilen kan vi snabbt konstatera av att läsa boken. Men hur ser det ut för våra barn och barnbarn? Generationen som faktiskt tillhör den där miniprocenten som inte vet något annat liv än det med en smartphone i sin hand. Hur har den digitala språngmarschen påverkat dem?

Hansen går även in på detta. Idag använder vart fjärde spädbarn i Sverige internet, och häften av alla tvååringar är uppkopplade varje dag. Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin vid Karolinska Institutet, är i boken kritisk till att läsplattor skulle göra barnen smartare, och menar att det istället finns belägg för att särskilt små barn utvecklas långsammare av det. Istället behöver barnen leka, anser han. Amerikanska barnläkarakademin har tagit det så långt att de rekommenderar andra läkare att skriva ut lek på recept för att vuxna faktiskt ska ta sig tid att leka med sina barn.

Hansen lyfter det intressanta med att många kända tech-personer som Steve Jobs och Bill Gates själva är väldigt restriktiva med hur de låter sina barn använda produkterna de själva utvecklat.

Han [Steve Jobs] verkar ha legat steget före alla andra, inte bara när det gäller att utveckla tekniken utan också när det gäller förståelsen för hur den påverkar oss.”

 

Varför ska vi gå i skola när vi har hela världen i fickan?

Att läsa böcker och lära sig skriva för hand kan tyckas föråldrat och rentutav onödigt i en värld där vi har hela Google några knapptryck bort i fickan. Vad ställer det här för krav på skolan idag?

Genom forskningsundersökningar har man konstaterat att man lär sig mer om man antecknar för hand med penna och papper, jämfört med om man gör det på en dator. Exakt vad detta beror på kan man inte säga säkert, men forskarna spekulerar i om det har att göra med att med en penna skriver man långsammare vilket gör att man tvingas prioritera vad man ska skriva ned, något som gör att man måste processa informationen och därför tar den till sig bättre.

”Hos barn i förskoleåldern har försök visat att den motoriska förmågan att skriva för hand – alltså med penna på papper – är nära knuten till förmågan att läsa”

Samma resultat har man fått när man jämfört med att läsa information från papper vs. läsplatta. Man tror att förklaringen har att göra med att hjärnan är så van vid att få ständiga dopaminkickar i form av sms, notiser, och mejl från en digital platta att den omedvetet måste koncentrera sig på att ignorera dem. Något som resulterar i att man lär sig mindre.

 

Vad kan vi göra för framtiden?

Är allt bara dystopi och mörker, eller finns det något vi kan göra åt saken? Förutom bra nattsömn så lyfter Hansen vikten av motion som lösningen på det mesta. Bara lite rörelse hjälper mycket, det minskar stressen, risken för depression, och får oss att sova bättre.

Som han även konstaterar i boken: ”Forskarnas slutsats är enkel: För att barn ska fungera så bra som möjligt behöver de röra på sig minste en timme varje dag, sova mellan nio och elva timmar och använda mobilen max två timmar per dag.” Bara fem procent uppfyller detta idag.

Boken innehåller sist men inte minst en mycket konkret punktlista över saker att göra för att minska ditt – och dina eventuella barns – mobilanvändande.

Text: Sofia Zetterqvist

13 maj, 2019

Rädda en humla – rädda ett helt samhälle!

Var rädd om humlorna som flyger omkring just nu, lite vilsekomna och klumpiga. De är nämligen drottningar som övervintrat och letar nytt hem. Och var och en av dem framtida mamma till ungefär 500 välbehövliga nya humlor! …

LÄS MER

Var rädd om humlorna som flyger omkring just nu, lite vilsekomna och klumpiga. De är nämligen drottningar som övervintrat och letar nytt hem. Och var och en av dem framtida mamma till ungefär 500 välbehövliga nya humlor!

Pollinerande insekter är avgörande för människans överlevnad. Två tredjedelar av alla grödor som odlas är beroende av att pollineras av insekter som just humlor, bin och insekter. Var tredje tugga vi äter är pollinerad av ett bi, en humla eller annan pollinatör.

Den globala insektsdöd som hotar är därmed ett hot mot hela mänskligheten, eftersom vår matproduktion är beroende av insekterna.
I Sverige har finns cirka 300 olika sorters vilda bin varav nästan hälften, 130 arter är rödlistade.

Men åter till humlorna. De stora och lite klumpiga individerna som så här års gärna förirrar sig in igenom öppna fönster och dörrar är drottningar – och som sådana extra värda vår omsorg. Se därför till att varsamt rädda ut dem i naturen igen.

Samhället dog i höstas

Drottningens samhälle dog i höstas och hon är ensam kvar. Nu söker hon en skreva eller grästuva att bygga bo i – och där kommer hon att föda upp ungefär 500 humlor.

En enda humla kan pollinera 1500 blommor per dag, vilket innebär att ett humlesamhälle med gemensamma krafter kan pollinera mer än 100 miljoner blommor under en säsong – bland dem sådant vi äter, som bär och frukt.

Vill du vara rädd om humlorna och bina så kan du plantera pollenrika växter som bin och humlor gillar. Har du trädgård, så välj växter enligt den enkla grundprincipen att humlorna gillar samma växter som vi gillar; de som luktar och smakar gott, som kryddväxter och bärbuskar.

Vill man odla för pollinerande insekter så är det också viktigt att välja växter som blommar under olika tider, så att tillgången på mat blir jämn. Och tänk på att ogräs också är mat! Klöver och maskros är viktiga, så låt dem blomma i gräsmattan och klipp helst inte förrän de blommat ut. Bra sensommarblommor för insekterna är kärleksört (som också älskas av fjärilar), höstaster och ljung.

Nästan en procent av Sveriges yta är gräsmatta, medan det knappt finns en procent kvar av de ängsmarker som fanns i Sverige för hundra år sedan. Om du har trädgård så kan du omvandla en bit av en gräsmatta till blommande äng och därmed göra en viktig räddningsinsats för bin och andra pollinatörer.
Sluta att använda alla former av gödsel. När marken blir magrare gynnas örterna.

Höj upp gräsklipparen och klipp gräset mer sällan, så ser du vilka örter som börjar blomma. Några brukar dyka upp redan första året, som vitklöver, käringtand, prästkrage, rölleka, renfana, fibblor och liten blåklocka. De lockar massor av humlor, fjärilar och vilda bin. När du väl har blommor på din gräsmatta, ge dem tid att blomma färdigt innan du klipper (ofta i slutet av juli). Låt det avslagna materialet ligga kvar i två dagar, så att fröna hinner lossna och falla till jorden, innan du räfsar ihop och bär bort.

Använd givetvis inga kemiska bekämpningsmedel.

 

 

 


11 maj, 2019

Ny förening kräver rätt till behandling utan psykofarmaka

I Sverige förskrivs alltmer psykofarmaka. Inte minst till unga som i många fall mår dåligt därför att de inte fått sina grundläggande behov tillfredsställda. Antidepressiva läkemedel är beroendeframkallande och har risker som man inte upplyser tillräckligt om i Sverige. Vi bör, liksom i Norge, ha rätt att välja vård utan denna medicinering, anser Lasse Mattila, som är ordförande i nybildade Föreningen Alternativ till Psykofarmaka.…

LÄS MER

I Sverige förskrivs alltmer psykofarmaka. Inte minst till unga som i många fall mår dåligt därför att de inte fått sina grundläggande behov tillfredsställda. Antidepressiva läkemedel är beroendeframkallande och har risker som man inte upplyser tillräckligt om i Sverige. Vi bör, liksom i Norge, ha rätt att välja vård utan denna medicinering, anser Lasse Mattila, som är ordförande i nybildade Föreningen Alternativ till Psykofarmaka.

 

Han menar att användandet av psykofarmaka har fått en alldeles för stor dominans och att det finns en stark benägenhet i Sverige att patologisera symptom av livets normala påfrestningar.

– Orsakssamband borde vara avgörande för hur vi försöker hjälpa de unga. Men vi ser idag att man genom en checklist-exercis i vården lätt diagnostiserar och påbörjar farmakologiska behandlingar, som sedan leder till andra problem och skapar nya allvarliga tillstånd. Det här når nu dessutom även ner till barn i låg ålder och det är beklämmande att se, säger Lasse Mattila.

Ser konsekvenserna på nära håll

Hans engagemang för de här frågorna har vuxit de senaste åren och grundar sig delvis på vad han mött inom socialtjänsten och skolan, där han under många år har arbetat med unga i utanförskap och utsatthet. Lasse har på nära håll sett många exempel på konsekvenserna av den biomedicinska inställningens dominans, och han poängterar att det här även gäller unga som inte befinner sig i utsatthet. De frågor han driver idag gäller även vuxna.

Lasse Mattila är i grunden socionom och arbetar numera bland annat med att stötta jour- och familjehem, handleda personal inom skola och socialtjänst, utbilda och föreläsa. Han har skrivit böcker inom det här ämnesområdet och gör också musik (se exempelvis den här musikvideon med ett budskap som berör). Han är också chefredaktör för sajten Mad in Sweden, som har motsvarigheter i USA och flera andra länder.

 

”Upplyser inte om riskerna och beroendet”

Genom sitt engagemang i Föreningen Alternativ till Psykofarmaka vill Lasse Mattila främja de läkemedelsfria behandlingsformerna i Sverige samt öka kunskaperna om och främja kritiska reflektioner kring psykofarmaka. Föreningen ska driva de här frågorna och vara mötesplats för alla som är intresserade. Det blir bland annat en kampanj om rätten att välja vård utan psykofarmaka (den rätten har man exempelvis i Norge). Det finns många behandlingsmetoder som inte bygger på medicinering. Man planerar också att ta fram ett praktiskt stödmaterial, Medicinkollen, om vad som kan vara bra att tänka på inför, under och efter behandling.

Med stöd av forskning i den vetenskapliga tidskriften The Lancet gick föreningen nyligen ut med en öppen skrivelse till regeringen och Socialstyrelsen. Man kräver där att vården ska erbjuda patienter hjälp att långsamt och på ett säkert sätt trappa ner och sluta ta antidepressiva läkemedel, vilket man menar är något som inte görs idag.

 

"Inte minst är det viktigt att vården informerar patienter om riskerna och beroendet och att man följer biverkningarna tydligare än man gör idag."

 

– Inte minst är det viktigt att vården informerar patienter om riskerna och beroendet och att man följer biverkningarna tydligare än man gör idag. Läkemedelsmyndigheterna i både EU och USA har för länge sedan varnat för riskerna med antidepressiva. Men detta har man inte alls anammat i Sverige, där användningen av dessa mediciner ökar kraftigt, säger Lasse Mattila.

Han pekar bland annat på en 3-4 gånger förhöjd risk för självmord och att antidepressiva (SSRI) också är bland de 30 mest beroendeframkallande läkemedlen i världen. Men på till exempel Vårdguiden skriver man att de inte är beroendeframkallande och själv har Lasse Mattila i sitt arbete aldrig hört att någon läkare informerat barn, ungdom och föräldrar om riskerna med antidepressiva.

– Det finns en utbredd kunskapsbrist kring detta både hos vårdprofessionen och allmänheten. Egentligen finns tillräckligt med forskning och kunskaper om hur ineffektiva antidepressiva är och vilka risker som finns, men de kunskaperna förs inte fram och man problematiserar inte det här.

– Svenska myndigheter bör ta till sig mer av den aktuella forskningen kring allt detta. Rekommendationerna från Socialstyrelsen strider mot mycket av denna forskning, säger Lasse Mattila.

 

”Forskning finansierad av läkemedelsbolag”

Han menar också att det finns underskattade intressekonflikter och jävsförhållanden som påverkar rekommendationerna inom psykiatrin. Det som dominerar vårdens riktlinjer på det här området är forskning som är finansierad av läkemedelsbolagen och likadant är det med fortbildningarna för vårdpersonal, säger Mattila.

Internationellt pekar han på att psykiaterföreningen i USA har stort inflytande genom sina manualer (DSM – Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder). Men enligt Mattila har det visat sig att 70 procent av dess ledamöter hade koppling till läkemedelsindustrin. I Sverige följer man formellt visserligen WHOs standard (ICD), men han menar att de flesta i praktiken använder sig av den amerikanska.

De här diagnosmanualerna har enligt Mattila bidragit till att den psykiatriska diagnostiseringen har ökat kraftig i Sverige. Kriterierna man använder har över tiden sänkts och man har skapat vad han kallar en inflation av diagnoser som för många utsatta barn och unga är förödande. Det blir alltfer diagnoser som ska behandlas med psykofarmaka.

– I jämförelse med andra länder framstår Sverige som ett utvecklingsland på det här området. Det verkar vara det enda land där antidepressiva ökar explosionsartat, medan motsvarande förskrivning i exempelvis Danmark har halverats sedan 2008, säger Lasse Mattila.

 

Hoppas på paradigmskifte

Han menar att vi oftast klarar oss bättre utan psykofarmaka, men att medicinering kan vara tillfälligt motiverad i vissa akuta fall för att undvika större katastrofer. Men det råder idag en kraftig slagsida i debatt och i praktik till förmån för psykofarmaka. Han anser att man bör lyssna mer på grundorsakerna till problem och att goda relationer är en grundförutsättning för att kunna hjälpa.

– Vi i Föreningen Alternativ till Psykofarmaka jobbar inte mot mediciner utan för effektiva och mindre farliga behandlingsalternativ. Det ska finnas en valfrihet där. Och vården inklusive myndigheter måste tydligare informera om riskerna med olika psykofarmaka.

Enligt Mattila finns det både i professionen och bland patienter stöd för detta och en framväxande insikt om det ohållbara i dagens praktik. Alltfler är berörda och alltfler börjar ställa frågor.

– Jag hoppas och tror på att vi framöver kommer att se ett paradigmskifte i de här frågorna. Det kommer att leda till förbättrad folkhälsa och en minskning av psykisk ohälsa i Sverige, säger Lasse Mattila.

presskontakt
Text: Staffan Nilsson

9 maj, 2019

WHO: Skippa skärmen och låt barnen leka!

Barn ska leka – inte sitta framför skärmar. Och små barn under två år ska inte titta på skärmar alls. Det är det tydliga rådet från Världshälsoorganistation, WHO, som tagit fram nya riktlinjer för barns fysiska aktivitet, stillasittande och sömn. …

LÄS MER

Barn ska leka – inte sitta framför skärmar. Och små barn under två år ska inte titta på skärmar alls.
Det är det tydliga rådet från Världshälsoorganistation, WHO, som tagit fram nya riktlinjer för barns fysiska aktivitet, stillasittande och sömn.

 

Det är första gången som WHO har tagit fram riktlinjer för fysisk aktivitet, sömn och skärmtid för barn under fem år. Bakgrunden är enligt pressmeddelandet från WHO att 23 procent av vuxna och 80 procent av tonåringar inte är tillräckligt aktiva i dag. WHO menar också att vanor som hälsosam fysisk aktivitet och goda sömnvanor som etableras tidigt i livet kan forma ett framtida beteende och bidra till att förebygga ohälsa.

Med riktlinjerna hoppas WHO underlätta för länder att ta fram egna program som främjar till mer rörelse hos barn, samt hjälpa personer som arbetar med att stödja föräldrar i den här typen av frågor.

 

Snabb utveckling

– Den tidiga barndomen präglas av snabb utveckling och en tid där familjens livsstil kan anpassas så att den ger bättre förutsättningar för en god hälsa, säger WHOs generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus.

De nya direktiven är framarbetade av WHO:s experter som har utvärderat effekterna på unga barn som inte får nog sömn, sitter stilla för mycket och spenderar för mycket tid framför skärmar. Expertgruppen granskade också bevis på fördelarna med ökad aktivitet.

– Förbättrad fysisk aktivitet, minskat stillasittande och säkerställande av kvalitetssömn för unga barn förbättrar deras fysiska och mentala hälsa och välbefinnande samt hjälper till att förebygga barnfetma och sjukdomar senare i livet, säger Fiona Bull, programchef vid WHO, i pressmeddelandet.

 

Ta tillbaka leken

Barn under fem år påverkas negativt av för mycket skärmtid, enligt WHO. Det är viktigt att barnet får tillräckligt mycket sömn och att sömnen är av hög kvalitet.

– Vad vi verkligen behöver göra är att ta tillbaka lek för barn. Det handlar om att göra en övergång från stillasittande tid till lektid, samtidigt som du skyddar sömnen, säger Juana Willumsen, som arbetar vid WHO:s avdelning för förebyggandet av icke smittsamma sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, cancer och diabetes, och som är en del av styrgruppen som har tagit fram riktlinjerna.

Detta är WHO:s rekommendationer för barn under fem år:

Barn under ett år:

  • Barn 0–3 månader bör sova 14–17 timmar per dag. Barn o mellan 4–11 månader bör sova 12–16 timmar per dag. Tupplurar är inräknade i tiden.
  • Bör få minst 30 minuters fysisk aktivitet varje dag, till exempel genom att leka på golvet. Ju mer desto bättre.
  • Bör inte vara sitta fastspända och stilla i barnvagn, bilsäte eller barnstol i mer än en timme om dagen.
  • Bör inte spendera någon tid alls framför skärmar (tv, surfplatta, mobiltelefon). När barnet är stillasittande uppmuntras det att en vuxen läser, pysslar eller kommunicerar.

Barn mellan ett och två år:

  • Bör sova mellan 11–14 timmar per dag, tupplur inräknat.
  • Fysisk aktivitet av olika slag och vid flera tillfällen under dagen – sammantaget minst 180 minuter. Ju mer desto bättre.
  • Bör inte sitta stilla i mer än en timme, i exempelvis barnvagn eller barnstol. Ettåringar bör inte spendera någon tid framför skärmar (tv, surfplatta och så vidare). För tvååringar rekommenderas max en timmes skärmtid per dag – ju mindre desto bättre.
  • När barnet är sitter stilla uppmuntras det att en vuxen läser, pysslar eller kommunicerar.

Barn mellan tre och fyra år:

  • Bör sova mellan 10–13 timmar per dygn, tupplur inräknat.
  • Bör få 180 minuter fysisk aktivitet av olika slag under dagen. Av dessa bör minst 60 minuter vara av måttlig till hög intensitet. Ju mer desto bättre.
  • Bör inte sitta stilla i mer än en timme, i exempelvis barnvagn eller barnstol. Bör spendera max en timme framför skärmar (tv, surfplatta och så vidare), ju mindre desto bättre. När barnet är stillasittande uppmuntras det att en vuxen läser, pysslar eller kommunicerar.

 

7 maj, 2019

Hilma af Klint slog rekord på Guggenheim

Guggenheims omtalade utställning av den svenska konstnären Hilma af Klints verk är avslutad – och museet har slagit nytt publikrekord. Hilma af Klint – Paintings for the future är med över 600 000 besökare den mest besökta utställningen i Guggenheim museets 60-åriga historia.…

LÄS MER

 

Guggenheims omtalade utställning av den svenska konstnären Hilma af Klints verk är avslutad – och museet har slagit nytt publikrekord.
Hilma af Klint – Paintings for the future är med över 600 000 besökare den mest besökta utställningen i Guggenheim museets 60-åriga historia.

 

Solo-utställningen av den svenska konstnärens verk öppnade i oktober förra året och har prisats av kritiker världen över. Utställningen slår förutom rekordet i antal besökare också rekord i antal sålda program – 30 000 ex – och har bidragit till 34 procents ökning av antalet medlemmar i museet.

Vad Hilma af Klint själv skulle ha tyckt om uppståndelsen kan vi bara spekulera kring. I sitt testamente meddelade hon att hennes verk inte skulle få visas förrän tidigast 20 år efter hennes död, som inträffade 1944. En stiftelse med hennes namn bildades 1970 och knöts till antroposofernas verksamhet i Järna, som Hilma hade stark anknytning till, inte minst genom sina kontakter med Rudolf Steiner.

I Järna fanns också Åke Fant, den främste kännaren av hennes konst, som redan i början av 1980-talet publicerade en artikel som kom att väcka intresse för hennes konst internationellt.

Hon visades därefter första gången på en utställning i Los Angeles 1986 kallad The spiritual in art 1890-1985. Där jämställdes Hilma af Klints måleri med stora konstnärers, som Kandinsky, Malevitj och Mondrian.

 

 

Konstverk åter till Sverige

 

Åtskilliga år senare, 2013, inleddes de senaste årens triumftåg på Moderna museet med en omfattande retrospektiv utställning av konstnären med ca 230 verk. Efter Stockholm fortsatte utställningen som vandringsutställning i Europa och sågs av långt över en miljon människor under den internationella turnén.

Till hösten återvänder en del av den svenska konstnärinnans konstverk till Stockholm och Millesgården på Lidingö, där hennes verk ska visas i utställningen Måleri och andlighet, tillsammans med verk av konstnärinnorna Tyra Kleen och Lucie Lagerbielke.
– Vi hade en otrolig tur som lyckades planera utställningen och skriva kontrakt innan varken vi eller omvärlden kände till succén i New York, säger Millesgårdens museichef Onita Wass till Svenska Dagbladet.

Måleri och andlighet – Hilma af Klint, Tyra Kleen och Lucie Lagerbielke visas på Millesgården mellan den 5 oktober 2019 till den 9 februari 2020.

4 maj, 2019

Ek, Quercus robur

Fram till 1700-talet var eken kronans egendom och de bönder som vågade såga ned eken på sin mark straffades hårt. Idag ser vi fortfarande stora orörda ekar i närheten av slott och herresäten. Månne det vara så, att sitta under sin korkek som tjuren Ferdinand och låta sig inspireras till saktmod och kraft, gör att vi bättre kan stå emot livets alla skadeangrepp uppe i det ymnigt gröna.…

LÄS MER

Eken växer lugnt uppåt och utåt i sin egen takt, i nya vinklar riktar den sent sina vårskott medan grenspetsen dör, därav kommer den att med tiden få tvära riktningar i sin teckning. Hos väldigt unga ekar som syns spridda som sticklingar planterade av nötskrikor och ekorrar, sitter bladen kvar vissnade och bruna hela vintern. Får eken stå i fred ett par hundra år och ha fri rymd att breda ut sig kan den bli väldigt stor och tung med tjock stam och inge trygghet i en värld som står under ständig förvandling. Artnamnet robur kommer av latinets robustus. Bladen är vackert skurna som klippta i grönt läder av en skicklig körsnär.

 

Först efter 30–40 år går eken i blom.
Ekollonen, barken och bladen är rika på tanniner, garvsyra som är giftigt bittert men användbart till växtfärgning och tillsammans med järnvatten kan bli stålgrå eller lilasvart färg.
Genom att släppa döda grenar till marken håller den sin krona luftig. På riktigt gamla ekar är det svårt att räkna årsringarna eftersom den kan murkna inuti stammen och småningom bli ihålig.

Ekollon kan ätas om de först skalas för hand eller i ugn på 50 grader med luckan på glänt tills skalet släpper och kokas av i omgångar tills det beska gått ur, därefter kan de mixas med vatten för att blanda i bröddegen eller torkas och malas till mjöl och till kaffesurrogat. Utförligare recept på ekmjölsberedning finns på ”Dags att plocka”.

Förr samlades stora mängder ekollon varje sensommar till svinfoder. Detta var under långa tider en viktig resurs från skogarna. Liksom andra nötter är ekollon rikt på vitaminer, fett, protein och kolhydrater. Ekbark som smaksättare skördas från yngre träd med slätare bark när bladen är som musöron. Detta i spånform gavs till korna för att dryga ut fodret.

 

 

"Eken tillskrevs styrka behärskad av starka Gudar som Tor och Zeus."

I forntiden hade människan stark tillit till trädens undergörande förmåga. Eken tillskrevs styrka behärskad av starka Gudar som Tor och Zeus. Det sägs att eken spelade en roll när Sverige kristnades för genom att såga ned ekarna upphörde de hedniska kulterna. Senare lärde man sig att garvsyra gjorde eken användbar inom medicinen, förutom att den brukades till garvning av läder. Ekblad lades direkt på sår, te på ekbark och bad och tarmsköljningar vid tjocktarmskatarr och vätskande hudsjukdomar och där den kunde ha en antiseptisk, antiinflammatorisk och sammandragande effekt.

 

I beredning av det biodynamiska kompostpreparatet förstärker man de upplösande och förhårdnande processerna genom att lossa skrovlig, kalciumrik bark från äldre ekar om hösten som grävs ned i höljet av en koskalle i fuktig slamjord och plockas upp om våren för att berika komposten med kvaliteter som stärker balansen mellan det vegetativa och det formande i naturen och profylaktiskt förebygga växtsjukdomar. Se ”Biodynamiska preparat” av Thomas Lüthi & Berit Löfström. I Weledas husapotek ingår quercus tillsammans med conchae, snäckskal i Kalk 2.

 

Fram till 1700-talet var eken kronans egendom och de bönder som vågade såga ned eken på sin mark straffades hårt. Virket användes till att bygga slott, kyrkor och skepp. Till ett linjeskepp gick det åt 2000 fullvuxna ekar. Idag ser vi fortfarande stora orörda ekar i närheten av slott och herresäten. Ett hus byggt av ekvirke är segt nog att stå emot en jordbävning eller en tornado, virket är lika starkt som stål och säkrare vid husbrand.

Ekvirke användes till att bygga bronsålderns största teknologiska uppfinning hjulet. I milor brände man träkol av ek. Det gick åt mycket träkol till att bearbeta bly, koppar, brons, järn, tenn, guld och silver. Ekspån som spills på golvet kan ge variga fläckar, även på marmor- och stengolv.

Under 1800-talet användes ek till allt från byggnader, transporter och uppvärmning, färgning, emballage och till att härbärgera miljontals liter öl, vin och sprit. Inte undra på att denna värdefulla resurs höll på att ta slut men i perioder av minskad folkmängd kunde ekens bestånd något reparera sig. Fram emot slutet av 1800-talet började skeppsvarven använda järn och senare stål istället till fartygen.

Nordeuropas äldsta träd finns på Norra Själland, en kungsek på 1500 år. Månne det vara så, att sitta under sin korkek som tjuren Ferdinand och låta sig inspireras till saktmod och kraft, gör att vi bättre kan stå emot livets alla skadeangrepp uppe i det ymnigt gröna.

Text: Anna Gran

2 maj, 2019

Gott om kemiska bekämpningsmedel i europeiska vattendrag

I en ny studie har man i samtliga 29 mindre vattendrag som undersöktes i 10 europeiska länder hittat mixar av kemiska bekämpningsmedel och i de flesta fall även veterinärläkemedel som används i lantbruket. Totalt hittades 103 olika bekämpningsmedel varav de flesta var herbicider samt 21 läkemedel som huvudsakligen var antibiotika.…

LÄS MER

I en ny studie har man i samtliga 29 mindre vattendrag som undersöktes i 10 europeiska länder hittat mixar av kemiska bekämpningsmedel och i de flesta fall även veterinärläkemedel som används i lantbruket. Totalt hittades 103 olika bekämpningsmedel varav de flesta var herbicider samt 21 läkemedel som huvudsakligen var antibiotika.

 

I det vattenprov som hade högst koncentration fanns 70 olika bekämpningsmedel. En fjärdedel av de kemikalier som hittades i studien är förbjudna i EU och i hälften av vattendragen fanns minst ett bekämpningsmedel i nivåer över det tillåtna. Det vanligaste var här neonikotinoider, som anses bidra till den oroande minskningen av mängden bin och andra pollinerande insekter och som numera inte är tillåtna i EU. Att man hittat förbjudna kemikalier behöver inte vara tecken på illegal användning, utan kan vara resultat av urlakning av beständiga kemikalier som använts tidigare och som finns kvar i jorden.

 

Studien publicerades i Science of The Total Environment. Forskarna säger enligt en artikel i The Guardian att det stora antalet bekämpningsmedel och läkemedel man fann i vattendragen betyder att det finns komplicerade mixar av dessa vars påverkan är okänd. De säger att studien visar en utbredning av biologiskt aktiva kemikemikalier i vattendrag över hela Europa och att det finns potential för ekosystemeffekter.

 

presskontakt
Text: Staffan Nilsson

1 maj, 2019

Hjälpsamt: Feber

Feber är i regel ingen sjukdom i sig utan ett symptom på sjukdom. Vid infektioner, som orsakas av virus eller bakterier, visar febern att kroppen försvarar sig mot infektionen. Feber visar på ett aktiverat immunförsvar och minskar tillväxten av smittsamma ämnen.…

LÄS MER

Feber är i regel ingen sjukdom i sig utan ett symptom på sjukdom. Vid infektioner, som orsakas av virus eller bakterier, visar febern att kroppen försvarar sig mot infektionen.

 

Feber visar på ett aktiverat immunförsvar och minskar tillväxten av smittsamma ämnen.
Den gängse normen för feber inom sjukvården är kroppstemperaturer på 38 grader och högre. Detta är dock något som diskuteras idag, eftersom kroppstemperatur är något individuellt.

Det rekommenderas att man i friskt tillstånd tar sin kroppstemperatur vid några tillfällen, så att man har en uppfattning om vad som är ens egen normala temperatur. Vanligast är feber i samband med luftvägsinfektioner och influensa. Vid oklarheter läs på Vårdguiden – 1177.se eller kontakta sjukvården.

Kroppen reglerar sin egen temperatur och fungerar bäst med en temperatur på mellan 36,0 och 38,0 grader. Kroppstemperaturen varierar över dygnet. Den är vanligtvis lägst på natten och högst på eftermiddagen.

 

Temperaturen varierar

Vid feber behöver man dricka mer då den högre kroppstemperaturen gör att man förlorar mer vätska än annars. Det är vanligt att man inte har mycket aptit och man kan avvakta med större måltider tills matlusten kommer tillbaka. Däremot kan man använda drycker som ger energi och även salt. Det är också bra att man ser till att tillgodose ett ökat behov av vila och sömn.

 

Frossa

När febern stiger snabbt, kan man frysa och få frossa. Det beror på kroppens ansträngningar att alstra värme. Då hjälper det att tillföra värme med varma täcken, eventuellt värmeflaska eller varmt te. När febern är hög, kan det vara behagligt med ett svalt rum och en svalkande kompress på pannan – särskilt om man också har huvudvärk. När febern sjunker snabbt kan man få svettningar.

 

Omslag på vaderna

När febern är hög, kan den ge en stark sjukdomskänsla, huvudvärk, hjärtklappning med mera. För att förbättra välbefinnandet kan man då göra ett omslag på vaderna med citron – det kan också få ner febern med några tiondelar. (se beskrivning nedan)

Invärtes kan man också stödja cirkulationen med Cardiodoron (10 droppar 3 gånger dagligen före måltid). Vid en kraftig förkylning eller influensa kan Infludoron (10 droppar 3 gånger dagligen före måltid) vara hjälpsamt.

 

Tvätt med citronvatten

Om man haft feber i någon dag så kan en avtvättning med citronvatten eller något örtte (se nedan) kännas välgörande.

Febernedsättande läkemedel stör den inflammatoriska reaktionen på infektionen som vid enklare infektioner medför självläkning.

 

Feber hos barn

Feber är kroppens reaktion på infektionen och ett sätt för kroppen att försvara sig. Febernedsättande läkemedel rekommenderas därför inte till barn som mår bra i övrigt. Det betyder, särskilt för små barn, att de kan vara trötta men fullt kontaktbara, att de får i sig vätska och att de kissar. Barn har i regel lätt att få feber som blir hög – det är inte farligt i sig. Det är orsaken till febern som behöver vara klar. Febern går ofta över av sig själv.

Den vanligaste orsaken till feber är att barnet har en infektion, som beror på virus eller bakterier. Vanligast är virusinfektioner som förkylning, ont i öronen, hosta och ont i halsen. Vissa bakteriella infektioner ger liknande symptom och har liknande förlopp.

Barn som har feber behöver vara hemma och ta det lugnt tills de är helt friska – vanligtvis längre än feberdagarna. Barn som har feber bör inte under längre tid titta på TV eller andra skärmar. Hjärnan är mycket känslig för intryck då. En bra regel är att barnet mår bra, när aptiten har kommit tillbaka.

 

Feberkramp

Det händer att barn får feberkramp, men de allra flesta barn får aldrig krampanfall, även om febern blir hög.

När ett barn får feberkramp ska du kontakta sjukvården. För det mesta går krampen över inom cirka en minut, barnet slappnar av och vill sova, men särskilt första gången skall en professionell bedömning göras.

 

Mat och dryck vid feber

Drick förutom vatten gärna juicer, teer och safter. Vid hög feber behövs också något salt. Barn, och särskilt små barn behöver vätskeersättning med vatten, salt och socker.

Belasta inte kroppen med svårsmält mat.

Fläderblomste och lindblomste är stödjande vid feber och svettning för vuxna. (1 tsk per kopp, låt dra 2-4 min).

Ibland kan feber leda till förstoppning. Man kan ta milt laxerande medel som linfrö eller psylliumfrö. Katrinplommon kan också användas, även till barn.

 

Utvärtes behandlingar vid feber:

 

Underbensomslag med citron

Användningsområde: Hög feber (>39°), eventuellt med huvudvärk och stark sjukdomskänsla. Tidpunkten då man börjar med febersänkande åtgärder bestäms av allmäntillståndet, grundsjukdom och hur kraftigt påverkad man är av febern. Vanligen börjar man när febern stiger över 39,0° C.

OBS: Underbensomslag ska aldrig göras om fötterna är kalla!

Verkan: Genom dessa svala omslag avleds värmen. Målet är inte en stor temperatursänkning. Ofta uppnås en febersänkning på 0,2–0,5 °C och en mer avslappnad andning vilket ger ett bättre befinnande. Citron verkar också uppfriskande.

Används inte: Vid allergi mot citron, vid skadad hud eller hudsjukdomar på benen.

Material som behövs: 1 citron, ½-¾ liter vatten, skål, vass kniv, bomullstyg (som rivs i ca 10 cm breda och lagom lång remsor av t ex lakanstyg), ylledukar, yllesockor eller yllebenvärmare, till barn ev. bomullsstrumpor och stora yllesockor, handduk för sängen.

Gör såhär:

  1. Känn efter temperaturen på fötterna hos den som ska få omslaget: är de kalla måste man avvakta, lägg då en kroppsvarm värmeflaska under fötterna så att de blir varma.
  2. Lägg en handduk i sängen som skydd under benen.
  3. Ta en ekologiskt odlad citron och tvätta i hett vatten för att avlägsna smuts och eventuellt vax. (Om du inte har en ekologiskt odlad citron så använd enbart saften av en halv citron istället.)
  4. Lägg citronen i en skål med vatten, som ska ha en temperatur strax under temperaturen hos den som får behandlingen. Halvera citronen under vattnet och skär i skalet upprepade gånger med en vass kniv så att de eteriska oljorna frigörs och kläm ut citronsaften i vattnet.
  5. Rulla ihop bomullslindorna och doppa i citronvattnet och vrid ur dem.
  6. Linda bomullsrullen nerifrån upp om fot och vad, så slätt det går och sedan ylleduken eller sätt på socka/benvärmare. Täck med yllet direkt så omslaget inte svalnar för mycket. Linda ett ben i taget. Alternativt kan man linda enbart vaderna.
  7. Täck benen med ett tunt täcke/filt.
  8. Ofta är omslagen torra redan efter 10-15 minuter och kan då tas bort eller förnyas.
  9. Underbensomslagen kan upprepas upp till tre gånger efter varandra. Om det behövs, så fyll på med nytt vatten och en halv citron. Skölj bomullslindorna med varmt vatten och vrid ur dem efter varje gång.

Om den som behandlas somnar under tiden, är det ett gott tecken på att omslaget verkar. Låt då personen sova – även med omslaget på. 

 

Underbensomslag med citron hos barn

Hos barn är det enklare att ta en bomullsduk (exempelvis lakansväv), som kan viras kring vaderna, eller bomullsstrumpor.

Doppa duken/strumporna i citronvattnet och sätt omslaget runt vaden. Sätt långa yllestrumpor/sockor, alternativ avklippta ärmar på en uttjänt ylletröja, utanpå.

Byt efter ca 1 timme. Förnya omslagen när de torkat. Kan upprepas flera gånger.

 

Citronskivor under fotsulorna

Som alternativ till omslag med citronvatten på underbenen kan du prova att lägga citronskivor direkt under fotsulorna.

  1. Skiva en ekologisk citron och täck fotsulorna med några skivor.
  2. Håll på plats med strumpor eller elastisk linda.
  3. Skivorna kan ligga på några timmar eller över natten, så länge det känns behagligt.

 

Avtvättning

Häll vatten i en skål, som kan vara kroppstempererat eller lite svalare, anpassat efter den som har febern.

Man kan som tillsats använda pepparmyntste (som svalkar), salviate (som motverkar svettning), citron (som är uppfriskande) eller någon färdig väldoftande badmjölk eller badtillsats.

Tvätta eller torka av kroppen uppifrån och ned, del efter del, och torka av med handduk efter varje del. Detta ska göras ganska raskt.
Vid hög feber är det särskilt viktigt att avtvättningen görs försiktigt och kanske inte på hela kroppen, eftersom den annars kan bli för ansträngande.

En avtvättning kan upprepas flera gånger, efter behov.

 

Arnikakompress på pannan

Vid huvudvärk vid feber kan du göra en kompress på pannan med arnika (Arnica montana):

  1. Ta 1 tsk Arnika-Essens till 1 dl vatten för kompressen. Vattnet kan vara svalt eller så som det känns behagligt.
  2. Ta en bit bomullstyg, en tvättlapp, kompress eller dylikt och doppa den i lösningen. Vrid ur kompressen, lägg den på pannan och vila.
  3. Spara lösningen så att du kan upprepa behandlingen med kompressen vid behov.

 

Om Hjälpsamt

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

 

Ursula Flatters
Läkare

28 april, 2019

Äta mindre kött – javisst, men vilket kött ska man välja?

Vår köttkonsumtion behöver minska betydligt. Men vilken typ av kött ska vi då välja för en hållbar konsumtion? Vi har frågat tre sakkunniga inom olika områden och deras svar har en hel del gemensamt: Köttet bör i första hand komma från djur som inte äter sådant som människor kan äta. …

LÄS MER

Köttkonsumtionen behöver minska betydligt. Men vilken typ av kött ska man då välja för en hållbar konsumtion? Vi har frågat tre sakkunniga inom olika områden och deras svar har en hel del gemensamt: Köttet bör i första hand komma från djur som inte äter sådant som människor kan äta.

I valet av kött kan man skilja på å ena sidan idisslare som kor och får som har en unik förmåga att äta gräs och grovfoder som människor inte kan äta. Å andra sidan grisar och kyckling som inte har den förmågan. Om kor i ett lagom avvägt antal ingår i ett riktigt kretsloppsjordbruk och inte utfordras med spannmål och kraftfoder blir det hållbart. Grisar och kyckling däremot konkurrerar egentligen med oss människor om de vegetabilier vi själva kan äta, och det är inte hållbart.

 

Gräsbetande idisslare

Sara Jervfors är kostchef i Södertälje och Gnesta samt projektledare för MatLust. Bara i Södertälje kommun serveras varje dag 24 000 måltider i skolor och äldreomsorg. Sara pekar bland annat på den nyss nämnda skillnaden.

– Generellt är det bra att välja kött från gräsbetande idisslande djur, som även ger gödsel. Det är bland annat bra för kretsloppet och den biologiska mångfalden och håller landskapen öppna. Viltkött från exempelvis vildsvin kan också vara ett hållbart val.

Hon anser att vi även behöver höns och grisar, men i betydligt mindre omfattning än idag. I grisproduktionen bör det helst handla om djur som äter restprodukter som annars skulle ha slängts. Inom äggproduktion tycker hon också det är viktigt att ta vara på kött från värphönsen, som annars ofta går förlorat. Överlag tycker hon att man helst bör välja Kravmärkt kött.

 

Undvik anonymt kött

Sara Jervfors ger också exempel på typer av kött som är mindre bra att välja:

– Undvik anonymt kött utan ursprungsmärkning och kött som man inte vet hur det har producerats, vilket exempelvis är väldigt vanligt i charkprodukter. Jag tycker också man kan undvika importerat kött. I Sverige kan vi själva producera kött och det finns ingen anledning att importera detta.

Inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter har man minskat köttkonsumtionen och följer i stort sett principen om 20 procent animalier, exklusive mejeriprodukter, och 80 procent vegetabilier. Kommunens måltidsverksamhet använder bara svenskt kött och 65 procent av det är ekologiskt. I skolorna serveras idag i genomsnitt 50 gram kött eller fisk per elev och dag. Det är tillräckligt ur näringssynpunkt, menar Sara Jervfors. Utöver det serveras en hel del näringsrika vegetabilier som rotfrukter, kål, baljväxter och nordiska spannmål. Gärna närodlade i säsong.

– Ur näringssynpunkt använder vi råvaror som är så lite processade som möjligt. Det gäller både kött och vegetabilier. En viktig utmaning i våra menyer är förstås också att maten ska vara god.

 

Industriell köttproduktion

Wilbert Beyer är veterinär och anser att det är den industriella köttproduktionen som är den stora boven när det gäller både hållbarhet och etik på det här området. För konsumenter finns flera aspekter man kan tänka på i sina egna val, menar han.

– Dels handlar det om vad djuren bidrar med i ett kretsloppsjordbruk. Där är idisslarna bra eftersom de äter sådant som människor inte äter och omvandlar det till högvärdigt protein samtidigt som de ger gödsel som är mycket berikande för jorden. Om maten ska räcka i framtiden så är det mycket viktigt att utnyttja idisslarnas förmåga.

 

"Det kött man äter bör huvudsakligen komma från idisslande djur i kretsloppsjordbruk."

 (Artur Granstedt)

 

– Det viktiga i all köttproduktion är överhuvudtaget hur man producerar. Det ska vara bra djurhållning, men det finns idag skräckexempel inom alla djurslag – kor, grisar, kyckling och höns, och även fisk, säger Wilbert Beyer.

Han menar också att vi har en enorm överproduktion och att vi äter 3-4 gånger mer kött än vad som behövs. Själv äter han kött ungefär 1-2 gånger per vecka och väljer då kött från gårdar där han vet att djuren har det bra. Wilbert anser att vi som konsumenter egentligen har stor makt.

– Om vi alla skulle välja bort industriellt producerat kött skulle vi skicka tydliga signaler till producenterna. Visserligen styrs det här också av priserna, men när vi köper billigt kött betalar vi inte det verkliga priset. Ett lågt pris brukar betyda att man inte tagit med miljökostnader och att man har tummat på djurhälsan och djuretiken.

 

Hur går produktionen till?

När det gäller vilken typ av kött som svenska konsumenter kan välja ur hållbarhetssynpunkt tycker Wilbert att det kan vara kött från betesdjur som kor och får, samt även viltkött om jakten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Ekologiskt kött är ofta ursprungsmärkt och han menar att man som konsument numera har ganska goda möjligheter att spåra köttet och få en uppfattning om hur produktionen har gått till. Och när man köper ägg tycker han att de bör komma från åtminstone frigående höns.

Att välja svenskt kött kan vara positivt och det ger enligt Wilbert en viss säkerhet om att det producerats med jämförelsevis hög standard. I Sverige har vi en stark lagstiftning inom djurskydd och närproducerat är också en fördel.

– Men svenskt kött är ingen garanti. Det finns många stora anläggningar som producerar i stor skala och det finns fortfarande en hel del att förbättra även i vårt land, säger Wilbert Beyer.

 

Kretslopp, bördighet och klimat

Artur Granstedt, som är docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk, har länge forskat kring och verkat för kretsloppsjordbruk med en väl avvägd balans mellan växtodling och kor eller andra idisslande djur. Det är ett jordbruk som är självförsörjande på växtnäringsämnen (konstgödsel behövs inte) och djuren äter bara grovfoder, inte kraftfoder och spannmål. Det här förutsätter också en växtföljd där ungefär 30-40 procent av arealen är flerårig kvävebindande vallodling och att vi tar vara på våra naturbeten som idag uppgår till cirka 500 000 hektar i Sverige. Tillsammans med stallgödsel gör vallodlingen jorden mer mullrik och bördig och därmed binds också mer kol i marken. I det här systemet har korna en nyckelroll i kretsloppet och därför är nötkött från sådana jordbruk bra ur hållbarhetssynpunkt. Men då handlar det totalt sett om betydligt mindre volymer nötkött än idag.

– Om vi utgår från verkligt hållbara kretsloppsjordbruk blir det rimliga en nötkött- och mjölkkonsumtion som motsvarar det antal djur som hela eller delar av de 30-40 procenten vallarealen kan föda. Det skulle totalt sett betyda att nötköttkonsumtionen behöver minska med 70 procent, säger Artur Granstedt.

 

Äter det som människor kan äta

Men idag har vi i Sverige dubbelt så stor nötkött- och mjölkproduktion jämfört med vad bete och grovfoder kan ge, menar Artur. Ungefär hälften av det korna äter idag är spannmål eller kraftfoder (i regel koncentrat av spannmål och soya), dvs sådant som människor kan äta. Soja bidrar också till avskogning och andra miljökonsekvenser på andra håll i världen.

I det här avseendet är det än värre med kyckling, höns och gris som inte kan äta gräs och grovfoder, och som därför aldrig kan ha kornas naturliga roll i kretsloppet. Det här handlar till stor del om industriproduktion och djuren utfordras med sådant som människor kan äta. Sådan produktion är inte hållbar och behöver minimeras, anser Artur. Det som är hållbart att ha kvar är kyckling/höns och gris i en omfattning som motsvarar mängden matavfall för att ta vara på resurser som annars går förlorade.

 

Minska köttkonsumtionen

För att matkonsumtionen ska bli riktigt hållbar behöver vi i Sverige minska den totala köttkonsumtionen med omkring 80-90 procent, menar Artur. Redan vid en minskning med 35 procent, till nivån vi hade på 1960-talet, skulle vi kunna göra oss självförsörjande på enbart ekologiskt odlade baslivsmedel i Sverige. Det skulle innebära en betydande minskning av klimat- och övrig miljöbelastning från vår matkonsumtion.

Hur kan man då göra som konsument?

– Vi kan äta väldigt mycket mer rotfrukter än vi i genomsnitt gör idag och även betydligt mer grönsaker. Det kött man äter bör huvudsakligen komma från idisslande djur i kretsloppsjordbruk. Industriellt producerad kyckling och svinkött bör man av flera skäl låta bli. Ett tips är att hålla utkik efter svenskt naturbeteskött, säger Artur Granstedt.

 

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson
25 april, 2019

Stormig debatt om nedläggningen av Vidar Rehab

Den senaste månaden har nedläggningen av Stiftelsen Vidarklinikens sjukhus Vidar Rehab uppmärksammats i både lokalpress och riksmedier. Många namnkunniga debattörer och engagerade vänner har ställt upp till försvar för både kliniken och den integrativa medicinens framtid i vårt land och ser med oro på utvecklingen.…

LÄS MER

Den senaste månaden har nedläggningen av Stiftelsen Vidarklinikens sjukhus Vidar Rehab uppmärksammats i både lokalpress och riksmedier. Många namnkunniga debattörer och engagerade vänner har ställt upp till försvar för både kliniken och den integrativa medicinens framtid i vårt land och ser med oro på utvecklingen.

Den politiska redaktören Tomas Karlsson ledare ”Nedläggningen av Vidar Rehab – enfaldens triumf” i LänsTidningen, Södertälje (LT) den 6 mars blev starten på den debatt som nu pågått i veckor och där förmodligen sista ordet ännu inte är sagt.

Tomas Karlsson gick i sin ledare hårt åt Anna Starbrink och påminner läsarna om alla de forskningsstudier som gjorts under de dryga 30 år som Vidarkliniken/Vidar Rehab har funnits och som samtliga pekar på utmärkta resultat. Han påminner om nöjda patienter och anhöriga, men konstaterar att hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink – trots att det finns gott om belägg för motsatsen – fortsatt påstår att Vidar Rehab inte uppfyller de krav som ställs på medicinsk kvalitet, säkerhet och vetenskaplig evidens.

Anna Starbrink försökte ge svar på tal några dagar senare genom att skylla ifrån sig på bland annat Socialstyrelsen Trots att hon för inte så länge sedan i en intervju i LT meddelade: ”Vi kommer aldrig att upphandla antroposofisk medicin så länge jag är hälso- och sjukvårdslandstingsråd”, hävdar hon nu att hennes personliga preferenser inte varit avgörande för beslutet.

Mot bättre vetande låtsas hon återigen att vi inte uppfyllt avtalens krav – vilket inte någon annan än hon personligen har hävdat. Det står inte att läsa i någon av de granskningar som hon hänvisar till – varken den av henne själv beställda granskningen från Helseplan 2016, revisionsbyrån Ernst Youngs granskning eller den granskning Region Skåne gjorde 2017.

Anna Starbrinks inlägg fick Per Granstedt (C), samhällsanalytiker och tidigare riksdagsledamot, att ilskna till och ge sig in i debatten under rubriken ”Stängningen av Vidar Rehab – ett liberalt haveri”

Per Granstedt tar utgångspunkt i sveken mot liberala löften om valfri vård. Han påminner om Anna Starbrinks uttalade personliga hållning och menar att de politiska direktiven var kristallklara. Han ser en återgång till 1950- och 60-talens förmyndarsamhälle där staten visste bäst vilken vård medborgarna skulle ha.

Robert Hahn, läkare och forskare vid Södertälje sjukhus, lyfter några dagar senare den roll medlemmar i föreningen (sekten?) Vetenskap och Folkbildning har i att aktivt motverka allt som har med alternativa vårdmetoder att göra. Ett av deras uttalade mål har också varit att antroposofin ska försvinna och en handfull av deras medlemmar har återkommande sett till att i media sprida lögner och befästa fördomar om våra verksamheter.

”VoF har bara ett par tusen medlemmar, men har god hand med media, som aldrig har förstått att detta är en ideologisk påtryckargrupp utan vetenskaplig verksamhet”, skriver Robert Hahn.

"VoF har bara ett par tusen medlemmar, men har god hand med media, som aldrig har förstått att detta är en ideologisk påtryckargrupp utan vetenskaplig verksamhet."

 

VoF var inte sena med sitt svar genom sin ordförande, civilekonomen Pontus Böckman, som utan att skämmas hävdar att Vidarkliniken misslyckats med att uppvisa resultat vad gäller de antroposofiska behandlingar som utförts. Man häpnar.

Men han får svar på tal. Ursula Flatters, läkare och styrelseledamot i Stiftelsen Vidarkliniken påtalade i LT de goda resultat vi ser från de forskningsprojekt som utförts på sjukhuset och som också publicerats i välrenommerade forskningstidskrifter efter sedvanlig granskning. Företrädare för VoF ”tror” dock inte på dessa och framställer gärna sig själva som ”experter”, trots att de flesta som debatterar dessa frågor från VoF:s håll inte har någon medicinsk bakgrund.

 

Dagens Nyheter

Frågan om den integrativa medicinens framtid och nedläggningen av Vidarklinikens sjukhus Vidar Rehab har även debatterats i riksmedierna.

Kjell Asplunds utredning om komplementär och alternativ medicin presenterade sitt delbetänkande på DN Debatt den 28 mars under rubriken ”Vårdpersonal måste kunna mer om alternativ medicin”

Här finns ett flertal förslag som har till syfte att förbättra situationen för vårdsökande som idag har små möjligheter att hitta tillförlitlig information om de olika metoderna. Förslagen är bra, men anslaget är brett och de komplementära metoder, som t ex antroposofisk hälso- och sjukvård, som har god evidens och redan idag kombinerar skolmedicin med särskilt utvecklade terapier, kan lätt blandas ihop med mer oseriösa och mindre beforskade metoder. Vi avvaktar slutbetänkandet innan vi uttalar oss mer än så.

 

Dagens Samhälle

I Dagens Samhälle har en grupp namnkunniga skribenter och vårddebattörer samt före detta patienter på Vidarklinikens sjukhus också skrivit en debattartikel med utgångspunkt ifrån patientperspektivet under rubriken ”Inrätta en professur i integrativ medicin” 

Här tar man upp de senaste forskningsresultaten liksom patientperspektivet och uttrycker en oro för att Kjell Asplunds utredning inte ska föra frågan framåt och att de som söker den integrativa vårdformen ska tvingas söka vård utomlands. Deras lösning är att höja kompetensen inom området och satsa på en professur i integrativ medicin och dessutom skapa skapa ett centrum för integrativ medicin, enligt amerikansk modell, med uppgift att kunskapsutveckla och kvalitetssäkra andra evidensbaserade integrativa vårdformer som antroposofisk hälso-och sjukvård, kiropraktik och osteopati. I USA har det visat sig mycket värdefullt.

 

Aftonbladet

I Aftonbladet fick vi också starkt stöd för vår sak av en modig grupp tillskyndare i form av Malin Berghagen, Karin Björkegren-Jones, Sarah Dawn Finer, Marianne Goldman med fler.

Rubriken var ”Vi skambeläggs för att vi vill ha annan vård” och debattörerna menade att nedläggningen av Vidarkliniken sjukhus är det senaste politiska sveket mot folkviljan. Deras stöd för vår verksamhet betyder mycket för både oss och våra duktiga medarbetare i den situation vi befinner oss.

Vi välkomnar debatten och känner stor tacksamhet till alla som vill verka för att föra frågan om den evidensbaserade integrativa medicinen framåt.


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.