28 juni, 2018

Skolelever bygger insektshotell

Naturskyddsföreningen lanserade nyligen en kampanj där man uppmuntrar till att bli "bi-vänlig". Det handlar kort och gott om att våra vildbin håller på att dö ut och att ett sätt för allmänheten att kunna vara med och bidra till en förändring är att bygga egna bihotell. På waldorfskolan Örjanskolan i Ytterjärna ligger man redan steget före. Under våren har eleverna varit med och tillsammans byggt ett hotell för insekter och bin.…

LÄS MER

Naturskyddsföreningen lanserade nyligen en kampanj där man uppmuntrar till att bli ”bi-vänlig”. Det handlar kort och gott om att våra vildbin håller på att dö ut och att ett sätt för allmänheten att kunna vara med och bidra till en förändring är att bygga egna bihotell. På waldorfskolan Örjanskolan i Ytterjärna ligger man redan steget före. Under våren har eleverna varit med och tillsammans byggt ett hotell för insekter och bin.

Solitärbin gillar att lägga ägg i håligheter, antingen i marken eller i till exempel en stubbe. En favorit är hallon- eller fläderstänglar eftersom de har en porös märg. Det räcker med någon decimeter av stänglarna. Här staplar eleverna dem på hög för att skapa så många sviter som möjligt för bina att bosätta sig i.

"Att bygga ett vildbihotell är enkelt och det kräver inget underhåll när det väl är uppe men kan, trots den lilla ansträngningen, rädda våra bin. Och därmed vår mat."

Ett annat sätt att skapa håligheter för insekterna att lägga sina ägg i är att borra hål i en trädstubbe. Sedan är det bara att invänta hotellgästerna. Vem tror ni checkar in först?

Erik Olsson
Fotograf
Illustration: Anna Gran.
21 juni, 2018

Ull, Lana

Efter att ha närmat oss textilfibrerna lin och hampa kommer vi till min hjärtesak ull. Ull som på latin betyder glans och härlighet, som i historien betytt värme och överlevnad och som för framtiden måste betyda möjlighet, autenticitet, lokal näring och mycket mer.…

LÄS MER

Efter att ha närmat oss textilfibrerna lin och hampa kommer vi till min hjärtesak ull. Ull som på latin betyder glans och härlighet, som i historien betytt värme och överlevnad och som för framtiden måste betyda möjlighet, autenticitet, lokal näring och mycket mer.

För mig betyder ull en utmaning för mina händer. Ser jag på dem är de inget mer än ett par händer, men använder jag dem förvandlar de det de håller i efter min vilja i bästa fall. Att grå och otämjd ull kan bli till något användbart och skönt är handens och hjärtats glädje.

Konsthantverkare och textilindustri har från varsitt håll börjat få upp ögonen för ullens värdefulla egenskaper. Den formbara, värmeskapande, fukttåliga, äggvitelena ullen är inte alls den stickiga gamla tröjan eller sura sockan vi trodde, nej, den är intelligent protein precis som vi i skinnet och behöver omsorg som den. Huden och ullfibern är ljusgenomsläpplig och höljs av skyddande fett.

Ull skall luftas och skakas, tvättas med milt schampo, helst bara punkttvättas och sträckas, användas och vårdas, då håller den länge, både tröjan och artefakten. Så till det allra bästa; efter slutfört ändamål låter ullen sig utan alltför stort motstånd bli till jord igen!

Våra nordiska får skiljer sig från europeiska och övriga får av den intressanta anledningen att de har en helt skild utvecklingshistoria. För 9000 år sedan vandrade urfåren som var släkt med mufflon, från Irak i två riktningar, mot Europa och upp till England gick den ena riktningen medan den andra spred sig upp längs floden Volga mot Norden. På vägen korsades fåren med mufflon. Detta är förklaringen till de grova fibrer vi finner hos Gute, Gotland, Spelsau, Rya och andra nordiska lantraser. För att stå emot det kalla klimatet har fåren utvecklat en mjuk fin underull.

Att ta tillvara ullens olika kvaliteter för olika ändamål är kultur. Den kulturen är vårt arv som bestod av att spinna, väva, sticka, tova och valka grova filtstövlar, bonader och plädar eller följsamma dräkter med broderier och färggranna band. Textila föremål var en stolthet att bära, visade på en tillhörighet till ett lokalt område, de lappades och lagades, byttes och ärvdes tills de blev trasmattor eller stoppningsmaterial.

Idag har vi främst får för bete och kött, vi kastar, gräver ner eller bränner det mesta av ullen medan vi importerar lika mycket ull från utlandet. Problemet är att vi inte har något system för att ta tillvara ullen. I grannlandet Norge finns det uppsamlingsstationer som sorterar och sänder ull till England för tvätt. Sverige har ett uppdrag på ullfronten!

Låt oss se på några teman som inkluderar ull idag.

KRUS är ett av SIFOs forskningsprojekt i Norge. Nu i vår i nordhordland arrangerades en internationell konferens Varme Tråder – klär og landskap, där lyftes värden av lokalproducerad ull. En av forskarna i Krus, Kate Fletcher, professor vid Centre for Sustainable Fashion, University of the Arts London, talade om hållbarhet och mode. ”Att se allt i ett holistiskt perspektiv innanför ett lokalt område, ger oändligt bättre förståelse, ägarskap och kunskap än den globala, kommersiella mode-och textilindustrin bjuder oss.”

Det talades om hur globaliseringen ändrat vårt förhållande till vår plats och hur den lokala näringen tar oss närmare platsen vi lever i på jorden. Att vi behöver bygga förhållanden mellan oss och området vi lever i. Lokalt visa vad ett landskap har att erbjuda. Att se var man är i en mindre skala. Något som inte är korrumperat genom kapitalism. Rebecca Burgess tog upp hur får kan bidra till landskapsvård, biologisk mångfald och en positiv effekt på ekosystemet. Lokalt producerat mode har potential att bli en trend som kan växa sig lika stark som Lokal-mat.

Så vill jag gärna även nämna Makerrörelsen som kommer från USA. Den gör det själv-våg som fått störst uppmärksamhet de senaste åren. Människor går samman och tillverkar själva saker man behöver i liten skala. Allt från smycken till hemmagjorda robotar, mjukisdjur och programmering. Material och kunskaper delas och idén är att minska behovet av dagens tillverkningsindustri. Detta fenomen är ett exempel på det participatoriska eventet där man möts kring ett material och händelsen försiggår här och nu.

Tovning är ett hantverksområde som engagerar världen över men för inte länge sedan var den en ”vit fläck på kartan”. Det började med Katarina Ågrens efterforskningar i Västerbotten och hennes handbok i tovning som kom ut 1976 och översattes till finska och holländska. Tovningsvågen spred sig både öst och väst och nåltovning och nunotovning utvecklades. Tekniken som bygger på ullkännedom och filtning ger stort utrymme för personligt konstnärligt uttryck. Detta är anledningen till att den ständigt utvecklas och finner nya användningsområden anpassade till dagens behov.

Tovningens framtid är från och med nu och framöver. I vår historia kan vi se den 10.000 år bakåt och i vår framtid vill vi se den 10.000 år framåt, skrev Gunilla Paetau Sjöberg i ett brev till deltagarna på IFA, International feltmakers association.

Bortglömd blev ullen när bomull och fossila oljefibrer tog vid. Mödosamt är det att återerövra gammal kunskap och utveckla den så att den passar in i vårt moderna samhälle. Men att upprätthålla kunskapsarvet och tänka förnyelsebarhet är en folkrörelse idag.

–Av den rätta vita ullen, ett gammalt bondeuttryck antyder något av det som ej blivit nedskrivet av kunskap om material och teknik som är avgörande för en god kvalitet ämnad föremålet. Samtidigt beskriver talesättet en egenskap som kan tolkas som det individuella ansvarstagandet gentemot omvärlden.

Som Märta Måås-Fjetterström sade till sina vävarelever: Ni skall vara modiga!

Text: Red./Anna Gran
19 juni, 2018

Hållbara banker prioriterar utveckling före maximal vinst till ägarna

Den internationella rörelsen av hållbara banker växer stadigt. En sådan bank håller sig inom planetens och människors gränser, inte bara i ord utan framför allt i handling, säger Kristoffer Lüthi, som är vice vd på Ekobanken. …

LÄS MER

Den internationella rörelsen av hållbara banker växer stadigt. En sådan bank håller sig inom planetens och människors gränser, inte bara i ord utan framför allt i handling, säger Kristoffer Lüthi, som är vice vd på Ekobanken.

41 miljoner kunder

De hållbara bankerna, som även kallas sociala banker eller värderingsbaserade banker, är internationellt inte någon liten företeelse. Det finns ett nätverk av sådana banker – Global Alliance for Banking on Values (GABV) – med över 50 medlemsbanker över hela världen som arbetar enligt ett antal vägledande principer. Tillsammans har de 41 miljoner kunder och 48.000 medarbetare.

De här bankerna står visserligen för en ganska liten del av den totala finansmarknaden, men det är också en rörelse som sedan många år tillbaka växer. Exempelvis den svenska Ekobanken, som är medlem i GABV, har haft en oavbruten tillväxt ända sedan starten för 20 år sedan. Förra året ökade bankens inlåning med 15 procent och utlåningen, som bara går till hållbara verksamheter och projekt, ökade med 20 procent. Det finns ett ökande intresse för banker som i första hand vill bidra till en hållbar utveckling.

Fokus på people, planet and prosperity

Många verksamheter, inklusive banker, pratar idag om balansen mellan people, planet and profit. Men den konkreta handlingen och vad man faktiskt gör släpar ofta efter betänkligt.

– Inom banknätverket GABV talar man istället om people, planet and prosperity. Redan där markerar man att våra verksamheter handlar mer om utveckling, säger Kristoffer Lüthi.

De hållbara bankerna inom GABV är inte i första hand vinstsyftande. Men man kan fråga sig om inte även en vinstsyftande bank kan vara hållbar. Enligt Kristoffer Lüthi handlar detta om vilken kultur man arbetar utifrån och sprider. Han menar att en bank som är fast vid att man ska leverera maximal avkastning till ägarna har svårt att göra avvägningarna mellan people, planet och prosperity. Att ha hållbarhet som kärna i sin verksamhetskultur är svårt att kopiera.

Vad är det egentligen en bank behöver ta ställning till för att bli verkligt hållbar?

– Man måste ta ställning till flera variabler än enbart maximering av den finansiella avkastningen. Planeten har sina gränser och även mänskligheten har gränser när det gäller exempelvis levnadsförhållanden. En hållbar bank rör sig inom planetens och mänsklighetens gränser. Det är den stora skillnaden. Det här styr vad bankerna finansierar och lånar ut pengar till, vilket får verkliga konsekvenser för om världen utvecklas på ett hållbart sätt eller inte, säger Kristoffer Lüthi.

Det är möjligt att driva banker på ett hållbart sätt. Det visar Ekobanken och de övriga värderingsbaserade bankerna världen över, som fokuserar på den reala ekonomin snarare än den finansiella. Enligt en studie gjord av GABV har det dessutom visat sig att sådana banker har bättre och mer stabil avkastning än de största bankerna i världen. Läs mer om det i en tidigare artikel på Ytterjärna Forum.

Hållbarhetsmålen kräver kulturförändring

Idag finns FNs hållbarhetsmål på nästan allas läppar. De värderingsbaserade bankernas verksamheter stöder överlag flera av de målen. På Ekobanken har man länge haft en för Sverige unikt transparent redovisning av vad banken lånar ut pengarna till. Nu har man i den redovisningen även lagt till vilka av FNs hållbarhetsmål respektive utlåningsområde bidrar till. Man kan tycka att alla banker borde göra FNs hållbarhetsmål till policy och ställa matchande hållbarhetskrav på sina låntagare.

– Det tror jag kräver att de stora bankerna ändrar sin kultur ganska radikalt, och det är betydligt svårare än att prata om de globala hållbarhetsmålen och cirkulär ekonomi etc. I slutänden handlar det om hur man faktiskt översätter detta i verkliga krav för att ge lån och finansiering, säger Kristoffer Lüthi.

Han tycker det är bra att storbankerna gör vissa saker i rätt riktning, även om Ekobanken ligger långt före. Exempelvis har SEB lanserat en bolånerabatt om bostadens energideklaration uppfyller vissa krav. Det har Ekobanken haft länge och här tittar man betydligt bredare på flera andra aspekter som byggmaterial, ventilation, grad av hållbar innovation, bostadens storlek etc.

Att vara en hållbar bank handlar inte minst om att ha kunskaper om och förstå hållbara branscher och verksamheter som man ska låna pengar till. Ekobanken är, enligt Kristoffer Lüthi, exempelvis bra på hållbara byggprojekt, förnybar energi och idéburen omsorg och skola. På privatsidan handlar det ofta om att förstå och stötta kunder som är intresserade av att förändra livet i hållbar riktning, exempelvis genom boendet. Det blir en relation.

– Vi säljer inte bolån på burk eller standardprodukter. Vi jobbar med människor, och eftersom de är olika måste också finansieringslösningarna se olika ut, säger Kristoffer Lüthi.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

14 juni, 2018

Konsten att leva utan plast i en månad

Att plast är ett hot mot klimatet råder det inget tvivel om, inte heller att vi är omgivna av plast i vardagen. Frågan är om det ens går att som medveten konsument fly från plasten? Vi har pratat med Alejandra Cerda som bloggar om bl a ekologisk hudvård. Hon har provat att leva en månad utan plast. …

LÄS MER

Att plast är ett hot mot klimatet råder det inget tvivel om, inte heller att vi är omgivna av plast i vardagen. Frågan är om det ens går att som medveten konsument fly från plasten? Vi har pratat med Alejandra Cerda som bloggar om bl a ekologisk hudvård. Hon har provat att leva en månad utan plast.

– Mitt intresse för att leva hållbart började i ekologisk hudvård, men sedan förstod jag hur det ena hänger ihop med det andra. Hur mina klädval hänger ihop med kvinnors arbetsvillkor, hur vårt västerländska flygande hänger ihop med naturkatastrofer, hur vår överdrivna konsumtion drabbar de som fötts med sämre förutsättningar, säger Alejandra.

I grunden handlar det om att hon vill försöka leva som hon lär. Hon vill leva ett liv som tar hänsyn till fler än henne själv och gör det utifrån den kunskap hon har. I bagaget har Alejandra en examen i socialantropologi och driver bloggen Jandi Heart Eco. Hon är stockholmare men har nyligen flyttat till Göteborg och utforskar stadens hållbara alternativ. Hon vill påminna folk om att små förändringar hos den enskilda individen kan göra stor skillnad för klimatet.

– Jag har användning för mitt antropologiska perspektiv när jag reflekterar kring konsumtion, hållbarhet och jämlikhetsfrågor. Jag vet att många känner en maktlöshet och jag blir arg när jag tänker på hur mycket statligt ansvar som läggs på individen när det kommer till klimatförändringar. Vi lever i ett extremt individualistiskt och nyliberalt samhälle. Men jag vet också efter att ha läst på om detta att vissa saker kan vi enskilda göra som påverkar väldigt mycket i relation till den lilla insatsen vi lägger. Och eftersom politiken är känslig för vad folket vill är det en god idé att påverka med de medel vi har. Användningen av plast är ett sådant exempel.

”Vi använder plast varje dag i våra vardagssysslor”

”Plastbanta” är ett ord som synts här och var under de senaste åren. Det innebär att försöka banta sitt hem och sitt liv på plast i görligaste mån. Att byta ut matlådorna i plast mot sådana i glas. Att se över hur man förpackar sin mat och vad man rör om med i stekpannan. Alejandra bestämde sig att ta det steget längre och leva en månad i princip helt utan plast.

– Jag ville undersöka och uppmärksamma hur väldigt mycket plast vi faktiskt använder varje dag i våra vardagssysslor, alltifrån tandborstning till matinköp. Men utmaningen gick också ut på att undersöka vilka alternativ som finns. Plasttillverkningen har ökat enormt och den mesta plasten kommer från icke-förnyelsebara källor. Då känns det ju bara dumt att fortsätta använda så mycket plast när det finns andra sätt, säger hon.

Alejandra märkte under sin plastfria månad att det var svårare än hon trott att befria sig från plasten. Det kräver en del planering. Till exempel har hon inte kunnat gå och köpa take away eller snacks hur som helst utan behövt tänka på att ta med matlåda och lite mellanmål hemifrån.

– Min största insikt är nog mest att jag häpnar över hur enormt mycket plast som används hela tiden överallt i hemmet, och hur lätt det är att strunta i att återvinna små förpackningar. Men jag har också märkt att man sparar pengar och att det går ganska snabbt att anpassa sig till något nytt, berättar hon.

Nu vill Alejandra få fler att plastbanta

Nu är månaden över men planen är att försöka leva så plastfritt som möjligt även i framtiden. Och den plast hon är tvungen att använda ska Alejandra återvinna i högre utsträckning än hon redan gör. Trots utmaningen vill hon uppmana fler att göra samma sak.

– Det är jobbigt i några dagar för du tvingas tänka om, men du sparar faktiskt även pengar på att inte köpa take away-latte, nötter i småförpackningar, läsk istället för att ha med en vattenflaska osv. Men börja med de små grejerna och var inte orolig för att framstå som konstig. Det är okej att ha med egna bestick eller kaffe.

Avslutningsvis vill Alejandra uppmana folk att vara snälla aktivister och inte döma andra som inte kan göra lika gott som de kan.
– De allra flesta gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar. Använd kritiken till att sparka uppåt! säger hon bestämt.

Vill du läsa mer om Alejandras försök att leva hållbart? Här är hennes blogg, här finns Youtube-kanalen och här kan du följa henne på Instagram.

13 juni, 2018

Weleda vinner pris för sitt hållbarhetsarbete

Hudvårdsmärket Weleda har vunnit två kategorier i skönhetstävlingen Organic Beauty Awards i år – varav det ena för sitt globala hållbarhetsarbete. Weleda har vid ett flertal tillfällen belönats för sitt medvetna och aktiva hållbarhetsarbete.…

LÄS MER

Hudvårdsmärket Weleda har vunnit två kategorier i skönhetstävlingen Organic Beauty Awards i år – varav det ena för sitt globala hållbarhetsarbete. De har även tidigare vid ett flertal tillfällen belönats för sitt medvetna och aktiva hållbarhetsarbete.

Deras produkter är helt naturliga, ekologiskt certifierade och har inget syntetiskt innehåll alls. De är självklart inte testade på djur. Skönhetstävlingen Organic Beauty Awards gick av stapeln för tredje året i rad och korade de bästa naturliga och ekologiska skönhetsprodukterna på Green Beauty Day den 5 maj.

I juryns motivering för priset inom kategorin globalt hållbarhetsarbete nämner de att hållbarhetsarbetet sitter ”i filosofin, i värderingarna, i affären, i handen och som märks både för fröet och daggmasken i de egna odlingarna, hela vägen till huden och håret på sina kunder.” De menar att Weleda är ett föredöme för resten av branschen. Den andra kategorin var Bästa Multiprodukt för produkten Skin Food.

När vi ändå pratar hudvård vill vi påminna om en artikel vi skrev för tre år sedan, där vi tipsar om vad man ska tänka på när man väljer deodorant och solkräm. Med hjälp av de knepen, som lär dig vad du ska titta efter i produkternas innehållsförteckningar, kan du försäkra dig om att du vårdar din kropp med hälsosamma produkter. Läs den gärna här!


8 juni, 2018

Naturskyddsföreningen vill skapa världens bi-vänligaste land

Vi har tidigare skrivit en del om vikten av en gynnsam miljö för pollinering och att stora utmaningar väntar. Bin är viktiga för pollinering av de grönsaker, frukt och bär vi äter. Men idag är de hotade. För att hjälpa bina på traven har Naturskyddsföreningen startat initiativet ”Bli bi-vänlig”!…

LÄS MER

Vi har tidigare skrivit en del om vikten av en gynnsam miljö för pollinering och att stora utmaningar väntar. Bin är viktiga för pollinering av de grönsaker, frukt och bär vi äter. Men idag är de hotade. För att hjälpa bina på traven har Naturskyddsföreningen startat initiativet ”Bli bi-vänlig”!

Anledningarna till att bina är hotade är bland annat kemiska bekämpningsmedel, bostadsbrist och matbrist. I framtiden kan det här komma att ge stora konsekvenser. Därför jobbar Naturskyddsföreningen med att bygga vildbihotell, få fler blomsterängar samt försöka påverka makthavare så att de ser vikten av en ekologisk politik.

Nu vill de involvera allmänheten i sitt projekt och uppmanar alla som har möjligheten att sätta upp egna vildbihotell och rapportera detta. Det finns färdiga att köpa eller så bygger man ett eget. En tredjedel av de 270 vilda bi-arter som lever i Sverige är rödlistade och hotade eller minskar kraftigt, enligt Naturskyddsföreningens hemsida. Att bygga ett vildbihotell är enkelt och det kräver inget underhåll när det väl är uppe men kan, trots den lilla ansträngningen, rädda våra bin. Och därmed vår mat.

Vi vill lyfta det här initiativet eftersom vi ser att många bäckar små kan göra stor skillnad. Här hittar du tydlig information om hur du bygger ett vildbihotell, var du bör placera det och hur det funkar.


10 maj, 2018

Klimatforskarna tror på torvmarker

Torvmarkerna upptar bara totalt tre procent av jordens yta och har hittills varit ganska försummade. Men nu höjer klimatforskare sina röster och lyfter fram torvmarkerna som en potentiell klimatförbättrare som verkligen bör tas tillvara på, rapporterar Aktuell hållbarhet.…

LÄS MER

Torvmarkerna upptar bara totalt tre procent av jordens yta och har hittills varit ganska försummade. Men nu höjer klimatforskare sina röster och lyfter fram torvmarkerna som en potentiell klimatförbättrare som verkligen bör tas tillvara på, rapporterar Aktuell hållbarhet.

Torvmarkernas stora potential ligger i att de, trots sin marginella plats på jorden, lagrar hela 20 procent av den markbundna kolen. Något som är viktigt och bra för klimatet.
Däremot om man börjar bryta torv eller dränera torvmarken går den från att vara en kolsänka till att bli en kolkälla, som alltså istället ökar mängden koldioxid i atmosfären. Kolet som finns lagrat i torvmarker bör alltså stanna där.

Forskarna bakom en ny studie från SLU anser att dessa torvmarker ofta glöms bort när man diskuterar eventuella klimatåtgärder. De menar att man ofta pratar om att öka kolinlagringen i jordbruksmark, men glömmer vikten av att bevara världens torvmarker. Detta trots att bevarandet av torvmarker involverar en betydligt mindre del av jordens yta än att satsa stort på ökad inlagring av kol i jordbruksmark. En av forskarna, Lorenzo Menichetti, uttalar sig i Aktuell hållbarhets artikel:

”Den enklaste åtgärden för klimatet som jag kan komma på är att skydda de torvmarker som fortfarande är intakta i dag. Det kol som redan finns lagrat i torvmarker bör stanna där.”

Läs också:

Eko-gården som vill bli koldioxidnegativ


20 april, 2018

Alltfler sparare väljer hållbara fonder

Fler och fler sparare, ungefär var fjärde person, väljer att investera i hållbara fonder. Det visar en undersökning på uppdrag av Fondbolagens förening, skriver Miljö & Utveckling. Man konstaterar också att det främst är kvinnor som gör detta val. …

LÄS MER

Fler och fler sparare, ungefär var fjärde person, väljer att investera i hållbara fonder. Det visar en undersökning på uppdrag av Fondbolagens förening, skriver Miljö & Utveckling. Man konstaterar också att det främst är kvinnor som gör detta val.

När svenskar ska välja fonder för privat sparande eller i pensionssystemet så blir hållbarhet en allt viktigare aspekt. Undersökningen visar att tre av tio kvinnor väljer en hållbar fond idag, och två av tio män. Kvinnorna som satsar på hållbart säger att de gör det för att de inte vill placera pengar i verksamheter, branscher eller bolag som de uppfattar som oetiska. Fyra av tio män som väljer hållbart uppger att de gör det för att de ser att placeringen har en positiv effekt på miljö, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Vissa tror att det ger bättre avkastning att investera i en sådan fond.

I Miljö & Utvecklings artikel uttalar sig Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening:

”Vi kan se att intresset för fonder med hållbar inriktning är stort bland spararna, och att män och kvinnor väljer fonder av delvis olika skäl”, säger han.

Det finns även banker som jobbar hållbart. Vi har skrivit en hel del om det här och angränsande ämnen. I en artikel i januari i år beskriver Staffan Nilsson hos oss värderingsbaserade banker såhär:

”Kännetecknande för värderingsbaserade banker är att de genom finansiering vill bidra till hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Man riktar sig ofta till företag och individer som har liknande hållbarhetsmål. De här bankerna verkar främst i det man kallar för den reala ekonomin, till skillnad från den del av bank- och finanssystemet som sysslar med finansiella placeringar. Man ser inte vinst som ett slutmål utan snarare som ett resultat av varaktighet och tillväxt i den reala ekonomin i sunda samhällen. Den svenska Ekobanken är ett exempel på en sådan bank, som också är medlem i GABV.”

Vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft. Den innebär att spararna får information om fondernas hållbarhetsarbete, för att enklare kunna göra medvetna val.

Här är fler artiklar vi tidigare skrivit på ämnet:


Foto: Jenna Peffley.
16 april, 2018

Eko-gården som vill bli koldioxidnegativ

Idylliskt belägen utanför Nyköping ligger Lindeborgs eco retreat, som drivs av paret Lindeborg – Carl och Julia. De erbjuder retreats, kurser, föreläsningar och en lugn miljö. Men vad som skiljer dem från andra ekogårdar är deras strävan mot att bli koldioxidnegativa. Vi har pratat med Carl Lindeborg om vad det här innebär och hur de går tillväga för att nå dit. …

LÄS MER

Idylliskt belägen utanför Nyköping ligger Lindeborgs eco retreat, som drivs av paret Lindeborg – Carl och Julia. De erbjuder retreats, kurser, föreläsningar och en lugn miljö. Men vad som skiljer dem från andra ekogårdar är deras strävan mot att bli koldioxidnegativa. Vi har pratat med Carl Lindeborg om vad det här innebär och hur de går tillväga för att nå dit.

– Tidigare jobbade jag som strategikonsult på ett amerikanskt konsultbolag. Då började jag fundera över företags roll i världen och jag tyckte att det var roligt att befinna mig i sammanhang där företag också tog ett ansvar för helheten och ville bidra positivt. Att de inte bara hade sina aktieägares bästa i åtanke utan också samhället i stort. Jag klev av konsultbolaget 2004 och har drivit egen verksamhet med det här i åtanke sedan dess, säger Carl.

Får energi av att inspirera andra

Både Carl och hans fru får energi av att inspirera sig själva och andra till bättre beslut för helheten i samhället och världen. När de för åtta år sen blev föräldrar växte deras oro för världen med tanke på att alla kurvor pekade åt fel håll. De ville göra en liten skillnad och ge ett litet bidrag till att vända situationen.

Gården erbjuder idag kurser, yogaretreats och konferensmöjligheter inom vitt skilda ämnen ämnen som ledarutveckling, ekologisk trädgårdsskötsel och hur man tar hand om sin energi. De jobbar främst med plantbaserad mat för att även där sträva efter ett så litet avtryck som möjligt. Tanken är att skapa en helhetsupplevelse, alltifrån när man sitter i ekoladan byggd av mycket naturmaterial till när man går i ekosystemen runtomkring.

– Vi skapar också spännande biotoper som är både diversifierade, vackra och hållbara. Det kan handla om till exempel en damm-miljö som vi har återställt – en damm på 200 kvadratmeter för att skapa livsmiljöer för insekter, vattenväxter och fåglar. Vi har även återställt slåtterängar där vi slår med lie, där vissa utrotningshotade insekter trivs. Och så har vi perenna odlingar där vi blandar grönsaker och fruktträd enligt ett visst system. I vår ska vi skapa en naturstig med information om de olika biotoperna för den nyfikna, berättar Carl Lindeborg.

Foto: Jenna Peffley.

Strävan efter att bli koldioxidnegativ

Att mänskligheten har släppt ut för mycket koldioxid är ett faktum. Det är en situation som det tar många år att bromsa och som det ser ut nu kommer det fortsätta att öka. Det räcker inte att vi blir koldioxidneutrala utan vi måste bli koldioxidnegativa – alltså plocka bort koldioxid ur atmosfären. Carl förklarar hur de gör:

– Vi fick reda på att man genom biokolproduktion, och något som kallas en pyrolysprocess, kan värma alla byggnader här på gården och samtidigt göra det på ett koldioxidnegativt sätt. Alltså stoppa tillbaka kol ner i jorden så att den blir som en kolbank. Idag har vi en anläggning i drift som räcker till alla hus här på gården. Vi har den i en panncentral.

Träden drar ner koldioxid som omvandlas genom fotosyntesen. Normalt sett när man eldar någonting så frisätter man tillbaka koldioxiden så att det blir plus/minus noll. Här tar de in biomassa från skogen i form av träpellets in i biokolmaskinen och då sker den process som kallas pyrolys.

– Mängden syre är begränsad så träpellets ligger och förkolnar långsamt som i en gammaldags kolmila. Det gör att en stor del av koldioxiden aldrig frisätts utan är bunden i kolet som kommer ut ur maskinen. Processen tar totalt tre timmar från det att man lägger in träpelletsen i maskinen tills det kommer ut som kol. Det vill man sedan få ner i jorden, där kolen håller koldioxiden bunden i tusentals år. Kolet har också en jordförbättrande effekt. I Järna vet jag att man har gjort försök att odla med biokol och i Stockholms stad planteras alla träd i en tredjedel biokol. Den koldioxid som var bunden i atmosfären är nu bunden i jorden, berättar Carl.

Foto: Jenna Peffley.

En företeelse som växer

Tanken om biokol har funnits i tusentals år – man har hittat terapreta-jordar i Amazonas som är helt svarta – men maskinerna som nu kommer ut på marknaden är ganska nyutvecklade. Idag får alltfler lantbruk upp ögonen för metoden, men än så länge är företeelsen i sin linda, säger Carl.

– Uppfinnarens vision är att var och varannan villa ska ha en sådan här panna i framtiden och i vissa kommuner har man en sådan här anläggning som är ansluten till fjärrvärmenätet. Det funkar extra bra på våra breddgrader där vi har mycket biobränsle och skog. Om det här växer kan det bidra till ett stort uttag av koldioxid i atmosfären. Just nu är det här den bästa metoden som finns tillgänglig och som skulle kunna göra stor skillnad.

Nästa plan för gården är att försöka koppla på Sterling-motorer på anläggningen som man kan köra rökgaserna genom för att få ut koldioxidnegativ elektricitet.

– Det är ett innovativt projekt som ligger ett par år framåt i tiden. Många dagar är det nämligen inte så kallt att hela effekten av anläggningen går åt till uppvärmning, och då skulle man kunna göra elektricitet på plats. Det hade varit väldigt kul, avslutar Carl.

12 april, 2018

Äntligen – nu undersöker FN flaskvattnet

Ytterjärna Forum har tidigare skrivit om mikroplaster och problemen som kommer av det. Nu ska FN äntligen undersöka hur stort problem det är att flaskvatten innehåller mikroplaster, skriver Dagens Nyheter. …

LÄS MER

Ytterjärna Forum har tidigare skrivit om mikroplaster och problemen som kommer av det. Nu ska FN äntligen undersöka hur stort problem det är att flaskvatten innehåller mikroplaster, skriver Dagens Nyheter.

I en undersökning på initiativ av det internationella journalistnätverket Orb Media undersöktes kran- och flaskvatten i höstas för att se hur mycket mikroplaster det innehöll. Resultatet blev att man hittade höga halter av mikroskopiska plastpartiklar nästan överallt, bland annat i buteljerat vatten. Än så länge vet ingen hur det påverkar hälsan. Just därför ska WHO ta reda på vilka plastmängder vi får i oss från flaskvattnet och vad det innebär.

I DN:s artikel säger WHO:s vatten- och sanitetssamordnare Bruce Gordon bl a att enstaka liter inte påverkar, men att större mängder eventuellt kan ge en hälsoeffekt:

”Normalt anger vi ett säkert gränsvärde, men för att kunna definiera ett sådant behöver vi förstå om dessa partiklar är farliga och vid vilka koncentrationer.”

Han påpekar också att ingen behöver bli rädd och att det förorenade vattnet som miljontals i fattiga länder tvingas dricka är ett betydligt större problem. Samtidigt ser de vikten i att ha kunskap om mikroplasterna.

Läs också:

Så kan vi minska utsläppen av mikroplaster

Fler och snabbare åtgärder behövs för att rädda Östersjön