Foto: Erik Olsson
23 september, 2017

Förslag om mer likvärdig skola kan ge alltför likriktad skola

De idéburna skolorna i Sverige är oroliga för att vissa av Skolkommissionens utredningsförslag om ökad statlig styrning av skolan ska leda till minskat inflytande för professionella pedagoger. Konsekvensen kan bli en alltför stark likriktning av skolan och därmed en minskning av den verkliga valfriheten för elever och föräldrar. Det menar Idéburna Skolors Riksförbund i sitt remissvar till regeringen. …

LÄS MER

De idéburna skolorna i Sverige är oroliga för att vissa av Skolkommissionens utredningsförslag om ökad statlig styrning av skolan ska leda till minskat inflytande för professionella pedagoger. Konsekvensen kan bli en alltför stark likriktning av skolan och därmed en minskning av den verkliga valfriheten för elever och föräldrar. Det menar Idéburna Skolors Riksförbund i sitt remissvar till regeringen.

Statlig styrning som lösning på alla problem

– Det finns flera bra förslag i utredningen, men vi tycker att man är för ensidigt inriktade på förstärkt statlig styrning som lösning på alla problem i skolan. Här finns en motsägelse mot det utredningen själv säger om att åstadkomma ett skolsystem där de professionella pedagogerna får ökat inflytande över skolans utveckling, säger Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund.

Han menar att man genom en rad regelstyrningar och kontroller driver på en likformighet i skolan. Det kan undergräva den pedagogiska mångfalden som är en förutsättning för verklig valfrihet för elever och föräldrar. Valfriheten kan då mest komma att handla om vem som driver skolan, inte så mycket om innehåll och pedagogisk inriktning.

Waldorfskolorna är en av de inriktningar som ryms inom Idéburna Skolors Riksförbund. I ett remissvar från Waldorfskolefederationen och Waldorflärarhögskolan finns liknande kritik mot Skolkommissionens förslag. Man anser att utredningen inte tillräckligt adresserar det grundläggande spänningsförhållande som finns mellan likvärdig skola och pedagogisk mångfald. Här pekar man också på det som kommissionen själv säger om att ”ett likvärdigt skolsystem inte innebär att utbildningen behöver utformas på samma sätt överallt… likvärdighet innebär inte likformighet…”. Waldorfskolorna vill bland annat se ett skydd mot negativ påverkan på de alternativa pedagogiska inriktningarnas förutsättningar att möjliggöra en reell pedagogisk mångfald.

Nya regionala skolmyndigheter skapar mer byråkrati

Idéburna Skolors Riksförbund vänder sig särskilt emot Skolkommissionens förslag om att inrätta regionala statliga skolmyndigheter.

– Vi håller med om att styrningen av den svenska skolan har blivit alltför fragmentiserad. Men vi tror inte det är en bra idé att skapa nya myndigheter och därmed lägga till ytterligare ett byråkratiskt tjänstemannaskikt för att styra upp detta. Det här kan man istället komma åt genom riktig målstyrning, utrymme för pedagogerna och förstärkning av lärarhögskolorna, säger Håkan Wiclander.

Han tror att ett inrättande av regionala statliga skolmyndigheter leder till att skolan tappar resurser, både i pengar och tid. Pengar som skulle kunna gå till förstärkning av skolor går istället till nya myndigheter. Och både rektorer och lärare kommer att få lägga mer tid på det kontrollsystemet istället för på sin kärnuppgift.

– Regionala skolmyndigheter kommer att arbeta styrande och jag uppfattar det som att det handlar om att inordna olika huvudmän och pedagogiska inriktningar i en likformig struktur. Här finns en oro. Det är viktigt att förstå att de olika pedagogiska inriktningarna är något som våra idéburna skolor och många andra skolor behöver för att kunna utföra uppdraget på sitt sätt.

Foto: Nicklas Gustafsson

Kan försämra för skolor som fungerar bra

Skolkommissionen tillsattes för att föreslå hur man kan uppnå högre kunskapsresultat, förbättra kvaliteten i undervisningen och öka likvärdigheten i den svenska skolan. Det handlar om en rad problem kring skolan som diskuterats mycket på senare år. Man kan då fråga sig: Kan en för stark betoning på statlig styrning som lösning på alla problem leda till försämringar i skolor och pedagogiska inriktningar som idag fungerar bra?

– Ja, menar Håkan Wiclander. Vi har upplevt det här under många år. Det finns många bra skolhuvudmän och skolor som belastas med skikt efter skikt av kontroller, styrning, administration osv så att man får allt mindre tid till själva kärnuppdraget. Och det är ett kärnuppdrag som kan utföras på många olika sätt.

Flera bra förslag men man undviker skolmarknaden som grundorsak

Idéburna Skolors Riksförbund är dock positivt till att flera av Skolkommissionens förslag är inriktade på stöd och stimulans snarare än kontroll. Bland annat tycker man förslag om förstärkt nationell finansiering av skolan är bra. Håkan Wiclander menar att det idag finns en bristande likvärdighet i den svenska skolan med stora socioekonomiska orsaker, och då kanske man måste arbeta även med ekonomiska styrmedel. Men han menar också att det även finnas andra sätt att kompensera för sådana brister.

Han tycker överlag att Skolkommissionens intentioner är seriösa och tydliga och att man går igenom den svenska skolan på ett tydligt sätt. Det gäller inte minst fragmentiseringen av skolan, men sedan tar utredningen inte riktigt tag i det problemet.

– Vi tycker att Skolkommissionen undviker grundproblemet att den svenska skolan blivit en marknad med många olika huvudmän och att det starkt har bidragit till att skolan blivit fragmentiserad, säger Håkan Wiclander.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

20 september, 2017

Går det att inkludera alla i skolan – och hur funkar det?

På 90-talet fattade en kommun beslutet att genomföra en hundraprocentig inkludering mellan barn från särskolan och den reguljära skolan – med en tanke om att skapa en skola för alla. Man lät helt enkelt eleverna dela klassrum och lärare i stället för att separera dem. Resultatet blev mycket positivt. …

LÄS MER

På 90-talet fattade en kommun beslutet att genomföra en hundraprocentig inkludering mellan barn från särskolan och den reguljära skolan – med en tanke om att skapa en skola för alla. Man lät helt enkelt eleverna dela klassrum och lärare i stället för att separera dem. Resultatet blev mycket positivt.

Inkluderingsprojektet började med att lärare på en skola i kommunen lät eleverna från särskolan och de reguljära skolklasserna gå emellan de olika grupperna ibland. Efter att ha sett positiva resultat av detta togs beslutet på kommunnivå att låta eleverna i särskolan integreras helt och lärarna fick den nödvändiga utbildningen. Det var inte fritt från kritik men efter den initiala tveksamheten från vissa lärare märkte de flesta hur bra det funkade.

Avhandling om projektet

Inga-Lill Matson är specialpedagog och adjunkt vid Stockholms universitet. Hon följde kommunens arbete under många år, skriver Skolvärlden i en artikel. Hon började med att intervjua tjänstemän och politiker om deras uppfattning kring projektet och därefter gjorde hon detsamma med lärare och föräldrar. I år kom hennes avhandling där hon samlar resultaten från undersökningarna. Avhandlingen heter Grus i maskineriet?: Några kommunala tjänstemäns, politikers, föräldrars och lärares syn på en skola för alla.

Det hon har kunnat se är att lärarna var eniga om att projektet var lyckat, medan föräldrarna var antingen väldigt nöjda eller väldigt missnöjda. De positiva föräldrarna såg det som att barnen fick positiva förebilder och skapade fler resurser i klassrummet – när en elev behövde extra stöd kunde ju andra också få ta del av den möjligheten. De missnöjda föräldrarna menade att inkluderingen inte funkade i praktiken, och att det ändå skulle behövas mindre grupper för vissa elever. Men överlag har det alltså gett positiva resultat. Inga-Lill Matson säger:

”Jag tror att inkludering måste börja i skolan om vi ska kunna tala om inkludering i samhället. Segregation är ett negativt ord men om vi har särskilda skolformer, så är det en form av segregering. Om vi vill ha det måste vi våga stå för det, menar jag, och inte samtidigt säga att vi ska ha en skola för alla.”

Hon menar vidare att det absolut kan finnas elever som har behovet av att vara i ett mindre sammanhang i stället för en stor skolklass, men i så fall tycker hon inte att det ska vara någonting permanent. Hon menar att även den elev med särskilt behov som kanske behöver gå iväg och jobba enskilt ibland kan få inkluderas i klassens gemenskap.


8 september, 2017

Att lära sig på hästryggen

Projektet Lärande med elev och häst i samspel låter eleverna träna både kroppen och hjärnan – på hästryggen! Projektet riktar sig till elever i grund- och gymnasiesärskolor och består av en kunskapsslinga i skogen i Skövde, skriver SLA. …

LÄS MER

Projektet Lärande med elev och häst i samspel låter eleverna träna både kroppen och hjärnan – på hästryggen! Projektet riktar sig till elever i grund- och gymnasiesärskolor och består av en kunskapsslinga i skogen i Skövde, skriver SLA.

Projektet, som tidigare hade namnet ”Projekt häst”, låter en del av undervisningen äga rum ute i naturen. Tanken med projektet är att göra barn med funktionshinder delaktiga i samhället och ge dem en meningsfull fritid. Initiativtagarna Anita Jakobsson och Merja Repo är elevresurser i Skövde kommun, där projektet äger rum. Projektet har fått stor uppmärksamhet och uppskattning lokalt, och även belönats med ett pris.

Kunskapsslingan, som ska fortsätta att växa, är uppbyggd så att eleverna får öppna luckor i skogen med olika uppdrag inom matematik, läsning och historia. Uppdragen är framtagna av pedagogerna och anpassade till de olika elevernas nivåer. De kan därmed variera ganska mycket. Barn med funktionsnedsättningar har sedan länge ordinerats ridterapi men att själva skolundervisningen sker samtidigt som de sitter till häst är något nytt.

Under slingan kan barnen till exempel få i uppdrag att lära sig om riddare, för att sedan få klä ut sig till detsamma. Ett annat exempel på hur en uppgift kan se ut är att eleven ska se hur mycket klockan innanför luckan är, för att sedan rida vidare till en klocka uppsatt på ett träd där visarna visar samma klockslag.

”Genom att använda oss av hästen som motivation i en pedagogisk ute- och innemiljö knyter vi an till skolämnena på ett lustfyllt sätt”, säger en av pedagogerna i artikeln.


Foto: Erik Olsson
23 augusti, 2017

100-åriga tankar om pedagogik högst relevanta idag

Engagemang, helhetssyn på människan och en anpassning till hur barn utvecklas i olika åldrar kan man tycka bör vara vägledande för pedagogiken i skolan. Det här är några bärande delar i de idéer som bland andra Rudolf Steiner utvecklade redan för ett sekel sedan och som främst förverkligades genom waldorf-pedagogiken. Idéerna är högst relevanta även idag, men får inte tillräcklig plats i dagens skola, menar professor Bo Dahlin.…

LÄS MER

Engagemang, helhetssyn på människan och en anpassning till hur barn utvecklas i olika åldrar kan man tycka bör vara vägledande för pedagogiken i skolan. Det här är några bärande delar i de idéer som bland andra Rudolf Steiner utvecklade redan för ett sekel sedan och som främst förverkligades genom waldorf-pedagogiken. Idéerna är högst relevanta även idag, men får inte tillräcklig plats i dagens skola, menar professor Bo Dahlin.

Inre aktivitet behövs i lärandet

Han är forskare och professor emeritus i pedagogik vid Karlstad universitet och har skrivit en ny bok: Rudolf Steiner, The relevance of waldorf education. Det är en del i det tyska förlaget Springers serie om tongivande tänkare inom utbildning. I boken går Bo Dahlin igenom vad Steiner sa om pedagogik och han kan där se många kopplingar och överensstämmelser med senare tiders tankar om pedagogik.

Bland annat gäller det Steiners kunskapsfilosofi. Han var tidigt inne på den s.k. konstruktivistiska kunskapssynen, som betonar att människor själva skapar och konstruerar kunskap i interaktion med omvärlden. Det är ett synsätt som varit populärt ganska länge, men som också kritiserats av personer som tycker skolan är flummig.

Ett viktigt drag i Steiners kunskapsfilosofi är, enligt Bo Dahlin, att han betonade subjektets aktivitet, dvs jagets aktivitet i lärandet.

– Det måste finnas ett aktivt intresse, ett engagemang för att man ska kunna tillägna sig kunskaperna på ett meningsfullt sätt. Det här är också framträdande i flera kunskapsfilosofier som pedagoger tar upp idag.

– Inom en del kunskapsfilosofier talar man om deltagande, eller participatorisk kunskapsutveckling, som handlar om att man lär genom att delta i aktiviteter. Det intressanta och speciella med Steiner är här att han poängterade det inre deltagandet. Det räcker inte att bara vara med och göra saker, utan det behövs också en andlig aktivitet, säger Bo Dahlin.

Ordet ”andlig” känns för många troligen lite främmande, och ordet missförstås ofta (reds anm). I det här pedagogiska sammanhanget menar Bo Dahlin att det handlar mycket om jaget och medvetandet. Andra ord man kan använda är individualiteten, den inre identiteten eller den unika kärnan i varje människa. Där finns också en nyckel till att verkligen kunna se det individuella hos eleverna. Bo Dahlin menar att det inom pedagogiken behövs utvecklade tankar kring detta om det ska bli mer än en god ambition.

För tidigt fokus på det kognitiva går emot utvecklingspsykologin

Härifrån kommer man osökt in på människosynen i pedagogiken, där det finns en del att lära av Steiner och waldorf-inriktningen. Den s.k. pedagogiska antropologin var generellt ett stort tema för några decennier sedan och man talade då mycket om människosyn inom pedagogiken, men det har idag försvunnit, menar Bo Dahlin.

– Det handlar om en helhetssyn på människan där det gäller att förstå att både det kroppsliga, själsliga och andliga är realiteter i hur vi utvecklas. Centralt är också att känslan och viljan är lika viktiga som tanken i lärandet. Dagens skola är mycket fokuserad på tanken och det kognitiva, medan känsla- och viljefunktionerna blivit relativt utarmade. Skolan börjar idag också med de kognitiva funktionerna i för tidig ålder.

Den här frågan hänger direkt ihop med utvecklingspsykologin, som också tillmättes större betydelse tidigare inom pedagogiken, men som enligt Bo Dahlin allt mer har marginaliserats. Bland tongivande kunskapsteoretiker hade bland andra Piaget liknande syn som Steiner när det gäller att man bör vänta med att arbeta med abstrakta begrepp till högre upp i skolåldern.

– Nu verkar det som att det är hjärnforskningen kring hjärnans plasticitet som styr. Man får då utgångspunkten att hjärnan är mer utvecklingsbar ju yngre man är och att man därför ska börja tidigt med allt. Men det är inte bra och går tvärt emot utvecklingspsykologin, menar Bo Dahlin.

Han nämner bland annat en engelsk undersökning där man under lång tid följde skolelever upp i vuxen ålder. Tidig skolstart visade sig då ha negativa effekter på vissa områden när man blev vuxen, bland annat hälsan. Man fann också att tidig skolstart inte hade starka samband med akademiska meriter.

Skolan har mycket att lära av waldorf

I sin nya bok går Bo Dahlin också igenom principer för hur en läroplan enligt waldorf bör se ut. Här finns likheter med den vanliga skolan, men det finns mycket som skiljer sig från hur det i praktiken ser ut i skolan idag.

Han berättar om en utvärdering som gjordes i England för att se vad den vanliga skolan kan lära av waldorf. Här framtonade framför allt omsorgen om barnen och helhetssynen på barnens utveckling. Man betonade också betydelsen av att tala på ett levande sätt och lägga sin själ i det för att få barnens uppmärksamhet, vilket Steiner också var inne på. Det konstnärliga i lärandet lyftes också fram i utvärderingen. Ytterligare en intressant aspekt är rytmen i waldorf-undervisningen, som enligt Bo Dahlin inte alls finns i vanliga skolan, där scheman mer läggs upp utifrån administrativa grunder. Även betydelsen av lärarnas personlighet betonas i waldorf, liksom en bra arkitektur i skolan.

– Undersökningar visar att waldorf-elever trivs bättre i sin skola än andra elever. Jag tror det beror på hela upplägget i waldorf-pedagogiken och att eleverna känner sig sedda, säger Bo Dahlin.

Hög trivsel är troligen positivt för ordningen och disciplinen i skolan, som ju diskuteras mycket i dag. Det som får anses dominera skoldebatten idag är diskussionen om bristande resultat i skolan och Pisa-mätningar. Här tycker Bo Dahlin att man bör fråga sig vilka kunskaper som egentligen mäts. Han menar också att normerna för vad eleverna ska kunna är utformade med för lite hänsyn till ålder och barns utveckling. Angående resultaten från waldorfskolor har Bo Dahlin tidigare forskat kring hur det gått för eleverna. Bland annat visade det sig då att en jämförelsevis hög andel waldorf-elever genomförde högre studier, oavsett social bakgrund. Man var också mer intresserade av samhällsfrågor än andra elever.

Råd till politiker

Om du fick ge politiker några råd och uppmaningar om dagens skola, vad skulle du vilja säga?

– Lyssna mer på pedagogisk forskning utan förutfattade meningar. Tyvärr tar politikerna i regel bara till sig sådant som bekräftar det man själv tycker och som stödjer den egna politiken. Jag vill också uppmana dem att i lärarutbildningen lägga större vikt vid kunskaper om barns utveckling. Lägg också större vikt vid de praktiskt-estetiska ämnena och låt dessa få större plats i skolorna. Inse hur de hänger samman med de kognitiva ämnena, säger Bo Dahlin.

Bo Dahlins nya bok – Rudolf Steiner, The relevance of waldorf education hittar du här.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson
Foto: Erik Olsson
1 augusti, 2017

Waldorf på frammarsch i Kina

Den första waldorfskolan i Kina startade år 2004 i den så kallade "Hibiskusstaden" Chengdu. Utvecklingen har sedan dess gått – åtminstone med svenska mått mätt – i rasande tempo. Idag finns det inte mindre än 600 waldorfskolor och waldorfförskolor i Kina. Vad är det som gör att waldorfpedagogiken mottas så bra i Kina?…

LÄS MER

Den första waldorfskolan i Kina startade år 2004 i den så kallade ”Hibiskusstaden” Chengdu. Utvecklingen har sedan dess gått – åtminstone med svenska mått mätt – i rasande tempo. Idag finns det inte mindre än 600 waldorfskolor och waldorfförskolor i Kina. Vad är det som gör att waldorfpedagogiken mottas så bra i Kina?

Under vårterminen spenderade trettiofem kinesiska waldorflärare flera månader i Ytterjärna för att lära sig mer om waldorfpedagogiken. När intervjun görs är det lärarnas sista dag på Järna kulturcentrum i Ytterjärna och vi får en pratstund med Shi Min från Shanghai, och Liu Yangan och Wang Chunlong som båda kommer från Xi’an Natural School i staden Xi’an, Kina.

Waldorfskolornas utveckling i Kina har fått internationell uppmärksamhet de senaste åren. År 2014 skrev till exempel New Yorker att ”Waldorf model is “quickly becoming one of the most influential countercultures in China”. Men enligt Wang Chunlong är waldorfpedagogiken fortfarande i sin linda i Kina.

– Problemet är att många har hört talas om ”waldorf” och ”antroposofi” men få vet vad det är. Många av våra waldorflärare har kommit i kontakt med waldorfpedagogiken genom att de låtit sina barn gå där. Men de saknar ofta en djupare kunskap kring waldorfpedagogiken.

Därför valde man att ordna vårens lärarkonferens ute i Ytterjärna. Under konferensen har sextio waldorflärare från hela Europa engagerat sig och arrangerat olika workshops för de kinesiska lärarna. Man har även arrangerat studiebesök till waldorfskolor och waldorfsärskolor i Järna och Stockholm.

– En stor skillnad mellan waldorfskolorna här och där hemma är att waldorfskolorna här skiljer sig ganska mycket från varandra. De har alla sin speciella karaktär. I Kina är alla waldorfskolor nästan identiska. De är mer strukturerade och alla följer exakt samma linje. Jag tror inte det är så bra när allt blir identiskt, vi skulle behöva göra mer som i Sverige, förklarar Shi Min.

Likheter med den klassiska kinesiska kulturen

En anledning till att antroposofi och waldorfpedagogik har kunnat växa så snabbt i Kina är likheterna med den traditionella kinesiska kulturen.

– Det finns många likheter och jag tror det är därför vi kunnat ta till oss filosofierna ganska enkelt. Tai Chi och Chi Gong har till exempel vissa likheter med eurytmi och bothmergymnastik. Även meditation och filosofi har länge varit en naturlig del i vår kultur vilket gjort att man även kunnat ta antroposofin till sig, berättar Wang Chunlong.

Foto: Erik Olsson

En positiv framtid

En utmaning man står inför i Kina nu är att dels få wadorfskolorna certifierade av regeringen, men också att utbilda föräldrarna lite mer och få dem att förstå vad mänsklig utveckling innebär.
– De senaste decennierna har Kinas ekonomi utvecklats enormt vilket förstås varit jättebra för både landet och waldorfskolornas möjlighet till att växa i antal. Men det har även skapat ett mer materialistiskt sätt att tänka på bland människor, där de mer spirituella värderingarna allt oftare glöms bort.

Överlag är lärarna dock väldigt optimistiska inför waldorfpedagogikens framtid i landet. Även den traditionella skolpedagogiken håller på att utvecklas och Kinas regering har nyligen beslutat att konst och musik är väsentliga ämnen att lära sig vilket innebär att de numera ingår som ämnen i den obligatoriska studentexamen.

– Det här är förstås väldigt bra även för waldorfskolorna eftersom det är tankar som linjerar med waldorfpedagogiken. Vi är väldigt positiva till framtiden!

19 juli, 2017

Fler förskolor utan gifter

Naturskyddsföreningens projekt ”Operation Giftfri Förskola” har gett goda resultat. Minst 73 procent av landets kommunala förskolor är på gång att bli fria från kända farliga kemikalier.…

LÄS MER

Naturskyddsföreningens projekt ”Operation Giftfri Förskola” har gett goda resultat. Minst 73 procent av landets kommunala förskolor är på gång att bli fria från kända farliga kemikalier.

Projektet startades för fyra år sedan och efter en uppföljande undersökning har man sett positiva resultat. Idag jobbar 168 kommuner med att förbättra miljön i förskolorna när det gäller farliga kemikalier och fler är på gång. Naturskyddsföringens generalsekreterare Karin Lexén säger i en artikel:

”Att så många arbetar med att ta bort farliga kemikalier är inte bara glädjande för oss som förening, utan en stor vinst för hela samhället! Det är otroligt bra att produkter och material som innehåller kända farliga kemikalier försvinner från barnens inomhusmiljö.”

I praktiken innebär arbetet att ta bort gammal elektronik, möbler med farliga flamskyddsmedel och gammal plast med idag förbjudna mjukgörare. Barn är extra känsliga eftersom de hela tiden växer och utvecklas. De får också i sig fler kemikalier än vuxna eftersom de äter och dricker mer i förhållande till sin kroppsvikt. Dessutom stoppar de ofta fingrarna i munnen.

Enligt artikeln bekräftas det mätbara resultatet av en undersökning som Stockholms stad har gjort. Den visar att halten farliga kemikalier har minskat i damm på förskolor samt i urin hos förskolebarn.

Vi har tidigare skrivit om hur waldorfförskolorna länge har jobbat med så mycket naturliga material som möjligt. Där undviker man till exempel att använda plast och andra material som innehåller miljögifter. Träleksaker, vaxkritor, tygdockor och naturen får i stället agera lekredskap. Det bådar gott inför framtiden att även de kommunala förskolorna är inne på samma linje. Här kan du läsa vår tidigare artikel om waldorfförskolornas tänk.


Foto: Erik Olsson
27 juni, 2017

Skolmaten som ett sätt att minska klyftorna i samhället

Greenhack Gbg skriver om projektet Jämlikt Göteborg som arbetar hårt för att alla barn ska klara kunskapskraven i skolan. För att nå dit försöker man jobba för ökad närvaro och kvalitet på utrustningen men också skolmaten. Den kan nämligen bidra till att utjämna socioekonomiska klyftor.…

LÄS MER

Greenhack Gbg skriver om projektet Jämlikt Göteborg som arbetar hårt för att alla barn ska klara kunskapskraven i skolan. För att nå dit försöker man jobba för ökad närvaro och kvalitet på utrustningen men också skolmaten. Den kan nämligen bidra till att utjämna socioekonomiska klyftor.

Greenhack Gbg skriver i sin artikel att Måltid i Göteborg arbetar med skolmaten på olika sätt, alltifrån att dela ut gratis frukost till matråd. Till exempel har de fixat gratis skolfrukost i det socialt utsatta området Angered, haft frukostföreläsningar och liknande. Ibland har de bjudit in vårdnadshavare och syskon och berättat om näring, vilken roll ljudvolymen kan spela medan man sitter och äter och låtit familjen provsmaka skolmaten.

Värdet i bra skolmat

Internationell forskning har kunnat visa att måltiderna påverkar skolelevernas resultat. Genom bättre kost i skolmatsalen kan eleverna få förbättrad koncentration, må bättre och uppnå ökad närvaro. Det kan över tid därmed utjämna socioekonomiska skillnader.
På waldorfskolor har man sedan länge förstått värdet i det här och alltid prioriterat skolmaten. Man tillagar så stor del som möjligt av maten på ekologiska eller biodynamiska råvaror. På många waldorfskolor serverar man dessutom vegetarisk kost flera dagar i veckan.

Axel Carlstrand jobbade som kock på Waldorfskolan i Göteborg i flera år. Just nu pluggar han men är inne och vikarierar på skolan. Han berättar att de nästan bara serverar vegetarisk mat.
– Tidigare serverade vi bara vegetarisk mat men sedan några år tillbaka har vi en kött– eller fiskdag i veckan. Så långt det går är maten ekologisk, ungefär 50 procent. Vi lagar så mycket som möjligt här i köket till våra 250 elever. Maten är säsongsbetonad och vi tänker ekonomiskt för att undvika mycket matrester. Vi tror på rätt mat för rätt grundförutsättningar till bra prestationer. Skolmåltiden är ju också en viktig social bit av barns uppväxt, att äta tillsammans och utan tvång, säger Axel Carlstrand.

Pågående studie

I texten på Greenhack Gbg skriver de också om ProMeal, som är en stor pågående studie om kost, hälsa och lärande hos barn i Norden. Just nu sammanställs alla data och forskarna ser tydliga tendenser: Det finns tydliga samband mellan hur barnen åt och koncentrationsförmåga och minneskapacitet ett par timmar efter lunchen. Det här berättar Agneta Hörnell, som är professor i kostvetenskap vid Umeå universitet och projektledare för studien.


28 mars, 2017

Forskaren som vill att yrkesklokhet ska läras ut

Lärare som jobbat ett helt yrkesliv besitter stor kunskap och yrkesskicklighet som försvinner när de går i pension. Det vill didaktikforskaren Ruhi Tyson vid Stockholms universitet råda bot på.…

LÄS MER

En lärare som har jobbat hela sitt yrkesliv har garanterat oändliga erfarenheter och situationer som har gjort personen till en bättre lärare. Men när läraren går i pension fångar ingen upp den här kunskapen. Därmed försvinner lärarens yrkesskicklighet från skolan vid pensionsögonblicket. Det här vill didaktikforskaren Ruhi Tyson vid Stockholms universitet råda bot på, enligt en artikel i Skolvärlden.

Ruhi Tyson har nämligen gjort en avhandling om hur man kan synliggöra och föra vidare vad han kallar en lärares yrkesklokhet. Han har försökt hitta en modell för att ta vara på lärarens bildning och praktiska klokhet, en sorts tyst kunskap. Kunskap som kanske inte går att sammanfatta i enkla instruktioner:

”Vi behöver berätta för varandra hur vi gör. Om vi gör det, och samlar flera exempel som visar på hur många olika sätt man kan agera på, så kan vi använda det vid handledning av studenter och för att utveckla undervisningen.” Det säger Ruhi Tyson till Skolvärlden.

Ruhi Tyson hoppas att hans modell med praktiska exempel ska få spridning. Den kan bli till handböcker där många tillsammans väljer vilka exempel som ska vara med. Den kan användas i skolor, genom att lärare delar med sig av sina erfarenheter till kollegorna. All kunskap man delar gör också att man kan lyfta sitt sätt att arbeta. Genom att använda sig av exemplifierande berättelser förtydligar man också vad demokratisk utbildning innebär.


26 september, 2016

En skola för drömmare

Entreprenörerna Amir Sajadi och Milad Mohammadi står bakom den nyöppnade Järvaskolan i Kista. Den är väldigt olik de flesta andra skolor, i sitt sociala engagemang och fokus på drömmar. Skolan vill nämligen inspirera till gränslösa drömmar och motivera eleverna till högre studier. …

LÄS MER

Entreprenörerna Amir Sajadi och Milad Mohammadi står bakom den nyöppnade Järvaskolan i Kista. Den är väldigt olik de flesta andra skolor, i sitt sociala engagemang och fokus på drömmar. Skolan vill nämligen inspirera till gränslösa drömmar och motivera eleverna till högre studier.

Ungas framtid ska inte avgöras av föräldrarnas kapacitet att hjälpa till. Sajadi och Mohammadi tycker att skolan ska ta ett ansvar för hela barnets liv. Därför gjorde de i våras hembesök hos alla 140 elever.

”Vi tror att relationsbyggande genom hembesök är en modell som alla skolor kan använda sig av”, säger Milad Mohammadi i SvD:s reportage om Järvaskolan.

Förutom hembesöken skiljer sig Järvaskolan åt på flera sätt jämfört med den typiska skolan. Alla elever erbjuds gratis hjälp med läxorna via stiftelsen Läxhjälpen. Var och en får ett antal timmar med en coach från näringslivet, SL-kort och en bärbar dator. Skolan bekostar klassresor så att alla kan följa med. Ingen behöver stanna hemma för att föräldrarna inte har råd. På Järvaskolan inleds varje dag med en obligatorisk inspirationsfrukost, där de tillsammans med eleverna pratar en stund om drömmar.

”Vi talar några minuter om drömmar och hur viktigt det är att kämpa för dem. Och så avslutar vi med en ritual som gör eleverna taggade inför skoldagen. Jag säger: ”Allting börjar med en:” och barnen ropar: ”Dröm!!” berättar Milad Mohammadi till SvD.

Läs hela artikeln hos SvD: ”Ny skola ska lyfta elevers gränslösa drömmar”.
http://www.svd.se/ny-skola-ska-lyfta-elevers-granslosa-drommar/om/framtidens-entreprenor-2016


Foto: Erik Olsson.
23 juli, 2016

Svarta tavlan en arena för pedagogisk performance

Att förmedla kunskaper på svarta tavlan kan fungera som en sorts dynamisk performance med konstnärliga inslag inför publik. Det är en undervisningsmetodik som bland annat tycks ge ökad uppmärksamhet på vad läraren vill förmedla. Det menar konstnären och bildläraren Marius Wahl Gran som studerat hur svarta tavlan används inom waldorfpedagogiken.…

LÄS MER

Att förmedla kunskaper på svarta tavlan kan fungera som en sorts dynamisk performance med konstnärliga inslag inför publik. Det är en undervisningsmetodik som bland annat tycks ge ökad uppmärksamhet på vad läraren vill förmedla. Det menar konstnären och bildläraren Marius Wahl Gran som studerat hur svarta tavlan används inom waldorfpedagogiken.

Under senare tid har whiteboard, smartboard och powerpiont alltmer ersatt svarta tavlan i skolan. Inom waldorfpedagogiken ser man dock viktiga poänger med att även använda svarta tavlan som pedagogiskt hjälpmedel. En intressant frågeställning är då vilka pedagogiska kvalitéer som egentligen finns i användandet av svarta tavlan, och som delvis kan missas med nyare hjälpmedel.

I ett masterarbete vid Rudolf Steinerhögskolan i Oslo har Marius Wahl Gran genom en kvalitativ studie främst undersökt vad det är som är unikt med waldorflärares sätt att arbeta med svarta tavlan, utan att göra direkta jämförelser med nyare media. Han har gjort videoobservationer av hur tre lärare arbetar, intervjuat lärarna utifrån observationerna och även sökt i litteraturen för att se vad det finns för forskning kring detta.

Unik performance här och nu

Han fann flera intressanta aspekter eller funktioner kring svarta tavlan i undervisning. Bland annat en performance-aspekt, en estetisk/konstnärlig aspekt och en mer materiell aspekt där själva tavlan kan ses som en arena och medaktör i undervisningen.

– Dynamisk performance är något man talade om i pedagogiska sammanhang redan på 1800-talet. Det handlar här om att få elevernas uppmärksamhet riktad på vad som händer på tavlan. Man är aktiv i det som pågår i undervisningen, istället för att då titta i en bok, berättar Marius Wahl Gran.

– Man kan likna kunskapsförmedlande på svarta tavlan vid en sorts performance eller event. Karaktäristiskt är att det händer en gång på ett unikt sätt som faktiskt aldrig kan upprepas på exakt samma sätt, samt att det alltid involverar människor. Man skapar på så sätt något dynamiskt i stunden som kan väcka engagemang och förståelse.

I sin studie har Marius särskilt observerat att det här fungerar på hög abstraktionsnivå inom matematiken. Han menar att läraren i stunden gör något, exempelvis en ekvation, synliggjord och lättare att förstå genom vad man på engelska kallar performative unfolding. Detta istället för att dela ut papper som visar ekvationen.

Marius refererar också till matematikprofessorn och författaren Alexandre Borovik vid universitetet i Manchester som talar om undervisningen som en koreografisk händelse, där man bland annat arbetar med timing. Borovik menar att det ger en annan typ av aktivare interaktion som inte uppstår genom att trycka på en kall knapp.

– Jag har också sett detta i mina observationer inom olika ämnen, exempelvis då en lärare vänder sig mot tavlan och ritar upp kroppens tarmsystem. Det blir alldeles tyst i rummet, en paus. Man skapar på så sätt intervaller och rytmer i undervisningen och bidrar till dynamiska processer. Det här berör en grundläggande fråga om vad det är som gör att eleverna blir engagerade, och det här arbetssättet hjälper helt enkelt till med detta, säger Marius Wahl Gran.

Kan man inte göra det här på en whiteboard också? Missar man något då?
– Performance kan åstadkommas på whiteboard också, men det finns skillnader i vilka möjligheter själva materialet ger. På whiteboard blir det ganska tunt och skissartat. På svarta tavlan kan man åstadkomma fler nyanser, fler kontraster, man kan arbeta mer kaligrafiskt, man kan vända kritan på sidan och rita en yta, och så vidare. Det är lite mer som att måla.

Det estetiska har en pedagogisk funktion

Här finns en nära anknytning till en annan av de aspekter eller fördelar som Marius och många waldorfpedagoger ser med svarta tavlan – det estetiska och konstnärliga. Det är knappast en slump att en del konstnärer arbetar med kritor på material som liknar svarta tavlan.

– I pedagogiken har den estetiska och konstnärliga dimensionen en potential och en verkan. Det konstnärliga är här inte bara tänkt att vara vackert. Det är också en metod för undervisning, en konstnärlig och skapande infallsvinkel. Det grekiska ordet för estetik betyder egentligen det märkbara eller det varseblivbara, medan den vanliga tolkningen av ordet idag är att estetik är något vackert eller en filosofi.

– Det man åstadkommer med konstnärliga uttryck i pedagogiken är en äkthet och en omedelbar kontakt. Det blir estetiskt på ett praktiskt sätt. På samma sätt förhåller det sig med naturupplevelser, där man är med om något unikt som uppstår här och nu, säger Marius, med referenser till den tyske filosofen och konstkritikern Walter Benjamin.

I sin berömda essä Konstverket i reproduktionsåldern från 1936 menar Benjamin bland annat att det finns en äkthet i ett konstverk som bara kan förnimmas vid den omedelbara kontakten, det levande framförandet, betraktandet av konstverket. Här finns ett unikt närvarande, men i mekaniskt reproducerade uttryck tar så att säga själva mediet över. Man går miste om äktheten. Det här anknyter mycket både till performance-aspekten och den konstnärliga/estetiska aspekten kring svarta tavlan som Marius tittat närmare på. Och det för oss också in på vissa jämförelser med nyare digitala media som smartboard och powerpoint.

Digitala media innebär ett sorts filter

Skillnaden, menar Marius, är att digitala media ger digitaliserade impulser, utifrån fysiska rörelser. Digitala media har av den tyske psykologen och hjärnforskaren Manfred Spitzer beskrivits som ett sorts filter och fördröjning som inte riktigt motsvarar den mänskliga världen.

– För att belysa skillnaden mellan svarta tavlan och digitala media kan man jämföra med att gå på konsert med bara syntar och färdigproducerad musik där allt är gjort på digital väg, respektive att lyssna och uppleva när någon spelar ett analogt instrument, vilket är något annat.

– Vi vet egentligen inte hur digitala media påverkar oss, det är så nytt. Teknikutvecklingen går väldigt snabbt och då blir det mycket som bara blir information. Men frågan är om det bara är information vi ska förmedla i skolan. Hur ska kunskaper förmedlas och vad är det som gör att man lär sig? Det forskas mycket kring detta idag. I det sammanhanget är det intressant att studera uttryck som en människa utför här och nu och som inte är färdigproducerade i förväg. Exempelvis inom matematik som är en förståelse som bör få ta tid. Detta är något som jag anser inte bara bör visas upp i undervisningen, utan mer presenteras och synliggöras successivt som en händelse, säger Marius Wahl Gran.

Jämför man svarta tavlan med powerpoint tycker Marius att det digitala mediet kan vara smidigt och bra när man vill visa bilder, men inte när man använder powerpoint för att visa en massa text samtidigt som man talar. Då vet man som åskådare inte om man ska titta på texten, skriva av eller om man ska lyssna.

– Att använda svarta tavlan i en pedagogisk performance ställer också krav på lärarna. Om en lärare kan ett ämne mycket bra och kan plocka fram bilder ur sig själv så kan man också visa saker ur nya perspektiv när elever inte förstår. Att använda powerpoint med en massa text kan däremot ibland vara ett sätt för mindre ämneskunniga lärare att hantera en undervisningssituation.

Arena för aktivitet och uppmärksamhet

En tredje aspekt eller teoribildning kring svarta tavlan som Marius Wahl Gran har observerat har att göra med begreppet materialitet. Vi har ständigt en massa saker omkring oss och tänker kanske inte på att de är medaktörer i exempelvis lärandet. Ett exempel som belyser begreppet materialitet hämtar han från den franske filosofen Bruno Latour: När vi tar in på hotell finns en skillnad mellan att ha en riktig dörrnyckel respektive ett plastkort för att låsa upp dörren. Nyckeln blir för många mer påtaglig och är lättare att komma ihåg.

Det här kan användas som parallell till vad lärare som Marius intervjuat säger om att när man skriver upp något på tavlan kommer eleverna ihåg det på ett annat sätt, jämfört med att dela ut ett papper. Det som skrivs på tavlan får så att säga en mer materialiserad egenskap.

En annan närbesläktad materialiserande aspekt på svarta tavlan är, enligt Marius, att den också blir en arena för aktivitet och även själva plattformen för lärarens område i rummet, medan resten av rummet är elevområde. Uppmärksamheten blir mer riktad mot vad som händer där framme vid tavlan.

– Många av fördelarna med svarta tavlan berör allmänna pedagogiska frågeställningar. Jag tror att det är något speciellt med undervisning som förmedlas av en människa här och nu, som en händelse eller performance, säger Marius Wahl Gran.

 

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson
skribent