3 april, 2015

Utrymme för pedagogiska innovationer saknas i det svenska skolsystemet

År efter år når Sveriges skolsystem botten i PISA-studierna. Vad är det som gör vissa länders skolsystem bättre än andra? Vilka är framgångsfaktorerna? Andreas Schleicher analyserar den data man kommit fram till genom PISA-studierna.…

LÄS MER

År efter år når Sveriges skolsystem botten i PISA-studierna. Vad är det som gör vissa länders skolsystem bättre än andra? Vilka är framgångsfaktorerna?

I TED-videon nedan presenterar och analyserar Andreas Schleicher den data man kommit fram till genom PISA-studierna. Klippet är inte dagsfärskt (februari 2013), men är ändå intressant att lyfta fram i dagens ständigt aktuella utbildningsfråga.

”I PISA ligger stor vikt på elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. […] Man betonar det livslånga lärandet och att eleverna fortsätter att lära sig under hela livet.” Så sammanfattar Skolverket PISA-studierna.

I Sverige har PISA-studien även mött en del kritik, speciellt inom det svenska utbildningsväsendet, där man hävdar att studien bidrar till att skolorna enbart undervisar för att prestera på standardiserade test. Samtidigt har Alliansen med Björklund i spetsen länge förespråkat ännu fler prov, ännu lägre ner i åldrarna.

Tycka vad man vill om PISA-studierna så blir det ganska intressant när Schleichers ställer siffrorna mot varandra. Vad gör ett utbildningssystem framgångsrikt? Till exempel så visar det sig att föreställningen om att rika länder skulle ha högre utbildningsstandard än fattiga inte alls är särskilt verklighetsförankrad.

Jämför till exempel Sydkorea med Luxemburg. Båda länderna har spenderat exakt lika mycket pengar på sitt utbildningssystem (relativt till landets ekonomi) men valt att spendera dem på helt olika sätt. I Sydkorea har man stora klasser men å andra sidan är lärarna överlägset världens bäst betalda inom sitt yrke, de får mest avsatt tid för undervisning och även mest tid för egen utveckling.

Luxemburg å andra sidan, har gjort precis tvärtom på alla punkter.

Vem toppar listorna i PISA-underöksningarna? Sydkorea! Luxemburg delar istället bottenskiktet med länder som, ja, till exempel Sverige. Vi är både ett land som spenderar väldigt lite pengar på vårt skolsystem och har lägst lärarlöner – och ett land som ger lärarna minst avsatt tid för egen utveckling.

Men vad har Schleicher hittat för gemensamma nämnare bland de länder som visar bäst resultat i PISA-undersökningarna? Vad är framgångsfaktorerna? En av de viktigaste bitarna, menar Schleicher, är att dessa länders ledare lyckats övertyga sin befolkning om att värdesätta utbildning högre än konsumtion. Lyckade skolsystem har höga ambitioner och tydliga riktlinjer, men de ger även utrymme för lärarna att avgöra vad som måste undervisas för just deras elever just idag. De ger dem verktyg att göra pedagogiska innovationer, att utveckla sin pedagogiska kunskap.

”Hittills har utbildning till stor del handlat om att leverera visdom och standardisera, idag måste det handla om användargenererad kunskap.” konstaterar Schleicher.


25 mars, 2015

Håller Google på att konkurrera ut vårt offentliga skolsystem?

När anställda på företagsgiganter som Google, Apple och Yahoo i teknikmeckat Silicon Valley väljer att sätta sina barn i waldorfskola är en naturlig följdfråga "varför"? Vad är det som får ipadinnovatörerna själva att välja bort sin egen uppfinning – mot en skola där man istället använder färgpennor och akvarellpapper? Vad saknar den offentliga skolan?…

LÄS MER

När högt anställda på företagsgiganter som Google, Apple och Yahoo i teknikmeckat Silicon Valley väljer att sätta sina barn i waldorfskola är en naturlig följdfråga ”varför”? Vad är det som till och med får ipadinnovatörerna själva att välja bort sin egen uppfinning – mot en skola där man istället använder färgpennor och akvarellpapper? Vad är det den offentliga skolan saknar?

”Bort med flumskolan” har varit något av Jan Björklunds mantra de senaste åren som utbildningsminister i Sverige. Vi måste lära våra barn att rabbla multiplikationstabellen snabbare, memorera fler konungafödslar, fler kemiska beteckningar in i klassrummen.

Men vad ska motivera våra barn och ungdomar när multiplikationstabellen, jordens alla huvudstäder och hela universums solsystem redan ligger i fickan? När det går snabbare att googla ”Algeriets flagga” på sin smartphone än att börja leta i minnets sjö av färgkombinationer?

”En tonåring med en smartphone har idag tillgång till mer kunskap än vad presidenten hade för bara ett par årtionden sedan” konstaterade Alexis Ohanian, grundare av Reddit under ett föredrag på World-Changing Ideas Summit i New York. Googles vice president Alfred Spector uttryckte på samma konferens att teknologin numera är så utvecklad att den skulle kunna ersätta skolan helt och hållet – vem behöver en instängd skolsal och en torr magister när det finns undervisande videospel och übersmart artificiell intelligens?

Är det möjligtvis samma insikt som får Googles, Apples och Yahoos (m fl!) anställda att välja waldorf för sina barn? Är det så att även de har svårt att se nyttan med dagens offentliga skolsystemet som tydligen redan idag skulle kunna ersättas av tekniska innovationer?

”Idén om att en app på en ipad skulle lära mina barn att läsa eller räkna bättre är löjlig!” berättar Alan Eagle, kommunikationschef på Google och waldorfförälder för New York Times.

”Det handlar inte bara om att vi ska veta en massor av saker, utan vi måste också veta vad vi ska göra med all den kunskapen”, berättar en lärare från waldorfskolan i Peninsula i ”Prepearing for Life”, en prisbelönt dokumentärfilm. Filmen gjordes som en uppföljning av New York Times uppmärksammade artikel om waldorfskolan i Peninsula, en skola där 3 av 4 av elevernas föräldrar jobbar på ett high-tech-företag i Silicon Valley.

Är det så att kreativitet, innovation, kritiskt tänkande och problemlösning – saker som redan genomsyrar waldorfpedagogikens läroplan – även kommer att tvingas bli grundbultar i den offentliga skolans läroplan för dess egen framtida överlevnad?

Vad tror du är skolans framtid?


18 mars, 2015

Forskning om waldorf

En forskningsstudie från Tyskland visar att elever som går i en waldorfskola känner sig mer intresserade och entusiastiska inför att lära sig, jämfört med de som går i en offentlig skola. …

LÄS MER

En forskningsstudie från Tyskland visar att elever som går i en waldorfskola känner sig mer intresserade och entusiastiska inför att lära sig, jämfört med de som går i en offentlig skola.

– Det är en hög grad av överensstämmelse mellan vad omvärlden efterfrågar och vad som betonas för waldorfelever, säger Dr. Andreas Schleicher som sammanställt studien och som även är den som ansvarar för de kända PISA-undersökningarna.

I studien framgick det även att waldorfeleverna kände sig mer uppmuntrade och i högre grad lärde känna sina styrkor, jämfört med eleverna från den offentliga skolan. Detta är den största empiriska studien som finns över waldorfelevers och -föräldrars erfarenheter av pedagogiken och den genomfördes i Tyskland mellan 2009 och 2011 och omfattade drygt 800 elever. På grund av redan tidigare genomförda studier i den offentliga skolan har man haft relevant data att jämföra med.

– Det som räknas idag är ett livslångt lärande, motivation och förmåga att utifrån sin egen horisont utvecklas i takt med förändringarna i samhället och arbetslivet, säger Dr. Andreas Schleicher.

Här är några av de siffror man kommit fram till:

  • 80% av waldorfeleverna upplevde sitt lärande roligt, jämfört med 67% i den offentliga skolan.
  • 85% av waldorfeleverna upplevde att omgivningen var stöttande, jämfört med 60%.
  • 67% av waldorfeleverna upplevde att förhållandet till lärarna var utmärkt, jämfört med 31%.

Studien gjordes av professorerna H. Barz, S. Liebenwein och D. Randoll i samarbete med Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf och finns i bokform: ”Bildungserfahrungen an Waldorfschulen – Empirische Studie zu Schulqualität und Lernerfahrungen, Barz, Liebenwein, Randoll. Springer VS, Wiesbanden 2012.”


17 mars, 2015

Kan waldorfpedagogiken motverka främlingsfientlighet?

Utvärderingen av den svenska skolan baseras nästan uteslutande på provresultat och slutbetyg. I ett samhälle där främlingsfientliga krafter växer sig allt starkare kan det tyckas väsentligt och högst angeläget att även börja utvärdera skolan utifrån ett större, socialt perspektiv.…

LÄS MER

Utvärderingen av den svenska skolan baseras nästan uteslutande på provresultat och slutbetyg. I ett samhälle där främlingsfientliga krafter växer sig allt starkare kan det tyckas väsentligt och högst angeläget att även börja utvärdera skolan utifrån ett större, socialt perspektiv. Är det eventuellt dags att låta sig inspireras av alternativen?

I Bo Dahlins forskningsrapport ”Waldorfskolan – en skola för människobildning?” från 2004 jämförs bland annat förhållandet mellan den kommunala skolan och waldorfskolan avseende relationerna till det omgivande samhället.

I slutrapporten konstaterar professor Dahlin till exempel att waldorfeleverna tycks ”genomgå en mer positiv social utveckling, dvs Waldorfskolorna verkar i något större utsträckning förverkliga de mål som finns uttalade i den svenska skolans ’värdegrund’.”

Han konstaterar även att: ”Waldorfskolorna i stor utsträckning tycks fostra både aktiva och ansvarskännande medborgare med demokratiska värderingar.” Något som självklart påverkas av föräldrarnas bakgrund, waldorfföräldrar tenderar till exempel att ha ett större socialt engagemang, men Dahlin understryker upprepade gånger att pedagogiken omöjligt kan vara oväsentlig.

Genom studien kunde man även komma till slutsatsen att elever från waldorfskolor hade mer öppna och toleranta attityder mot ”avvikande” samhällsgrupper, som till exempel homosexuella, religiösa grupper och invandrare. En fjärdedel (25%) av eleverna från den kommunala skolan svarade att de inte skulle välja att bo granne med en invandrare, jämfört med 5% av waldorfskolans elever i samma jämförelsegrupp (”de med mindre än 500 böcker hemma”). I den andra jämförelsegruppen (”de med fler än 500 böcker hemma”) var skillnaden i svaret på samma fråga 19% (kommunala skolan) respektive 0% (waldorf). De enda samhällsgrupperna, som waldorfeleverna istället tog större avstånd, från var kriminella, nazister och rasister.

Vad har då detta med fostran till aktiva och demokratiska medborgare att göra? frågar sig forskare Dahlin i rapportens utvärdering och fortsätter:

”Ett av de mest intressanta resultaten från undersökningen om medborgerligt-moralisk kompetens var den antydda skillnaden i hur intresset och engagemanget i sociala frågor ”utvecklas” från skolår 9 till gymnasiets sista år. Bland Waldorfeleverna ökade det, bland den kommunala skolans elever minskade det eller var konstant. Kan det vara så att Waldorfpedagogikens ”sparande” på kognitiva krafter under grundskoleåren leder till ett starkare uppvaknande av dessa krafter under de senare tonåren och därmed också till ett större intresse och engagemang i frågor som rör samhället och världen? Kan det vidare vara så att betoningen på estetiska verksamheter under barndomsåren lägger grunden till vissa ”överskottskrafter” under vuxenåldern? Sådana krafter behövs uppenbarligen idag, för att människor ska engagera sig i sociala och politiska frågor. Håglöshet och depression skapar knappast aktiva samhällsmedborgare.”

Ytterjärna Forum
Text: Redaktionen