9 mars, 2019

Nu stänger Vidarkliniken

Efter 33 års verksamhet stänger vi nu, med sorg i hjärtat, Vidarkliniken/Vidar Rehab, Nordens enda integrativa sjukhus. …

LÄS MER

Efter 33 års verksamhet stänger vi nu, med sorg i hjärtat, Vidarkliniken/Vidar Rehab, Nordens enda integrativa sjukhus.

Vitsorden från våra patienter har varit på topp och när landstingsavtalen hotades skickade över 20 000 patienter, anhöriga och andra vänner till kliniken, mail till politikerna i Stockholms Läns Landsting för att uttrycka sitt stöd för vår verksamhet.
Det hjälpte inte och nu ger vi upp. Huvuddelen av vår verksamhet stängdes 1 mars och resten avvecklas i steg med slutdatum 18 september.

 

Skillnaden ligger i människosynen

Stängningen av Vidarkliniken innebär att möjligheterna för patienter att välja den läkarkontrollerade internationellt etablerade integrativa antroposofiska vårdformen i Sverige i princip omöjliggörs.

Vår skickliga och uppskattade personal har utgjorts av legitimerade läkare och sjuksköterskor, med samma kompetens som inom den gängse sjukvården, men med vidareutbildning inom antroposofisk hälso- och sjukvård, liksom av legitimerade terapeuter och andra experter inom denna vårdform. Antroposofisk hälso- och sjukvård vilar liksom skolmedicinen på naturvetenskaplig grund och utövas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Skillnaden är en människosyn där även livssituation och existentiella frågor bearbetas i samband med svåra sjukdomstillstånd och där fokus ligger på att stärka det friska s k salutogenes. Terapierna är ofta taktila och läkemedlen till för att förstärka kroppens eget försvar.

Vidarkliniken/Vidar Rehab har följt svensk lagstiftning, uppfyllt våra avtal, levererat goda forskningsresultat och våra patienter är enligt landstingets egna mätinstrument genomgående mycket nöjda. Trots detta har vår verksamhet varit omstridd sedan start.

Bakgrunden är okunnighet och rädsla hos beslutsfattare, som framför allt i Stockholms Läns Landsting, som under förnedrande former såg till huvuddelen av avtalen med Vidarkliniken sades upp för ett par år sedan. Politiker och tjänstemän svek när det gällde en av de mest älskade vårdinrättningarna i Sverige.

 

Studie på smärtpatienter

EU:s krav på Sverige att hitta en rimlig lösning för de komplementära antroposofiska naturläkemedlen blev spiken i kistan. Detta trots att dessa läkemedel under mer än 90 års användning i Sverige, Europa och övriga världen har visat sig både patientsäkra och fungera väl.

I Tyskland, Schweiz och Frankrike, liksom i ett stort antal andra länder har 100 000-tals patienter istället blivit hjälpa av både de antroposofiska läkemedlen och övriga terapier som ingår i den integrativa antroposofiska hälso – och sjukvården.

Omfattande forskning har också bedrivits i Sverige och utomlands och de resultat som kommit fram har varit både anmärkningsvärt positiva och övertygande.

I dagarna publicerades en forskningsrapport i den vetenskapliga tidskriften Journal of Alternative and Complementary Medicine, som visar hur smärt – och stresspatienter i anslutning till vård på Vidarkliniken förbättrade sin arbetsförmåga och minskade sin sjukskrivning. Studien är en jämförande registerstudie där två grupper av patienter med överensstämmande problematik togs om hand på Vidarkliniken respektive i landstingets vård. Arbetsförmåga och sjukskrivning kontrollerades ett år före behandling, liksom ett, respektive två år, efter vårdtidens slut. Vidarklinikens patienter hade genomgående ett sämre utgångsläge och mer komplexa tillstånd än landstingets patienter, men kom ändå snabbt tillbaka i arbete. Motsvarande patienter i den offentliga vården förbättrade också sin arbetsförmåga, men inte lika uttalat.

 

 

"Medan Norge och flertalet länder i Europa, liksom WHO, anser att samverkan mellan så kallad skolmedicin och olika komplementära terapier är ett område som hör framtiden till, vågar Sverige inte satsa."

 

 

Studier har tidigare publicerats som pekar på signifikant ökad livskvalitet och minskad läkemedelsanvändning efter vård för stressrelaterad ohälsa på Vidarkliniken.

En annan studie visade att efter integrativ vård mot smärta på Vidarkliniken halverades förskrivningen av smärtläkemedel, medan patienter i vanlig sjukvård däremot nästan dubblerade sin användning. Studien publicerades i PLOS One, en internationell vetenskaplig tidskrift med högt anseende.

Den integrativa medicinen, även kallad KAM (Komplementär Alternativ Medicin) beskylls av kritiker för att vara ovetenskaplig, men när termen används internationellt avses utveckling och integration av evidensbaserad kunskap från olika alternativa medicinska traditioner som komplement till den etablerade medicinen. Antroposofisk hälso- och sjukvård faller under begreppet integrativ medicin liksom akupunktur, kiropraktik, osteopati etc. Stora folksjukdomar och kroniska sjukdomar, som är utbredda folkhälsoproblem, anses generellt ha mycket positivt att hämta från den integrativa vården. Ökade kostnader för sjukfrånvaro samt läkemedelsskador på 10-20 miljarder årligen bara i Sverige enligt Svensk apoteksförening, borde motivera en satsning på integrativa modeller som uppenbarligen fungerar.

Sverige har mycket att lära av Norge, som på senare tid öppnat för samverkan mellan företrädare för skolmedicinen och komplementära terapier. Politiskt ville man möta den norska befolkningens önskemål om att få tillgång till komplementära behandlingar även inom den vanliga vården. En kommitté med stor bredd tillsattes. Förutom läkare och sjuksköterskor deltog specialister inom komplementära metoder, farmaceuter, forskare, antropologer, sociologer, statsvetare etc. Specialisterna fick bl a som uppgift att sätta sig in i de olika områden som de själva inte sedan tidigare hade kompetens om. Utredningen utvecklades till en utbildning och bidrog till att man kunde komma fram till ett nästan enhälligt förslag till Stortinget om hur man skulle gå till väga för att öppna upp mer för komplementära metoder i vården.

 

Omfattande efterfrågan

Efterfrågan på KAM är omfattande och ser relativt lika ut i de länder vi har kunskap om. I Tyskland och Frankrike uppger cirka 75 procent av befolkningen att man prövat på någon form av kompletterande terapier eller läkemedel. I Schweiz är motsvarande siffra 90 procent! I dessa länder är möjligheterna att välja dessa vårdformer väl tillgodosedda. I Sverige är efterfrågan enligt en NOVUS- undersökning 2015 i princip lika stor (67 procent skulle uppskatta om deras läkare hade kunskap om komplementär medicin. Siffran för kvinnorna var hela 76 procent), men valmöjligheterna är snart helt borta.

I kontrast till den politiska utvecklingen visar en NOVUS-undersökning från förra sommaren att 47 procent av våra svenska allmänläkare är positiva till komplementär vård och 39 procent skulle gärna vilja erbjuda sina patienter denna möjlighet. 65 procent tror att deras patienter skulle uppskatta om deras läkare hade utbildning inom detta område. 4 av 10 läkare får frågor från sina patienter varje vecka om komplementära terapier och 6 av 10 får det minst en gång i månaden.

Stor okunskap hos makthavare

En opinionsbildande kraft i Sverige som är starkt bidragande till det negativa och aggressiva debattklimat som härskar i denna fråga är ett antal medlemmar från Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF), som utgör en svensk gren av den internationella skeptikerrörelsen. De senaste åren har företrädare för organisationen – som uppträder i privata roller – gått till hårda angrepp mot personer, verksamheter och grupper som företräder den integrativa medicinen – i debattartiklar, genom medverkande i TV och radio, diskussioner i webbforum, egna podcasts och tidskrifter, och genom att systematiskt redigera och kontrollera faktaposter som man uppfattar som motståndare på svenska Wikipedia. VoFs företrädare har vunnit gehör inte minst hos makthavare. Vidarkliniken har felaktigt, och trots tydliga dementier, i media beskyllts för att vara mässlingsivrare och vaccinationsmotstånd och, anklagats för att ägna oss åt pseudovetenskap och kvacksalveri och företräda en rakt igenom homeopatisk läkemedelsfilosofi. Den handfull personer som engagerat sig i den debatt som förts i Sverige de senaste åren kring integrativ medicin kan med rätta konstatera att de lyckats.

Slutsatserna från utredningen om den integrativa medicinens framtid i Sverige1) läggs nu på regeringen bord efter två års arbete. Konkreta förslag som för frågan framåt ser ut att saknas. Medan Norge och flertalet länder i Europa, liksom WHO, anser att samverkan mellan så kallad skolmedicin och olika komplementära terapier är ett område som hör framtiden till, vågar Sverige inte satsa.

1) ”Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården Dir. 2017:43”,


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.

2 mars, 2019

Poängen med naturviner

Intresset för naturviner ökar starkt. Det är viner som görs med så lite manipulation och tillsatser som möjligt, och ofta småskaligt. Det ger en stor mångfald av viner där karaktären på odlingsplatsen, druvan och även det enskilda vineriet slår igenom tydligare i smakupplevelsen. Som kontrast till detta är inom EU mer än 50 ämnen idag tillåtna som tillsatser i vanlig vinproduktion.…

LÄS MER

Intresset för naturviner ökar starkt. Det är viner som görs med så lite manipulation och tillsatser som möjligt, och ofta småskaligt. Det ger en stor mångfald av viner där karaktären på odlingsplatsen, druvan och även det enskilda vineriet slår igenom tydligare i smakupplevelsen. Som kontrast till detta är inom EU mer än 50 ämnen idag tillåtna som tillsatser i vanlig vinproduktion.

 

Exempel på sådana tillsatser är socker, koncentrerad druvjuice, syror, ekchips, klarningsmedel, svavelföreningar med mera. Ekologiska viner tillåter färre tillsatser än konventionella, biodynamiska viner ännu färre och naturviner nästan inga tillsatser alls. Man kan lite förenklat säga att ju mer naturligt vinet produceras, desto mindre kan man fuska och ta till enkla lösningar.

Ju mindre tillsatser desto mindre fusk

– Det krävs en annan skicklighet och kunskap hos dem som gör naturviner och även hos alla led fram till konsumenten, säger Pia Spörndly som är sommelier och krögare på Matbygget och Järna Kafé och som har lång bakgrund inom gastronomi och vinimport.

Hon beskriver framväxten och ökningen av naturviner som en rörelse och något av ett uppror mot användandet av kemiska bekämpningsmedel och tillsatser. Man har även anammat delar av det biodynamiska, inte minst när det gäller att vårda odlingsjorden och låta platsens terroir prägla vinet. Pia berättar att en av vinodlarna har sagt ungefär att ”det handlar om att göra det bästa vinet och då är det här är den enda vägen”. Man måste ta hand om jorden.

Bara jäst druvsaft – inget tillsatt, inget borttaget

Det finns inga spikade definitioner av vad som får kallas naturviner och heller inga certifieringar som Krav eller Demeter (dock kan naturviner vara Krav- och/eller Demetermärkta). Man får här lita på att odlare och producenter följer de ”regler” eller de gemensamma nämnare som ändå råder bland naturvinsproducenter.

Så naturlig produktion med så lite manipulation som möjligt är en sorts grundinställning inom naturvin. Odlingen av druvorna bör vara ekologisk eller gärna biodynamisk. Det innebär till att börja med att inga kemiska bekämpningsmedel och ingen konstgödsel används. I biodynamisk odling har man också ett självförsörjande kretslopp växtnäringsämnen.

 

"Det krävs en annan skicklighet och kunskap hos dem som gör naturviner"

 

Produktion av biodynamiskt vin och naturvin har en hel del gemensamt. Man är generellt ute efter att i vinet få fram den naturliga karaktären av odlingsplatsen och dess odlingsjord. Vinerna produceras med den naturliga jästen från vingården och utan filtrering, utan klarning och utan eller med mycket liten användning av svavel. Man kan säga att naturviner ska vara jäst druvsaft och inget annat – inget tillsatt och inget borttaget.

– Det blir ett levande vin som talar sitt egna språk och där druvan och jordmånen får sätta tydlig prägel och karaktär på vinet. Det handlar också om småskalig, hantverksmässig produktion vilket gör skillnad. Olika årgångar och producenter sätter också karaktär på naturvinerna och de är svåra att sätt in i en mall, säger Pia Spörndly.

Foto: Erik Olsson

Fruktig och komplex smak

Av det här följer att olika naturviner skiljer sig mycket från varandra.

Men kan man kanske ändå säga något generellt om hur vinerna fungerar smakmässigt?

– Naturvinerna tycker jag generellt är fruktigare och har större komplexitet och djup, och samtidigt en mer ”rättfram” smak. Det smakar mycket druva och det fruktiga känner man ofta först. Naturviner smakar helt enkelt väldigt mycket vad vinet egentligen är. Även mycket av växtplatsen känns, exempelvis om odlingsjorden är kalkrik får vinet mer mineralitet. Smakerna är intressanta, och det kan skilja mycket även mellan närliggande vinodlare, säger Pia.

– Eftersom naturvinerna inte är filtrerade blir de också ”tätare” och kan upplevas som lite tjockare. En annan generell smakmässig särprägel är att man kan känna avsaknaden av tillsatt svavel, särskilt i vita viner där man inom vanlig vinproduktion använder mer svavel än i röda.

Har du själv några favoriter bland naturvinerna?

– I Frankrike är man duktiga på det här. Ett intressant distrikt generellt är Loire-dalen. Här finns en mångfasetterad produktion av naturviner med både gröna och röda druvor, och både mousserande och stilla viner. Bland bra druvor kan jag nämna Chenin Blanc och ett tips på en bra producent är Pierre Olivier Bonomme, säger Pia Spörndly.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson
Presskontakt

Källor

Winefinder

27 februari, 2019

Hjälpsamt: Huvudvärk och migrän

Huvudvärk och migrän kan bero på spänning och stress – men kan också ha en lång rad andra orsaker, många av dem fysiska, andra mer livsstilsrelaterade. Är problemen återkommande kan det vara en god idé att se över vanor och vardagsrutiner. Här får du en råd både om vad som kan ligga bakom och hur du kan behandla med egenvård – allt från svala kompresser till fotbad. …

LÄS MER

Huvudvärk och migrän kan bero på spänning och stress – men kan också ha en lång rad andra orsaker, många av dem fysiska andra mer livsstilsrelaterade.
Är problemen återkommande kan det vara en god idé att se över vanor och vardagsrutiner. Här får du råd både om vad som kan ligga bakom och hur du kan behandla med egenvård – allt från svala kompresser till fotbad.

 

Råden på Hjälpsamt vill inspirera och tipsa om naturlig egenvård som bygger på lång erfarenhet. Här har vi valt ut råd som lämpar sig bäst för huvudvärk och migrän , det kan finnas fler som kan vara gynnsamma än som tas upp i texten.

Huvudvärk och migrän kan bero på exempelvis spänning och stress, men också på för mycket intryck eller för lite sömn. Även fel kroppsställning vid arbete, kraftig kroppslig ansträngning och synfel som inte upptäckts eller korrigerats kan orsaka huvudvärk och migrän, liksom för lite vätska. Mat kan ligga bakom huvudvärk och migrän – för lite, för mycket, eller sådant som du inte tål. Och naturligtvis kan även hormonförändringar, exempelvis vid mens, men också vid andra tillfällen, också orsaka besvären.

Är huvudvärken och migränen återkommande så kan det vara en god idé att se närmare på vanor och vardagliga rutiner. En rytmisk livsföring, med regelbundna måltider och tillräckligt med sömn, återhämtning och fysisk aktivitet, kan ge ett grundläggande stöd för att förebygga spänningshuvudvärk och även vissa former av migrän.
Ibland är för lite vätska orsaken till huvudvärk. Pröva därför att dricka rikligt med vatten och se om dina besvär minskar.

 

Invärtes kan följande medel användas:


Balsamischer Melissengeist (orala droppar) innehåller en blandning av utdrag ur flera växter, bland annat citronmeliss, och kan användas vid spänningshuvudvärk, men även vid migrän eller illamående vid huvudvärk.

Kephalodoron 5% (tabletter) innehåller mineralerna järn, svavel och kisel och kan användas vid återkommande huvudvärk och migrän som kommer exempelvis i samband med mens.

Massage: Lätt massage uppifrån och neråt på nacken och ryggen kan lindra, eventuellt med en olja, som lavendelolja eller arnikaolja.

Akupressur: Enligt akupressur kan du också testa att massera en punkt precis mellan fästet tummen och pekfingret. Greppa punkten mellan tummen och pekfingret och tryck med små cirkelrörelser i någon minut, byt sedan hand.

 

Kompress på pannan

Det kan vara hjälpsamt att lägga en kompress på pannan vid huvudvärk.
Du kan använda en av nedanstående i kompressen, beroende på vilken doft du tycker är mest behaglig:

Arnika essens (kutan lösning), 1 tsk till 1 dl vatten.

Citron, pressa saften ur en ½ citron i ca 2,5 dl vatten, temperaturen kan vara sval eller så att det känns behagligt.

Lavendel badmjölk, 10 droppar-1 tsk till 1 dl vatten

Ta en bit bomullstyg (tvättlapp, kompress eller dylikt), doppa den i vattenlösningen, vrid ur, lägg den på pannan och lägg dig en stund att vila.
Spara lösningen så att du kan upprepa vid behov.

 

Fotbad med citron eller lavendel

Att använda citron eller lavendel i fotbad kan vara hjälpsamt vid huvudvärk.
Gör såhär:

1. Fyll en hink med cirka 25 liter behagligt varmt vatten och tillsätt citron. Ta en ekologiskt odlad citron, skär itu den under vattenytan och skär också i skalet så att de eteriska oljorna frigörs och tryck sedan ut citronsaften. Låt citronen simma i vattnet.
Alternativt kan lavendel användas istället, antingen 1 matsked lavendel badmjölk, som rörs runt i vattnet, eller ½ tsk lavendelolja, som skakas i exempelvis en glasburk med lika del hett vatten och sedan hälls i fotbadet.

2. Sätt dig bekvämt och sätt ner fötter och vader i hinken, om möjligt upp till under knäna. Använd en filt och/eller stor handduk att lägga om låren och över hinken. Sitt så länge det känns bra, ca 10-15 min. Du kan ha en kanna/termos med hett vatten och fylla på i badet om det känns kallt. Det kan öka effekten att höja vattentemperaturen så att det känns riktigt varmt.

3. Vila gärna en stund efteråt.

 

Fotbad med senap

Att använda senap i fotbad kan vara hjälpsamt vid huvudvärk och ibland vid migrän, pröva dig fram och se vad som passar dig!

OBS! Senap är en kraftfull substans som bränner och kan ge skador och sår på huden om man inte är försiktig!
Upprepa gärna senapsfotbad vid behov, men vänta tills huden har normaliserats igen.

1. Fyll en hink med ca 25 liter behagligt varmt vatten.

2. Ta 2 rågade msk senapspulver och rör ut det i lite ljummet vatten i en skål, häll sedan blandningen i badvattnet (ca 1 msk per 10 l vatten).

3. Sätt dig bekvämt och sätt ner fötter och vader i hinken, om möjligt upp till under knäna. Använd en filt och/eller stor handduk att lägga om låren och över hinken. Sitt så länge det känns bra, ca 10-15 min. Avsluta när det börjar brännas på lite på huden (då har den optimala effekten uppnåtts). Eventuell rodnaden som kan uppstå är ofarlig och försvinner efter ett tag.

4. Skölj av ben och fötter efter badet, torka och sätt på dig sockor.

5. Vila gärna en stund efteråt.

 

Senapsfotbad som kur vid migrän

För den som har återkommande migrän kan senapsfotbad under en tidsperiod som kur förebygga migränanfallen.
Gör i ordning fotbadet som ovan men i en lägre balja då det inte ska nå upp på vaden utan det är bara fötterna som ska badas.
Välj en tidpunkt på dagen som passar dig, morgon eller kväll, och upprepa fotbadet dagligen under en längre period, ca fyra veckor.
Ta sedan paus en vecka. Upplever du att det hjälper kan du upprepa kuren flera gånger med pauser emellan.

 

Om Hjälpsamt

Alla råd som presenteras på Ytterjärna Forum under vinjetten Hjälpsamt är skrivna av legitimerade sjuksköterskor och granskade av legitimerade läkare. Samtliga är baserade på långvarig beprövad erfarenhet och är avstämda mot tillgänglig litteratur och forskning i ämnet.

Råden gäller för vuxna om inte annat anges. De ersätter inte annan rådgivning och vård av medicinsk personal.

Om du är osäker på om du kan använda något utav råden, på grund av medicinering, hälsotillstånd eller annat, kontakta din läkare. Hjälpsamt tillhandahålls av den ideella föreningen SAMT (Svensk förening för antroposofisk medicin och terapi).

Växter och andra ämnen som lyfts fram kan ha fler egenskaper än de vi tar upp i temat. I enstaka fall kan allergier förekomma mot det vi tar upp i våra råd, det är därför är viktigt att du själv tar ansvar för och bara använder de råd som passar för just dig.

Ursula Flatters
Läkare

24 februari, 2019

Mjölk eller vegetabilisk dryck – vad är bäst för miljön och hälsan?

Det finns enligt en ny rapport inga enkla svar på om mjölk eller vegetabiliska alternativ är bäst för miljön och hälsan. Hur produktionssystemet ser ut är viktigare för hållbarheten än vilken enskild produkt man väljer. Ett system som kombinerar växtodling och djurhållning tycks vara bäst och ger även bäst förutsättningar för en balanserad kost.…

LÄS MER

Det finns enligt en ny rapport inga enkla svar på om mjölk eller vegetabiliska alternativ är bäst för miljön och hälsan. Hur produktionssystemet ser ut är viktigare för hållbarheten än vilken enskild produkt man väljer. Ett system som kombinerar växtodling och djurhållning tycks vara bäst och ger även bäst förutsättningar för en balanserad kost.

Det här framkommer av en omfattande genomgång av en lång rad vetenskapliga artiklar och rapporter från olika organisationer, myndigheter och aktörer (300 källor). Den nya rapporten heter Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa. Den är, på uppdrag av projektet MatLust, framtagen av Gunnar Rundgren, som är expert på jordbruk och livsmedelssystem. Han har i rapporten främst tittat på mjölk som dryck, havredryck och soyadryck ur miljö- och hälsoperspektiv.

 

Förenklingar och konstruerad motsättning

Bland det första Gunnar Rundgren betonar är att det är svårt att jämföra enskilda livsmedel i sig när det gäller miljö och hälsa. Sådana jämförelser ser man ofta, men de innebär en alldeles för stor förenkling. Vi äter inte några få enskilda produkter utan en hel kost. Och jordbruket producerar inte isolerade produkter, utan det hela är ett system med många flöden som påverkar varandra.

Gunnar Rundgren menar också att motsättningen mellan animalier och vegetabilier i stor utsträckning är konstruerad och att de för det mesta egentligen är beroende av varandra. Exempelvis ger produktion av havredryck även restprodukter som används som djurfoder och strömedel. Och korna äter flera restprodukter från odlingssystemet. Han säger att ”kriget i mejeridisken” kanske mer handlar om olika världsbilder, värderingar och kommersiella intressen, snarare än om vad som är bäst för miljön och hälsan.

 

 

Skillnader i näringsinnehåll

När det gäller hälsa pekar Rundgren på några skillnader mellan mjölk, havredryck och soyadryck:

  • Mjölk är i många avseenden ett näringsrikt och väl sammansatt livsmedel, och är särskilt värdefullt för personer med lågt intag av protein. Ett minus för mjölken är de mättade fetterna.
  • Havredryck har lågt proteininnehåll och lägre proteinkvalitet än mjölk. På plussidan finns innehållet av betaglukaner (bra för kolesterolhalt och blodsockernivå) och omättat fett (som tillsatts från raps).
  • Soyadryck har ett högt proteininnehåll, hög proteinkvalitet och omättat fett. Energiinnehållet är dock lägre.

Genom berikning innehåller både havredryck och soyadryck flera av de näringsämnen som mjölk innehåller. För alla tre drycker ser Gunnar Rundgren inga starka hälsoskäl till att man behöver dricka dem. Och inte heller starka hälsoskäl till att undvika dryckerna – dock naturligtvis med reservation för allergier och sjukdomar som kan göra det olämpligt.

För hälsan är det även flera andra faktorer som spelar in och som inte är klarlagda. Exempelvis kroppens förmåga att ta upp näringsämnena, andra ämnen som kan uppstå i industriell bearbetning, förekomst av tungmetaller och rester av bekämpningsmedel samt hur olika produktionsmetoder påverkar dryckens innehåll.

Markanvändning och klimat – beror helt på hur man räknar

När det gäller miljöpåverkan av mjölk, havredryck och soyadryck handlar det om en lång rad faktorer: Klimat, markanvändning, markvård, vattenanvändning, spridning av gifter, påverkan på landskap, biologisk mångfald med mera.

Markanvändning tas ofta upp i jämförelser mellan mjölk och vegetabiliska alternativ. Om man räknar per liter dryck innebär mjölk klart större markanvändning än havredryck och soyadryck. Men om man räknar per 100 gram protein är mjölk och havredryck jämbördiga, och om man dessutom tar hänsyn till proteinkvaliteten väger den jämförelsen över till mjölkens fördel.

Soya är, enligt Rundgren, klart bäst när det gäller att producera protein markeffektivt. Soyaodling passar dock inte i Sverige utan sker i andra delar av världen, både på jättefält i avskogad regnskogsmark och hos småbönder med bra växtföljder. Därför är det inte så meningsfullt att jämföra med svensk produktion av mjölk eller havre. Rundgren menar också att det är mycket tveksamt att Sverige ska vara beroende av importerad soya med tanke på resurshushållning och sårbarheten i vår livsmedelsförsörjning.

 

"…när det gäller den livsviktiga biologiska mångfalden har mjölkproduktion en inneboende fördel jämfört med havre och soya"

 

När det gäller jämförelser av klimatgasutsläpp beror resultaten återigen på hur man räknar. Per liter dryck har mjölk enligt vissa studier högre utsläpp än havredryck och soyadryck. Men räknar man per gram protein blir mjölk och havre likvärdiga. Det har också gjorts en studie av olika icke-berikade drycker där man vägde in flera näringsämnen som finns i de nordiska näringsämnesrekommendationerna. Resultatet blev då att mjölk var den dryck som gav lägst växthusgasutsläpp i förhållande till näringsvärdena.

Gunnar Rundgren pekar också på en annan faktor i jämförelser av klimatgasutsläpp som inte alls brukar uppmärksammas: Cirka hälften av utsläppen från mjölkproduktion (räknat i koldioxidekvivalenter) är metangas, vilket är en kortlivad gas som finns kvar i bara 11-12 år. Koldioxid däremot finns kvar och ackumuleras i tusentals år. Därför är det inte rättvisande att jämföra olika mix av utsläpp rakt av. Det här är till mjölkens fördel i jämförelsen.

 

Viktiga fördelar med både djur och växtodling

De miljömässigt positiva sidor som finns i kombinationen djurhållning och växtodling är också ofta till mjölkens fördel på flera sätt. Inte minst när det gäller kolinlagring i odlingsjorden, som spelar stor roll för koldioxidhalten i atmosfären. Kolet finns i jordens mull, som är viktig även för bördigheten och för markens förmåga att motstå erosion och hålla kvar vatten. Det här handlar alltså också om markvård och den är en förutsättning för allt vårt jordbruk, menar Gunnar Rundgren. Om vi inte sköter våra jordresurser på rätt sätt har vi ingen framtid på den här planeten, säger han.

Växternas rötter har stor betydelse för denna kolinlagring och markvård, och här har i regel fleråriga växter större andel rot än ettåriga. Mjölkproduktion i Sverige bygger delvis på flerårig vallodling av gräs och klöver, och detta är en av fåtal växtodlingar som förbättrar jorden och ökar mullhalten och bördigheten. Däremot ensidig spannmålsodling bryter istället ner marken. Med enbart växtodling kan man visserligen hålla bördigheten på hyfsad nivå med hjälp av bland annat undergrödor och mellangrödor, men enligt Rundgren inte alls på samma nivå som med kombinationen betande djur och växtodling.

Även när det gäller den livsviktiga biologiska mångfalden har mjölkproduktion en inneboende fördel jämfört med havre och soya. Betande djur är enligt Gunnar Rundgren en förutsättning för att upprätthålla den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Men han pekar också på att dagens strukturförändring i mjölkproduktionen minskar dess betydelse för den biologiska mångfalden. Här är ekologisk produktion klart bättre än konventionell. Överhuvud taget passar mjölkproduktion med en kombination av djurhållning och växtodling bra ihop med ekologisk produktion.

 

Se upp med livscykelanalyser

När det gäller miljöpåverkan pekar Gunnar Rundgren också på att livscykelanalyser, som idag dominerar i bedömningar av enskilda livsmedels miljöeffekter, har stora begränsningar. Den typen av analyser har visserligen ett värde när det gäller att hitta förbättringsmöjligheter och jämföra olika sätt att producera samma sak. Men Rundgren menar att man ska ta livscykelanalyser med en stor nypa salt. Resultaten av dessa beror väldigt mycket på vilka avgränsningar som gjorts, vad som tas med i mätningarna (exempelvis inkluderas sällan biologisk mångfald och toxitet), vilken enhet miljöpåverkan relateras till (per kilo, eller mängd kalorier, eller proteininnehåll, osv), om produktionen även ger biprodukter, och användning av osäkra beräkningsschabloner med mera. Det här gör att det blir svårt, och kanske rent vilseledande, att jämföra enskilda livsmedel utifrån livscykelanalyser. Om man dessutom jämför olika produkter från helt olika produktionssystem som har olika miljöpåverkan blir det ännu svårare. Det här är komplicerat. En av slutsatserna i rapporten är, som sagt, att jordbrukssystemets inriktning och struktur är viktigare än valet av enskilda produkter i sig.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

23 februari, 2019

Waldorfpodden: Intervju med Birgitta Carlgren

I ett extra långt avsnitt av Waldorfpodden samtalar Caroline Bratt och Jessica Thorell med Waldorfutbildningens Grand Old Lady i Sverige, Birgitta Carlgren som arbetade på Kristofferskolan i Bromma mellan 1954 – 1994 och senare på Kristofferseminariet, lärarutbildningen i Bromma.…

LÄS MER

I det här avsnittet samtalar Caroline Bratt och Jessica Thorell  med Birgitta Carlgren som arbetade på Kristofferskolan i Bromma mellan 1954 – 1994 och även på Kristofferseminariet, lärarutbildningen i Bromma, under 1980 – 1990 – och 2000 talen.

Avsnittet är extra långt eftersom Birgitta hade så mycket att berätta om sin tid som Waldorflärare, undervisande lärare på seminariet men även om sin tid som student i Stuttgart där hon undervisades av lärare som i sin tur hade undervisats av Rudolf Steiner.

Här kan du höra avsnittet: https://waldorfpodden.wordpress.com/

 

 

 

22 februari, 2019

Waldorfpodden – vill nå många med nära samtal

Metoden är enkel – en telefon och ett samtal som bandas och sänds som en podd. Men drömmen är stor: Att nå ut till många, och kanske framför allt de som inte lever med eller kan så mycket om waldorfpedagogiken.…

LÄS MER

Metoden är enkel – en telefon och ett samtal som bandas och sänds som en podd.
Men drömmen är stor: Att nå ut till många, och kanske framför allt de som inte lever med eller kan så mycket om waldorfpedagogiken.
Waldorf i Sverige firar 100 år i år och det syns och märks på flera håll. Ett av dem är Waldorfpodden som Waldorfskolefedarationen startade redan i höstas.

– Podden kom upp som ett förslag på årsmötet för snart ett år sedan, berättar Jessica Thorell som jobbar som verkställande på federationen.

Sedan dess har flera avsnitt spelats in och sänts, det är samtal med föräldrar, lärare, utbildare och med elever. Bredden är viktig. Ena veckan intervjuar Jessica Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan – för att i nästa program träffa en museipedagog och guide som är helt ny inför pedagogiken och ännu inte helt säker på sin egen inställning till den.

Jessica spelar in samtalen med sin mobiltelefon där hon träffar sina intervjuobjekt, runt om i Sverige – det är viktigare att det känns äkta och nära än att ljudkvaliteten blir perfekt.

"...det är viktigare att det känns äkta och nära än att ljudkvaliteten blir perfekt"

 

– I vissa avsnitt träffar jag en person, i andra två. Det är – och ska låta som ett pågående samtal, säger Jessica.

Förhoppningen är att nå ut till de som inte vet så mycket om Waldorfpedagogik och att kunna besvara frågor och ibland rykten, tankar och spekulationer som dyker upp i bl.a. föräldrakretsar. Jessica vet att podden har använts som underlag för samtal och ser gärna att lyssnarna hör av sig med uppslag och förslag till fler ämnen och intervjupersoner till podden.

 

Jessica Thorell

 

– Jag vill gärna nå ut till så många som möjligt, både inom och utanför Waldorf, säger hon.

På frågan vilket avsnitt hon själv är mest nöjd med hittills har hon svårt att svara:

– Men jag är jättenöjd med det allra första, med föräldern Helena, och avsnittet med den före detta eleven Johan som bland annat handlar om hur det är att gå i den tolvåriga waldorfskolan.

Waldorfpodden finns att ladda ner där poddar finns – och här: https://waldorfpodden.wordpress.com/

 

Text: Red. Maria Torshall

Källor

21 februari, 2019

”Dagens skogsbruk är ohållbart”

Svenskt skogsbruk har i grunden omvandlat stora delar av vår natur genom kalhyggen och ensidiga planteringar som hotar den biologiska mångfalden. Det menar Naturskyddsföreningen i rapporten Från mångfald till enfald, där man vill ge en annan bild än den som skogsbranschen målar upp. …

LÄS MER

Svenskt skogsbruk har i grunden omvandlat stora delar av vår natur genom kalhyggen och ensidiga planteringar som hotar den biologiska mångfalden. Det menar Naturskyddsföreningen i rapporten Från mångfald till enfald, där man vill ge en annan bild än den som skogsbranschen målar upp.

 

Naturskyddsföreningen pekar på att det idag bara finns begränsade områden kvar med naturliga skogsekosystem. Förutom de få procent av den produktiva skogen som skyddats som reservat, minskar den skog som aldrig kalhuggits i rask takt. Drygt 30 procent av äldre skog har kalavverkats sedan slutet av 1980-talet. Naturskogar fortsätter att kalhuggas till förmån för odlingar av gran och tall på ett sätt som kan liknas vid ett åkerbruk och som skiljer sig kraftigt från skogens naturliga utveckling, skriver Naturskyddsföreningen. Man pekar också på att trycket på skogsråvara idag ökar i takt med omställningen till ett fossilfritt samhälle.

I rapporten ges bland annat en bild av hur det ser ut i 16 representativa ytor på vardera 300 kvadratkilometer, i olika delar av landet. I sex av dessa områden har cirka 80 procent av den produktiva skogen kalavverkats sedan 1950-talet. I alla områden utom två är den siffran 50 procent eller mer. Till den övergripande bilden tillkommer också att skogarna idag genomkorsas av 210 000 kilometer skogsbilvägar och att det årligen byggs 1700 nya kilometer.

 

"Drygt 900 olika skogslevande arter är idag klassade som hotade..."

 

Allt det här påverkar den biologiska mångfalden mycket negativt. Drygt 900 olika skogslevande arter är idag klassade som hotade, enligt Naturskyddsföreningen, och framtiden för mer än 1800 arter är osäker. Man menar att det står klart att Sverige inte kommer kunna nå de politiskt beslutade miljökvalitetsmålen och inte heller flera internationella åtaganden som rör skog. Sverige har bland annat förbundit sig att hejda förlusten av biologisk mångfald.

Naturskyddsföreningen anser att dagens svenska skogsbruk drivs på ett sätt som helt enkelt inte är hållbart. Det behövs en skogspolitik som tar verklig hänsyn till alla värden i skogen – biologisk mångfald, sociala värden, kulturmiljöer, renskötseln, friluftslivet och andra frilufts- upplevelse- och besöksnäringar. Man vill bland annat se ett skogsbruk med flera olika brukningsmetoder och menar att ett variationsrikt skogsbruk ökar motståndskraften mot yttre förändringar.

Nyligen gick Naturskyddsföreningen också ut med ett upprop tillsammans med en rad andra organisationer där man riktar sig till Sveaskog som är Sveriges största skogsägare och som ägs av staten, det vill säga svenska folket. I uppropet anser man bland annat att staten och Sveaskog ska vara en förebild och ligga i framkant när det gäller utvecklandet av ett ekosystembaserat, hyggesfritt skogsbruk – men att skogsbolaget avverkar allt mer skyddsvärd skog.

 

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

19 februari, 2019

Vänderot Valeriana officinalis

Valerianapreparat av vänderot är ett välbeprövat medel för att lindra sömnproblem. Den bör inte tas tillsammans med andra lugnande medel eller antidepressiva medel. Vänderot bör heller inte tas om man skall köra bil på grund av dess sövande effekt.…

LÄS MER

Valerianapreparat av vänderot är ett välbeprövat medel för att lindra sömnproblem. Den bör inte tas tillsammans med andra lugnande medel eller antidepressiva medel. Vänderot bör heller inte tas om man skall köra bil på grund av dess sövande effekt.

 

Under en slöja av violetta gardiner i lugn sömn sover den som låter sig vyssas av valerianas milda hand. Med förtröstan till den mest himmelsvända ljusa färgen lila som inger frid i sinnet, kan vi förnimma den rofulla verkan av valerianans kraft. Örtens rosa till vita blomsterkvastar med små, små rörlika blommor i klasar på raka stjälkar och parallella flikiga blad har en rot med själva himlen i sin famn.

Valeriana sägs ha fått sitt namn efter valere – förmå att vara frisk eller valor som betyder förmåga och kraft. Det svenska namnet vänderot har Linné givit den, växten som kan vända allt ont till gott, fördriva häxor och lugna ett oroligt hjärta, roten som vänder sig i jorden. Det är jordstammen och birötterna som doftar så starkt när de torkat och som används till medicinska teer, kosttillskott och tinktur.

Blommorna pressas och syras till beredning av de biodynamiska kompostpreparaten. Av kompostpreparatens sex växter är valeriana den som står närmast den kosmiska inverkan medan rölleka står närmast den jordiska. Hur vänderot behärskar phosphorprocesserna i jorden och hur vänderot omsluter växtlivet med en värmemantel beskriver Manfred Klett i Agrikultur som konstart. Vidare hur man i den biodynamiska odlingen kan stänka utspätt valerianavatten över växterna när temperaturen sjunker, för att förhindra frostskador.

 

"...hankatter vältrar sig i lycksalig fröjd när de kommer till en plats med vildväxande vänderot."

 

I fuktiga kustområden, sanka sluttningar, skogskanter och i steniga diken växer vänderoten. I motsats till flertalet örter som föredrar antingen en torr eller fuktig växtplats, är vänderoten utbredd i hela Europa på platser där den trivs, en perenn som återkommer från år till år.

Det finns över 200 arter. Valeriana officinalis odlas för medicinskt bruk för dess korta rotstock som är ett av världens äldsta och mest brukade läkemedel. Andra året skördas roten efter blomningen för att genast torkas i 40°C. Doften håller sig lika stark i 30—40 år och drar till sig katters intresse. Det sägs att särskilt hankatter vältrar sig i lycksalig fröjd när de kommer till en plats med vildväxande vänderot.

Även foreller lär vara förtjusta i denna lukt, för enligt en äldre tradition lät man betet i form av daggmaskar ligga i en blecklåda med vänderot för en rik fångst.

Min far berättade en historia om hur en liten flaska med vänderrotsdroppar spilldes ut av en passagerare i en tågvagn och hur denna kupé aldrig mer blev sig riktigt lik…

Högt upp i det karga Lofoten har jag sett valeriana höja sig över gräset med sin vitrosa plym. Kanske odlad även där en gång och förvildad sedan – eller kanske var det en av dess underarter som är svår att särskilja. I halvmörkret är den fosorrika valerianan en ljusbärare.

Text: Anna Gran

17 februari, 2019

Det andliga hos Steiner

I en nyligen utkommen bok ”Om anden – Filosofiska perspektiv på ande och andlighet” reflekterar ett antal forskare, knutna till olika svenska högskolor och lärosäten, över vad betydande filosofer genom historien har tänkt och uttryckt kring ande och andlighet, som en del av människans tillvaro. En av uppsatserna har rubriken ”Rudolf Steiner och andens praktik” och där ger Gérard Lartaud oss sin bild av människan Rudolf Steiner, mannen bakom antroposofin och dess praktiska tillämpningar.…

LÄS MER

I en nyligen utkommen bok ”Om anden – Filosofiska perspektiv på ande och andlighet” reflekterar ett antal forskare, knutna till olika svenska högskolor och lärosäten, över vad betydande filosofer genom historien har tänkt och uttryckt kring ande och andlighet, som en del av människans tillvaro.
En av uppsatserna har rubriken ”Rudolf Steiner och andens praktik” och där ger Gérard Lartaud oss sin bild av människan Rudolf Steiner, mannen bakom antroposofin och dess praktiska tillämpningar.

 

– För att förstå Steiner måste man förstå honom som en sökande människa, säger Gérard Lartaud, när vi ses för att samtala kring hans essä.
– Steiner är en komplex personlighet, visst har han grundat antroposofin och pratat mycket om ande och andlighet, men han var också en vetenskapligt sinnad person. I unga år utbildade han sig på Wiens motsvarighet till KTH och han var matematiskt begåvad. Han ville förhålla sig vetenskapligt till andliga fenomen.

Gérard Lartaud, som har en filosofie masterexamen från sitt hemland Frankrike, verkar idag efter 25 år som verksamhetschef på Saltå by i Järna, som utbildare och föreläsare. Han har publicerat artiklar och essäer inom olika områden och intresserar sig främst för antroposofi, vetenskapsfilosofi och psykologi.

– När jag först kom i kontakt med antroposofin, tyckte jag det var rappakalja, säger han. Jag fick till en början inte ihop teori och praktik. När jag så småningom gick in i det blev det överväldigande och nästan övermäktigt. Idag har jag fått bättre distans till antroposofin och jag förstår det Steiner säger utifrån erfarenheter i mitt eget liv och då ser jag hur rikt hans bidrag är.

Gerard menar att Steiner egentligen inte utmärker sig särskilt inom filosofin och han väcker inte heller något större akademiskt intresse idag. Hans verk inom det området har gått ganska spårlöst förbi. Det han är känd för är antroposofin och dess olika praktiska tillämpningar.

 

Gérard Lartaud. Foto: Erik Olsson
"När jag först kom i kontakt med antroposofin, tyckte jag det var rappakalja"

– Det finns något av en paradox hos Steiner som filosof och Steiner som antroposof. Visst finns det en kontinuitet, men det finns även en motsägelse, som jag tycker att man behöver adressera för att få bättre grepp om honom som sökande människa. Denna motsägelse uttrycker sig bland annat genom hans förändrade uppfattning av begreppet ande och andlighet över tid. Det är det som jag försökt beskriva i min essä.

– Man måste förstå att det andliga för Steiner inte är spekulativt utan framförallt är ett erfarenhetsfält. För att förhålla sig forskande till det andliga området krävs att man skapar sig ett eget förhållande till det, ett förhållande som måste bygga på en egen aktiv meditativ praktik.

För Steiner räcker det alltså inte att tala om anden i allmänna ordalag. Den ska ”utövas” på ett sätt som ska leda till ett fördjupat, och inte förminskat, intresse för omvärlden.

– Här slutar det andliga att enbart bli en filosofisk fråga och blir istället en individuell utvecklingsfråga, fortsätter Gerard. Här uppstår ett spänningsfält. Hur gör man för att få ihop det?

Steiner beskriver det själv så här: ”Anden är aktivitet, är alltid verksamhet. Anden är skapande. Anden är det absolut produktiva.”

 

Tilltro till vetenskapen

Gérard understryker i sin essä hur viktiga Steiners tidiga spirituella upplevelser i barndomen varit för honom. Steiner försöker hela sitt liv på olika sätt förstå sina spirituella upplevelser ur ett vetenskapligt, forskande perspektiv. Genom att förhålla sig kunskapande till dessa upplevelser, leder de honom till en större förståelse för människans ställning i världen.

Steiners tid hade en stor tilltro till vetenskapens förmåga att övervinna de stora mänskliga problemen. Pastörisering, vaccin, maskiner som tog över monotona sysslor – allmän teknisk utveckling var framtiden. Vetenskapen stod för modernitet, framåtanda och befrielse från föråldrade och förtryckande tankemönster. De progressiva krafterna var ofta de vetenskapliga krafterna. De var därför ofta också antikyrkliga.
Steiner var en del av detta tänkande och hade också ett starkt socialt engagemang. Han undervisade till exempel regelbundet på Berlins Arbetarinstitut och blev mycket uppskattad. Han stod nära socialisterna och anarkistiska kretsar – mitt i smältdegeln till en ny värld. Den nya världen var inte direkt antispirituell, men starkt präglad av avstånd från metafysik och avstånd från kyrkan. Sådant stod för det förgångna.

Steiner gillade exempelvis inte den känslomässiga delen i mystiken. Han ville att hjärnan skulle få vara med. Steiner ville något modernt och nyskapande, men han ville samtidigt inte förneka det spirituella i människan.

Steiner blev kontroversiell när han överraskade sin omvärld och gick över till teosoferna 1902 och dessutom blev ordförande för Teosofiska Sällskapet i Tyskland. Teosoferna hade ett spirituellt förhållningssätt till verkligheten, vilket lockade Steiner, men samtidigt var det mycket han inte gillade hos dem, såsom deras alltför okritiska förhållande till indiska läror.

Han lämnade teosoferna efter tio år och kom aldrig riktigt överens med dem, men de var villiga att lyssna på honom, vilket betydde mycket.

 

De praktiska tillämpningarna

I anslutning till att han lämnade teosoferna startade Steiner Antroposofiska Sällskapet och där började arbetet med de praktiska delarna inom antroposofin.

– Det unika med Steiners antroposofi är de praktiska tillämpningarna, säger Gerard. Där är han helt enastående!

Den senare Steiner vill nå bortom den filosofiska förståelsen av anden för att istället nå fram till en direkt upplevelse av det andliga i en skapande meditativ verksamhet. Steiner ser inte detta arbete med sig själv som ett världsfrånvänt ”självförverkligande”, utan som ett arbete som ytterst har som mål att komma närmare livet. Därmed flyttar Steiner fokus från det filosofiska sökandet till det praktiska meningsskapandet.

Gerard berättar också att ingenting av det praktiska har kommit till utan att det ställts en fråga till Steiner om exempelvis utbildning, medicin, läkepedagogik och så vidare, som han velat besvara.

– Några präster frågade också Steiner om man kunde förnya arbetet inom kyrkan. Det sa han ja till och då grundades Kristensamfundet. Detta var väldigt kontroversiellt även inom den antroposofiska rörelsen, berättar Gerard. Tanken var inte att bilda en kyrka för antroposofer utan att initiera en religiös förnyelse, något som skulle vara skilt från arbetet inom det Antroposofiska Sällskapet.

Gerard menar att det finns utmaningar med praktikerna också. De grundar sig ofta på esoterik, som är svår att ta till sig och det är en grundproblematik.

 

Ett ålderdomligt språk

– Du kan inte bortse från esoteriken hos Steiner, säger han. Allt grundar sig på den. Man ser att det blir bra, men det är svårt att förklara hur! Preparaten exempelvis i den biodynamiska odlingen låter ju som hokus pokus, men icke desto mindre kan man vetenskapligt belägga effekterna av dem! Biodynamiska viner uppskattas av konsumenterna, vilket gör att producenter av ”stora” viner har övergått till biodynamisk odling – även om de inte bekymrar sig särskilt mycket om tankarna bakom biodynamisk odling.

– Men tänker man efter är det ändå inte så konstigt att vi står i ett förhållande till kosmos och dess krafter, fortsätter han. Tänk bara på ebb och flod och fullmånens dokumenterade inflytande på oss. Likafullt är det svårt att ta till sig och acceptera.

 

"Människan är också en spirituell varelse och att bli människa fullt ut är att acceptera och bejaka sin spirituella sida."

 

– Det något ålderdomliga språket i Steiners verk är en annan av utmaningarna med antroposofin, menar Gerard. Begrepp som människans eterkropp, en nivå av biologiskt betingad livsenergi, och astralkroppen, det psykiska och känslomässiga skiktet, utöver den fysiska kroppen och ”jaget”, som håller ihop personligheten hos människan, kan jag se och relatera till dagligen i min läkepedagogiska verksamhet, men beskriver det hellre med mina egna ord.

Gerard påtalar också att endast ca 10 procent av de verk som Steiner lämnat efter sig i form av skrivet material är skapat, skrivet eller redigerat av honom. Merparten av hans samlade verk är nertecknade av andra utifrån hans framträdanden och föredrag.

– Om man vill försöka tränga in i Steiners tankar ska man helst läsa något av det han skrivit själv, till exempel Frihetens filosofi, eller den lilla skriften Filosofi och antroposofi, råder Gérard.

 

Antroposofin och framtiden

Frågan som reser sig, givet utmaningarna, är om antroposofin som idé överlevt sig själv eller om den har en framtid?

På det har Gerard ett tydligt svar:
– Steiners största förtjänst ligger kanske i betoningen av det individuella ansvaret för upprätthållandet av ett mänskligt samhälle och det kan vi uppleva som mer angeläget än någonsin. Människan är också en spirituell varelse och att bli människa fullt ut är att acceptera och bejaka sin spirituella sida. I vår rationella, tekniska och digitala värld vill alltför många göra människan till enbart en biologisk, fysisk varelse.

– Antroposofin kommer att spela en roll om den lever hos människor, som har gjort den till sin och som vill utvecklas som människor i denna anda. Ingen äger de antroposofiska idéerna. Man kan för övrigt inte äga idéer, det gäller att skapa ett levande förhållande till dem.

– Ytterst handlar antroposofi om människokunskap och att förstå att de inre processerna i människan hänger ihop med de yttre skeendena, avslutar han. Och det skulle vara synd om den kunskapen försvinner.

Till sist frågar jag Gérard varför boken Om anden kommer ut just nu. Ska man se det som ett tecken av något slag i vår tid?

– Rent konkret kommer boken ur en idé, som redaktören Paula Hämäläinen Karlström hade för några år sedan, att göra en liten antologi kring begreppet ande. Men visst kan man se det som ett tecken att boken har mött ett mycket positivt gensvar. Det visar att människor idag längtar efter ett nytt förhållande till det andliga, ett modernt förhållande förvisso, men likväl är det ett äkta behov. Det kan man inte bortse ifrån och det tycker jag är glädjande!

 

Läs Gérard Lartauds uppsats ”Rudolf Steiner och andens praktik” i sin helhet i boken Om Anden, redaktör Paula Hämäläinen-Karlström, KOSMOS förlag.

Gérard Lartaud har även skrivit boken ”En orientering i antroposofins filosofiska grunder”, även den utgiven på KOSMOS förlag.

 

Möt författaren!

Torsdagen den 14 mars kommer kl 18 arrangerar förlaget Kosmos en kväll med författarsamtal utifrån boken Om anden med underrubriken Filosofiska aspekter på begreppet ande och andlighet på Kulturhuset i Ytterjärna.
Jonna Bornemark, Per Johansson, Jari Ristiniemi, Sven-Olov Wallenstein, Gérard Lartaud med flera kommer att medverka.

Pris: 100 kronor – soppa ingår.

Ingen föranmälan krävs.

Text: Inger Holmström
15 februari, 2019

Så har en jordbruksmodell från Järna påverkat hela eko-utvecklingen

Den biodynamiska odlingen och forskningen lade i Sverige en viktig grund för det som senare kom att kallas ekologiskt. Det här växte inte minst fram i Järna-trakten, långt innan det ekologiska blev hett. Här är historien om hur ett från början lokalt initiativ av forskning och praktik växte och kom att påverka eko-utvecklingen i Sverige, i Östersjöregionen och så småningom även internationell via FN.…

LÄS MER

 

Den biodynamiska odlingen och forskningen lade i Sverige en viktig grund för det som senare kom att kallas ekologiskt. Det här växte inte minst fram i Järna-trakten, långt innan det ekologiska blev hett. Här är historien om hur ett från början lokalt initiativ av forskning och praktik växte och kom att påverka eko-utvecklingen i Sverige, i Östersjöregionen och så småningom även internationell via FN.

 

Det är en historia som är okänd för många. Flera decennier innan vi allmänt började prata om ekologisk odling utan kemikalier, konstgödsel och med hållbara kretslopp var detta redan etablerat inom den biodynamiska odlingen. Här pågick redan då forskning och utveckling för hållbart jordbruk och näringsrika matgrödor.

 

Handlade först om kvalitet

En viktig startpunkt i Sverige och Norden kan anses vara 1949 när Nordisk Forskningsring för Biodynamisk Odling bildades, med ett institut i Järna. Man ville anpassa biodynamisk odling till skandinaviska förhållanden. Ett första långliggande fältförsök med växtföljder och olika gödslingssystem startade 1958, intill det som senare skulle bli Saltå Kvarn. Försöken kom att pågå under hela 32 år och kallades K-försöken, där K stod för kvalitet.

På den här tiden var inte miljöfrågorna det främsta motivet för utvecklingsarbetet. Man var snarare ute efter hälsoeffekter och att de biodynamiska produkterna skulle bli så näringsrika och bra som möjligt. Tidigt fanns också ett starkt samspel mellan det biodynamiska och frisksportarrörelsen, som blev en naturlig kundkrets och marknad. I omvärlden kom 1962 ett stort internationellt genombrott även för miljöfrågorna i jordbruket, när den amerikanska forskaren Rachel Carson kom med rapporten ”Tyst vår”. Hon pekade på att bekämpningsmedel har en förödande effekt och gör att insekter och fåglar försvinner.

 

"Flera decennier innan vi allmänt började prata om ekologisk odling utan kemikalier, konstgödsel och med hållbara kretslopp var detta redan etablerat inom den biodynamiska odlingen."

 

År 1964 startade Saltå Kvarn. Bakgrunden var att elever med funktionsnedsättning på Saltå By (dåvarande Saltå Arbetsskola) sedan några år tillbaka bakade bröd på biodynamiskt mjöl och att det här blev mycket populärt och växte i omfattning. 1970 invigde Saltå Kvarn ett nytt bageri i anslutning till kvarnen. 1966 startades också det som idag heter Biodynamiska Produkter. Det var viktigt att på det här sättet öppna marknaden och att bönder kunde få avsättning för biodynamiskt odlade grödor, långt innan livsmedelshandeln hakade på den ekologiska strömningen.

Under 1970-talet gjordes fältförsök i Järna där man jämförde biodynamisk och konventionell odling, vilket bland annat ledde fram till den första svenska doktorsavhandlingen i ämnet 1981. Den forskningen visade att den biodynamiska skörden var mindre än 10 procent lägre (här slipper dock odlarna köpa in jordbrukskemikalier) och att det biodynamiska spannmålet hade bättre näringsvärden än det konventionellt odlade. Det var ungefär då man lade den vetenskapliga grunden för biodynamisk odling i vår region. Begreppet ekologisk odling fanns ännu inte.

Det fanns ett visst uppvaknande för miljöfrågor på 1970-talet. Exempelvis hölls den första FN-konferensen om hållbarhetsutveckling i Stockholm 1972. Men fram till slutet av 1980-talet var det bara inom det biodynamiska som man forskade och erbjöd rådgivning om hållbarhetsfrågorna för jordbruk. Det hade också skapats en tillväxt inom det området, tack vare det biodynamiska initiativet. Det här bäddade för det som skulle komma att kallas ekologiskt.

 

Foto: Erik Olsson

Stort systemfel uppdagades

Redan på den här tiden pågick i det svenska konventionella lantbruket en strukturomvandling mot ökad specialisering, som sedan har fortsatt in i våra dagar. Vi fick alltmer en uppdelning i specialiserade växtodlingsgårdar respektive specialiserade djurgårdar, som också koncentrerades till olika delar av landet. Det här gjorde att det naturliga kretsloppet av växtnäringsämnen bröts i stor skala. Vi fick allt mindre av det kretslopp som annars är möjligt i jordbruk som har en balanserad kombination av odling och djurhållning. De specialiserade växtodlingsgårdarna fick ett underskott av växtnäringsämnen och blev alltmer beroende av konstgödsel samt även kemiska bekämpningsmedel, medan djurgårdarna fick ett stort överskott av växtnäringsämnen som läcker ut i mark och hav.

 

"…forskningen visade att den biodynamiska skörden var mindre än 10 procent lägre (…) och att det biodynamiska spannmålet hade bättre näringsvärden…"

 

Under 1980-talet gjordes jämförande studier som påvisade det här problemet med brutna kretslopp i jordbruket. Man jämförde då hela gårdar – dels biodynamiska gårdar som har ett bibehållet kretslopp, dels konventionella specialiserade växtodlings- respektive djurgårdar där kretsloppet rationaliserats bort. I en doktorsavhandling 1990 kunde man för första gången vetenskapligt visa det grundläggande problemet med förluster av näringsämnen i det konventionella jordbruket. Här framgick samtidigt att biodynamiskt/ekologiskt jordbruk med ett balanserat kretslopp mellan växtodling och djurhållning samt med mångsidiga växtföljder klarar sin försörjning av växtnäringsämnen utan att använda konstgödsel.

I växtföljderna ska då ingå flerårig humusuppbyggande vallodling med bland annat baljväxter.

Det som visades i den här forskningen var egentligen ett gigantiskt systemfel i det konventionella svenska lantbruket, som sedan dess fortsatt att förvärras. Vi hade fått ett lantbrukssystem som blivit beroende av att använda konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och importerat foder. Det leder till övergödning av Östersjön och inte minst negativ påverkan på klimatet, den biologiska mångfalden och bördigheten i marken. Grundorsaken är det brutna kretsloppet av växtnäringsämnen i det konventionella jordbruket. Den nyss nämnda forskningen fick på sin tid inget stort genomslag, men den lade en grund för det man idag kallar ekologiskt kretsloppsjordbruk.

 

Foto: Erik Olsson

Alternativ odling blev ekologisk

År 1985 bildades Kontrollföreningen för Alternativ Odling, som förkortades KRAV. Det var ett svar på att handeln och konsumenterna ville ha en enhetlig märkning. En av de fyra organisationerna som bildade KRAV var Biodynamiska föreningen med sin redan då etablerade kontrollorganisation DEMETER.

År 1986 kom regeringen med en forskningsproposition som fick betydelse. Då talade man bland annat om icke önskvärda effekter av konventionell odling. Detta var ett motiv till att titta närmare på det man då kallade alternativ odling, som till 95 procent var biodynamisk odling (enligt en inventering). Det här var första gången som det ekologiska tilldelades statliga resurser i Sverige. Pengar gick till rådgivning och omläggning av gårdar som skulle bli fria från kemiska insatsmedel. Och så småningom också till forskning. Det gjorde Sverige delvis ledande på området.

 

"Det biodynamiska jordbruket tar också det ekologiska ett steg längre och betonar gårdens kretslopp av växtnäringsämnen"

 

Men det var först 1988 som det kom en nordisk definition av begreppet ekologisk odling och vad som skulle få kallas ekologiskt. Då kom även en vetenskaplig definition av vad ekologi är, vilken löd ungefär så här: kunskapen om levande organismer och deras samverkan med varandra och den miljö de befinner sig i. Det som definierades som ekologiskt jordbruk rymmer till stor del det som också ingår i biodynamiskt jordbruk, utom vissa specifika åtgärder och odlingspreparat. Det biodynamiska jordbruket tar också det ekologiska ett steg längre och betonar gårdens kretslopp av växtnäringsämnen mycket tydligare.

 

Foto: Erik Olsson

Saltå Kvarn blev ledande på eko-marknaden

Saltå Kvarn har ända sedan starten varit en positiv kraft i eko-utvecklingen. Från omkring år 2002 och framåt hade företaget en stark tillväxt. Både sortimentet av nya ekologiska produkter och omsättningen ökade kraftigt under en lång rad år och företaget utsågs av Dagens Industri till Gasellföretag fyra år i rad. Saltå Kvarn blev det ledande ekologiska varumärket i Sverige och har sedan dess i olika mätningar legat i den absoluta toppen bland Sveriges mest hållbara varumärken.

Företaget har varit, och är, föregångare inom eko och hållbarhet på flera sätt. Man var exempelvis år 2006 första företag i Sverige som klimatkompenserade sina transporter och man har överhuvud taget alltid strävat efter att åstadkomma mer än det som definierats som eko. Ett exempel är att Saltå Kvarn sedan många år har en unik verktygslåda och poängsystem med en lång rad extra eko-åtgärder som de levererande bönderna frivilligt kan genomföra och få extra betalt för. En viktig faktor i tillväxten för både Saltå Kvarn och den ekologiska maten i stort var också att Coop som första stora aktör i livsmedelshandeln satte ner foten och tydligt satsade på ekologiska produkter.

 

Foto: Erik Olsson

Mer betoning på hållbara matsystem

År 1999 hölls en konferens i Järna som blev förspel till de fleråriga EU-stödda BERAS-projekten som startade 2003 under ledning av Artur Granstedt och Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna. Fokus var just ekologiska kretsloppsjordbruk där man har ett eget kretslopp av näringsämnen, vilket är en av de huvudsakliga poängerna i biodynamiskt jordbruk. Baserat på forskning arbetade man inom BERAS med 48 typgårdar i alla länder runt Östersjön. Man visade här att det går att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk och att det ger avsevärda miljöeffekter. Bland annat kan vi på det sättet minska matens klimatbelastning med 65 procent och samtidigt halvera jordbrukets utsläpp av näringsämnen till Östersjön samt eliminera jordbrukets spridning av kemiska bekämpningsmedel.

Inom BERAS* satsade man också på att studera en mer hållbar livsmedelskedja från odlare, förädlare, distributörer och konsumenter och man jämförde dess miljökonsekvenser med konventionella livsmedelssystem. En viktig poäng för BERAS var att inkludera aktörer från hela kedjan, inklusive kommuner, för att åstadkomma hållbara livsmedelssystem. Inte minst lokalt och regionalt. Det här integrerade synsättet tog sig omkring år 2011 konkret uttryckt i konceptet Diet for a Claen Baltic, som senare blev Diet for a Green Planet. Det handlade om en god, näringsrik och hållbar diet, där mycket kunde baseras på lokala resurser. Som partners ingick här Södertälje kommun och Saltå Kvarn. Södertälje kommun blev ganska snart föregångare i Sverige när det gäller att ställa om till lagad, ekologisk mat i skolor och äldreomsorg.

 

Modell med rötter i Järna sprids globalt

BERAS-projektens forskning och erfarenheter kring kretsloppsjordbruk, som startade i Järna och blev ett regionalt arbete i hela Östersjöregionen, har på senare år spridits globalt. Inte minst genom FN. BERAS har ett partnersamarbete med världsorganisationen för ekologiskt lantbruk IFOAM samt det globala forskarnätverket Food Quality and Health. I det samarbetet har man utvecklat Organic Food Systems Programme (OFSP), vilket bygger mycket på principerna om kretslopp, kvalitet och hållbara matsystem som man länge arbetat med i Järna och Södertälje. Detta har blivit ett internationellt erkänt koncept och blev år 2017 ett av huvudprojekten i FN:s 10-åriga arbete för hållbara matsystem.

De biodynamiska initiativ som började i Järna har tydligt påverkat framväxten av det ekologiska i Sverige och bidrar nu också till hållbarhetsarbetet globalt. Inte minst genom betoningen på kretsloppsjordbruk, eller Ecological Regenerative Agriculture som det ofta kallas internationellt. Det här arbetet har påverkat utvecklingen främst genom att man utifrån forskning och konkreta försök verkligen har sett till att omsätta nya kunskaper i modeller som fungerar i praktiken. Det är ett av skälen till att FN vill använda sig av detta. Ekologiska kretsloppsjordbruk tar det ekologiska ett steg längre än det som idag definieras som ekologiskt. Man skulle kunna kalla det Eko 3.0 och mycket talar för att det även framöver kommer att fortsätta påverka utvecklingen mot mer hållbar matproduktion och matkonsumtion.

—–

*BERAS var under 2003–2013 förkortning av Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society. Senare kom BERAS i internationella sammanhang att betyda Building Ecological Regenerative Agriculture and Societies.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson