22 maj, 2015

Mjölklandet Sverige

I höstas skrevs det en hel del om den ”livsfarliga mjölken” i svenska medier. Det handlade om några Uppsala-forskare som hittat samband mellan risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar och hur mycket mjölk en person drack per dag. Men är mjölk farlig? Enligt Fredrik Colting som har skrivit boken Mjölkrevolutionen är det skillnad på mjölk och mjölk.…

LÄS MER

I höstas skrevs det en hel del om den ”livsfarliga mjölken” i svenska medier. Det handlade om några Uppsala-forskare som hittat samband mellan risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar och hur mycket mjölk en person drack per dag. Men är mjölk farlig? Enligt Fredrik Colting som har skrivit boken Mjölkrevolutionen är det skillnad på mjölk och mjölk.

I Sverige dricker vi i genomsnitt 8,5 glas mjölk i veckan. Boken Mjölkrevolutionen torde därmed vara intressant läsning för de allra flesta svenskar. Fredrik fokuserar särskilt på den opastöriserade mjölken, ”naturens mest perfekta mat du inte får köpa (ännu)” som bokens undertitel säger.

Sedan 1937 är det i Sverige förbjudet att sälja mjölk som inte är pastöriserad, det vill säga upphettad till en viss temperatur i syfte att döda skadliga bakterier och öka mjölkens hållbarhetslängd. Även om opastöriserad mjölk är tillåtet att sälja i många andra länder, som till exempel Finland, Norge och Danmark, så har Livsmedelsverket alltså bestämt att det inte ens är värt risken att låta svenskarna få bestämma själva vilken mjölk de vill dricka.

Beslutet styrks genom att Livsmedelsverket under 17 år har kunnat kartlägga 20 sjukdomsfall som, för att citera Livsmedelsverket själva, har ”opastöriserad mjölk som trolig smittkälla”. Inget har dock kunnat konstateras med säkerhet. I ett tidigare förslag, om att även förbjuda att opastöriserad mjölk säljs eller skänks bort direkt på en mjölkgård, skrev Livsmedelsverket att ”risken för Ehec, som är en ganska ny smitta, är större i Sverige än i andra europeiska länder och trots att få dricker opastöriserad mjölk är det förhållandevis många som drabbats av smitta.” Och då är alltså opastöriserad mjölk redan tillåtet i många andra europeiska länder.

Men enligt Mjölkrevolutionen finns det även hälsorisker med den pastöriserade mjölken. Fredrik listar en lång rad saker som händer med mjölken i pastöriseringsprocessen, här är några exempel ur boken:

  • En större del av vitamin B6, B12, tiamin, folat, C-vitamin och D-vitamin förstörs.*
  • Laktobacillerna förstörs. Forskning tyder på att laktobaciller i själva verket hjälper till att producera enzymet laktas som laktosintolleranta lider brist på. Detta förklarar varför de flesta laktosintolleranta kan dricka opastöriserad mjölk utan problem.**
  • Laktos (mjölksocker) förvandlas till betalaktos som snabbare höjer blodsockret. Resultatet är övervikt. Till skillnad från vad man kan tro blir viktökningen kraftigare med fettsnål mjölk (det är anledningen till att skummjölk länge använts som grismat).

”Varför i hela världen har någon kidnappat vår mjölk?” skriver Fredrik i boken. Vi på Ytterjärna Forum röstar för valfrihet. Vad tycker du?
Foto: Pexels


21 maj, 2015

Nu har vi börjat…

Ytterjärna Forums hemsida har nu legat uppe i drygt åtta veckor. Vi har uppdaterat den (var-)dagligen med artiklar och blogginlägg och det har varit spännande att följa utvecklingen.…

LÄS MER

Ytterjärna Forums hemsida har nu legat uppe i drygt åtta veckor. Vi har uppdaterat den (var-)dagligen med artiklar och blogginlägg och det har varit spännande att följa utvecklingen.

Vi gläder oss över att det verkar finnas ett stort intresse för vad vi hittills publicerat och gjort. Särskilt viktigt, tycker vi, är att den forskning som bedrivits kontinuerligt sedan 1958 i Järna, till idag, avseende ett systemperspektiv på jordbrukets område nu uppmärksammas. Det finns en ”skatt” av resultat som kan bidra till en framtida inriktning av både odling, djurhållning, förädling och livsmedelskonsumtion, från kvalitén på maten till klimatfrågan och Östersjöns hälsa.

Samma sak gäller den forskning som The Integrative Care and Science Center (IC) bedriver om vad som kommer ut av ett helhetstänkande i jämförelse med det sedvanliga systemets resultat inom medicin och vård.

Den absolut mest lästa artikeln på hemsidan är just nu den om IC:s anmärkningsvärda smärtstudien där man jämfört resultatet av behandlingar av patienter som vårdats för sin smärta enligt konventionell skolmedicin med patienter som vårdats för samma problem på Vidarkliniken. Artikeln har lästs av 5940 besökare och på Facebook har vårt inlägg om artikeln nått ut till 17 792 personer genom dynamisk spridning, dvs genom att människor har gillat, kommenterat och delat vidare.

Vår näst mest lästa artikel på hemsidan är ”Förskolorna där både kött och plast lyser med sin frånvaro” den är även vår näst mest spridda på Facebook – 43 584 människor har nåtts. Vår tredje mest lästa är ”Systemfel i jordbruket ger näringsfattigare mat” som nu lästs av 4160 personer.

Sedan starten har vår hemsida haft 46 476 sidvisningar och den har besökts av totalt 27 526 olika personer. Besöksantalet ökade även med 144% den andra månaden gentemot den första. Intressant är genusperspektivet, vi kan konstatera att majoriteten av våra 3076 fans på Facebooksidan är kvinnor.

Ytterjärna Forums hemsida är en del i ett större kommunikationsprojekt där syftet är att gradvis mer och mer delta i samhällsdebatten. Förutom hemsidan och Facebook publicerar vi därför även löpande debattartiklar i vårt pressrum på Mynewsdesk och deltar i olika radio- och tv-debatter.

Vi kommer att fortsätta med vårt arbete och så småningom erbjuda fördjupande inlägg i olika områden, filosofi, odling och mat, pedagogik, vård m m. Vi kommer bl a börja med en serie artiklar som belyser hur Rudolf Steiner förhåller sig till den filosofihistoriska traditionen och hur vi ser på uppgiften att komma till ett öppet, mänskligt kunskapande som svarar mot de utmaningar som vi står inför idag.

Vi önskar samtidigt bredda perspektiven med fler blogginlägg och fler röster som bidrar till reflektioner till vad det innebär med mänsklig utveckling och därmed hållbar samhällsutveckling.


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.


19 maj, 2015

Het debatt om antroposofiska läkemedel

Frågan om införlivandet av antroposofiska läkemedel i svensk läkemedelslagstiftning är nu föremål för debatt i media och remissvar till regeringen. Det har blivit något av en het symbolfråga där man kan skönja olika synsätt på läkemedel, hälsa, patientperspektiv och typ av medicinsk evidens.…

LÄS MER

Frågan om införlivandet av antroposofiska läkemedel i svensk läkemedelslagstiftning är nu föremål för debatt i media och remissvar till regeringen. Det har blivit något av en het symbolfråga där man kan skönja olika synsätt på läkemedel, hälsa, patientperspektiv och typ av medicinsk evidens.

Regeringen gav förra året Läkemedelsverket i uppdrag att utreda hur antroposofiska läkemedel kan införlivas i den svenska lagstiftningen. Läkemedelsverket, som hanterar registreringar av läkemedel i Sverige, föreslog då just fyra olika registreringsalternativ. Förslaget har gått ut på remiss till olika organisationer och aktörer. I de nu inkomna remissvaren finns delade meningar, varav vissa också har kommunicerats via media.

Vidarkliniken anser att Läkemedelsverkets förslag innebär en orimlig överreglering som i praktiken skulle leda till att tusentals patienter i Sverige inte får tillgång till antroposofiska läkemedel på ett patientsäkert sätt, genom legitimerade läkare. I sitt remissvar föreslår Vidarkliniken att de antroposofiska läkemedlen behandlas som en egen grupp under artikel 16.2 i EU:s läkemedelsdirektiv samt att Sverige godkänner medel som är registrerade i andra EU/EES-länder efter en enkel ansökan och med kostnader som är rimliga i förhållande till den låga omsättningen i Sverige, som totalt uppgår till cirka 6,5 miljoner kronor för alla antroposofiska läkemedel.

Ofullständiga EU-regler

En viktig bakgrund till hela diskussionen är att EU:s regelverk är ofullständigt när det gäller antroposofiska naturmedelsbaserade läkemedel, varav en del är av homeopatisk karaktär, medan många andra inte är det. Svårigheten att på ett enhetligt och praktiskt/ekonomiskt rimligt sätt inordna de många antroposofiska läkemedlen i regelverket har länge varit ett välkänt regeldilemma inom EU. Särskilt med tanke på att den antroposofiska medicinen har praktiserats under lång tid och är mycket utbredd och respekterad i många europeiska länder. Omkring 30.000 legitimerade läkare i Europa ordinerar antroposofiska läkemedel. Det sker utan några lagmässiga hinder i de flesta europeiska länder, exempelvis Tyskland, Schweiz, Frankrike, Danmark, Norge.

I Sverige har landets regeringar sedan 1993 givit dispenser för försäljning av de ofta småskaliga och terapiinriktade antroposofiska läkemedlen. Skälet till det har då varit att antroposofisk vård (där läkemedlen ingår som integrerad del) har setts som ett komplement av riksintresse och även som intressant för forskning och utveckling. Det är just denna separata dispensmöjlighet som nu inte finns längre, efter krav från EU. Däremot finns inom EU:s läkemedelsdirektiv redan möjlighet att inordna antroposofiska läkemedel i den nationella lagstiftningen, vilket många andra länder i Europa har gjort.

Sakfrågan i Sverige ska nu behandlas av regeringen, och preliminärt kommer en proposition i höst, och ett riksdagsbeslut under våren 2016.

Text: Red. SN


18 maj, 2015

Pågående debatt kring antroposofiska läkemedel

En uppdatering av den pågående debatten kring de antroposofiska läkemedlen och deras eventuella införande i den svenska läkemedelslagen.…

LÄS MER

Debatten kring de antroposofiska läkemedlen och deras eventuella införande i den svenska läkemedelslagen pågår för fullt. I söndags (17/5) publicerade tre representanter från Apotekarsocieteten en debattartikel i DN Debatt: ”Släpp inte in antroposofiska preparat i läkemedelslagen”. Deras huvudargument är att antroposofiska läkemedlen inte skulle vara ”dokumenterat effektiva för sitt ändamål”.

Debattartikeln resulterade i att Sverigesradio P4 Väst återsände en tidigare radiodebatt mellan Ursula Flatters, läkare och utbildningsansvarig vid Vidarkliniken och Elias Eriksson, farmakolog vid Sahlgrenska akademin.

I en replik till Apotekarsocietetens debattinlägg har nu även Ursula Flatters tillsammans med Anders Kumlander, styrelseledamot i Vidarkliniken, publicerat ett svar på DN Debatt (18/5) där de poängterar att antroposofisk medicin, precis som konventionell skolmedicin, bygger på klinisk forskning och beprövad erfarenhet.

Läs hela debattinlägget på DN Debatt.

 


18 maj, 2015

Vad är det vi smörjer in huden med egentligen?

Huden är kroppens största organ. En hel del av det vi smörjer på huden tas upp och lagras sedan i kroppen – i värsta fall i tiotals år. Ändå är det många som inte vet vad schampot, deodoranten eller hudkrämen i badrumsskåpet faktiskt innehåller. I den här artikeln går vi igenom de största hudvårdsbovarna. …

LÄS MER

Huden är kroppens största organ. En hel del av det vi smörjer på huden tas upp och lagras sedan i kroppen – i värsta fall i tiotals år. Ändå är det många som inte vet vad schampot, deodoranten eller hudkrämen i badrumsskåpet faktiskt innehåller.

– Jämfört med centraleuropa har vi en bit kvar, t ex Tyskland har en betydligt högre marknadsandel av naturlig, ekologisk hudvård än vi har i Sverige, men trenden är ändå väldigt positiv just nu och medvetenheten ökar, säger Henrik Olténg, VD för Weleda Sverige som är en av pionjärerna inom naturlig ekologisk hudvård.

Sanna Ehdin skriver i en artikel i Dagens Industri om ”Skumma hudprodukter”: ”På 1990-talet studerade den amerikanska yrkes- och hälsoinspektionen (OSHA) 2 983 kemikalier som användes i personliga hudvårdsprodukter. Resultatet visade att 30 procent av ingredienserna var giftiga. Av dessa orsakade 778 akut toxicitet, 146 orsakade tumörer, 218 kunde ge komplikationer med fertilitet och 376 gav upphov till hud- och ögonirritation.”

– Det finns en stor utmaning för konsumenten, undersökningar visar att runt 20% av hudvårdsprodukter idag säljs med naturliga, ekologiska argument, men i själva verket är det bara kring 5% av produkterna som verkligen är naturliga, säger Henrik Olténg.

Som konsument gäller det med andra ord att vara påläst.

Mineralolja – den största boven

Mineralolja är den absolut vanligaste ingrediensen i hudvårdsprodukter. Det är även den vanligaste ingrediensen i till exempel motorolja – ungefär 80% av motoroljan består av mineralolja. Vilket också bekräftas genom en Google-sökning: de två första förslagen som kommer upp baserade på populära sökningar är ”mineralolja hudvård” och sedan ”mineralolja biltema”. Du kan testa själv.

Mineralolja utvinns ur råolja – precis som bensin och asfalt. Den innehåller inte heller några mineraler eller nyttiga ämnen över huvud taget.
”Mineraloljan blockerar mellan 40 och 60 % av hudens porer, vilket försämrar hudens naturliga återfettning och hindrar huden från att andas.” Skriver Weleda på sin hemsida. Du har säkert haft någon i din närhet som varit ”lypsylberoende”.

Trots detta är våra vanligaste schampon, hudkrämer, läppcerat, osv fullproppade med just mineraloljor.

Varför?

En relevant fråga i sitt sammanhang. Och det är tyvärr precis så deprimerande som du kanske redan anat: För att tjäna pengar. Mineralolja är billigt. På grund av att den är syntetisk härsknar den inte, vilket bidrar till att den är praktisk att använda. Vegetabiliska oljor är ett alternativ till mineraloljan och något som märken som jobbar med ”naturlig hudvård” istället kan använda sig av.

”Kärt” barn har många namn

För den som vill undvika mineralolja krävs Sherlock Holmes-egenskaper bland hyllorna. Mineralolja skrivs sällan ut just så, utan benämns istället med en rad olika termer. Följande ord i ingredienslistan är synonymer till mineralolja:

  • E 905
  • Liquid paraffin
  • Medicinsk vitolja
  • Mineral Oil
  • Oleum petrolen
  • Oleum vaselini
  • Paraffin
  • Paraffin Oil
  • Paraffinum
  • Paraffinum Liquidum
  • Petrolatum
  • Petroleum
  • Vaselin
  • Vaselin Oil
  • Vit mineralolja
  • White mineral oil

Parabener – ytterligare en djungel att navigera sig igenom

En annan ingrediens att hålla koll på är parabener. Ett av de vanligaste konserveringsmedlen i hudvårdsprodukter. Nyligen har forskare kunnat visa att propylparaben och butylparaben kan ha hormonstörande effekter och därför har EU-reglerna skärpts vad gäller användning av dessa parabener sedan april 2015.

Och år 2014 beslutade EU att förbjuda användandet av isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben och benzylparaben eftersom man ”inte kunnat utvärdera om de kan användas säkert” som Läkemedelsverket skriver på sin hemsida.

Parabener är populära ingredienser eftersom de ger hudvårdsprodukterna lång hållbarhet. Men som Weleda konstaterar: ”Tur att det finns naturliga, oskadliga konserveringsmedel, som förlänger hållbarheten, kanske inte lika länge som parabener, men vem vill ha en 7 år gammal kräm?”

Måste jag hyra in Sherlock Holmes som ”personal shopper”?

En visserligen ganska trevlig idé, men idag finns även flera olika märkningar som är till för att hjälpa dig som konsument att navigera bland hudvårdsprodukterna i hyllan. NaTrue är en av de i särklass strängaste certifieringar som i dag finns att använda för naturlig hudvård. Men även märkningar som BDIH och Soil Association innebär höga krav på innehållet.
Illustration: Anna Gran


15 maj, 2015

Växande waldorfpedagogik fyller 65 år i Sverige

När Kristofferskolan, landets äldsta waldorfskola, startade för 65 år sedan blev det i praktiken också starten för waldorfpedagogiken i Sverige. Helhetssyn, integrerade ämnen och respekt för den enskilda elevens utveckling är några delar av det kvalitetsrecept som gör att waldorfpedagogiken idag växer både i Sverige och internationellt.…

LÄS MER

När Kristofferskolan, landets äldsta waldorfskola, startade för 65 år sedan blev det i praktiken också starten för waldorfpedagogiken i Sverige. Helhetssyn, integrerade ämnen och respekt för den enskilda elevens utveckling är några delar av det kvalitetsrecept som gör att waldorfpedagogiken idag växer både i Sverige och internationellt.

Typiskt för waldorfpedagogiken är att den är inriktad på att utveckla hela människan och att man strävar efter en balans mellan teoretiska, praktiska och estetiska ämnen som också stödjer varandra i lärandet.

– Vi arbetar ämnesövergripande för att skapa mening och sammanhang. Vi utgår från erfarenheter och upplevelser för att utveckla elevernas kunskaper, omdömesförmåga och kritiska tänkande. Exempelvis genom att ge tid och rum för fördjupning och estetiska lärprocesser, förklarar Kristofferskolans rektor Wenche Rönning.

Pedagogiken är också inriktad på att ge eleverna verktyg och bred kompetens att göra självständiga val i livet. Wenche Rönning tycker det är en central uppgift för skolan att långsiktigt utveckla mångsidiga förmågor som eleverna kan använda sig av när man kliver ut i livet oavsett vilket yrke man väljer, och detta är ett typiskt drag i waldorfpedagogiken.

– Våra elever har överlag gott självförtroende och vågar prova nya saker. Man är trygga i sina egna kompetenser och styrkor. Det märkte exempelvis Stockholms skolborgarråd nyligen när han fick träffa eleverna. Eleverna beskrev sin skola som en plats där man får vara kritisk, där det är högt i tak, där man vågar vara normbrytare och där man har goda och nära relationer till sina lärare.

Ett estetiskt förhållningssätt till omvärlden och de olika ämnena är ytterligare något som genomsyrar waldorfpedagogiken, och det finns stor omsorg om skolmiljön, val av material med mera.

– Viktigt är också att ha en rytm under lektionen, dagen, veckan och året. Det ger trygghet, fokusering och ett stadigt tidssammanhang, vilket är vilsamt. Eleverna kan då lättare ställa in sig på det som ska komma.

Sedan waldorfpedagogiken kom till Sverige för 65 år sedan har den hunnit utvecklas ordentligt i omfattning. Idag finns enligt Waldorfskolefederationen 48 skolor och gymnasier, 78 förskolor och 38 fritidshem. Internationellt finns omkring 1000 waldorfskolor i alla världsdelar. Här sker en tillväxt, inte bara i Europa. Flest nya waldorfskolor startas idag i Asien och Afrika.

Kristofferskolan har ända sedan starten varit mycket efterfrågad. På senare år har man ökat antagningen och idag har man 720 elever på skolan. Närmast har skolan planer på att komplettera med ett samhällsprogram på gymnasienivå, utöver estetiskt och naturvetenskapligt program som man har idag.

65-årsjubileet kommer Kristofferskolan att fira i slutet av maj. Dels med en fest för eleverna, där det bland annat blir cirkusworkshop och uppvisningar, och dels med en stor vuxenfest där alla som gått på skolan eller arbetat där genom åren är inbjudna.

Här kan du läsa mer om poängen med att välja en waldorfskola.
Foto: Erik Olsson

Läs även


13 maj, 2015

Framtidens resa

Mer än 90% skulle välja ett ekovänligt hotell om det inte innebar någon skillnad i faciliteter eller pris – men bara 30% skulle välja ett resmål enbart på grund av att det var ekovänligt. …

LÄS MER

Charter till månen javisst – men hur ser framtidens resa ut ur klimatsynpunkt?

Mer än 90% skulle välja ett ekovänligt hotell om det inte innebar någon skillnad i faciliteter eller pris – men bara 30% skulle välja ett resmål enbart på grund av att det var ekovänligt. Detta visar siffror ur Responsible Travels trend- och statistikrapport. Vi verkar med andra ord vara öppna för att resa miljövänligt så länge det inte innebär att vi måste ändra våra resvanor.

Går det att resa miljövänligt utan att göra avkall på komforten? På Hotell Kulturhuset i Ytterjärna har man tänkt hållbarhet från minsta lilla skruv, till pelletsuppvärmningen, till väggfärgen, till mjölken i morgonkaffet – utan att för den sakens skull minska på bekvämligheterna.

– Hos oss kan du dricka utvald biodynamisk champagne, äta kallskuret från De Vilda, njuta av vackra omgivningar och sova skönt i hotellrum fyllda med ekologiska hudvårdsprodukter. Enkel lyx som ändå passar in i ekoturismen. Vi har bara valt produkter av högsta kvalitet som är komfort men också för miljön, säger Bonny Laurén, vd för Kulturforum Järna som driver Hotell Kulturhuset.

Att resa miljövänligt behöver med andra ord inte nödvändigtvis innebära camping och havregrynsgröt.

Flygresan – boven i dramat

Men den största miljöboven under semesterresan är inte främst hotellet, utan själva flygresan dit. Ecoprofile har gjort en intressant jämförelse mellan bilkörning och flygresor och konstaterar att en flygresa Stockholm-London t/r motsvarar ungefär 40% av vad varje svensk i genomsnitt släpper ut på bilkörning per år.

Här är några exempel på hur mycket koldioxid olika typer av flygresor släpper ut:

  • Stockholm-Göteborg t/r: 160 kg CO2e/person
  • Stockholm-Rom t/r: 0,9 ton CO2e/person
  • Stockholm-Thailand t/r: 3,3 ton CO2e/person

En charterflygning med fullsatt plan som flyger direkt till destinationen är ur miljösynpunkt i regel bättre än reguljärflyg som sällan är helt fullbokade och där mellanlandningar ofta förekommer.

Ett annat sätt att gottgöra för sina flygresor är att klimatkompensera. Men enligt både Apollo och Ving så är det bara ungefär en procent av deras kunder som i dagsläget väljer att göra det.

Framtidens flygresor

Det pågår ett ständigt arbete med att försöka hitta ett mer miljövänligt sätt att flyga på. Forskare har testat olika slags biobränslen, gjorda av till exempel alger, jatropha-olja, oljedådra eller olika typer av halofyter.

Men den senaste uppfinningen, som för närvarande sägs vara den mest lovande, är luftskeppet Airlander 10. Luftskeppet är en hybrid av flygplan, luftballong, helikopter och svävare och som enligt en artikel i The Guardian ”kan förändra världen”. Luftskeppet kan flyga i veckor, landa överallt där det är platt och förbrukar en femtedel så mycket bränsle som dagens flygplan.

Även det svenska Trafikutskottets arbetsgrupp för forskningsfrågor har låtit ta fram en studie om framtidens flyg. I sammanfattningen konstateras att: ”De fyra experterna är ense om att det finns tekniska och operativa lösningar för ett framtida hållbart flyg.” Läs hela rapporten.

Ät dig till en bättre semester

Men att våra flygresor inverkar negativt på miljön är egentligen ingenting nytt. Vad vi kanske har mindre koll på är att det faktiskt är vår frukost, lunch och middag som är de största klimatbovarna.

– Faktum är att forskning har visat att boskapssektorn genererar mer utsläpp av växthusgaser mätt i CO2-ekvivalenter än transportsektorn. Globalt sätt står matproduktionen för 50% av människans totala klimatpåverkan. Om vi däremot enbart skulle äta mat producerad på ett ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle vår klimatpåverkan neutraliseras, säger Jostein Hertwig från BERAS.

Hur gör du för att resa så klimatsmart som möjligt? Berätta gärna på vår Facebooksida.
Foto: Erik Olsson


12 maj, 2015

Jostein Hertwig: Ekologisk mat är bättre för både miljön och hälsan

Ett internationellt forskarteam från nätverket Food Quality & Health (FQ&H) har genom en period på tolv år genomgått och diskuterat forskning och trender inom mat och hälsa. Från Sverige har Karolinska Institutet deltagit. En av forskarteamets huvuduppgifter har varit att närmare analysera positiva hälsoeffekter av den så kallade Medelhavsdieten. I sitt arbete har forskarna också kunnat konstatera att den ekologiska konsumentens matsedel både har hälsovinster samtidig som den är bättre för miljön.…

LÄS MER

Ett internationellt forskarteam från nätverket Food Quality & Health (FQ&H) har genom en period på tolv år genomgått och diskuterat forskning och trender inom mat och hälsa. Från Sverige har Karolinska Institutet deltagit. En av forskarteamets huvuduppgifter har varit att närmare analysera positiva hälsoeffekter av den så kallade Medelhavsdieten. I sitt arbete har forskarna också kunnat konstatera att den ekologiska konsumentens matsedel både har hälsovinster samtidig som den är bättre för miljön.

Den här tematiken var även något som diskuterades under FQ&Hs konferens i Newbury, England nu i slutet av april. BERAS var med på detta möte och informerade om resultaten från utvecklingen samt genomförandet av projektet ”Östersjövänlig mat”.

Östersjövänlig mat bygger på en konsumentstudie som BERAS genomförde i sitt första projekt (2003-2006) och som sedan är vidareutvecklat i samarbete med Saltå Kvarn och Södertälje kommun inom EU-projektet BERAS Implementation (2010-2013).

Projektet har inneburit att Södertälje kommun numera serverar 24 000 måltider varje skoldag enligt kriterierna för en mer ”Östersjövänlig mat”. Inom ramen för ytterligare ett EU-projekt delar de nu även med sig av sina erfarenheter till städer i Litauen, Polen och Spanien.

Forskarna ser allvarliga, negativa utvecklingstrender för vår matkonsumtion. Vi konsumerar för stora mängder av fetter, kött, högprocessade produkter och socker vilket medför en kraftig ökning av livsstilssjukdomar som diabetes 2, hjärt- och kärlsjukdomar och fetma. Oroväckande är också att trenden sprider sig till andra delar av världen. På mötet i Newbury beslutades det att gruppen skulle göra en insats för att påverka utvecklingen i en mer positiv riktning genom att bland annat arbeta utifrån konceptet ”Organic Diet”. Detta ska ske inom ramen för FN:s ”10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production (10YFP)” som drar igång i slutet av 2016. Den internationella och ekologiska organisationen IFOAM är med i FQ&H-nätverket och ser detta som en del i processen för sitt ”Organic 3.0”.

Organic Diet ska utvecklas på global nivå med regionala och kulturella tillpassningar. Målet är att ha ett utarbetat, konkret projekt innan året är slut. BERAS kommer bland annat att kunna delta med exempel från Södertälje kommun och det internationella nätverket (tolv länder i Europa, Tamil Nadu i Indien, Dominikanska Republiken och Haiti). Genom att prova och geomföra Organic Diet kan vi etablera ”Model Regions”.

Intressant och inspirerande att få vara med i detta nätverk för matkvalitet och hälsa och att vi i BERAS kan ta del i utvecklingen och genomförandet av en Organic Diet.

Ta gärna kontakt med mig för frågor och inspel.

Text: Jostein Hertwig


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.


11 maj, 2015

Är du en flexitarian?

Äter du ofta vegetariskt men gillar att lyxa med en entrecote eller korvstroganoff ibland? Då är du antagligen redan en flexitarian. Flexitarian har blivit det senaste årets mattrend och innebär helt enkelt att du avstår från att äta kött valfritt antal dagar i veckan. …

LÄS MER

Äter du ofta vegetariskt men gillar att lyxa med en entrecote eller korvstroganoff ibland? Då är du antagligen redan en flexitarian. Flexitarian har blivit det senaste årets mattrend och innebär helt enkelt att du avstår från att äta kött valfritt antal dagar i veckan.

”En rapport från universitetet i holländska Wageningen bekräftar att många konsumenter skulle vilja äta mindre kött, men att bli vegetarian på heltid upplevs av de flesta som alltför jobbigt och inte så lockande. Istället väljer många att frivilligt avstå kött ibland.” Skriver SvD-bloggaren Henrik Ennart om fenomenet.

Ordet flexitarian röstades redan år 2003 fram som det mest användbara ordet av Amerikanska dialektföreningen och deras definition av ordet är: ”En vegetarian som tillfälligtvis äter kött”. Men det är först under det senaste året som flexitarian även blivit en trend i Sverige.

Även om det för många kan verka som en självklarhet att inte äta kött tre måltider om dagen, visar statistiken på att vi svenskar trots allt skulle behöva en mer medveten köttkonsumtion. Jordbruksverkets siffror säger att vi konsumerar i genomsnitt drygt 1,6 kilo kött per vecka, nästan lika mycket som den mängd frukt och grönt vi lyckas stoppa i oss under samma period. Ungefär hälften av köttet importeras dessutom från utlandet. Med en mer vegetarisk kost skulle denna siffra dessutom kunna bli betydligt lägre. Boskapsuppfödningen är ju trots allt ett av vår tids största klimathot.

”Vi människor är mer benägna att ändra vår tro än vårt beteende” konstaterar Naturvårdsverket i sin rapport om nudging som vi tidigare skrivit om. Kanske kan flexitarian vara lösningen? Det ger åtminstone möjlighet till ett mer flexibelt förhållningssätt till köttätandet, ställer inga krav på att ”ansluta sig till vegetarianismen” och människor kan ändå agera för en bättre framtid – på sina egna villkor.
Illustration: Anna Gran

Läs mer om mat i våra tidigare artiklar:
Starkt samband mellan diet, miljö och hälsa i stor internationell studie
Dags att göra en köttfri dag till en vanlig dag?


8 maj, 2015

Systemfel i jordbruket ger näringsfattigare mat

Spannmål som idag inte ens duger som djurforder och morötter som bara innehåller en fjärdedel av en viktig mineral jämfört med för några decennier sedan. Mängden näringsämnen i många av våra matråvaror har minskat betydligt. Vad är det som hänt? Och vad kan man göra åt saken?…

LÄS MER

Spannmål som idag inte ens duger som djurforder och morötter som bara innehåller en fjärdedel av en viktig mineral jämfört med för några decennier sedan. Mängden näringsämnen i många av våra matråvaror har minskat betydligt. Vad är det som hänt? Och vad kan man göra åt saken?

En viktig orsak till det minskade näringsinnehållet är att det konventionella industrijordbruket länge varit alltför ensidigt inriktat på kortsiktig maximering av skördarna, medan odlingsjordarna utarmas alltmer. Det finns idag en viss enighet om detta. Men att åtgärda detta systemfel är en hetare potatis.

Det finns en rad studier som visar stora minskningar av näringsämnen i maten och att detta har pågått under lång tid. Det gäller både spannmål, frukt och grönsaker. En allvarlig följd av detta är att människor måste äta mer mat för att få i sig de näringsämnen kroppen behöver, vilket bland annat bidrar till ökad fetma.

Behövs mer kretslopp av viktiga näringsämnen

Med ekologiska, markvårdande kretsloppsjordbruk skulle vi inte ha problem med näringsfattiga matråvaror. Genom att ha både växtodling med en god växtföljd och en djurhållning som motsvarar den egna foderproduktionen får man här ett naturligt kretslopp av alla viktiga näringsämnen. Men i de specialiserade konventionella spannmålsjordbruk som dominerar idag för man kontinuerligt bort stora mängder näringsämnen från markerna, i form av foder till specialiserade djurgårdar där ett stort överskott av näringsämnen istället hamnar i sjöar och hav. En del av spannmålsjordbrukens näringsförlust kompenserar man med energikrävande och klimatpåverkande konstgödsel. Detta istället för att hålla jorden naturligt bördig och rik på allsidigt växtnäring med hjälp av den djurgödsel som finns inom lantbruket och med verkligt markvårdande växtföljder (med bland annat djuprotad flerårig baljväxtvallodling).

Konstgödsel kompenserar för förlusten av så kallade makronäringsämnen, som kväve, fosfor och kalium. Men det finns många andra helt livsnödvändiga mikronäringsämnen som gradvis försvinner från konventionella odlingsmarker, och som är mycket viktiga för människans kroppsfunktioner och hälsa. Exempelvis järn zink, koppar och molybden.

– Vi ser att minskningen av dessa viktiga näringsämnen beror på det konventionella odlingssättet, säger Artur Granstedt, som är docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk samt koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

Resultat från långliggande jämförande odlingssystemförsök i Skåne har visat att halterna av viktiga mineralämnen är mellan 15 och 50 procent högre i brödsäd från kretsloppsbaserad naturligt gödslad odling, jämfört med konventionell. Samtidigt var halterna av skadliga tungmetaller lägre.

– Dessutom gav den ekologiska kretsloppsodlingen högre halter av essentiella aminosyror och därmed mer högvärdigt protein. Aminosyrorna är livsnödvändiga men nämns inte så mycket i debatten, och proteinsammansättningen är ofta undervärderad.

– I andra studier har det också visat sig att ekologisk odling gett betydligt mer antioxidanter. Det är olika former av vitaminer som är viktiga för människors hälsa och motståndskraft mot sjukdom. Näringsriktig mat handlar inte bara om näringsvärden i sig utan också om att främja hälsa.

I frukt och grönt har internationell forskning visat betydande minskningar av bland annat järn, kalcium, magnesium och c-vitamin under loppet av några decennier. Det finns uppgifter om att man idag exempelvis måste äta fyra morötter för att få i sig den mängd magnesium som fanns i en enda morot på 1940-talet.

Hållbara system med högre biologisk aktivitet i odlingsmarkerna

För några år sedan varnade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet om att halterna av bland annat järn och koppar i svenskt vete från konventionella konstgödslade åkerjordar är så låga att spannmålet inte ens duger som djurfoder, utan att berikas. Det sker en urlakning av odlingsjordarna som också lett till att skördar har stagnerat. Intressant är att de här varningarna har lyfts fram av forskare som kan betecknas som eko-motståndare. Som lösning har de föreslagit att odlingsjorden ska berikas med näringsämnen som fattas. Alltså, ännu mer industriellt framställd gödning, istället för att göra något åt det konventionella jordbrukets uppenbara systemfel, som både har skapat problemet med låga näringsvärden och kraftigt bidrar till klimatbelastningen och övergödningen av Östersjön.

– Det som behövs är att vi tillämpar hållbara system inom lantbruket, och inte bara kortsiktigt och fläckvis försöker täppa till de hål och brister som ett ohållbart system ger, menar Artur Granstedt.

– Det här handlar i grunden om att bevara och även öka odlingsmarkernas bördighetsegenskaper på ett naturligt sätt. Det gör man bäst genom ekologiska kretslopp där växtnäringen, via djurgödsel från en anpassad djurhållning, återförs till marken samt genom balanserade växtföljder med humusuppbyggande flerårig vallodling på åtminstone en tredjedel av arealen.

Bördigheten och tillgången på mineralämnen har direkt att göra med hur mycket biologisk aktivitet det finns i jorden. I ekologiska kretsloppsjordbruk finns betydligt mer biologisk aktivitet än i konventionella jordbruk. Upprepade fältförsök visar exempelvis att mängden daggmaskar är dubbelt så stor i ekologiskt kretsloppsjordbruk jämfört med konventionellt. Daggmask har en viktig roll i att få loss växtnäringsämnena i mineralpartiklarna och är en viktig indikator på biologisk aktivitet, som även omfattar en rad andra organismer i marken. Lantbrukare som lägger om till ekologiskt kretsloppsjordbruk utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel vittnar ofta om att man även ovan mark ser tecken på odlingsjordens ökade biologiska aktivitet, exempelvis i form av fler måsar, fjärilar och spindlar.

– Har man en balanserad växtföljd och hög biologisk aktivitet i marken får man också ett odlingssystem som klarar skadeinsekter och sjukdomar utan att använda kemiska bekämpningsmedel. Det är väl belagt i forskningen. Detta skyddar både miljön och konsumenterna, säger Artur Granstedt.
Illustration: Anna Gran