12 november, 2015

Utstickarpriset till pionjär inom ekologisk odling

Varje år delar Polarbröd ut sitt Utstickarpris till ”modiga människor som går sin egen väg” och ”människor som visar hänsyn och handlingskraft, nytänkande och uthållighet”. År 2015 går priset till Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och en pionjär som i över 50 år tagit strid för ett ekologiskt kretsloppsjordbruk, i Sverige och i världen.…

LÄS MER

Varje år delar Polarbröd ut sitt Utstickarpris till ”modiga människor som går sin egen väg” och ”människor som visar hänsyn och handlingskraft, nytänkande och uthållighet”. År 2015 går priset till Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och en pionjär som i över 50 år tagit strid för ett ekologiskt kretsloppsjordbruk, i Sverige och i världen.

Juryns motivering till varför Artur Granstedt får priset lyder:

”Årets Utstickare är en sann nytänkare inom jordbruk. Han har förenat forskning med rådgivning till lantbrukare som vill odla hållbart, och har gjort stora insatser för att rädda Östersjön. Genom både vetenskapliga studier och konkret arbete med kretsloppsjordbruk har han visat att en omställning till uthållig matförsörjning inom planetära gränser är både möjlig och nödvändig. På ett modigt sätt står årets pristagare upp för viktiga principer, har en helhetssyn på miljö och klimat och ett engagemang som omfattar också framtida generationers väl.”

Så här säger Artur själv om priset i ett pressmeddelande från Polarbröd:

– Det är med stor tacksamhet jag tar emot detta pris. Polarbröd lyfter med Utstickarpriset fram och synliggör, enligt mig, några av våra viktigaste frågor nämligen de om klimatet, mångfalden och problemen med näringsläckage till Östersjön. Jordbruk och mat står för närmare hälften av den globala uppvärmningen och vi måste reformera både vår mathållning och jordbruket i grunden för vår långsiktiga matförsörjning och överlevnad.

Artur har under många år visat stort engagemang för det hållbara jordbruket genom att ta strid för ett ekologiskt kretsloppsjordbruk utan användning av konstgödsel, importerade fodermedel och utan användning av kemiska bekämpningsmedel.

De senaste tio åren har han varit ansvarig för BERAS-projektet som samlar 50 forskare inom olika områden och syftar till att sätta upp riktlinjer för ett ekologiskt kretsloppsjordbruk i åtta länder runt Östersjön. Enligt Artur finns det ett systemfel, ett brutet kretslopp, i dagens konventionella jordbruk som gör att näringsämnena hamnar på fel ställe. Överskott av ämnen tillförda utifrån leder till övergödning och i förlängningen förstörda naturmiljöer och tillgångar.


Foto: Erik Olsson

 

Ytterjärna Forum har tidigare publicerat ett flertal artiklar om Artur Granstedt:
Jordbruket och maten måste lyftas högst upp i klimatdiskussionerna
Systemfel i jordbruket ger näringsfattigare mat
Mjölkkriser kan förhindras med kretsloppsinriktad produktion
Debatt: Svenska mjölkbönders framtid

Ytterjärna Forum
Text: Red/SZ ur pressmeddelande

10 november, 2015

Årets nobelpristagare i medicin

Årets nobelpris i medicin går bland annat till den kinesiska forskaren Youyou Tu för hennes framsteg av medicinutveckling för malaria. Youyou Tu har studerat den uråldriga kinesiska medicinalväxten Artemisia Annua (sommarmalört), och utifrån hennes studier har man kunnat hämta en komponent ur växten som kan verka vid behandling av malaria.…

LÄS MER

Årets nobelpris i medicin går bland annat till den kinesiska forskaren Youyou Tu för hennes framsteg av medicinutveckling för malaria. Youyou Tu har studerat den uråldriga kinesiska medicinalväxten Artemisia Annua (sommarmalört), och utifrån hennes studier har man kunnat hämta en komponent ur växten som kan verka vid behandling av malaria.

Idag är det grunden till den framgångsrika malariamedicinen Artemisinin som har räddat miljontals liv, framför allt i de fattigare delarna av världen.

”Upptäckterna av årets vinnare representerar ett paradigmskifte” konstaterade Hans Forssberg från Nobelförsamlingen vid presentationen av årets nobelpristagare.

Youyou Tu är chefsprofessor vid China Academy of Traditional Chinese Medicin och även den tolfte kvinnan någonsin som får Nobelpriset i medicin. Växten som hon har studerat, Artemisia Annua, har använts inom kinesisk medicin i mer än 2000 år och inom homeopati sedan 200 år tillbaka.

”En fjäder i hatten för alternativmedicinen i världen” skrev Tidningen Kulturen angående valet av nobelpristagare. Vi på Ytterjärna Forums redaktion kan inte annat än att hålla med, och ser fram emot vilka effekter detta kan komma att få för den integrativa vården i Sverige.

 


7 november, 2015

Ekobanken – bästa banken i Sverige enligt ny rapport

Varje år presenterar Fair Finance Guide en årlig granskning av världens storbankers hållbarhetsarbete. För andra året i rad genomförs denna granskning även i Sverige, och högst upp i toppen detta år hamnar Ekobanken.…

LÄS MER

Varje år presenterar Fair Finance Guide en årlig granskning av världens storbankers hållbarhetsarbete. För andra året i rad genomförs denna granskning även i Sverige, och högst upp i toppen detta år hamnar Ekobanken.

Ekobanken, som bland annat är den enda banken i Sverige som öppet redovisar vilket företag som lånar pengar av banken, får totalt 92% i mätningen. JAK medlemsbank kommer på andra plats (71%), och långt senare hittas storbankerna som SEB (49%), Swedbank (30%), Handelsbanken (27%) – de flesta dessutom med extra varningstecknen.

– En orsak till Ekobankens framgångar är nog transparensen; kunden ser vart pengarna tar vägen, och låntagaren får gott rykte av att synas tillsammans med banken. Fler kunder borde fråga sig vad bankerna gör med deras pengar, säger Kristoffer Lüthi, vice VD på Ekobanken i en intervju till Länstidningen i Södertälje.

Fair Finance Guide är ett internationellt initiativ för att öka insynen i hur hållbart bankerna investerar och i deras rapport granskar de bland annat bankernas betyg vad gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och biologisk mångfald.

Hela rapporten går att läsa här.

 


5 november, 2015

Världsmöte om integrativ vård 
med 300 forskare från 30 länder

Det åttonde europeiska forskarmötet kring integrativ medicin, ECIM 2015 som nyligen hölls i Helsingör, Danmark, hade större geografisk och ämnesmässig bredd än någonsin förr.…

LÄS MER

Det åttonde europeiska forskarmötet kring integrativ medicin, ECIM 2015 som nyligen hölls i Helsingör, Danmark, hade större geografisk och ämnesmässig bredd än någonsin förr. Deltagare kom från hela världen, och mötet spände från onkologi och stress över musikterapi till patientmedverkan i forskningen.

Temat för ECIM 2015 (European Congress for Integrative Medicine) var hållbara hälsomodeller för patienter med kroniska sjukdomar som cancer, diabetes, depression och hjärt-kärlsjukdomar.

Forskare deltog från ett 30-tal lander, bl a USA, England, Australien, Indien, Kina, Portugal och Danmark. Från Sverige bidrog bl a de disputerade forskarna Torkel Falkenberg, Tobias Sundberg och Johanna Hök, knutna till I C och Karolinska Institutet.

Konferensen hade ett klart patientfokus med diskussioner om patienter som experter och patientmedverkan i forskningsstrategier. Detta uttrycktes också i en konferensdel kring integrativ onkologi, som sponsrades av en tillverkare av mistelpreparat.

Musikterapi på danska sjukhus

En annan del av mötet handlade om musikterapi.
– Musikmedicin och musikterapeut är komplementära terapier som stöds ekonomiskt på danska sjukhus, och det var viktigt att sätta ljuset på den här ganska okända men viktiga och effektiva behandlingsmetod för patienter med cancer och med psykiska sjukdomar som schizofreni och demens, säger generalsekreteraren Shelley Noble-Letort, Nordic Integrative Medicine, som stod som värd för mötet.
Läkemedel från naturen och yoga var andra teman. Däremot saknades inslag om kosten.

– Jag är oroad över bristen på integrativmedicinsk forskning kring nutrition, som jag tycker är ett viktigt område, kommenterade Shelley Noble-Letort.

Inledningstalade gjorde Dr. Victor Dzau, MD, President, Institute of Medicine of the National Academies Washington D.C., USA om de lovande möjligheterna med skräddarsydd medicin, (personalized medicine). Det innebär att ge “rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt” med hjälp av gentester och andra biologiska markörer.

Dzau och medarbetare har tidigare, bl a i tidskriften The Lancet, påpekat att samma metod är användbar också förebyggande och skulle kunna spara miljarder, men att det satsas för lite pengar för att förverkliga dess potential.

Vägrade vara offer

Gripande var ett inspelat anförande av den tidigare högt uppsatte IKEA-chefen Michael Hay, som skulle ha talat på mötet men gick bort i cancer. Han berättade att han i många år arbetade hårt och misskötte sin kropp med stress och dåliga matvanor. Efter att ha ramlat av en häst fick han ont i höger njure. Läkarna fann cancer i njuren och i grovtarmen.

Det var början på en sju år lång resa allt eftersom sjukdomen spreds. Men ganska snart kände jag att jag inte ville uppfylla läkarnas dystra förutsägelser för min del.

Han bestämde sig för att inte blir ett offer utan en överlevande och att han måste ändra sin livsstil och själv aktivera sig i sin egen hälsa.

Jag var livrädd för alla behandlingar och kände att det var meningslöst. Istället bestämde jag mig för att se vad jag kunde göra själv genom att oroa mig mindre, skapa harmoni, skaffa bra sömnvanor och försöka att inte vara deprimerad. Med hjälp av min hustru och internet tog jag reda på det bästa inom kost, motion, positivt tänkande och så vidare. Det hjälpte mig att leva i nuet och få ut det mesta av livet. Cancer är en bra lärare som lär dig att vara ödmjuk och att det alltid finns någon annan som har det värre.

En perfekt storm

Föreläsningen av Peter Fisher vid Royal London Hospital for Integrated Medicine (som hölls av kollegan George Lewith som leder en forskargrupp i KIM-forskning vid University of Southampton, Storbritannien) handlade om ett enormt medicinskt problem – ”en perfekt storm” – som han menade att forskningen förbisett.

Fisher syftade på kombinationen av flersjuklighet (patienter med flera sjukdomar på samma gång) och polyfarmaci (att ta fem eller fler läkemedel samtidigt) hos en åldrande befolkning. Detta leder ofelbart till många fler fall av ogynnsam samverkan mellan olika läkemedel och mellan läkemedel och naturpreparat (särskilt som användningen av de senare är okänd och patienter drar sig för att berätta för sina behandlare inom vården att de använder dem).

Detta betyder dödsstöten för två äldre ”sanningar” – att det går att fokusera på en sjukdom i taget hos en patient, och att det finns en effektiv läkemedelsbehandling (”magic bullet”) för att bota denna enda sjukdom. I stället handlar det om mångsjuklighet och på plussidan också möjligheten att kombinera olika behandlingar med potential till större positiva hälsomässiga effekter. Men där är vi inte än. Därtill finns för lite forskning.

Läkarrollen förändras också snabbt, menade Fisher. Till sina läkarkolleger sade han: Vi måste alltmer betrakta oss själva som rådgivare snarare än läkare med svar på alla frågor.

Naturliga alternativ till antibiotika

Fisher nämnde flera lovande områden för komplementär och integrativmedicin (KIM): naturliga alternativ till konventionella antibiotika, metoder vid led-muskelbesvär och akupunktur. Mot led-muskelbesvär finns evidens för effekten av akupunktur, örter, manipulation, homeopati och kosttillskott, sade Fisher. Det finns vidare 29 systematiska jämförande kontrollerade studier som visar att akupunktur är effektiv och kostnadseffektiv vid kronisk smärta.

Det finns en enorm potential för att kombinera olika angreppssätt för att förbättra människors livskvalitet och hitta fram till effektiva lösningar. Detta synsätt har också stöd i Världshälsoorganisationens (WHO) strategi för traditionell medicin fram till år 2023.

Dystra slutsatser för EU

Lewith sammanfattade det fleråriga EU-projektet Cambrella där KIM-forskare från flera EU-länder (bl a Torkel Falkenberg och Johanna Hök) kartlade situationen för komplementär och alternativ medicin inom de europeiska länderna och föreslog åtgärder. Slutsatserna – som tidigare redovisats på I C:S hemsida – var dystra.

Lagstiftning, resurssatsning och kunskap om KAM varierar kraftigt mellan olika europeiska länder. Lewith sammanfattade:

– Det hela är nedslående och ganska lätt att sammanfatta. Alla länder gör saker och ting på olika sätt vilket är verkligen riskabelt för patienterna.
Undersökningar har visat att allmänheten vill ha mer integrativ vård, men lagstiftare ser problem i detta.

– Problemet är att vi inte ens har säkra data om användningen av KAM-metoder i olika länder. Forskningen över användningen är skräp. Osäkerhetsmarginalerna är så höga att det inte går att dra några säkra slutsatser, sade Lewith.

Måste visa kostnadsnytta

Professor Claudia Witt, Zurichs universitet, talade om betydelsen av hälsoekonomiska studier inom KIM. Hon citerade sin publikation med Herman och medarbetare från British Medical Journal 2012. Forskarna analyserade alla fullständiga ekonomiska utvärderingar publicerade 2001-2010.

Sammanlagt fann de 338 hälsoekonomiska studier av KIM, men endast ett fatal uppfyllde forskargruppens strängare urvalskriterier. Bland de 56 jämförelserna i studierna av högre kvalitet, var det 16 st (29 procent) som visade på en samtidig hälsomässig förbättring och en besparing av KIM-behandlingen jämfört med konventionell vård. Sammanfattningsvis finns växande evidens för kostnadsbesparingar av KIM i åtminstone vissa patientgrupper.

Witt rekommenderade att kostnads-effektanalyser ska finnas med varhelst det är möjligt. Det behövs också mer kunskap om de hälsomässiga effekterna av flera metoder som sätts in samtidigt, jämförelser mellan olika länder och också under längre tidsperioder.

Nordisk renässans efterlyses

Malcolm Taw, biträdande professor vid David Geffen School of Medicine, UCLA, USA diskuterade också integrativmedicinens värde utifrån kostnadseffektivitet. Han citerade en inflytelserik publikation av OECD 2010, “Health care systems: Getting more value for money”, OECD Economics Department Policy Notes, No. 2. Den visade bl a att stora kostnader kan sparas i alla studerade länder genom effektivare resursanvändning. Det finns ingen patentlösning som fungerar för att reformera hälsosystem. Beslutsfattare måste tillämpa de lösningar som fungerat bäst och anpassa dem till individuella länder och system. Effektivitetshöjande åtgärder innebär stora besparingar, uppemot 2 procent av BNP. En holländsk studie av Ertik Baars och Peter Kooreman publicerad i British Medical Journal (tidigare refererad på I C:s webbsida) jämförde konventionell medicin med integrativ medicin och fann att integrativ medicin kunde medföra besparingar i storleksordningen 10 procent till förmån för integrativ dito.

Taw kritiserade också Skandinavien indirekt.
– Tack vare klimatet, råvaror och integrationen av innovation med traditionella recept skedde en renässans inom den nordiska kökskonsten för ett tiotal år sedan. Men när kan man emotse en motsvarande renässans inom den nordiska hälsovården? frågade han utan att få svar.

 

Ytterjärna Forum
Text: David Finer

Källor

Science direct

2 november, 2015

Debattartikel för antroposofisk vård

”Vi tror att Sverige skulle vinna på en mer hälsoinriktad sjukvård med en sänkt läkemedelsförbrukning och färre sjukdagar som följd.” Detta skriver sju docenter, läkare och/eller professorer i en debattartikel som publicerades i Dagens samhälle under förra veckan.…

LÄS MER

”Vi tror att Sverige skulle vinna på en mer hälsoinriktad sjukvård med en sänkt läkemedelsförbrukning och färre sjukdagar som följd.” Detta skriver sju docenter, läkare och/eller professorer i en debattartikel som publicerades i Dagens samhälle under förra veckan.

Debattartikeln är skriven med anledning av att riksdagen inom några månader kommer att behöva ta ställning till frågan om vi även fortsättningsvis ska ha möjlighet att välja integrativ antroposofisk vård och medicin i Sverige. EU-regelverket kräver att Sverige hittar en långsiktig lösning, liksom många andra EU-länder redan har gjort.

I debattartikeln pekar man bland annat på kostnaden för de skador och biverkningar som felaktig användning av läkemedel orsakar – ungefär 20 miljarder kronor varje år. Man lyfter fram två svenska jämförande stress- och smärtstudier som visat att integrativ vård kan leda till betydande samhällsvinster jämfört med vanlig vård.

Läs hela debattinlägget hos Dagens Samhälle.

30 oktober, 2015

Mjölkkriser kan förhindras med kretsloppsinriktad produktion

Det finns andra mer hållbara vägar att gå inom mjölkproduktion än den volym- och prisfixerade hårddrift av djur och natur som råder idag och som är en av orsakerna till överproduktionen och mjölkkrisen. Numera finns en växande konsumentmarknad för en produktion som bygger på kretslopp och god djurhållning och där bönderna kan få mer betalt. Det menar docent Artur Granstedt och Saltå Kvarns vd Johan Ununger i en debattartikel i GöteborgsPosten. …

LÄS MER

Det finns andra mer hållbara vägar att gå inom mjölkproduktion än den volym- och prisfixerade hårddrift av djur och natur som råder idag och som är en av orsakerna till överproduktionen och mjölkkrisen. Numera finns en växande konsumentmarknad för en produktion som bygger på kretslopp och god djurhållning och där bönderna kan få mer betalt. Det menar docent Artur Granstedt och Saltå Kvarns vd Johan Ununger i en debattartikel i GöteborgsPosten.

Mjölkkrisen, som leder till att mängder av mjölkbönder tvingas lägga ner, brukar enbart förklaras i marknadstermer som slopade kvoter inom EU med mera. Men orsaken till mjölköverskotten är även att produktionen idag drivs för hårt och ensidigt utifrån maximal volym till lägsta möjliga kostnad, och på ett sätt där en rad miljökostnader inte alls är medräknade. Detta leder till allt färre, allt större och högspecialiserade mjölkgårdar, pressad miljö, pressade kor, pressade priser och pressade bönder.

Istället kan man satsa mer på kretsloppsbaserade lantbruk som innebär många miljöfördelar och där korna kan leva betydligt längre på det gräs och klöver de är skapta för. Produktionen per ko blir lägre än för dagens i regel högmjölkande kor som slaktas i förtid. Allt fler konsumenter är idag beredda att betala mer för en sådan hållbar produktions- och produktkvalitet. Ett nytt mejeri i Järna betalar bönderna nästan dubbelt så mycket per kilo mjölk som produceras på ekologiska kretsloppsbaserade gårdar, jämfört med vad de flesta mjölkbönder idag får för konventionellt producerad mjölk.

Läs hela debattartikeln i GöteborgsPosten.

 

28 oktober, 2015

”Jordens salt – en resa med Sebastião Salgado”

Just nu visas filmen Jordens salt om den brasiliansk-franska fotografen Sebastião Salgado på utvalda biografer i Stockholm. Med sin kamera upptäcker Salgado världen med ett ständigt sökande efter det existensiella.…

LÄS MER

Just nu visas filmen Jordens salt om den brasiliansk-franska fotografen Sebastião Salgado på utvalda biografer i Stockholm. Med sin kamera upptäcker Salgado världen med ett ständigt sökande efter det existensiella.

”Jag såg hela mänsklighetens historia; byggandet av pyramiderna, Babels torn och Salomos gruvor… Det var som om jag kommit till tidens början”. Så berättar den brasilianske fotografen Sebastião Salgado på mjuk franska kring filmens första fotografi. Bilden, tagen från kanten av ett enormt jordhål och blickandes ned i dess djup, föreställer tusentals och åter tusentals människor som på tusentals branta småvägar myllrar upp och ner ur en guldgruva någonstans i hjärtat av Brasilien. Fäst med ett rep kring huvudsvålen och hängandes ned över ryggarna har var och en av de tusentals arbetarna en trådsäck, vars last de klättrar upp till ytan med och sedan tömmer ut. Lasten består av jord ur gruvans djup, och jorden bär på guld.

Associationen till mytologiska byggnadsverk och mytologisk urtid är slående. Myllret av människor, jakten efter guld, jordhålet som bit för bit utvidgas och djupnar, med människans febrila sökande som bakomliggande kraft och hennes kropp som kraftens enda redskap.

Mindre existentiell än så är Sebastião Salgado egentligen aldrig. Hans fokus skiftar i teman från folkmord, massutvandringar och krig, till arbetare och naturens otämjda skönhet, men utgångspunkten är alltid densamma: ett formspråk av polerat svart-vitt och existentiellt porträtterande. Det hela understryks ytterligare av namnen på de teman som sedermera sammanställts i utställningar och utgivits i bokform; här återfinns Migrations, Workers, The children och Genesis.

När vi i filmen sedan vandrar med Salgado från tema till tema får vi inblick i fotografens egen historia och vad det är han försöker visa på. Porträttet av Salgado själv utvecklas till en dels intuitivt verkande fotograf – i det att han, nästan som av en slump, ständigt befinner sig i stora och dramatiska skeenden med en kamera till hands – och dels som en högst målmedveten och estetiskt faktiskt ganska smal konstnär, i det att hans fotografier bär en omisskännlig prägel av ett och samma mycket målmedvetna bildspråk.

Det är nog därför heller ingen slump att det är just Wim Wenders, med sitt tidigare porträtterande av t.ex. dansaren Pina Bausch från 2011, som fastnat för Salgados ödesmättade estetik och i dokumentären återför denna estetik på sitt eget porträtterande av Salgado.

Det finns anledning att återkomma till det övergripande temat i Salgados konstnärskap. Genom strömmar av växelvis bilder och intervjuklipp med hans närmaste får vi en inblick i motiven till några av temana; hur han vid de första bilderna av förödelsen Saddam Husseins reträtt ur Kuwaitkriget i det närmaste kastar sig ut i den brinnande öknen med kameran i hand för att porträttera oljedränkta brandmän, helveteseld och evig skymning till följd av giftiga rökmoln; hur han i 1994 befinner sig i närheten av Rwandas eskalerande folkmord och följer vägar kantade av styckade människor fram till en kyrka överfull av människor som förgäves sökt skydd men som hittats… När miljoner av människor på flykt sedan desperat strömmar ur landet, är Salgado med dem, och kameran med honom.

I nästa tema, Genesis, ser vi världen porträtterad utan människor. Det är förståeligt, efter ett så koncentrerat lidande och elände känns det som en lättnad; tydligen var fotograferandet av naturen (i det närmaste) orörd av människan ett konvalescensarbete.

Det har blivit sagt om Salgados konstnärskap att det är ett försök att avbilda människans strävan, men det kan också förstås efter grunddevisen för all konstnärlighet, den att det egentligen är förgäves som vi försöker uttrycka en saks väsen i ord, men att vi varseblir verkningar och en fullständig historia över dessa verkningar skulle väl omfatta en saks väsen. Det väsen genom vars verkningar Salgado så ihärdigt försöker beskriva är nog i så fall ingenting mindre ödesmättat än existensen själv, att döma av bildspråket.

Det är så att man nästan anar hur NASA:s rymdfarkost ”New Horizon” och dess extremt vackra och ödesmättade bilder på Pluto och dess månar egentligen är Salgado som bestämt sig för att, efter att ha avslutat Genesis, utforska existensen ett steg djupare genom att rikta kameran mot världsrymden.
Foto: Sebastian Salgado

Text: Tord Ranheim

26 oktober, 2015

Den gode läraren – exemplet Waldorf

Det är i skolans dagliga verklighet som eleverna utvecklas, men för inte så länge sedan var ”katederundervisning” ett skällsord. Självklart, tyckte man, måste eleverna stå i centrum, och deras inflytande över skolan måste stärkas om skolan skulle få en positiv utveckling. Läraren skulle leda eleverna i deras inlärning, men läromedlen skulle stå för större delen av kunskapsinhämtningen.…

LÄS MER

Äntligen har man allmänt kommit fram till det självklara: den gode läraren är en förutsättning för en framgångsrik skola.

Det är i skolans dagliga verklighet som eleverna utvecklas, men för inte så länge sedan var ”katederundervisning” ett skällsord. Självklart, tyckte man, måste eleverna stå i centrum, och deras inflytande över skolan måste stärkas om skolan skulle få en positiv utveckling. Läraren skulle leda eleverna i deras inlärning, men läromedlen skulle stå för större delen av kunskapsinhämtningen.

Nåja, katedern är förvisso en överskattad och en sedan länge från skolans verklighet utmönstrad antikvitet. Men att någon som har kunskaper och färdigheter genom sin person överför dessa till dem som ännu inte har dem, är enligt min mening, en arketypisk situation som inte åldras.

Den lärarledda undervisningen får dock inte vara någon envägskommunikation. Jag minns själv knappast någon lektion, under min långa tid som waldorflärare, där jag ensam har pratat. Frågor och synpunkter brukade rasa in oavlåtligt. Inte som störande moment utan som viktiga inslag i en dynamisk process.

När Rudolf Steiner i olika föredragscyklar lade fram sina tankar om den nya skolan han ville införa, betonade han gång på gång att pedagogik är en konst, inte en vetenskap. Naturligtvis kan man studera pedagogikens resultat med vetenskaplig metod – mer därom senare – men verksamheten som sådan är av konstnärlig natur. Alla som sysslar med konst vet att dess utövande kommer ur kunnande. Man måste känna sitt material.

Undervisningens konst har att göra med barn och unga människor. Därför är lärarutbildningen i waldorfsammanhang baserad på ett omfattande, djuplodande studium av människan som väsen. Hennes behov och den dynamiska rytm som krävs för att möta barnen och ungdomarna på ett värdigt sätt. Antroposofin tillhandahåller här ett rikt material som skärper blicken för livsförutsättningarna både i ett stort och i ett mer omedelbart näraliggande perspektiv.

Det konstnärliga som ett pedagogikens nyckelord och lärarmeditation.

Vi måste se pedagogikens konst som genomträngande motiv i många aspekter. Varje lektion är ett mer eller mindre lyckat konstverk, ett skeende där läraren lotsar sin klass genom ett äventyr i ett skiftande landskap. Där finns moment av allvar, lyssnande uppmärksamhet, samtal, skratt, aktiv verksamhet, flitigt arbete, en dialektik mellan inre och yttre liv, fysisk rörelse, stillasittande, upprepning av fakta, trygghetsskapande moment och överraskningar. Bildkonst och musik är ständigt närvarande som bekräftelse av och fördjupning också av kunskaper i teoretiska ämnen.

Nej, nej: ett sådant konststycke lyckas inte alltid och kräver förstås en stabil grund i form av redig förberedelse med långsiktig och kortsiktig planering. I förening med improvisationsförmåga och flexibilitet. Och för all del: man får inte uppfatta en sådan inställning som lättfärdig. Tvärtom präglas waldorflärarens hållning av djupt ansvarstagande. Det är förvisso ett krävande heltidsjobb. Men vem har sagt att det ska vara lätt?

Varje kväll gör läraren en meditativ återblick på dagen där alla elever passerar i revy. Man upptäcker nyanser, betraktar små händelser vars innebörd först nu börjar framträda och mötet med eleverna dagen därpå blir djupare och mer individuellt orienterat.

En regelbunden meditation av denna art, mitt i den aktiva, utåtriktade, rinnande, forsande, ständigt förändrande livsfloden är ett motmedel mot stress och överansträngning.

Frihetsutrymmet

För att lärare ska kunna arbeta på detta waldorfsätt krävs ett frihetsrum där lärarens kreativitet kan utvecklas. Att utifrån strikt formulerade millimeterregler ständigt granska en sådan verksamhet är ofruktbart och hindrar den långsiktiga processen.

Givetvis är frirummet inte obegränsat: målen för undervisningen måste vara klart formulerade – även om också alternativa mål, varianter av dem måste få utvecklas. Eleverna och deras föräldrar är givna medspelare vars synpunkter måste beaktas, särskilt om problem uppstår. Likaså måste skolledning och kollegium ha insyn och kunna ingripa om något går fel. Samtal förs och de måste utspelas i en anda av ömsesidig förståelse och respekt och leda till adekvata åtgärder.

I waldorfskolorna finns som en av de grundläggande tankarna självförvaltningsprincipen: de pedagogiska medarbetarna ska själva leda skolan. Länge var den rektorslösa skolan ett signum. Men dessvärre visade det sig att problemen med självförvaltningen blev för stora. Därför kunde den svenska Waldorfskolefederationen inte med bevarad trovärdighet ens försöka bibehålla sitt undantag, utan bejakade skollagens påbud om att rektorsinstitutionen måste införas också i waldorfskolorna. ”Kollegiet” hade blivit en alltför diffus adress för elever, föräldrar och myndigheter. Ansvarigheten måste ligga hos bestämda namngivna personer och dessa måste ha mandat att fatta vissa beslut.

Men för att ändå bevara självförvaltningens grundprincip bör detta mandat i vissa frågor kunna delegeras i harmoni med skollagen. Kollegiets inflytande är grundläggande för den innersta tanken med waldorfskolan. Rektor och andra beslutsinstanser måste av hänsyn till detta verka i ständig dialog med regelbundet anordnade kollegiemöten – traditionellt på torsdagarna.

 

Läs även

Ytterjärna Forum
Text: Göran Fant

23 oktober, 2015

Mindre psykofarmaka och bättre hälsa efter vård på Vidarkliniken

Minskad användning av psykofarmaka, ökad livskvalitet och minskad sjukskrivning – det låter lite som en önskedröm för patienterna, sjukvården och samhället. Men det här tycks vara verklighet för vissa patienter som har stressrelaterade diagnoser och som fått integrativ vård på Vidarkliniken. Det visar en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BioMed Central.…

LÄS MER

Minskad användning av psykofarmaka, ökad livskvalitet och minskad sjukskrivning – det låter lite som en önskedröm för patienterna, sjukvården och samhället. Men det här tycks vara verklighet för vissa patienter som har stressrelaterade diagnoser och som fått integrativ vård på Vidarkliniken. Det visar en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BioMed Central.

Resultaten har väckt intresse internationellt, och borde förstås också ge avtryck här i Sverige. Inte minst med tanke på de kostnads- och resursfrågor som vården och välfärden står inför.

Studien har gjorts av forskare vid The Integrative Care Science Centre (IC), Karolinska Institutet och Göteborgs universitet. Den bygger på sjukvårdsdata, patientrapporterade data samt nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan. Studien ingår i forskningsprojektet AIMS (Antroposofisk integrativ medicin i Sverige), där man utvärderar den integrativa vården som ges vid Vidarkliniken.

Minskning istället för ökning av läkemedelskonsumtion

När det gäller användningen av receptbelagd psykofarmaka tittade man på förskrivningen av sådana läkemedel för stresspatienterna upp till 180 dagar både före och efter att vården påbörjats. För patienter som fått antroposofisk integrativ sjukvård minskade användningen av vanligt förekommande psykofarmaka i snitt med cirka 30 procent. Den här undersökningen pekar alltså mot intressanta förändringar i patienternas läkemedelskonsumtion över tid efter integrativ vård. Det är särskilt intressant när det gäller just psykofarmaka, där användningen ju har ökat på senare tid. Inom AIMS-projektet har det tidigare även gjorts en studie av läkemedelsanvändningen bland smärtpatienter, vilken gav liknande resultat.

I en pågående studie har forskarna även studerat sjukskrivningar bland patienter med stressrelaterad ohälsa, ett år före och ett år efter första vårdtillfället. Här visar preliminära resultat att sjukskrivningstalen för Vidarklinikens patienter minskade signifikant. En tidigare studie visar att även patienternas självskattade livskvalitet och hälsa har förbättrats efter den vård man fått vid kliniken.

– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger docent Torkel Falkenberg, som är verksamhetschef för IC och för forskningskonstellationen Integrativ vård vid Karolinska Institutet.

– AIMS-projektet är intressant ur flera perspektiv. Stress innebär mycket lidande och stora samhällskostnader. Det har varit tunnsått med evidens kring effekterna av integrativ vård. Med hjälp av data från Sveriges unika, högkvalitativa register kan förståelsen nu öka och evidensen stärkas.

Vidarkliniken är ett rehabiliteringssjukhus där man på ett integrativt sätt kombinerar skolmedicin och antroposofisk läkekonst. Ett typiskt drag i klinikens vård är att man på ett individuellt sätt tar fasta på och behandlar hela människan. Förutom skolmedicin erbjuder vårdprogrammen här bland annat fysikaliska och konstnärliga terapier, lyssnande omvårdnad och beröring, naturläkemedel, harmonisk miljö samt närande kost.

 


21 oktober, 2015

Inlevelse som kunskapsväg

Arthur Zajonc är en lågmäld man med intensiv, klar blick. Han tillhör dessa karismatiska personer man då och då stöter på, som trots en återhållen framtoning intar rummet med sin starka närvaro och utstrålning. När han var på ett kort Sverigebesök nyligen fick jag förmånen att träffa honom under ett middagssamtal.…

LÄS MER

Arthur Zajonc är en lågmäld man med intensiv, klar blick. Han tillhör dessa karismatiska personer man då och då stöter på, som trots en återhållen framtoning intar rummet med sin starka närvaro och utstrålning. När han var på ett kort Sverigebesök nyligen fick jag förmånen att träffa honom under ett middagssamtal.

Vi pratade om hans egen livsresa, hans förhållande till vetenskapen och hans stora intresseområde kvantfysiken – en gren av fysiken som började utvecklas runt förra sekelskiftet och som framförallt arbetar med mikrokosmos och där mycket av det vi uppfattar som logiskt och självklart i vardagen ställs på ända.

– Kvantfysik går inte att förstå, det är dess väsen, säger han och ler. Vi kan t ex räkna fram Einsteins relativitetsteori, men den går egentligen inte att förstå. Hans teori visar att tiden och rymden bara är en relation och inte ett verkligt förhållande. Den väcker stora frågor som vad ett objekt egentligen är, vad det är gjort av och hur det börjar existera?

Arthur berättar att han som barn drömde om att bli fysiker för att bättre förstå världen i alla dess beståndsdelar. Han började läsa fysik, men blev besviken.
– Allt blev bara otydligare ju mer jag läste. Vad var vetenskap egentligen?

För att komma vidare närmade han sig vetenskapsbegreppet genom historia och filosofi istället och undan för undan började han fascineras.

– Jag insåg att vetenskap kunde handla om experiment och erfarenhet, men också om upplysning och för det mesta om både och, säger han. Jämför t ex med hur olika vi kan beskriva en människa. Vikt, längd och ögonfärg ger en bild, men beskrivningen får liv först när vi börjar beskriva personligheten.

Arthur Zajonc är idag professor emeritus i fysik vid Amherst collage i Massachusetts, USA, men också föreläsare och författare till en lång rad böcker om det mänskliga medvetandet, andligheten och vetenskapen. Hans mest kända bok heter Catching the light : The Entwined History of Light and Mind. I denna bok tar han läsaren på en i det närmaste poetisk resa genom historia, mytologi, religion, vetenskap, litteratur och konst i sökandet efter insikter kring fenomenet ljus – både i perspektivet av det ljus som kommer utifrån, men också i perspektiv av det inre ljuset med andliga dimensioner.

– Ljuset har alltid har fascinerat människan och i grunden är det också extremt komplext, säger han. Ljus är flera saker samtidigt – både våg och partikel – dvs två icke förenliga koncept samtidigt. Egentligen helt omöjligt, men ändå ett faktum!

I sin bok om ljus beskriver han bl a Goethes och Newtons olika sätt att förhålla sig till fenomenet färg, som ju också är helt beroende av ljus, som bra exempel på två olika vetenskapliga perspektiv. Newton, som naturvetare, byggde vidare på den aktuella traditionen inom optiken, där man vid den tiden relativt nyligen kommit fram till ett matematiskt uttryck för brytningslagen. Goethe däremot kom från ett annat håll och hade en bred bildning inom humaniora och konst när han gav sig in i sitt studium av ljuset och färgerna. Hans syfte var att lägga grunden till ett medvetet estetiskt bruk av färger.

– Röd kan vara 625 nanometer, men Goethe ville veta hur rött påverkar oss – den mänskliga aspekten, säger Arthur. Goethe var ute efter fenomenet ljus. Upplevelsen av rött. Där finns parallellen till kvantfysiken. Den måste upplevas genom sina fenomen.

Arthur tycker att modern teknologi ofta är är avkönad och ogripbar. Moral och estetik finns inte om du inte tar med den från en annan värld.

– I den mekanistiska vetenskapen riskerar ”modellen” att ta över och förhindra insikten, men en skicklig vetenskapsman bryter igenom modellerna och skapar nya, menar Arthur. Till och med Newton hade upplevelsen av det fallande äpplet först och tog till matematiken som förklaringsmodell i steg två, fortsätter han.

– Matematik bringar klarhet, men har också en farlig makt! Man förenklar och tar bort en massa viktig komplexitet. Med den skapar man en endimensionell lins, medan världen är mångdimensionell.

Arthur menar att vi blir förälskade i våra modeller och riskerar att inte se deras begränsningar. I stället måste vi ställa olika modeller mot varandra och låta dem vara motsägelsefulla och vi måste medvetet integrera moral och estetik i vår vetenskap. Utvecklingen av atombomben är ett exempel på när det tappades bort!

Arthur Zajonc har precis avslutat sin uppgift som ledare för Mind and Life Institute, som han varit med om att grunda tillsammans med Dalai Lama som han samarbetat med under många år, som f ö också delar hans intresse för kvantfysik. Mind and Life Institute arbetar för att öka kunskapen om, och förståelsen kring, hur det mänskliga medvetandet fungerar och som en del i institutets arbete skapar man breda dialoger mellan olika sfärer. Det har bl a blivit 25 år av årliga möten mellan representanter för de andligt orienterade trosuppfattningarna i öst som t ex buddismen och företrädare för den västerländska vetenskapssynen.

Arthur själv har i sin gärning sökt sig till det andliga språket där den djupa kontemplationen är ett verktyg och 2008 gav han ut en bok om meditation med ekonomiskt stöd från Vidarstiftelsen. I svensk översättning heter den Meditation som kunskapsmetod – När vetskap blir till kärlek. Där bjuder han på en blandning av praktiska instruktioner och inspiration från olika tänkare – alltifrån Rudolf Steiner till Rumi, Goethe och Asiens visa mästare.

– Vi behöver träna vårt medvetande för att förstå oss själva, avslutar han. Vi behöver utveckla kärlek och medkänsla för att lidandet i världen ska minska. Vi måste komma till insikt om den kapacitet till förändring som var och en av oss besitter.

När vi skiljs åt efter middagen känner jag att vi bara rört vid ytan av allt Arthur Zajonc har att förmedla från sin rika bank av kunskap och erfarenheter och jag ser redan fram emot nästa möte!

Här kan du lyssna på en radiointervju med Arthur Zajonc hos CBC.

Foto: Mind & life institute