Upprinnelseordet för slöjd är just slug.
Den som slöjdar är slug.

Med snillrikhet, uppfinningsförmåga och beslutsamhet griper sig slöjdaren an sitt ämne. På den vägen lär och utvecklas förstklassiga förmågor. Kvar står inte bara resultatet som en alldeles ny och egengjord skapelse, i den som överlistat ämnet på vägen har nya förmågor stärkts och utvecklats.

Det passar bra in med tanke på det glädjande resultatet av skolverkets purfärska utvärdering av musik, bild och slöjdämnena i grundskolan. Till skillnad mot för ett decennium sedan visar resultatet denna gång att betydligt fler ser slöjdämnet som viktigt. Hälften av niorna och 70 procent av sexorna. Globalt sett är detta ett unikt ämne då Norden är ensamma om att som ett av 16 grundämnen ha obligatorisk slöjdundervisning sedan 1955, sammanlagt 330 timmar grundskolan igenom.

Är det så att vi bättre kan ringa in den skapande processen idag? Har kreativiteten i större kontrast till dagens passivisering fått en egen plats? Många av livets dagliga sysslor görs inte längre av människohand, våra händer blir oförmögna att gripa det som i äldre tider var en självklar nedärvd kunskap om hur vi själva gestaltar vår primära överlevnad i det nära och praktiska.

Idag är vår tankeförmåga friställd och frånkopplad handens arbete i och med att den tekniska utvecklingen avlastat oss från många av våra tyngsta uppgifter. Vi översvämmas av billiga produkter av dålig kvalitet, likformig design, utförda av människor som arbetar nästan utan någon lön. Men är inte just det unika föremålets genialitet en uppmaning till sinnesförnimmelserna och upplevelserna av elementens sanna natur ett kunskapsområde som förtjänar upprättelse?

Forskare om slöjd: ”centrala kompetenser i en människas liv”

När skolverkets nationella granskning av skolslöjden släpptes hängde redaktionen från HEMSLÖJD på låset. De ställer frågan till forskaren Peter Hasselskog; Varför behövs skolslöjden? Peter Hasselskog betonar lärandet.

– Det är ett specifikt sätt att lära sig på. Att lära sig i och genom handling. Ett slags generell processkompetens. Mycket i skolan går ut på att komma på det som läraren vet, men i slöjden får man själv fatta beslut och se konsekvenser. Göra överväganden. Backa. Man lär sig genom att göra erfarenheter och prova. Genom att överväga och analysera, säger han.

Peter Hasselskog kallar det ”centrala kompetenser i en människas liv”.
– Det är saker som alla behöver kunna. Alltså inte bara de som är intresserade av slöjd.

Tidigare låg betoningen på hantverkskunskaper. Idag ligger den på lärande. Tidigare var hantverket ett mål, idag är det mer av ett medel.

Kombinera slöjd med entreprenörskap

Varför skall vi undervisa i mänsklighetens äldsta kunskapsformer? Detta är svåra områden att sätta ord på och formulera. Dilemmat hos hantverkslärare att förklara för eleverna vad hantverk är bra för, har medvetet beaktats i det så kallade kunskapslyftet där lärare får möjlighet att vidareutbilda sig och komplettera sina pedagogiska kunskaper samtidigt som de undervisar i slöjd. ”Slöjdlitteracitet,” materiell kommunikation, är det implicita, outtalade språk som talar i mötet med material och verktyg när medvetandet smälter samman med handlingen.

En annan uppgradering för slöjden, resonerar Peter Hasselskog, skulle kunna vara att kombinera ordet slöjd med entreprenörskap. Så som Teckning uppgraderats till Bild och Gymnastik och hälsa till Idrott. För att med val av begrepp bättre spegla innehållet.

Låt oss se närmare på upprinnelseordet slug som i slöjd, översätta det till egenskaper som listig, finurlig, förfaren, förslagen, klipsk och klurig, illmarig, vettig, fullfjädrad, klok och begåvad.

Kanske man kan säga att allt som höjer och förädlar våra sinnesupplevelser, som värmer och när vårt engagemang, som får oss att glömma tid och rum för här och nu, allt som blir till konst genom sanning och sublimitet, verkar balanserande och välgörande på oss människor idag och så som världen utvecklar sig.

Text, foto & konsthantverk: Anna Gran

Hur kan medvetenhet, medkänsla och lycka rädda världen? I morgon inleds den helt nya konferensen Wisdom Stockholm – en internationell konferens för alla som är intresserade av att sträva efter ökad visdom, medkänsla och medvetenhet i en digital tidsålder. Konferensen är sponsrad av Google och föredragshållarna består både av toppföretagsledare och spirituella ledare från Asien, Afrika, USA och Europa.

”Vi måste gå från att bara överleva till att också skapa en lyckligare, hållbar och mer välmående planet att leva på.”

Konferensen vill tillsammans undersöka hur vi kan komma till en djupare nivå av mänsklighet, om vilka vi verkligen är och vilka vi vill vara som samhälle, och gemensamt söka lösningar på de utmaningar som det globala samhället står inför. Samtalsämnena kommer att beröra allt ifrån intuition till ny teknik och neurovetenskap.

”Vi lever också i en digital och teknisk tidsålder där vi måste ta itu med hur våra innovationer bäst tjänar mänskligheten.”

Wisdom Stockholm är inspirerad av Wisdom 2.0, en årlig konferens i San Francisco där teknikföretag som Google, Microsoft och Facebook går i bräschen för en ny typ av samtal med internationella forskargrupper, spirituella ledare och lärare i mindfulness.
Foto: Pexels

Hur lyckas man få Stockholms teaterpublik att vallfärda till en enorm teaterlada mitt ute bland Värmlands skogar kväll efter kväll? Västanå teater har lyckats med någonting som många teatrar bara får drömma om. Med berättelser och myter hämtade från folkkulturen har de gjort sig oumbärliga för hela den värmländska turistnäringen.

Leif Stinnerbom är sedan 25 år tillbaka konstnärlig ledare för Västanå teater. Med en bakgrund som spelman, polskedansare, koreograf och musikforskare och etnolog, har han varit med och byggt upp det som idag är Västanå teater. En teater vars unika spelstil – en frisk blandning av musik, dans, och teater – har blivit ett tydligt signum. Ivar Lo-Johansson sa en gång att ”allt spännande finns i arbetarklassen” – enligt Leif finns det mest spännande i folkkulturen.

– Vi utgår alltid från folkkultur, oftast skandinavisk, och letar efter berättelser som vi sedan berättar från scenen. Det här berättarperspektivet är väldigt viktigt och något som skiljer oss från många andra teatrar. Ofta när jag tittar på teaterföreställningar upplever jag att det snarare handlar om ett uttrycksbehov som får komma till tals, än någon som har något den verkligen vill berätta. För att en berättarsituation ska uppstå krävs det alltid två personer, vi är med andra ord beroende av vår publik och publiken involveras i sin tur att delta aktivt.

Ofta handlar det om mytiska berättelser som Västanå teater väljer, gärna med metafysiska inslag, och nästan alltid myter som på något sätt behandlar utmaningarna kring vad det är att vara människa.
– Jag tror myten är viktig för dagens människa. Den kan bidra med något som den naturvetenskapliga verklighet vi skapat oss idag inte kan.

Avgörande för den värmländska turistnäringen

Västanå teater är ett exempel på en verksamhet som lyckats få en hel glesbygd att känna stolthet. Varje år sätter de upp två olika föreställningar, en som de spelar i sin enorma trälada i Värmland under sommaren, och en som de ger i ett mongoliskt tält under en vinterturné genom Sverige. Sommarmånaderna är de mest hektiska då de spelar inte mindre än totalt femtio föreställningar – och nästan varje kväll är de femhundra platserna utsålda, till största delen till människor utanför Värmland.

– Det här gör förstås att vi är betydelsefulla för hela turistnäringen i Värmland. Oftast så brukar konst vara någonting man satsar på först när man har pengar över i ett samhälle, i vårt fall så är man tvungen att satsa på kultur för att det ska gå bra för samhället. Det lönar sig alltså att satsa på kulturen först!

”Konst kan få människosjälen att blomma”

– I en sekulariserad värld så upphör människan att se livet som ett mysterium och ser bara de praktiska materiella delarna. Det är att förminska människan, tycker jag. Konst har en förmåga att öppna upp människors ögon för livets mysterium. Förhoppningsvis kan konsten fylla det tomrum som religionen tidigare hade. Konst kan få människosjälen att blomma!

Ett exempel är en kvinna som kom fram efter en föreställning och berättade att ”jag förstod kanske inte allt, men det var det vackraste jag upplevt”. Det är, enligt Leif, konstens förmåga att ge människor hopp och tro, något som är minst lika viktigt som att konsten ska provocera och spegla hela samhället.
– Min konst får gärna ge människor hopp och kraft att klara av projektet det är att vara människa. För Strindberg hade rätt, det ÄR synd om människan.

Mer konst i skolorna

Einstein, som ofta får agera symbol för naturvetenskapen, fick en gång ta emot en fråga från en mamma som undrade hur hon kunde göra sin son lika uppfinningsrik och intelligent som vederbörande. ”Läs sagor för honom” var Einsteins svar. Men kvinnnan var påstridig, och underströk att hon ville att sonen verkligen skulle bli extremt intelligent, precis som herr Einstein själv. ”Läs många sagor för honom” var Einsteins replik.

– Vad jag tror att Einstein menade var att i fantasins värld finns det inga gränser, som det gör i ett riktigt liv. För att kunna komma på innovationer och nya uppfinningar krävs att vi utvecklar vår förmåga att vara gränsöverskridande. Skolan går åt helt fel håll när man begränsar utbildningen till enbart huvudet. Jag saknar inslag av konst i Sveriges skolor, jag tror man blir mycket bättre på teoretiska ämnen när man även ger fantasin näring. Vi lurar oss om vi tror att det bara är hjärnan som tänker. Kroppen är en helhet och vi måste föda alla delar. Det är helt absurt att man ens ska behöva argumentera kring detta. Egentligen vet alla det här.

”Barnteater för vuxna”

Vad är det då som har fått Västanå teater att lyckas bättre än många andra? En ofrånkomlig framgångsfaktor är så klart värmlänningen Selma Lagerlöf – även Leifs favoritförfattare. I början spelade Västanå teater nästan uteslutande hennes pjäser, men idag reser folk till teaterladan oavsett om det är Lagerlöf eller Strindberg eller som i somras Lars Anderssons berättelse Lomjansguten som står på programmet.

En annan framgångsfaktor är det tydliga valet av spelstil.
– Idag pratar alla om bredd, men jag tror vi måste satsa mycket mer på djup och sluta krafsa lite här och där. Det svåraste som finns är att välja bort. När man valt någonting så resulterar det alltid i två saker: det finns folk som gillar ditt val, och folk som ogillar det – vilket är mycket bättre än ett mellanläge där ingen bryr sig. Det finns många som älskar Västanå teater och reser för att se oss varje år, de är våra bästa ambassadörer. Sedan finns det de som verkligen hatar oss, och aldrig för sitt liv skulle vilja återvända. Det är alltså bra!

Enligt Leif har den värmländska poeten Bengt Berg gett det finaste betyget teatern kan få, när han en gång sammanfattade: ”Västanå teater är som barnteater för vuxna”.

Hemsidan Ytterjärna Forum startade för ett halvår sedan och vi har hunnit publicera över 100 artiklar, notiser och blogginlägg. Eftersom det säkert finns flera av våra läsare som inte följt oss sedan starten så tänkte vi tipsa om några artiklar ur arkivet. Artiklar som blivit lästa av väldigt många och som fortfarande är aktuella till innehållet.

#1. Ko-riket

Öppen luftig planlösning med stora ljusinsläpp, generös takhöjd och organiska material. Att stiga in i Holger Van der Woudes nya superladugård på Yttereneby Gård är ungefär som att komma rakt in i en mäklarannons. ”Kungariket för korna”, som Holger själv kallar det för.

Läs hela artikeln

#2. Stadigt växande intresse för sociala banker

Hur sparkapital på bankkonton används av bankerna har stor betydelse för hur världen utvecklas. Det är något man tar fasta på inom den internationella impuls som kallas social banking, som växer allt mer – även i Sverige. Inriktningen är att bidra till en bra samhällsutveckling genom att finansiera miljömässigt och etiskt hållbara företag och verksamheter.

Läs hela artikeln

#3. Hur kan antroposofisk medicin bidra till samhällsutvecklingen?

Antroposofisk medicin har funnits i snart 100 år. Antroposofiska läkemedel förskrivs av 15 000 legitimerade läkare runtomkring i Europa varje dag. Trots det saknar vi fortfarande en lagstadgad registrering av dem i Sverige. Varför behövs antroposofisk medicin i Sverige och på vilket sätt kan den bidra till en positiv samhällsutveckling? Vi frågade Ursula Flatters, utbildningschef och läkare på Vidarkliniken som är ett sjukhus där man kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.

Läs hela artikeln

#4. Håller Google på att konkurrera ut vårt offentliga skolsystem?

När högt anställda på företagsgiganter som Google, Apple och Yahoo i teknikmeckat Silicon Valley väljer att sätta sina barn i waldorfskola är en naturlig följdfråga ”varför”? Vad är det som till och med får ipadinnovatörerna själva att välja bort sin egen uppfinning – mot en skola där man istället använder färgpennor och akvarellpapper? Vad är det den offentliga skolan saknar?

Läs hela artikeln

#5. Förskolorna där både kött och plast lyser med sin frånvaro

Utbildningen till waldorfförskollärare har ett massivt söktryck varje år, över 100 stycken står i kö men det finns i dagsläget enbart utrymme att ta emot 30. Samtidigt är behovet stort – fler och fler föräldrar väljer att sätta sina barn i en waldorfförskola och uppemot 70 nyutexaminerade waldorfförskollärare behövs varje år. Vad är det som gör waldorfförskolorna så populära?

Läs hela artikeln

Vad är skillnaden mellan att lära sig någonting teoretiskt och att öva det praktiskt? Är den ena metoden mer effektiv än den andra? Forskning från Mind and Life community har undersökt frågan genom att jämföra upplevelsebaserad meditation med didaktiskt lärande och diskussion.

I en studie publicerad i PLOS One undersökte man effektiviteten som olika metoder av mindfulnessträning hade på uppmärksamheten hos soldater satta under hög stress. Resultatet tyder på att ett faktiskt utövande av meditation har mer positiv inverkan på uppmärksamheten än att bara lära sig om ämnet konceptuellt.

En annan studie publicerad i Journal of Experimental Psychology: General undersökte huruvida fördomar mot stigmatiserade grupper (svarta och hemlösa människor) kunde minska genom att man aktivt övade förlåtelse genom känslor av värme och acceptans mot sig själv och andra. Återigen är resultatet ett bevis på att praktiskt utövande är bästa sättet att förändra djupt rotade mentala vanor. Didaktiska och diskussionsbaserade metoder verkar inte ha samma effekt som att delta i kropp-själs-övningar av kontemplation.

Resultatet är för många inte särskilt överraskande, och det är svårt att dra stora övergripande slutsatser utifrån dessa två studier. Men att de båda pekar tydligt åt riktningen att ”learning by doing” skulle vara mer än bara ett talesätt, lägger en intressant grund för framtiden. Hur skulle t ex denna slutsats kunna användas på ett mer effektivt sätt inom skolorna?

Som Leif GW Persson konstaterade i DN:s lördagsmagasin: ”Det finns två sätt att lära sig. Dels att du läser om det, dels att du lär dig genom eget liv och praktik, och det andra sättet biter mycket bättre än det förra.” – kanske hade han rätt? Vi på Ytterjärna Forum följer nyfiket fortsatt forskning på området.

Foto: Pexels