30 april, 2015

Vem lyssnar på barnets behov?

Två aktuella diskussioner vad gäller barnomsorg handlar just nu om nattdagisets eventuella införande, och om FN:s barnkonvention ska bli del i svensk lag eller inte. Waldorfpedagogen Geseke Lundgren ser risker med båda.…

LÄS MER

Två aktuella diskussioner vad gäller barnomsorg handlar just nu om nattdagisets eventuella införande, och om FN:s barnkonvention ska bli del i svensk lag eller inte. Waldorfpedagogen Geseke Lundgren ser risker med båda.

– Jag vill ifrågasätta på vilka grunder vi definierar barnets behov i vårt samhälle idag – vems behov är det vi egentligen tillfredställer?

Geseke påpekar att det kan uppfattas kontroversiellt att hon ställer sig skeptisk till att vi skulle införa FN:s konvention som är framtagen för att skydda barns rättigheter i svensk lag. Men hon menar att problemet med införandet av en sådan lag i Sverige är att det skulle innebära risken att vi lägger över alla frågor som rör barnen och barnens behov på rättsväsendet.

– Jag tycker självklart att vi ska fortsätta att helhjärtat engagera oss i med frågor som rör barns rättigheter, men jag efterlyser en helt annan lyhördhet mot den väsentligaste expertisen som jag anser finns hos föräldrar, barnläkare, pedagoger och de som arbetar med sociala frågor dagligen. Det är dem vi bör lyssna på när vi ska definiera barnens behov, inte samhällssystem som kan påverkas av marknadsintressen.

Långa dagar på förskolan – vems behov?
Ett barns behov i första hand är att ha en nära anknytning till sina familjemedlemmar, något som, enligt Geseke, inte går att ersättas av en institution oavsett hur välorganiserad och kärleksfull den än må vara.

– ”Rätt till heltid” är att totalt negligera barn – var är barnet i denna slogan? Har den ingen rätt till någon tid alls? Jag efterlyser reglerad vistelsetid på förskolan i enlighet med de rekommendationer som utfärdas av Svenska Barnläkarföreningen och som ligger på mellan sex och – max – nio timmar för de äldsta barnen.

Idag spenderar många av våra yngsta medborgare fler timmar på förskolan än vad en normal arbetsdag för en vuxen är. Louse Hallin, psykoterapeut och barnmorska med specialistubildning i barn- och ungdomspsykiatri, sammanfattade problemet så här i en intervju till Aftonbladet:

”När det gäller jämställdhet, rättigheter och jobb är tre personer involverade: mamman, pappan och ett litet barn. Men vi i Sverige tar bara hänsyn till mammans och pappans behov.”

Vi lever i ett land som har kommit längre än många andra länder vad gäller jämställdhet mellan män och kvinnor. Men även Geseke efterlyser barnen i jämställdhetsdebatten.
– När det kommer till våra barn, handlar det inte längre om en könsfråga, utan en familj- och samhällsfråga. Hur ser vi på barns behov av föräldrar, och hur tillgodoser och säkrar vi detta?

I debatten om ”nattis”, föräldrarledighet och vistelsetid på dagis dyker ofta argumentet om att det för en del föräldrar är en ekonomisk fråga – alla har inte råd att jobba deltid eller att vara föräldrarlediga under flera år.
– En del av problemet är att det oftast inte är barnets behov som dikterar utan en sjuk samhällssyn på hur det ”ska vara”. Människor tenderar att prioritera thailandsemestrar, ipads i plural, sommarstuga och två bilar framför barnens behov som snarare handlar om trygghet, närhet och relationer. Även om det i grunden är en politisk fråga där det också handlar om att prioritera statsbudgeten annorlunda. Även en ensamstående förälder borde i vårt samhälle ha råd att kunna jobba deltid de första åren av ett barn liv och inte pressas till att foga sig in i karriärssystemet så fort som möjligt igen!

På Skolverkets hemsida finns en tydlig kunskapsöversikt över nyare utvecklingspsykologiska och neurobiologiska rön sammanställd av barnspykiatern Magnus Kihlbom. Där nämns bland annat den betydelsfulla relationen mellan barn och viktiga anknytningspersoner, separation och trygghet. Läs mer här.

 


Waldorfförskola
24 april, 2015

Förskolorna där både kött och plast lyser med sin frånvaro

Utbildningen till waldorfförskollärare har ett massivt söktryck varje år, över 100 stycken står i kö men det finns i dagsläget enbart utrymme att ta emot 30. Samtidigt är behovet stort – fler och fler föräldrar väljer att sätta sina barn i en waldorfförskola och uppemot 70 nyutexaminerade waldorfförskollärare behövs varje år. Vad är det som gör waldorfförskolorna så populära? …

LÄS MER

Utbildningen till waldorfförskollärare har ett massivt söktryck varje år, över 100 stycken står i kö men det finns i dagsläget enbart utrymme att ta emot 30. Samtidigt är behovet stort – fler och fler föräldrar väljer att sätta sina barn i en waldorfförskola och uppemot 70 nyutexaminerade waldorfförskollärare behövs varje år. Vad är det som gör waldorfförskolorna så populära?

Geseke Lundgren är waldorfpedagog och koordinator i Riksföreningen Waldorfförskolornas samråd, hon anser att det finns flera områden där waldorfförskolorna kan bidra med andra perspektiv än de som idag oftast råder på den kommunala förskolan.

– Tyngdpunkten i förskolan bör ligga mycket mera på även vård och omsorg och inte enbart fokusera på utbildning. Barn i förskoleåldern lär sig i första hand fysiskt och sinnligt, vilket även lägger grunden till deras kognitiva förmåga. Om vi börjar direkt med att främst rikta oss till tankeutvecklingen, riskerar vi att försumma både den fysiska och socioemotionella utvecklingen, vilket resulterar i ohälsa, sämre inlärningsförmåga i senare åldrar och en för tidig intellektualisering, säger Geseke.

Därför främjas till exempel fri lek och konstnärligt praktiska aktiviteter framför kunskapsinlärning på waldorfförskolorna.
– Vi lider av en oerhörd stress där varje utvecklingssteg ska komma tidigare och tidigare i åldrarna, även om människans naturliga utveckling har sin egen rytm.

Helhetsperspektivet
En grundbult inom waldorfpedagogiken är helhetsperspektivet. Dels vad gäller synen på människan som en helhet där känslolivet, viljan och tanken behöver få lika stor chans att utvecklas, men även vad gäller sammanhanget som hon agerar i.

– Vi måste försöka fördjupa den kultur som vill främja helhetsperspektivet, det vill säga tanken att människan är en del av ett sammanhang. Pedagogik är naturligtvis en viktig del, men även maten och miljön spelar en betydande roll för barnens utveckling. Förskolan blir oerhört viktig för att förankra en hälsosam väg in i barnets liv.

Vegetarisk kost och naturliga material
I waldorfförskolan försöker man leva så nära det ”naturliga” som möjligt. Både vad gäller val av material, färger och leksaker, men också vad gäller maten som serveras. På en waldorfförskola lagas till exempel all mat på plats och det serveras enbart vegetarisk mat tillagad i möjligaste mån på lokala och ekologiska råvaror. Det är en fråga om hänsyn till både individen och jorden. Föräldrarna är fria att servera vad de vill, men på en waldorfförskola lyser kött med sin frånvaro.

– Vi har idag tappat mycket av vårt naturliga förhållande till näringen och har gett oss i händerna på helt andra intressenter på livsmedelsmarknaden. Resultatet är att vi äter alldeles för mycket kött och proteiner, medan behovet av övriga näringsämnen knappt tillfredställs. Ohälsa och höga sjukkostnader blir följden. Likaså kryper matintolerans och allergier allt lägre ner i åldrarna. Undersökningar visar på att andelen barn med allergier är lägre i familjer som lever en antroposofisk livsstil, vilket borde vara intressant att titta närmare på, anser Geseke.

Studien publicerades nyligen i tidskriften Pediatric Allergy and Immunology (PAI) och där konstaterades att en köttfri diet var orsaken till de låga kortisolhalterna hos tolv månader gamla barn från familjer som levde en antroposofisk livsstil. Läs mer om studien här.

Hållbarhetstänket lyser även igenom waldorfförskolornas utformning av miljön. Man undviker till exempel att använda plast och andra material som innehåller miljögifter. Träleksaker, vaxkritor, tygdockor och naturen får istället agera lekredskap.

– Det lilla barnets miljö idag är vanligtvis överbelastat med gifter som enbart tillfredställer sparivern och marknadsintressen. Generellt saknas det kunskap och lyhördhet kring detta, hävdar Geseke.

Statistiskt sett har antalet kemikalier som används ökat från att vara 1 miljon ton kemikalier per år under andra världskriget – till att vara 500 miljoner ton idag. Om du är intresserad av att lära dig mer om kemikalier och dess påverkan på oss människor rekommenderar redaktionen på Ytterjärna Forum Stefan Jarls dokumentärfilm ”Underkastelsen”.

Detta är den första av två artiklar om waldorfförskolorna och tankarna bakom. Följ oss på Facebook för att få nys om när nästa publiceras.


Foto: Erik Olsson


Mindfulness
13 april, 2015

Mindfulness på schemat

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.…

LÄS MER

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.

I en stor debattartikel i norska Aftenposten skriver Michael de Vibe och Christian Egge om att ”Mindfulness kan ge elever en bättre skolvardag och ett bättre liv”. De ger i sin artikel flera exempel på skolor där man integrerat mindfulness som en del i undervisningen.

”För många i västvärlden är det lite underligt att se en grupp människor som sitter orörliga – i stillhet, eventuellt med stängda ögon – och som till synes inte gör någonting alls! ’Vad är det de håller på med?’ En sådan reaktion är kulturbetingad; i andra delar av världen är en sådan syn fullständigt normal och en viktig del av samhällslivet.” skriver de Vibe och Egge i sin artikel.

Ett exempel som ges är Tonbridge School i England där fjortonåriga killar i slips och vit skjorta övar sitt fokus och sin koncentration med slutna ögon som en del i undervisningen. Eller i Westminister där några lärare utvecklat programmet Mindfulness in Schools Project där eleverna bland annat får i hemuppgift att öva sig i att ”tämja sinnet”. Programmet används nu i både privata och offentliga skolor runt omkring i England och dess positiva resultat har även dokumenterats i British Journal of Psychiatry.

Ett annat initiativ på samma tema är Wake Up Schools som genom mindfulness vill utöka social och emotionell kunskap och ett mer etiskt liv. Wellbeing in schools är också en rörelse som växer och som ser träningen som ett supplement till den akademiska skolningen – det viktigaste är att finna mål och mening i livet. I Danmark finns Foreningen Børns Livskundskab som i nio år har arbetat i en liknande riktning.

Katherine Weare, professor emeritus vid Exeter och Southamptons universitet, har studerat den forskning som gjorts och kom fram till att mindfulnessträning leder till stressreducering, bättre psykisk hälsa, ökad avslappning, ökad medkänsla, bättre fysisk hälsa (lägre blodtryck, lägre kortisol i blodet, etc.), ökad kognitiv förmåga och bättre yrkesträning.

I Indien är yoga sedan den första april en del av miljontals människors arbete. Det är premiärministern Narenda Modi som sägs ha blivit så chockad över den dåliga arbetsmoralen hos sina indiska statstjänstemän och därför infört gratis regelbundna yogaklasser för dem och deras familjemedlemmar, totalt tre miljoner människor. Han anser att yoga är orsaken till hans egen höga arbetsförmåga och låga sömnbehov.

För att läsa mer om mindfulness i Sverige rekommenderar vi Svd:s artikelserie ”Stillhet”.
Foto: Pexels


6 april, 2015

Skolsystemet uppbyggt för att skapa medelmåttor?

Vad skulle hända om en hel nation plötsligt bestod av intelligenta människor mogna att ta individuella beslut? I en artikel på vaken.se kritiserar den före detta amerikanska läraren John Taylor Gatto dagens offentliga skolsystemet hårt. Han påstår bland annat att skolsystemet är medvetet undermåligt uppbyggt av våra politiker.…

LÄS MER

Vad skulle hända om en hel nation plötsligt bestod av intelligenta människor mogna att ta individuella beslut? I en artikel på vaken.se kritiserar den före detta amerikanska läraren John Taylor Gatto dagens offentliga skolsystemet hårt. Han påstår bland annat att skolsystemet är medvetet undermåligt uppbyggt av våra politiker.

Konspiratoriskt eller inte: det är en fasansfull men ganska intressant tanke.

Redan 1909 sa Woodrow Wilson, då rektor på ett av USA:s främsta universitet Princeton University, följande i ett tal till hela New Yorks lärarkår.

”Vi vill ha en klass med liberalt utbildade personer och vi vill ha en annan klass, en mycket större klass, för nödvändighetens skull, i varje samhälle, som avstår privilegierna av en liberal utbildning och passar in sig själva för att utföra specifika, manuella uppgifter.”

Även Wyatt Woodsmall, en av grundarna av den internationella föreningen för NLP-coacher, kritiserar det offentliga utbildningssystemet hårt. Han jämför skolan med ett fängelse för våra hjärnor – med syfte att förhindra våra barn från att växa upp till intelligenta varelser.

Woodsmall går djupare in på ämnet och tar bland annat upp en studie som gjorts på människor som anses ”lyckade” där resultatet visat att det inte är en ovanligt hög IQ som de har gemensamt, utan en ovanligt hög EQ.

”Vi behöver inte trycka in information i människors huvuden, vad det här samhället behöver är visdom och kloka val. Hela utbildningssystemet är uppbyggd på att memorera saker, men vi lär oss aldrig HUR vi ska memorera.”


3 april, 2015

Utrymme för pedagogiska innovationer saknas i det svenska skolsystemet

År efter år når Sveriges skolsystem botten i PISA-studierna. Vad är det som gör vissa länders skolsystem bättre än andra? Vilka är framgångsfaktorerna? Andreas Schleicher analyserar den data man kommit fram till genom PISA-studierna.…

LÄS MER

År efter år når Sveriges skolsystem botten i PISA-studierna. Vad är det som gör vissa länders skolsystem bättre än andra? Vilka är framgångsfaktorerna?

I TED-videon nedan presenterar och analyserar Andreas Schleicher den data man kommit fram till genom PISA-studierna. Klippet är inte dagsfärskt (februari 2013), men är ändå intressant att lyfta fram i dagens ständigt aktuella utbildningsfråga.

”I PISA ligger stor vikt på elevernas förmåga att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. […] Man betonar det livslånga lärandet och att eleverna fortsätter att lära sig under hela livet.” Så sammanfattar Skolverket PISA-studierna.

I Sverige har PISA-studien även mött en del kritik, speciellt inom det svenska utbildningsväsendet, där man hävdar att studien bidrar till att skolorna enbart undervisar för att prestera på standardiserade test. Samtidigt har Alliansen med Björklund i spetsen länge förespråkat ännu fler prov, ännu lägre ner i åldrarna.

Tycka vad man vill om PISA-studierna så blir det ganska intressant när Schleichers ställer siffrorna mot varandra. Vad gör ett utbildningssystem framgångsrikt? Till exempel så visar det sig att föreställningen om att rika länder skulle ha högre utbildningsstandard än fattiga inte alls är särskilt verklighetsförankrad.

Jämför till exempel Sydkorea med Luxemburg. Båda länderna har spenderat exakt lika mycket pengar på sitt utbildningssystem (relativt till landets ekonomi) men valt att spendera dem på helt olika sätt. I Sydkorea har man stora klasser men å andra sidan är lärarna överlägset världens bäst betalda inom sitt yrke, de får mest avsatt tid för undervisning och även mest tid för egen utveckling.

Luxemburg å andra sidan, har gjort precis tvärtom på alla punkter.

Vem toppar listorna i PISA-underöksningarna? Sydkorea! Luxemburg delar istället bottenskiktet med länder som, ja, till exempel Sverige. Vi är både ett land som spenderar väldigt lite pengar på vårt skolsystem och har lägst lärarlöner – och ett land som ger lärarna minst avsatt tid för egen utveckling.

Men vad har Schleicher hittat för gemensamma nämnare bland de länder som visar bäst resultat i PISA-undersökningarna? Vad är framgångsfaktorerna? En av de viktigaste bitarna, menar Schleicher, är att dessa länders ledare lyckats övertyga sin befolkning om att värdesätta utbildning högre än konsumtion. Lyckade skolsystem har höga ambitioner och tydliga riktlinjer, men de ger även utrymme för lärarna att avgöra vad som måste undervisas för just deras elever just idag. De ger dem verktyg att göra pedagogiska innovationer, att utveckla sin pedagogiska kunskap.

”Hittills har utbildning till stor del handlat om att leverera visdom och standardisera, idag måste det handla om användargenererad kunskap.” konstaterar Schleicher.


25 mars, 2015

Håller Google på att konkurrera ut vårt offentliga skolsystem?

När anställda på företagsgiganter som Google, Apple och Yahoo i teknikmeckat Silicon Valley väljer att sätta sina barn i waldorfskola är en naturlig följdfråga "varför"? Vad är det som får ipadinnovatörerna själva att välja bort sin egen uppfinning – mot en skola där man istället använder färgpennor och akvarellpapper? Vad saknar den offentliga skolan?…

LÄS MER

När högt anställda på företagsgiganter som Google, Apple och Yahoo i teknikmeckat Silicon Valley väljer att sätta sina barn i waldorfskola är en naturlig följdfråga ”varför”? Vad är det som till och med får ipadinnovatörerna själva att välja bort sin egen uppfinning – mot en skola där man istället använder färgpennor och akvarellpapper? Vad är det den offentliga skolan saknar?

”Bort med flumskolan” har varit något av Jan Björklunds mantra de senaste åren som utbildningsminister i Sverige. Vi måste lära våra barn att rabbla multiplikationstabellen snabbare, memorera fler konungafödslar, fler kemiska beteckningar in i klassrummen.

Men vad ska motivera våra barn och ungdomar när multiplikationstabellen, jordens alla huvudstäder och hela universums solsystem redan ligger i fickan? När det går snabbare att googla ”Algeriets flagga” på sin smartphone än att börja leta i minnets sjö av färgkombinationer?

”En tonåring med en smartphone har idag tillgång till mer kunskap än vad presidenten hade för bara ett par årtionden sedan” konstaterade Alexis Ohanian, grundare av Reddit under ett föredrag på World-Changing Ideas Summit i New York. Googles vice president Alfred Spector uttryckte på samma konferens att teknologin numera är så utvecklad att den skulle kunna ersätta skolan helt och hållet – vem behöver en instängd skolsal och en torr magister när det finns undervisande videospel och übersmart artificiell intelligens?

Är det möjligtvis samma insikt som får Googles, Apples och Yahoos (m fl!) anställda att välja waldorf för sina barn? Är det så att även de har svårt att se nyttan med dagens offentliga skolsystemet som tydligen redan idag skulle kunna ersättas av tekniska innovationer?

”Idén om att en app på en ipad skulle lära mina barn att läsa eller räkna bättre är löjlig!” berättar Alan Eagle, kommunikationschef på Google och waldorfförälder för New York Times.

”Det handlar inte bara om att vi ska veta en massor av saker, utan vi måste också veta vad vi ska göra med all den kunskapen”, berättar en lärare från waldorfskolan i Peninsula i ”Prepearing for Life”, en prisbelönt dokumentärfilm. Filmen gjordes som en uppföljning av New York Times uppmärksammade artikel om waldorfskolan i Peninsula, en skola där 3 av 4 av elevernas föräldrar jobbar på ett high-tech-företag i Silicon Valley.

Är det så att kreativitet, innovation, kritiskt tänkande och problemlösning – saker som redan genomsyrar waldorfpedagogikens läroplan – även kommer att tvingas bli grundbultar i den offentliga skolans läroplan för dess egen framtida överlevnad?

Vad tror du är skolans framtid?


18 mars, 2015

Forskning om waldorf

En forskningsstudie från Tyskland visar att elever som går i en waldorfskola känner sig mer intresserade och entusiastiska inför att lära sig, jämfört med de som går i en offentlig skola. …

LÄS MER

En forskningsstudie från Tyskland visar att elever som går i en waldorfskola känner sig mer intresserade och entusiastiska inför att lära sig, jämfört med de som går i en offentlig skola.

– Det är en hög grad av överensstämmelse mellan vad omvärlden efterfrågar och vad som betonas för waldorfelever, säger Dr. Andreas Schleicher som sammanställt studien och som även är den som ansvarar för de kända PISA-undersökningarna.

I studien framgick det även att waldorfeleverna kände sig mer uppmuntrade och i högre grad lärde känna sina styrkor, jämfört med eleverna från den offentliga skolan. Detta är den största empiriska studien som finns över waldorfelevers och -föräldrars erfarenheter av pedagogiken och den genomfördes i Tyskland mellan 2009 och 2011 och omfattade drygt 800 elever. På grund av redan tidigare genomförda studier i den offentliga skolan har man haft relevant data att jämföra med.

– Det som räknas idag är ett livslångt lärande, motivation och förmåga att utifrån sin egen horisont utvecklas i takt med förändringarna i samhället och arbetslivet, säger Dr. Andreas Schleicher.

Här är några av de siffror man kommit fram till:

  • 80% av waldorfeleverna upplevde sitt lärande roligt, jämfört med 67% i den offentliga skolan.
  • 85% av waldorfeleverna upplevde att omgivningen var stöttande, jämfört med 60%.
  • 67% av waldorfeleverna upplevde att förhållandet till lärarna var utmärkt, jämfört med 31%.

Studien gjordes av professorerna H. Barz, S. Liebenwein och D. Randoll i samarbete med Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf och finns i bokform: ”Bildungserfahrungen an Waldorfschulen – Empirische Studie zu Schulqualität und Lernerfahrungen, Barz, Liebenwein, Randoll. Springer VS, Wiesbanden 2012.”


17 mars, 2015

Kan waldorfpedagogiken motverka främlingsfientlighet?

Utvärderingen av den svenska skolan baseras nästan uteslutande på provresultat och slutbetyg. I ett samhälle där främlingsfientliga krafter växer sig allt starkare kan det tyckas väsentligt och högst angeläget att även börja utvärdera skolan utifrån ett större, socialt perspektiv.…

LÄS MER

Utvärderingen av den svenska skolan baseras nästan uteslutande på provresultat och slutbetyg. I ett samhälle där främlingsfientliga krafter växer sig allt starkare kan det tyckas väsentligt och högst angeläget att även börja utvärdera skolan utifrån ett större, socialt perspektiv. Är det eventuellt dags att låta sig inspireras av alternativen?

I Bo Dahlins forskningsrapport ”Waldorfskolan – en skola för människobildning?” från 2004 jämförs bland annat förhållandet mellan den kommunala skolan och waldorfskolan avseende relationerna till det omgivande samhället.

I slutrapporten konstaterar professor Dahlin till exempel att waldorfeleverna tycks ”genomgå en mer positiv social utveckling, dvs Waldorfskolorna verkar i något större utsträckning förverkliga de mål som finns uttalade i den svenska skolans ’värdegrund’.”

Han konstaterar även att: ”Waldorfskolorna i stor utsträckning tycks fostra både aktiva och ansvarskännande medborgare med demokratiska värderingar.” Något som självklart påverkas av föräldrarnas bakgrund, waldorfföräldrar tenderar till exempel att ha ett större socialt engagemang, men Dahlin understryker upprepade gånger att pedagogiken omöjligt kan vara oväsentlig.

Genom studien kunde man även komma till slutsatsen att elever från waldorfskolor hade mer öppna och toleranta attityder mot ”avvikande” samhällsgrupper, som till exempel homosexuella, religiösa grupper och invandrare. En fjärdedel (25%) av eleverna från den kommunala skolan svarade att de inte skulle välja att bo granne med en invandrare, jämfört med 5% av waldorfskolans elever i samma jämförelsegrupp (”de med mindre än 500 böcker hemma”). I den andra jämförelsegruppen (”de med fler än 500 böcker hemma”) var skillnaden i svaret på samma fråga 19% (kommunala skolan) respektive 0% (waldorf). De enda samhällsgrupperna, som waldorfeleverna istället tog större avstånd, från var kriminella, nazister och rasister.

Vad har då detta med fostran till aktiva och demokratiska medborgare att göra? frågar sig forskare Dahlin i rapportens utvärdering och fortsätter:

”Ett av de mest intressanta resultaten från undersökningen om medborgerligt-moralisk kompetens var den antydda skillnaden i hur intresset och engagemanget i sociala frågor ”utvecklas” från skolår 9 till gymnasiets sista år. Bland Waldorfeleverna ökade det, bland den kommunala skolans elever minskade det eller var konstant. Kan det vara så att Waldorfpedagogikens ”sparande” på kognitiva krafter under grundskoleåren leder till ett starkare uppvaknande av dessa krafter under de senare tonåren och därmed också till ett större intresse och engagemang i frågor som rör samhället och världen? Kan det vidare vara så att betoningen på estetiska verksamheter under barndomsåren lägger grunden till vissa ”överskottskrafter” under vuxenåldern? Sådana krafter behövs uppenbarligen idag, för att människor ska engagera sig i sociala och politiska frågor. Håglöshet och depression skapar knappast aktiva samhällsmedborgare.”

Läs även

Ytterjärna Forum
Text: Redaktionen