20 april, 2018

Alltfler sparare väljer hållbara fonder

Fler och fler sparare, ungefär var fjärde person, väljer att investera i hållbara fonder. Det visar en undersökning på uppdrag av Fondbolagens förening, skriver Miljö & Utveckling. Man konstaterar också att det främst är kvinnor som gör detta val. …

LÄS MER

Fler och fler sparare, ungefär var fjärde person, väljer att investera i hållbara fonder. Det visar en undersökning på uppdrag av Fondbolagens förening, skriver Miljö & Utveckling. Man konstaterar också att det främst är kvinnor som gör detta val.

När svenskar ska välja fonder för privat sparande eller i pensionssystemet så blir hållbarhet en allt viktigare aspekt. Undersökningen visar att tre av tio kvinnor väljer en hållbar fond idag, och två av tio män. Kvinnorna som satsar på hållbart säger att de gör det för att de inte vill placera pengar i verksamheter, branscher eller bolag som de uppfattar som oetiska. Fyra av tio män som väljer hållbart uppger att de gör det för att de ser att placeringen har en positiv effekt på miljö, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Vissa tror att det ger bättre avkastning att investera i en sådan fond.

I Miljö & Utvecklings artikel uttalar sig Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening:

”Vi kan se att intresset för fonder med hållbar inriktning är stort bland spararna, och att män och kvinnor väljer fonder av delvis olika skäl”, säger han.

Det finns även banker som jobbar hållbart. Vi har skrivit en hel del om det här och angränsande ämnen. I en artikel i januari i år beskriver Staffan Nilsson hos oss värderingsbaserade banker såhär:

”Kännetecknande för värderingsbaserade banker är att de genom finansiering vill bidra till hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Man riktar sig ofta till företag och individer som har liknande hållbarhetsmål. De här bankerna verkar främst i det man kallar för den reala ekonomin, till skillnad från den del av bank- och finanssystemet som sysslar med finansiella placeringar. Man ser inte vinst som ett slutmål utan snarare som ett resultat av varaktighet och tillväxt i den reala ekonomin i sunda samhällen. Den svenska Ekobanken är ett exempel på en sådan bank, som också är medlem i GABV.”

Vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft. Den innebär att spararna får information om fondernas hållbarhetsarbete, för att enklare kunna göra medvetna val.

Här är fler artiklar vi tidigare skrivit på ämnet:


Foto: Jenna Peffley.
16 april, 2018

Eko-gården som vill bli koldioxidnegativ

Idylliskt belägen utanför Nyköping ligger Lindeborgs eco retreat, som drivs av paret Lindeborg – Carl och Julia. De erbjuder retreats, kurser, föreläsningar och en lugn miljö. Men vad som skiljer dem från andra ekogårdar är deras strävan mot att bli koldioxidnegativa. Vi har pratat med Carl Lindeborg om vad det här innebär och hur de går tillväga för att nå dit. …

LÄS MER

Idylliskt belägen utanför Nyköping ligger Lindeborgs eco retreat, som drivs av paret Lindeborg – Carl och Julia. De erbjuder retreats, kurser, föreläsningar och en lugn miljö. Men vad som skiljer dem från andra ekogårdar är deras strävan mot att bli koldioxidnegativa. Vi har pratat med Carl Lindeborg om vad det här innebär och hur de går tillväga för att nå dit.

– Tidigare jobbade jag som strategikonsult på ett amerikanskt konsultbolag. Då började jag fundera över företags roll i världen och jag tyckte att det var roligt att befinna mig i sammanhang där företag också tog ett ansvar för helheten och ville bidra positivt. Att de inte bara hade sina aktieägares bästa i åtanke utan också samhället i stort. Jag klev av konsultbolaget 2004 och har drivit egen verksamhet med det här i åtanke sedan dess, säger Carl.

Får energi av att inspirera andra

Både Carl och hans fru får energi av att inspirera sig själva och andra till bättre beslut för helheten i samhället och världen. När de för åtta år sen blev föräldrar växte deras oro för världen med tanke på att alla kurvor pekade åt fel håll. De ville göra en liten skillnad och ge ett litet bidrag till att vända situationen.

Gården erbjuder idag kurser, yogaretreats och konferensmöjligheter inom vitt skilda ämnen ämnen som ledarutveckling, ekologisk trädgårdsskötsel och hur man tar hand om sin energi. De jobbar främst med plantbaserad mat för att även där sträva efter ett så litet avtryck som möjligt. Tanken är att skapa en helhetsupplevelse, alltifrån när man sitter i ekoladan byggd av mycket naturmaterial till när man går i ekosystemen runtomkring.

– Vi skapar också spännande biotoper som är både diversifierade, vackra och hållbara. Det kan handla om till exempel en damm-miljö som vi har återställt – en damm på 200 kvadratmeter för att skapa livsmiljöer för insekter, vattenväxter och fåglar. Vi har även återställt slåtterängar där vi slår med lie, där vissa utrotningshotade insekter trivs. Och så har vi perenna odlingar där vi blandar grönsaker och fruktträd enligt ett visst system. I vår ska vi skapa en naturstig med information om de olika biotoperna för den nyfikna, berättar Carl Lindeborg.

Foto: Jenna Peffley.

Strävan efter att bli koldioxidnegativ

Att mänskligheten har släppt ut för mycket koldioxid är ett faktum. Det är en situation som det tar många år att bromsa och som det ser ut nu kommer det fortsätta att öka. Det räcker inte att vi blir koldioxidneutrala utan vi måste bli koldioxidnegativa – alltså plocka bort koldioxid ur atmosfären. Carl förklarar hur de gör:

– Vi fick reda på att man genom biokolproduktion, och något som kallas en pyrolysprocess, kan värma alla byggnader här på gården och samtidigt göra det på ett koldioxidnegativt sätt. Alltså stoppa tillbaka kol ner i jorden så att den blir som en kolbank. Idag har vi en anläggning i drift som räcker till alla hus här på gården. Vi har den i en panncentral.

Träden drar ner koldioxid som omvandlas genom fotosyntesen. Normalt sett när man eldar någonting så frisätter man tillbaka koldioxiden så att det blir plus/minus noll. Här tar de in biomassa från skogen i form av träpellets in i biokolmaskinen och då sker den process som kallas pyrolys.

– Mängden syre är begränsad så träpellets ligger och förkolnar långsamt som i en gammaldags kolmila. Det gör att en stor del av koldioxiden aldrig frisätts utan är bunden i kolet som kommer ut ur maskinen. Processen tar totalt tre timmar från det att man lägger in träpelletsen i maskinen tills det kommer ut som kol. Det vill man sedan få ner i jorden, där kolen håller koldioxiden bunden i tusentals år. Kolet har också en jordförbättrande effekt. I Järna vet jag att man har gjort försök att odla med biokol och i Stockholms stad planteras alla träd i en tredjedel biokol. Den koldioxid som var bunden i atmosfären är nu bunden i jorden, berättar Carl.

Foto: Jenna Peffley.

En företeelse som växer

Tanken om biokol har funnits i tusentals år – man har hittat terapreta-jordar i Amazonas som är helt svarta – men maskinerna som nu kommer ut på marknaden är ganska nyutvecklade. Idag får alltfler lantbruk upp ögonen för metoden, men än så länge är företeelsen i sin linda, säger Carl.

– Uppfinnarens vision är att var och varannan villa ska ha en sådan här panna i framtiden och i vissa kommuner har man en sådan här anläggning som är ansluten till fjärrvärmenätet. Det funkar extra bra på våra breddgrader där vi har mycket biobränsle och skog. Om det här växer kan det bidra till ett stort uttag av koldioxid i atmosfären. Just nu är det här den bästa metoden som finns tillgänglig och som skulle kunna göra stor skillnad.

Nästa plan för gården är att försöka koppla på Sterling-motorer på anläggningen som man kan köra rökgaserna genom för att få ut koldioxidnegativ elektricitet.

– Det är ett innovativt projekt som ligger ett par år framåt i tiden. Många dagar är det nämligen inte så kallt att hela effekten av anläggningen går åt till uppvärmning, och då skulle man kunna göra elektricitet på plats. Det hade varit väldigt kul, avslutar Carl.

12 april, 2018

Äntligen – nu undersöker FN flaskvattnet

Ytterjärna Forum har tidigare skrivit om mikroplaster och problemen som kommer av det. Nu ska FN äntligen undersöka hur stort problem det är att flaskvatten innehåller mikroplaster, skriver Dagens Nyheter. …

LÄS MER

Ytterjärna Forum har tidigare skrivit om mikroplaster och problemen som kommer av det. Nu ska FN äntligen undersöka hur stort problem det är att flaskvatten innehåller mikroplaster, skriver Dagens Nyheter.

I en undersökning på initiativ av det internationella journalistnätverket Orb Media undersöktes kran- och flaskvatten i höstas för att se hur mycket mikroplaster det innehöll. Resultatet blev att man hittade höga halter av mikroskopiska plastpartiklar nästan överallt, bland annat i buteljerat vatten. Än så länge vet ingen hur det påverkar hälsan. Just därför ska WHO ta reda på vilka plastmängder vi får i oss från flaskvattnet och vad det innebär.

I DN:s artikel säger WHO:s vatten- och sanitetssamordnare Bruce Gordon bl a att enstaka liter inte påverkar, men att större mängder eventuellt kan ge en hälsoeffekt:

”Normalt anger vi ett säkert gränsvärde, men för att kunna definiera ett sådant behöver vi förstå om dessa partiklar är farliga och vid vilka koncentrationer.”

Han påpekar också att ingen behöver bli rädd och att det förorenade vattnet som miljontals i fattiga länder tvingas dricka är ett betydligt större problem. Samtidigt ser de vikten i att ha kunskap om mikroplasterna.

Läs också:

Så kan vi minska utsläppen av mikroplaster

Fler och snabbare åtgärder behövs för att rädda Östersjön


28 mars, 2018

Bekämpningsmedel och monokulturer bakom kraftig minskning av fåglar i Frankrike

Forskning visar en dramatisk minskning av fågelbestånden i Frankrike, främst därför att insekterna har minskat kraftigt, skriver The Guardian. Orsaken anses vara den intensiva användningen av kemiska bekämpningsmedel samt ökningen av monokulturer.…

LÄS MER

Forskning visar en dramatisk minskning av fågelbestånden i Frankrike, främst därför att insekterna har minskat kraftigt, skriver The Guardian. Orsaken anses vara den intensiva användningen av kemiska bekämpningsmedel samt ökningen av monokulturer.

En lång rad fågelarter har minskat med en tredjedel, och vissa med två tredjedelar under en period av bara 17 år, menar forskare i två studier.

– Situationen är katastrofal. Vår landsbygd håller på att bli en veritabel öken, säger en av medförfattarna till en av studierna, Benoit Fontaine.

Man gör bland annat mätningar av bestånden för ett hundratal fågelarter i 160 zoner på 10 hektar vardera och man tittar där också på andra delar av ekosystemet som växter och insekter etc. Senaste data från dessa forskningsprogram visar att många fågelarter minskar i alla habitat, men deras antal befinner sig i fritt fall i jordbruksområden.

Insekterna försvinner

Problemet är inte att fåglarna blir förgiftade utan främst att insekterna försvinner, och därmed en viktig föda för fåglarna. Det finns knappt några insekter kvar och det är det främsta problemet, enligt ekologen Vincent Bretagnolle. Forskning har visat liknande trender i övriga Europa och det uppskattas att flygande insekter har minskat med 80 procent på 30 år.

Något som är verkligt alarmerande är, enligt Vincent Bretagnolle, att alla fåglar i jordbruksmiljö minskar lika snabbt, vilket också gäller ”generalister” som även trivs i andra miljöer. Det visar att den generella kvaliteten i jordbrukens ekosystem försämras.

I Frankrike planerar regeringen att halvera användningen av kemiska bekämpningsmedel till år 2020, skriver The Guardian. Men trots det ökar försäljningen av bekämpningsmedlen stadigt enligt EU-siffror.

Minskningen av fågelbestånden beror enligt forskarna också på flera saker utöver utarmningen av fåglarnas huvudsakliga föda. Något som påverkar är även frånvaron av mark som ligger i träda och inte minst ökningen av stora monokulturer som förstör naturliga habitat för insekter och fåglar.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

19 mars, 2018

Vi fyller tre år – hurra!

Tiden springer och plötsligt har det gått tre år sedan vi publicerade den första artikeln på Ytterjärna Forum den 16 mars 2015. Aldrig hade vi kunnat ana att vi skulle få så många engagerade läsare. Ni är idag 276 929 olika personer som varit inne och kikat på våra artiklar totalt 492 266 gånger. …

LÄS MER

Tiden springer och plötsligt har det gått tre år sedan vi publicerade den första artikeln på Ytterjärna Forum den 16 mars 2015. Aldrig hade vi kunnat ana att vi skulle få så många engagerade läsare. Ni är idag 276 929 olika personer som varit inne och kikat på våra artiklar totalt 492 266 gånger.

– Det har varit kul att se ett så stort intresse för att läsa om frågor som till exempel integrativ vård och ekologiska initiativ som vi bland annat skriver om. Nu ser vi fram emot att få diskutera och dela med oss av många fler artiklar framöver, säger Anders Kumlander, initiativtagare till projektet.

Ta gärna tillfället i akt på vår födelsedag och botanisera bland äldre material, där finns gott om spännande intervjuer, reportage och notiser för den nyfikna. Vill du ha lite hjälp på vägen? Här är våra mest lästa artiklar sedan starten:

#1. En mer nyanserad bild av gluten

#2. Positivt besked för Vidarkliniken

#3. Risk för onödig mineralbrist i skuggan av proteinskiftet

#4. Göran Rosenberg om jakten på det evidensbaserade livet

#5. Kampen om hälsoparadigmet – en viktig dokumentärserie

#6. Så ger en humanistisk människosyn livskvalitet för funktionsnedsatta

#7. Vad är det vi smörjer in huden med egentligen?

#8. Smärtartikel internationellt prisad

#9. Mer balans och kommunikation mot stress och ångest

#10. Förskolorna där både kött och plast lyser med sin frånvaro

2 mars, 2018

Klimatsmarta innovationer från senaste månaden

Vi inspireras av fyra helt nya gröna innovationer som Aktuell hållbarhet skriver om i en artikel. Vad sägs om att omvandla havsvatten till dricksvatten eller att göra batterier av papper, till exempel?…

LÄS MER

Vi inspireras av fyra helt nya gröna innovationer som Aktuell hållbarhet skriver om i en artikel. Vad sägs om att omvandla havsvatten till dricksvatten eller att göra batterier av papper, till exempel?

Hybridfartyg. Helt nyligen sjösattes världens första hybridfartyg i Norge. Det har en konstruktion som gör att energin ombord används supereffektivt och är utrustat med batterier som minskar bränsleanvändningen och koldioxidutsläppen.

Göra om smutsigt havsvatten till dricksvatten. Ett australiensiskt företag har utvecklat en teknik som filtrerar bort vattenburna föroreningar ur dricksvattnet. Materialet kallas Graphire består främst av förnybar sojabönsolja. Tekniken har testats genom att låta vatten från hamnen i Sydney åka igenom filtret, för att därefter drickas av människor.

Återvunna blöjor. Ett holländskt biokemiföretag har startat ett projekt för att återanvända träfibrer från använda blöjor. Företaget arbetar med aromatiska föreningar – de råmaterial som kemikalieindustrin använder för att tillverka plast. I vanliga fall tillverkar man aromater av fossila ämnen men nu kan man alltså använda fibrer från blöjor. Därmed minskas koldioxidutsläppen och på samma gång hittar man ett sätt att återvinna en engångsprodukt som ställer till en del problem.

Pappersbatterier. Ett företag i Barcelona har tagit fram batterier av papper, som går att återvinna. Batterierna skapar inget giftigt vatten och man undviker en komplicerad återvinningsprocess. Batterierna består av kol, papper och ofarliga metaller och kan användas inom sjukvården.

Läs mer om innovationerna här.


30 januari, 2018

10 viktiga slutsatser från klimatforskningen

Supermiljöbloggen skriver om en sammanställning som forskningsnätverken Earth League och Future Earth har tagit fram. Där berättar de om tio aktuella resultat från klimatforskningen. Här sammanfattar vi dem i korthet. Slutsatserna som forskarna har med i sin lista är utvalda från ett stort antal rapporter från t ex FN:s klimatpanel och senaste forskningsrönen. …

LÄS MER

Supermiljöbloggen skriver om en sammanställning som forskningsnätverken Earth League och Future Earth har tagit fram. Där berättar de om tio aktuella resultat från klimatforskningen. Här sammanfattar vi dem i korthet. Slutsatserna som forskarna har med i sin lista är utvalda från ett stort antal rapporter från t ex FN:s klimatpanel och senaste forskningsrönen.

1. Jorden befinner sig i en ny geologisk epok

Under 11.000 år befann sig jorden i epoken Holocen då klimatet var stabilt och jordens medeltemperatur pendlade mellan plus/minus en grad. Nu befinner sig jorden i den geologiska epoken Antropocen, vilket man kan se på bl a den ökande halten av växthusgaser.

2. Tröskeleffekter närmar sig

Historiskt går det att se att klimatförändringarna inte sker i jämn takt. Vi riskerar att passera oåterkalleliga trösklar, bl a smältning av delar av Grönland samt förlust av många korallrev.

3. Större risk för extremväder

Under de senaste 50 åren har värmeböljor blivit vanligare och extrema regnoväder har ökat under de senaste decennierna. Det här beror på utsläpp av växthusgaser i kombination med den globala uppvärmningen.

4. Haven försuras

Varmare vatten orsakat av global uppvärmning gör att haven tar mer plats och höjs. De blir surare ju mer koldioxid de innehåller och forskare har kunnat se att försurningen i haven inte har ökat såhär snabbt på 56 miljoner år.

5. Priset för klimatförändringarna är högt

En gradvis ökning av temperaturen innebär att produktionen per person minskar. Om utsläppen fortsätter i samma takt finns en risk för att produktionen per person minskar med en tiondel i fattiga eller medelfattiga länder.

6. Hälsan tar stryk

Med klimatförändringar ökar riskerna för värmeböljor som kan orsaka förtida dödsfall. Analyser visar att den globala uppvärmningen spelade stor roll för den värmebölja som orsakade 70.000 dödsfall i Europa 2003.

7. Människor riskerar att behöva fly

Det är redan mer än 19 miljoner människor som har tvingats flytta på grund av naturkatastrofer och extremväder. Detta kommer troligtvis ske flera gånger.

8. Utsläppen måste börja minska rejält

Utsläppen måste börja minska senast 2020 och bör vara på noll runt 2050-2060 för att tvågradersmålet inte ska riskeras. Man säger att om utsläppen halveras varje decennium finns en större chans att uppnå Parisavtalet. På den positiva sidan har mängden förnybar energi fördubblats var 5,5 år.

9. Pris på koldioxid

Om man börjar med pris på utsläpp av koldioxid kan koldioxidsnåla tekniker få en större chans i konkurrensen.

10. Klimatanpassning är ett nödvändigt ont

Även om man skulle lyckas nå tvågradersmålet så kommer världen behöva anpassa sig till ett varmare klimat.


Årets vinnare Edgar Edmund Tarimo. Pressbild från Telge Energi.
19 januari, 2018

Ett klimatpris för barnen

2017 års vinnare av Children’s Climate Prize blev Edgar Edmund Tarimo, en 17-årig entreprenör från Tanzania som kämpar för att minska mängden plastavfall i naturen. Han gör det genom att skapa byggmaterial. Detta skriver Supermiljöbloggen om i en artikel.…

LÄS MER

2017 års vinnare av Children’s Climate Prize blev Edgar Edmund Tarimo, en 17-årig entreprenör från Tanzania som kämpar för att minska mängden plastavfall i naturen. Han gör det genom att skapa byggmaterial. Detta skriver Supermiljöbloggen om i en artikel.

Children´s Climate Prize instiftades 2016 av Telge Energi, och går till ett barn eller ungdom i åldern 10-17 år som gjort något anmärkningsvärt för klimat och miljö. Syftet är att lyfta barns och ungas perspektiv, eftersom det är deras framtid som står på spel. Priset är på 50.000 kronor och alla kan nominera sina egna klimathjältar.

Vinnaren 2017, Edgar Edmund Tarino, driver företaget Green Venture Recycles. Tack vare en maskin han har skapat omvandlas plastavfall till bl a beläggningsblock och takplattor som sedan kan användas vid husbyggen. Hittills har företaget återvunnit över 20.000 kilo plast. Pristagaren utbildar även tusentals unga i Tanzani och har därmed skapat många arbetstillfällen som får miljön att jubla. I juryns motivering står det till exempel:

”Med sin uppfinning och genom sitt entreprenörskap har Edgar gjort stor skillnad och påverkat både den lokala ekonomin och miljön positivt i Aruza, Tanzania. Vi hoppas att Edgar nu kan ta nästa steg och föra vidare tekniken och kunskapen också på en global nivå.”


18 januari, 2018

Värderingsbaserade banker presterar bättre

Banker som är inriktade på den reala ekonomin, snarare än den finansiella, har bättre och mer stabil avkastning än de största bankerna i världen. Det visar en studie från Global Alliance for Banking on Values. …

LÄS MER

Banker som är inriktade på den reala ekonomin, snarare än den finansiella, har bättre och mer stabil avkastning än de största bankerna i världen. Det visar en studie från Global Alliance for Banking on Values.

Fokuserar på lån till den reala ekonomin

De värderingsbaserade bankerna, ibland även kallade sociala banker, fokuserar på de verkliga bankbehoven i samhällena där de verkar. Det handlar främst om den klassiska kärnverksamheten att ge möjlighet för företag och individer att låna pengar som andra kunder har satt in på konton. Allt utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Global Alliance for Banking on Values (GABV), som är ett globalt nätverk av värderingsbaserade banker, frågar sig varför all bankverksamhet inte sköts på det sättet.

Kännetecknande för värderingsbaserade banker är att de genom finansiering vill bidra till hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Man riktar sig ofta till företag och individer som har liknande hållbarhetsmål. De här bankerna verkar främst i det man kallar för den reala ekonomin, till skillnad från den del av bank- och finanssystemet som sysslar med finansiella placeringar. Man ser inte vinst som ett slutmål utan snarare som ett resultat av varaktighet och tillväxt i den reala ekonomin i sunda samhällen. Den svenska Ekobanken är ett exempel på en sådan bank, som också är medlem i GABV.

I sin studie har GABV jämfört värderingsbaserade banker med världens största banker, och man har även en motsvarande studie för några år sedan att jämföra med. Här har man titta närmare på några intressanta frågeställningar som säger en del om hur man kan se på bankverksamhet:

• Vilket stöd ger banken till den reala ekonomin?
• Hur motståndskraftig är banken inför ekonomiska utmaningar?
• Vilken avkastning ger banken till samhället, kunder och investerare?
• Vilken tillväxt uppnår banken för att därigenom utöka sin påverkan?

Bättre och jämnare avkastning

De värderingsbaserade bankerna har enligt GABV:s studie konstant visat att den reala ekonomin som de arbetar med ger bättre och mer stabil ekonomisk avkastning. Det här visar att dessa bankers egna avkastning inte påverkas negativt av att de fokuserar på värderingsgrundad verksamhet snarare än på maximering av finansiell avkastning. Enligt studien har de värderingsbaserade bankerna jämförbar eller något bättre avkastning jämfört med de största bankerna i världen, mätt i procent av tillgångarna. Inte minst var avkastningen jämnare.

Bankkrisen för nära 10 år sedan drabbade vanliga affärsbanker betydligt mer än de värderingsbaserade bankerna. Det hänger delvis ihop med att risknivåerna är mycket olika. De värderingsbaserade bankernas kärnverksamhet är att ge lån, inte att göra placeringar och spekulera i värdepapper och olika finansiella instrument. Dessa banker lägger nästan dubbelt så stor andel av de totala tillgångarna på sin utlåning, jämfört med de största bankerna i världen, som alltså fokuserar mer på placeringar. I sin utlåning använder de värderingsbaserade bankernas dessutom till allra största delen (82 procent) pengar som deras kunder verkligen har satt in på konton, inte pengar som i sin tur har lånats från andra aktörer på finansmarknaden. För de största vanliga bankerna var motsvarande andel bara 53 procent. Allt detta gör att de värderingsbaserade bankernas överlag är mer motståndskraftiga mot finanskriser.

Värderingsbaserade eller sociala banker växer idag starkt, om än från låga nivåer. De senaste 10 åren har man i de flesta avseenden haft en betydligt starkare procentuell tillväxt än de största bankerna i världen, visar studien från GABV.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

12 januari, 2018

3 positiva miljönyheter från 2017

Ibland är det viktigt att påminna sig om att mycket positivt händer i världen, för att känna lite hopp i ett tungt nyhetsflöde. Därför tänkte vi berätta om tre positiva nyheter som hände på klimatfronten förra året. …

LÄS MER

Ibland är det viktigt att påminna sig om att mycket positivt händer i världen, för att känna lite hopp i ett tungt nyhetsflöde. Därför tänkte vi berätta om tre positiva nyheter som hände på klimatfronten förra året.

#1. De unga värnar om miljön

En undersökning utförd av Novus visade att unga personer i åldern 18-29 år betraktar miljö och klimat som den viktigaste politiska frågan. De ser denna fråga som viktigare än utbildning och integration.

Läs mer här.

#2. Sverige slog rekord i vindkraft

Tack vare mer förnybar el i landet slog Sverige vindkraftsrekord förra året. Idag är vindkraften vår tredje största källa till elproduktion och bidrar därmed till en stor del av den energi som systemet behöver under ett år, enligt en artikel på sajten Miljö & Utveckling. Trots det försämras inte leveranssäkerheten. En kärnkraftsreaktor i Oskarshamn stängde även för gott förra året.

Läs mer här.

#3. Det är nu olagligt att strunta i klimatet

Från och med nu måste alla framtida regeringar lämna en klimatredovisning varje år och göra en konkret handlingsplan för klimatet vart fjärde år. Det gör alltså att klimatet inte kan bli en nedprioriterad fråga, oavsett vem som styr!

Läs mer om det och andra goda klimatnyheter här.