Foto: Erik Olsson
9 december, 2018

Advent: I det mörkaste mörkret kan det starkaste ljuset lysa

Vi lever på en del av jorden där årstidernas växlingar är tydliga och starka. Detta är naturens skeenden. Vilka är då skeendena i människan?…

LÄS MER

 

Vi lever på en del av jorden där årstidernas växlingar är tydliga och starka. När hösten övergår i vinter märker vi det i att dagarna blir kortare, det vill säga det är mörkare under dagen. Vi märker det också i att färgerna från träden skalas av, bladen faller och gråbrunsvarta siluetter blir kvar – vi ser trädens gester. Sedan kan snön falla och ge ett nytt ljus åt världen, men samtidigt blir mörkret längre. Kylan kommer med snön och blir liksom en motpol till ljusglittret.

Detta är naturens skeenden. Vilka är då skeendena i människan?

Vi skulle inte kunna upprätthålla vår mänsklighet om vi bara lät naturen råda. Mörker och kyla måste vi innerligt resa oss emot.

Människor har vetat detta så länge människor har funnits och i riter och religiösa firanden hävdat det mänskliga gentemot kylan och mörkret som finns ”där ute”. En upplevelse har funnits: I det mörkaste mörkret kan det starkaste ljuset lysa.

Men det tar tid – den mörkaste dagen på året kommer inte med en gång. I december firar vi i den kristna traditionen ”advent”: Vi väntar på att något skall ske, vi väntar på en ”ankomst”.

 

"Mörker och kyla måste vi innerligt resa oss emot."

 

Att vänta innebär en öppen gest, en aktiv utåtriktad gest, en aktiv uppmärksamhet. Man kan gestalta det med att öppna armarna i en riktad vinkel framåt – då är det en eurytmisk gest, åtbörden för ljudet A.

I den kristna traditionen har man velat hänvisa människorna på just kraften i att vänta, till skillnad från att genast få något eller att i förtvivlan räkna med att det aldrig kommer att ske. Man kan säga att vi varje år i adventstid blir påminda om att denna kraft att vänta är en urmänsklig kraft som har att göra med att vi utgår från att det finns något som är värt att vänta på.

I det gamla bondesamhället var detta grunden för kulturen. Man väntade på regn, på sol, på rätt tid att så, att slå, att skörda, att gifta sig. Och när någon dog väntade man tre dagar innan den döda kroppen flyttades från gården och begravdes. Det var en väntandets kultur.

Vår tid är i västvärlden en nu-kultur där allting måste ske och sker nu – i ögonblicket.

Egentligen behövs väl båda delarna i en mänsklig kultur och kanske är adventstiden fortfarande en möjlighet att kultivera detta, även om det ser ut som om hetsen aldrig är större än då. I alla fall ligger det i årstiden att påminna oss om detta – det tar sin tid tills dagarna är så korta och mörka att det starkaste ljuset kan lysa.

Detta det starkaste ljuset – vad är då det?

Bilden av modern med barnet på armen är egentligen en urbild för var och en av oss, kvinna och man. Modern är det i oss som är förutsättningen och som kan vara grogrund för att det innersta lilla ”barnet”, människans individuella kärna, hennes jag, skall kunna födas. Det inre ljuset kan födas i oss om vi ger det möjligheten, och från att vara ett litet fladdrande ljus i mörkret kan det bli stort som en sol.

Detta blir vi påminda om varje jul, att det sannaste i oss till att börja med är som ett litet barn: naivt, utan fördomar, oprövat – men samtidigt fullt av kraft och ljus, och med möjligheten att växa.

 

Kulturhuset i Ytterjärna. Foto: Erik Olsson
3 december, 2018

Organisk arkitektur som vill människan väl

Husen ligger utspridda som färgstarka jättelika kojor med välvda tak invid åkrar och dungar på den sörmländska slätten. Byggnaderna ger ett lekfullt intryck i landskapet. De väcker nyfikenhet och en mängd frågor. Kan man bygga så här? …

LÄS MER

Husen ligger utspridda som färgstarka jättelika kojor med välvda tak invid åkrar och dungar på den sörmländska slätten. Byggnaderna ger ett lekfullt intryck i landskapet. De väcker nyfikenhet och en mängd frågor. Kan man bygga så här? Husen har sina egna udda vinklar och vrår och är färgsatta i rosa, himmelsblått och lila.

Husen i Ytterjärna ligger vackert och ofta oväntat placerade i naturen. Inomhus flödar det livgivande ljuset genom de stora fönstren och den genomtänkta ljusdesignen inomhus. Här bjuder landskapet och byggnaderna på en harmoni. Den som nyss lämnat den intensiva biltrafiken på E4:an någon kilometer bort känner sig som på en annan planet, här står människans välbefinnande i centrum.

Det sägs att arkitekt Erik ”Abbi” Asmussen varje dag tog den lilla stigen från ladan och sin ateljé nere vid stranden till matsalen på Rudolf Steinerseminariet. En blå träskylt med texten ”Abbi road” visar än idag stigen ned mot ladan. Det var även här han hade sin bostad, en enkel liten lägenhet vid elevbostäderna som han själv ritat.

Vidar Rehab, tidigare Vidarkliniken. Foto: Erik Olsson

Det var i det sörmländska åkerlandskapet med sina kullar som han fick möjlighet utveckla sina tankar om en enkel, hållbar, lekfull, mänsklig och livgivande arkitektur. Under åren uppfördes här byggnader som Vidarkliniken, Robygge, Saltå kvarn och det som kom att bli hans sista större arkitektoniska verk, Kulturhuset, invigt 1992. Flera av dem mångfalt prisbelönade och alla inplacerade i en finstämd dialog med det omgivande landskapet. En organisk arkitektur som vill människan väl.

På tvärs mot dåtidens ideal

Erik Asmussen var dansken som kom att bli en av svensk arkitekturs mest särpräglade personligheter. Han var internationellt känd för sin arkitektoniska stil och samtida med arkitekten Ralph Erskine, som han också var god vän med. Båda två kom att prägla en del av den svenska arkitekturhistorien fram till 1990-talet. De kom att bryta med traditioner och rådande uppfattningar och gick sina egna vägar på tvärs mot dåtidens arkitekturideal.

Asmussen lärde sig muraryrket, vilket också syns i många av hans byggnadsverk. Inte minst de magnifika öppna spisarna på många håll i Ytterjärnas hus vittnar om detta. Ingen av de vitrappade spisarna är den andra lik.

Redan 1947 kom han i kontakt med den antroposofiska rörelsen, tack vare sin fru. Första uppdraget med antroposofisk inriktning blev att rita Kristofferskolan i Bromma som stod klar 1967. Det blev början på en lång livsgärning inte minst i Järna.

Hotellet. Foto Erik Olsson.

̶  Asmussen var en mästerlig lyssnare. Han talade inte så mycket själv, utan sa helst så lite som möjligt och så tecknade han. Plötsligen kunde han få inspiration och komma med en skiss på något nytt bygge. Han hade mycket humor. När han väl sa någonting så var det ofta påfallande träffsäkert, berättar Anders Kumlander, Vidarstiftelsens ordförande.

Harmoni och värme som ger livslust

Byggnaderna ute bland åkrar och kullar inrymmer vackert gestaltade rum där ljuset får strömma in genom stora fönster. Besökare vittnar om att de blir upprymda, känner sig omslutna av en harmoni och värme, att de får tillbaka livslusten när de vistats i och omkring de fantasifulla husen, i trädgårdarna och den omgivande naturen.

̶  När patienter kommer till Vidarkliniken så händer något med dem. Det blir så tydligt att miljön påverkar dem. Arkitekturen, atmosfären, färgsättningen samverkar tydligt med den vård de får, säger Anders Kumlander. Miljön och omgivningen påverkar välbefinnandet i väldigt hög grad, men det har nästan glömts bort idag när vi bara lär oss att tänka i stuprör och inte se på våra liv som en helhet.

Kulturhuset. Foto: Erik Olsson

Den både formrika och färgstarka arkitekturen vore inte lika fascinerande utan alla de små uttänkta detaljer och lösningar som besökarna möter. Vackra handtag, ledstänger, pelare som sträcker sig flera meter upp i taknocken, fönster i alla väderstreck som får det naturliga ljuset att strömma in. Varje rum, varje plats har också sina karakteristiska lampor som Asmussen var mycket noga med hur de skulle te sig.

Arkitektur för alla sinnen

̶  Ljusbehandlingen var ett av hans starkaste element. Han skapade en organisk arkitektur på sitt eget sätt med en nordisk enkelhet. Ljuset var en stor och avgörande del i detta, avslutar Anders Kumlander.

Arkitekturen i Ytterjärna är skapad av Eric Asmussen och hans medarbetare för alla mänskliga sinnen. Formen, gestaltningen och färgsättningen bildar en sensitiv arkitektur och livsmiljö som än idag känns radikal och nydanande.

Foto: Erik Olsson

Erik ”Abbi” Asmussen, (19131998), var en dansk arkitekt verksam i Järna. Han var tydligt inspirerad av den antroposofiska arkitekturen. Han är arkitekten bakom de många karakteristiska och prisbelönta byggnaderna i Ytterjärna.

Text: Ulla Tillgren
25 oktober, 2018

Svenska filosofer belyser andlighet bortom det religiösa

Vad är egentligen ande och andlighet? Många filosofer, både idag och från förr, beskriver andebegreppet som något allmänmänskligt, vitalt och viktigt i människors liv och föreställningsvärld. Nu finns en ny svensk antologi som belyser andebegreppet brett ur olika filosofiska perspektiv, fritt från det religiösa och mystiska.…

LÄS MER

Vad är egentligen ande och andlighet? Många filosofer, både idag och från förr, beskriver andebegreppet som något allmänmänskligt, vitalt och viktigt i människors liv och föreställningsvärld. Nu finns en ny svensk antologi som belyser andebegreppet brett ur olika filosofiska perspektiv, fritt från det religiösa och mystiska.

Boken heter just Om anden, filosofiska perspektiv på ande och andlighet. De cirka 120 sidorna innehåller texter av svenska filosofer som ”i dialog” med tidigare filosofer som Paulus, Hegel, Scheler, Steiner och Tillich försöker utforska andebegreppet. Författarna är Jonna Bornemark, Per Johansson, Gérard Lartaud, Jari Ristiniemi, Hans Ruin och Sven-Olov Wallenstein.

Förståelse av världen och tillvaron

Anden är ett begrepp som är spännande att utforska på samma sätt som andra abstrakta begrepp vi använder i vardagen, som exempelvis tanke. Andebegreppet är idag starkt färgat av det religiösa livet, men så behöver det inte vara. I boken upptäcker man att begreppet kan nyansers på många olika sätt. Ande och andlighet kan vara något som förklarar och fördjupar synen på tillvaron, säger bokens redaktör Paula Hämäläinen Karlström.

Anden som begrepp har hängt ihop med människans föreställningsvärld sedan urminnes tider och representerar något viktigt i människors liv. Det finns många olika sätt att se på detta och vilken betydelse anden eller andligheten har i olika sammanhang. Här är några få lösryckta (och hårt redigerade) axplock av de många aspekter på andebegreppet som berörs i boken:

• Andens varande kan ses som en styrande idé som bottnar i uppfattningen att all filosofi handlar om att spåra det som är gemensamt för människor.

• Andebegreppet kan ha en potential för människor att inifrån sig själva erfara något av det som tidigare varit exklusivt för den religiösa världen. Avhysningen av andebegreppet från den moderna människans liv riskerar osynliggöra en aspekt som säger något viktigt om oss själva.

• Andebegreppet kan användas som en sammansatt och verksam företeelse som möjliggör en förståelse av världen. Anden är då inget bortom världen, utan just den förstådda och begripna världen.

• I begreppet ande kan man ana en bestämning för något varaktigt som lever över tid och som synliggör det tidsligt historiska – som en fråga om det bärande och dess kraft.

• Anden ger utrymme att växa från att främst motsvara en intellektuell förståelse till att även omfatta och vara en praktik och en individuell, religiöst obunden erfarenhet. I praktisk verksamhet kan anden komma till uttryck som en dimension av att vara människa.

• Andebegreppet kan ses som en interaktion i samspel med livet och möjliggör en förståelse av tillvaron från ett mer helhetligt och andligt perspektiv. Anden blir här ett helhetsbegrepp som möjliggör en mänsklig grundhållning kännetecknad av en öppenhet för livets, eller varats djupdimensioner.

• Anden kan också kopplas ihop med begrepp som frihet och ofrihet, medvetenhet och omedvetenhet, där frihet är en förutsättning för medvetenhet, som driver en människas hela livsattityd inifrån.

Paula Hämäläinen Karlström tycker att det saknats bra svenska böcker om de här filosofiska frågorna och att den nya boken delvis fyller den luckan. Boken ges ut av Kosmos förlag och riktar sig till alla som är intresserade av anden som begrepp.

Svenska filosofer utforskar andebegreppet i en nyutgiven bok från Kosmos förlag.
presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson
Right Livelihood-pristagarna 2018: Thelma Aldana (Guatemala), Iván Velásquez (Colombia), Abdullah al-Hamid, Mohammad Fahad al-Qahtani och Waleed Abu al- Khair (Saudiarabien), Yacouba Sawadogo (Burkina Faso) samt Tony Rinaudo (Australien).
25 september, 2018

Modiga och hoppingivande insatser ger alternativa Nobelpriset 2018

Årets Right Livelihood Award, även kallat "det alternativa Nobelpriset", delas ut för modiga och innovativa insatser mot korruption i Guatemala, för mänskliga rättigheter i Saudiarabien och för ökad bördighet på tidigare ödelagda marker i Afrika. – Pristagarnas banbrytande arbete för demokrati, ansvarsutkrävande och för att återställa skövlade marker skapar hopp och förtjänar att uppmärksammas världen över. I en tid av alarmerande miljöförstöring och bristande politiskt ledarskap visar de att en annan framtid är möjlig, säger Ole von Uexkull, som är chef för Right Livelihood-stiftelsen.…

LÄS MER

Årets Right Livelihood Award, även kallat ”det alternativa Nobelpriset”, delas ut för modiga och innovativa insatser mot korruption i Guatemala, för mänskliga rättigheter i Saudiarabien och för ökad bördighet på tidigare ödelagda marker i Afrika.
– Pristagarnas banbrytande arbete för demokrati, ansvarsutkrävande och för att återställa skövlade marker skapar hopp och förtjänar att uppmärksammas världen över. I en tid av alarmerande miljöförstöring och bristande politiskt ledarskap visar de att en annan framtid är möjlig, säger Ole von Uexkull, som är chef för Right Livelihood-stiftelsen.

Utöver själva priserna lovar stiftelsen alla pristagarna ett livslångt stöd. Man kommer bland annat att göra sitt yttersta för att försvara dem och stärka deras kontakter med andra förändrare runt om i världen, och man kommer även sprida deras idéer via media, universitet och FN.
Att människor och organisationer genom Right Livelihood Award får internationell uppmärksamhet ger ett visst skydd, och det är i många fall viktigt eftersom de inte sällan har mäktiga motståndare. Bland årets pristagare sitter exempelvis tre personer i fängelse i Saudiarabien.
Själva prisutdelningen sker i Stockholm den 23 november i år. Då ska de flesta av årets pristagare vara på plats, utom de som stoppas av utreseförbud eller annat, vilket inte är helt ovanligt. I samband med prisutdelningen hålls också ett seminarium med pristagarna i Stockholm och därefter även en rad möten med makthavare i Europa.

Banbrytande arbete som gör stor skillnad

I år är det sju personer som får The Right Livelihood Award för att de enligt den internationella prisjuryn arbetar på ett visionärt och föredömligt sätt för att lösa globala problem. Syftet med priset är just att hedra och stötta modiga människor och organisationer som gör sådana insatser.

Thelma Aldana (Guatemala) och Iván Velásquez (Colombia) får årets hederspris “för deras innovativa arbete med att avslöja maktmissbruk och väcka åtal mot korruption, vilket ökat förtroendet för offentliga institutioner”. De har spelat avgörande roller i en av världens mest framgångsrika anti-korruptionsinsatser i Guatemala. De har drivit arbetet med att bekämpa de djupt rotade kriminella nätverk och den korruption som plågat landet under decennier.
Arbetet har bland annat skett genom ett unikt samarbete mellan den nationella åklagarmyndigheten och en internationell FN-kommission – en modell som blivit en förebild för andra länder med liknande problem. Aldanas och Velásquez arbete har resulterat i ett flertal känsliga brottsutredningar på hög nivå, med åtal och arresteringar ända upp på presidentnivå. De har mötts av mycket motstånd och tagit stora personliga risker. Deras insatser har hittills resulterat i att mer än 60 olika kriminella nätverk identifierats, över 300 fällande domar avkunnats och 34 förslag till reformer av rättssystemet lämnats in.

Fängslade pristagare

Tre priser på 1 miljon kronor vardera går till personer som gjort viktiga insatser i Saudiarabien och Afrika.

Människorättsförsvararna Abdullah al-Hamid, Mohammad Fahad al-Qahtani och Waleed Abu al- Khair (Saudiarabien) delar ett pris “för sina visionära och modiga ansträngningar för att reformera det totalitära politiska systemet i Saudiarabien, med utgångspunkt i universella mänskliga rättigheter”.  De har envist arbetat för att reformera ett land där kungafamiljen har ett oinskränkt maktmonopol. De tre pristagarna har med fredliga medel utmanat det auktoritära systemet och verkat för mänskliga rättigheter samt etablerandet av en konstitutionell monarki. al-Hamid, al-Qahtani och Abu al-Khair kräver maktdelning och jämlikhet för alla, inklusive avskaffandet av det manliga förmyndarskapet som berövar kvinnor deras mest grundläggande rättigheter. Till följd av deras modiga kamp för ett mer pluralistiskt och demokratiskt samhälle har de tre pristagarna dömts till fängelsestraff på mellan 10 och 15 år. Idag sitter alla tre fängslade.

Pris till ”mannen som stoppade öknen”

Lantbrukaren Yacouba Sawadogo (Burkina Faso) får priset “för att han förvandlar karga landskap till skog och visar hur lantbrukare kan göra jorden bördig genom att använda lokalbefolkningens kunskaper på ett innovativt sätt.”  Han är känd som “mannen som stoppade öknen” och har genom en speciell metod mycket framgångsrikt drivit upp skog på mark som tidigare varit ofruktbar och övergiven. Metoden, som han löpande förbättrat, bygger på experiment med traditionella planteringshål för jord, vatten och biomassa. Sawadogo har alltid delat med sig av sina kunskaper, tagit emot tusentals besökare och gett kurser till andra lantbrukare. Det har lett till att tusentals hektar av tidigare obrukbar mark nu grönskar i Burkina Faso och Niger. Det här har ofta resulterat i ökad matsäkerhet eftersom metoden hjälper till att binda regnvatten i marken och förbättrar jordens bördighet. Bönderna kan odla grödor även under år av torka, träden ger också inkomstmöjligheter och fattigdomen minskar.

Får torrmarker att grönska

Agronomen Tony Rinaudo (Australien) får priset “för att han i stor skala visar hur torrmarker kan fås att grönska med minimala resurser, vilket förbättrar livsvillkoren för miljontals människor”. Han är sedan decennier tillbaka bosatt och verksam i Afrika. Där har han utvecklat en lösning för att möta den extrema avskogningen och ökenspridningen i Sahel-regionen. Genom hans enkla åtgärder kan lantbrukare skydda lokal växtlighet och få den att återhämta sig, vilket har förbättrat levnadsvillkoren för miljontals människor. Teknik går ut på att driva upp träd från redan existerande rotsystem. Att förändra attityder är nyckeln till Rinaudos framgångsrika arbete. Med hans metoder har lantbrukare lyckats återställa 50 000 kvadratkilometer land med över 200 miljoner träd, enbart i Niger. Potentialen är enorm. Man skulle kunna få ödelagda torrområden motsvarande Indiens storlek att frodas.

 

 

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

28 augusti, 2018

Snart riksdagsval: Vilka partier har bäst hållbarhetsplan?

Nu är det knappt två veckor kvar till riksdagsvalet och debatterna går heta. En av Ytterjärna Forums återkommande frågor är hållbarhet och politikerna pratar gärna vitt och brett om just det – men vilka har den bästa planen enligt hållbarhetsexperterna? …

LÄS MER

Nu är det knappt två veckor kvar till riksdagsvalet och debatterna går heta. En av Ytterjärna Forums återkommande frågor är hållbarhet och politikerna pratar gärna vitt och brett om just det – men vilka har den bästa planen enligt hållbarhetsexperterna?

För den enskilda personen kan det vara svårt att sortera i politikernas anklagelser gentemot varandra och egna faktiska förslag. Aktuell Hållbarhet har tillsammans med Dagens Industri därför undersökt de politiska partiernas åtgärder gällande hållbarhet inför riksdagsvalet. De har bett partierna att rada upp sina tre främsta åtgärder inom ett antal hållbarhetsfrågor.

Miljöpartiet och Centerpartiet hamnar högst upp på experternas lista, när det gäller bäst hållbarhetsplan. Aktuell Hållbarhet skriver vidare:

”Att Moderaterna med knapp marginal föreslår mer konkreta och genomförbara åtgärder än Socialdemokraterna är desto mer intressant med den rödgröna regeringens mandatperiod som bakgrund. Har Moderaterna, som traditionellt legat lågt i miljöfrågor, fått upp ögonen eller har Socialdemokraterna tappat gnistan efter interna brottningsmatcher med Miljöpartiet?”

Skillnaden mellan bästa och sämsta parti är inte alltför stort, undantaget Sverigedemokraterna vars hållbarhetspolitik bedöms vara väldigt passiv. Partiernas förslag om hur de vill minska transporternas miljöpåverkan bedöms som mest genomtänkta. De områden som innehåller minst konkreta åtgärder handlar om hur näringslivet ska förändras till hållbara affärsmodeller och hur man bättre ska skydda mänskliga rättigheter i andra länder där svenska företag är verksamma.

Här kan du läsa hela artikeln och få veta mer om hur respektive parti vill lösa hållbarhetsutmaningarna.


26 juli, 2018

Findhorn – ekobyn där inre utveckling är viktigare än prestationer

Det pratas ofta om psykisk ohälsa idag, något som allt fler lider av i dagens prestationsfokuserade samhälle. Findhorn är en by i Skottland som samlat människor som valt att fokusera på inre utveckling och livskvalitet. Här berättar vi om en annorlunda plats i ett omgivande samhälle där allt tycks snurra fortare och fortare. …

LÄS MER

Det pratas ofta om psykisk ohälsa idag, något som allt fler lider av i dagens prestationsfokuserade samhälle. Findhorn är en by i Skottland som samlat människor som valt att fokusera på inre utveckling och livskvalitet. Här berättar vi om en annorlunda plats i ett omgivande samhälle där allt tycks snurra fortare och fortare.

Allt började för femtiofem år sedan då några eldsjälar startade det som skulle komma att bli Findhorn. Idag, en internationell samlingspunkt för människor från hela världen. Byn har femhundra invånare men hit kommer tusentals besökare varje år för att se hur det är att leva i ett sammanhang där ekologisk hållbarhet och inre utveckling fått stå i centrum.

– Vi försöker få in ett helhetstänkande i allt vi gör. Vi strävar efter att skapa en plats som välkomnar varje människas fysiska, emotionella, mentala, energimässiga och andliga aspekter. Vi vet att det här sättet att tänka gör det möjligt för oss att nå vår högsta potential. Genom att lyssna inåt, skapa i samförstånd med naturen och engagera oss kärleksfullt i vårt arbete skapar vi vår optimala vision för livet i den annars så praktiska verkligheten, berättar Janet Limb som jobbar med PR på Findhorn Foundation.

Varje morgon och kväll samlas man i Findhorn för gemensam meditation. Däremellan pågår arbete i trädgården eller köket, gemensamma måltider och på kvällen sker inte sällan kvällsaktiviteter som till exempel dans, diskussionsgrupper eller evenemang i det egna konstcentret Universal Hall.

– Det är alltid något på gång i Findhorn. Vi har ett aktivt program med workshops och retreats under hela året där vi erbjuder ett stort antal aktiviteter som kretsar kring ämnen som till exempel andligt sökande, mysticism och självutveckling. Vi anordnar även onlineevent, där man kan livestreama våra konferenser och utvalda evenemang, berättar Janet vidare.

Sedan 1997 är Findhorn Foundation godkänd som en officiell samarbetspartner till Förenta Nationerna (FN) och har sedan dess genomfört en rad samarbetsprojekt tillsammans. Verksamheten bedriver även ett internationellt center för hållbarhet – ett socialt laboratorium som utvecklar nya projekt och idéer för att uppmana professionella och innovativa organisationer att utvecklas och röra sig mot en hållbar ekonomi.

Svenskar i Findhorn

En av de svenskar som bor på platsen är Gabrielle Buist. Hennes föräldrar möttes i Findhorn i mitten av 70-talet, och det är även här Gabriella till största delen har växt upp. Efter ett antal år i både Stockholm och London bestämde hon sig som vuxen att flytta tillbaka.

– Jag längtade efter en plats där jag kunde göra en unik skillnad i världen. Så jag flyttade tillbaka till Findhorn och startade ett nytt liv här. Idag jobbar jag på en avdelning som heter Building Bridges, där vi försöker nå ut till grupper som inte skulle hitta oss på egen hand men som vi tror skulle trivas. Det kan handla om företag eller hjälporganisationer som vill komma för specifika samtal, utsatta unga människor eller vuxna med inlärningssvårigheter som kommer för att knyta band med platsen och de vänliga människorna här, berättar Gabriella Buist.

Även svensken Göran Wiklund bor i Findhorn. Göran började jobba som konsult inom klimatstrategi på 80-talet. Idag jobbar han tillsammans med en av de ledande konsultfirmorna när det kommer till miljömässig hållbarhet. Han delar sin tid mellan Stockholm och Findhorn.

– Jag kom hit för att lära mig mer om mig själv. Jag gick på Experience Week och något som heter Group Consciousness Training. Min före detta affärspartner och jag deltog i en affärsfokuserade konferenser här och i samband med det träffade jag min blivande fru. Jag jobbar idag bland annat med ett projekt där jag mäter koldioxidutsläppen från ekobyn Findhorn. Genom att se hur vi påverkar miljön kan vi göra något åt det, säger Göran.


28 juni, 2018

Skolelever bygger insektshotell

Naturskyddsföreningen lanserade nyligen en kampanj där man uppmuntrar till att bli "bi-vänlig". Det handlar kort och gott om att våra vildbin håller på att dö ut och att ett sätt för allmänheten att kunna vara med och bidra till en förändring är att bygga egna bihotell. På waldorfskolan Örjanskolan i Ytterjärna ligger man redan steget före. Under våren har eleverna varit med och tillsammans byggt ett hotell för insekter och bin.…

LÄS MER

Naturskyddsföreningen lanserade nyligen en kampanj där man uppmuntrar till att bli ”bi-vänlig”. Det handlar kort och gott om att våra vildbin håller på att dö ut och att ett sätt för allmänheten att kunna vara med och bidra till en förändring är att bygga egna bihotell. På waldorfskolan Örjanskolan i Ytterjärna ligger man redan steget före. Under våren har eleverna varit med och tillsammans byggt ett hotell för insekter och bin.

Solitärbin gillar att lägga ägg i håligheter, antingen i marken eller i till exempel en stubbe. En favorit är hallon- eller fläderstänglar eftersom de har en porös märg. Det räcker med någon decimeter av stänglarna. Här staplar eleverna dem på hög för att skapa så många sviter som möjligt för bina att bosätta sig i.

"Att bygga ett vildbihotell är enkelt och det kräver inget underhåll när det väl är uppe men kan, trots den lilla ansträngningen, rädda våra bin. Och därmed vår mat."

Ett annat sätt att skapa håligheter för insekterna att lägga sina ägg i är att borra hål i en trädstubbe. Sedan är det bara att invänta hotellgästerna. Vem tror ni checkar in först?

Erik Olsson
Fotograf
Illustration: Anna Gran.
21 juni, 2018

Ull, Lana

Efter att ha närmat oss textilfibrerna lin och hampa kommer vi till min hjärtesak ull. Ull som på latin betyder glans och härlighet, som i historien betytt värme och överlevnad och som för framtiden måste betyda möjlighet, autenticitet, lokal näring och mycket mer.…

LÄS MER

Efter att ha närmat oss textilfibrerna lin och hampa kommer vi till min hjärtesak ull. Ull som på latin betyder glans och härlighet, som i historien betytt värme och överlevnad och som för framtiden måste betyda möjlighet, autenticitet, lokal näring och mycket mer.

För mig betyder ull en utmaning för mina händer. Ser jag på dem är de inget mer än ett par händer, men använder jag dem förvandlar de det de håller i efter min vilja i bästa fall. Att grå och otämjd ull kan bli till något användbart och skönt är handens och hjärtats glädje.

Konsthantverkare och textilindustri har från varsitt håll börjat få upp ögonen för ullens värdefulla egenskaper. Den formbara, värmeskapande, fukttåliga, äggvitelena ullen är inte alls den stickiga gamla tröjan eller sura sockan vi trodde, nej, den är intelligent protein precis som vi i skinnet och behöver omsorg som den. Huden och ullfibern är ljusgenomsläpplig och höljs av skyddande fett.

Ull skall luftas och skakas, tvättas med milt schampo, helst bara punkttvättas och sträckas, användas och vårdas, då håller den länge, både tröjan och artefakten. Så till det allra bästa; efter slutfört ändamål låter ullen sig utan alltför stort motstånd bli till jord igen!

Våra nordiska får skiljer sig från europeiska och övriga får av den intressanta anledningen att de har en helt skild utvecklingshistoria. För 9000 år sedan vandrade urfåren som var släkt med mufflon, från Irak i två riktningar, mot Europa och upp till England gick den ena riktningen medan den andra spred sig upp längs floden Volga mot Norden. På vägen korsades fåren med mufflon. Detta är förklaringen till de grova fibrer vi finner hos Gute, Gotland, Spelsau, Rya och andra nordiska lantraser. För att stå emot det kalla klimatet har fåren utvecklat en mjuk fin underull.

Att ta tillvara ullens olika kvaliteter för olika ändamål är kultur. Den kulturen är vårt arv som bestod av att spinna, väva, sticka, tova och valka grova filtstövlar, bonader och plädar eller följsamma dräkter med broderier och färggranna band. Textila föremål var en stolthet att bära, visade på en tillhörighet till ett lokalt område, de lappades och lagades, byttes och ärvdes tills de blev trasmattor eller stoppningsmaterial.

Idag har vi främst får för bete och kött, vi kastar, gräver ner eller bränner det mesta av ullen medan vi importerar lika mycket ull från utlandet. Problemet är att vi inte har något system för att ta tillvara ullen. I grannlandet Norge finns det uppsamlingsstationer som sorterar och sänder ull till England för tvätt. Sverige har ett uppdrag på ullfronten!

Låt oss se på några teman som inkluderar ull idag.

KRUS är ett av SIFOs forskningsprojekt i Norge. Nu i vår i nordhordland arrangerades en internationell konferens Varme Tråder – klär og landskap, där lyftes värden av lokalproducerad ull. En av forskarna i Krus, Kate Fletcher, professor vid Centre for Sustainable Fashion, University of the Arts London, talade om hållbarhet och mode. ”Att se allt i ett holistiskt perspektiv innanför ett lokalt område, ger oändligt bättre förståelse, ägarskap och kunskap än den globala, kommersiella mode-och textilindustrin bjuder oss.”

Det talades om hur globaliseringen ändrat vårt förhållande till vår plats och hur den lokala näringen tar oss närmare platsen vi lever i på jorden. Att vi behöver bygga förhållanden mellan oss och området vi lever i. Lokalt visa vad ett landskap har att erbjuda. Att se var man är i en mindre skala. Något som inte är korrumperat genom kapitalism. Rebecca Burgess tog upp hur får kan bidra till landskapsvård, biologisk mångfald och en positiv effekt på ekosystemet. Lokalt producerat mode har potential att bli en trend som kan växa sig lika stark som Lokal-mat.

Så vill jag gärna även nämna Makerrörelsen som kommer från USA. Den gör det själv-våg som fått störst uppmärksamhet de senaste åren. Människor går samman och tillverkar själva saker man behöver i liten skala. Allt från smycken till hemmagjorda robotar, mjukisdjur och programmering. Material och kunskaper delas och idén är att minska behovet av dagens tillverkningsindustri. Detta fenomen är ett exempel på det participatoriska eventet där man möts kring ett material och händelsen försiggår här och nu.

Tovning är ett hantverksområde som engagerar världen över men för inte länge sedan var den en ”vit fläck på kartan”. Det började med Katarina Ågrens efterforskningar i Västerbotten och hennes handbok i tovning som kom ut 1976 och översattes till finska och holländska. Tovningsvågen spred sig både öst och väst och nåltovning och nunotovning utvecklades. Tekniken som bygger på ullkännedom och filtning ger stort utrymme för personligt konstnärligt uttryck. Detta är anledningen till att den ständigt utvecklas och finner nya användningsområden anpassade till dagens behov.

Tovningens framtid är från och med nu och framöver. I vår historia kan vi se den 10.000 år bakåt och i vår framtid vill vi se den 10.000 år framåt, skrev Gunilla Paetau Sjöberg i ett brev till deltagarna på IFA, International feltmakers association.

Bortglömd blev ullen när bomull och fossila oljefibrer tog vid. Mödosamt är det att återerövra gammal kunskap och utveckla den så att den passar in i vårt moderna samhälle. Men att upprätthålla kunskapsarvet och tänka förnyelsebarhet är en folkrörelse idag.

–Av den rätta vita ullen, ett gammalt bondeuttryck antyder något av det som ej blivit nedskrivet av kunskap om material och teknik som är avgörande för en god kvalitet ämnad föremålet. Samtidigt beskriver talesättet en egenskap som kan tolkas som det individuella ansvarstagandet gentemot omvärlden.

Som Märta Måås-Fjetterström sade till sina vävarelever: Ni skall vara modiga!

Text: Red./Anna Gran
19 juni, 2018

Hållbara banker prioriterar utveckling före maximal vinst till ägarna

Den internationella rörelsen av hållbara banker växer stadigt. En sådan bank håller sig inom planetens och människors gränser, inte bara i ord utan framför allt i handling, säger Kristoffer Lüthi, som är vice vd på Ekobanken. …

LÄS MER

Den internationella rörelsen av hållbara banker växer stadigt. En sådan bank håller sig inom planetens och människors gränser, inte bara i ord utan framför allt i handling, säger Kristoffer Lüthi, som är vice vd på Ekobanken.

41 miljoner kunder

De hållbara bankerna, som även kallas sociala banker eller värderingsbaserade banker, är internationellt inte någon liten företeelse. Det finns ett nätverk av sådana banker – Global Alliance for Banking on Values (GABV) – med över 50 medlemsbanker över hela världen som arbetar enligt ett antal vägledande principer. Tillsammans har de 41 miljoner kunder och 48.000 medarbetare.

De här bankerna står visserligen för en ganska liten del av den totala finansmarknaden, men det är också en rörelse som sedan många år tillbaka växer. Exempelvis den svenska Ekobanken, som är medlem i GABV, har haft en oavbruten tillväxt ända sedan starten för 20 år sedan. Förra året ökade bankens inlåning med 15 procent och utlåningen, som bara går till hållbara verksamheter och projekt, ökade med 20 procent. Det finns ett ökande intresse för banker som i första hand vill bidra till en hållbar utveckling.

Fokus på people, planet and prosperity

Många verksamheter, inklusive banker, pratar idag om balansen mellan people, planet and profit. Men den konkreta handlingen och vad man faktiskt gör släpar ofta efter betänkligt.

– Inom banknätverket GABV talar man istället om people, planet and prosperity. Redan där markerar man att våra verksamheter handlar mer om utveckling, säger Kristoffer Lüthi.

De hållbara bankerna inom GABV är inte i första hand vinstsyftande. Men man kan fråga sig om inte även en vinstsyftande bank kan vara hållbar. Enligt Kristoffer Lüthi handlar detta om vilken kultur man arbetar utifrån och sprider. Han menar att en bank som är fast vid att man ska leverera maximal avkastning till ägarna har svårt att göra avvägningarna mellan people, planet och prosperity. Att ha hållbarhet som kärna i sin verksamhetskultur är svårt att kopiera.

Vad är det egentligen en bank behöver ta ställning till för att bli verkligt hållbar?

– Man måste ta ställning till flera variabler än enbart maximering av den finansiella avkastningen. Planeten har sina gränser och även mänskligheten har gränser när det gäller exempelvis levnadsförhållanden. En hållbar bank rör sig inom planetens och mänsklighetens gränser. Det är den stora skillnaden. Det här styr vad bankerna finansierar och lånar ut pengar till, vilket får verkliga konsekvenser för om världen utvecklas på ett hållbart sätt eller inte, säger Kristoffer Lüthi.

Det är möjligt att driva banker på ett hållbart sätt. Det visar Ekobanken och de övriga värderingsbaserade bankerna världen över, som fokuserar på den reala ekonomin snarare än den finansiella. Enligt en studie gjord av GABV har det dessutom visat sig att sådana banker har bättre och mer stabil avkastning än de största bankerna i världen. Läs mer om det i en tidigare artikel på Ytterjärna Forum.

Hållbarhetsmålen kräver kulturförändring

Idag finns FNs hållbarhetsmål på nästan allas läppar. De värderingsbaserade bankernas verksamheter stöder överlag flera av de målen. På Ekobanken har man länge haft en för Sverige unikt transparent redovisning av vad banken lånar ut pengarna till. Nu har man i den redovisningen även lagt till vilka av FNs hållbarhetsmål respektive utlåningsområde bidrar till. Man kan tycka att alla banker borde göra FNs hållbarhetsmål till policy och ställa matchande hållbarhetskrav på sina låntagare.

– Det tror jag kräver att de stora bankerna ändrar sin kultur ganska radikalt, och det är betydligt svårare än att prata om de globala hållbarhetsmålen och cirkulär ekonomi etc. I slutänden handlar det om hur man faktiskt översätter detta i verkliga krav för att ge lån och finansiering, säger Kristoffer Lüthi.

Han tycker det är bra att storbankerna gör vissa saker i rätt riktning, även om Ekobanken ligger långt före. Exempelvis har SEB lanserat en bolånerabatt om bostadens energideklaration uppfyller vissa krav. Det har Ekobanken haft länge och här tittar man betydligt bredare på flera andra aspekter som byggmaterial, ventilation, grad av hållbar innovation, bostadens storlek etc.

Att vara en hållbar bank handlar inte minst om att ha kunskaper om och förstå hållbara branscher och verksamheter som man ska låna pengar till. Ekobanken är, enligt Kristoffer Lüthi, exempelvis bra på hållbara byggprojekt, förnybar energi och idéburen omsorg och skola. På privatsidan handlar det ofta om att förstå och stötta kunder som är intresserade av att förändra livet i hållbar riktning, exempelvis genom boendet. Det blir en relation.

– Vi säljer inte bolån på burk eller standardprodukter. Vi jobbar med människor, och eftersom de är olika måste också finansieringslösningarna se olika ut, säger Kristoffer Lüthi.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

14 juni, 2018

Konsten att leva utan plast i en månad

Att plast är ett hot mot klimatet råder det inget tvivel om, inte heller att vi är omgivna av plast i vardagen. Frågan är om det ens går att som medveten konsument fly från plasten? Vi har pratat med Alejandra Cerda som bloggar om bl a ekologisk hudvård. Hon har provat att leva en månad utan plast. …

LÄS MER

Att plast är ett hot mot klimatet råder det inget tvivel om, inte heller att vi är omgivna av plast i vardagen. Frågan är om det ens går att som medveten konsument fly från plasten? Vi har pratat med Alejandra Cerda som bloggar om bl a ekologisk hudvård. Hon har provat att leva en månad utan plast.

– Mitt intresse för att leva hållbart började i ekologisk hudvård, men sedan förstod jag hur det ena hänger ihop med det andra. Hur mina klädval hänger ihop med kvinnors arbetsvillkor, hur vårt västerländska flygande hänger ihop med naturkatastrofer, hur vår överdrivna konsumtion drabbar de som fötts med sämre förutsättningar, säger Alejandra.

I grunden handlar det om att hon vill försöka leva som hon lär. Hon vill leva ett liv som tar hänsyn till fler än henne själv och gör det utifrån den kunskap hon har. I bagaget har Alejandra en examen i socialantropologi och driver bloggen Jandi Heart Eco. Hon är stockholmare men har nyligen flyttat till Göteborg och utforskar stadens hållbara alternativ. Hon vill påminna folk om att små förändringar hos den enskilda individen kan göra stor skillnad för klimatet.

– Jag har användning för mitt antropologiska perspektiv när jag reflekterar kring konsumtion, hållbarhet och jämlikhetsfrågor. Jag vet att många känner en maktlöshet och jag blir arg när jag tänker på hur mycket statligt ansvar som läggs på individen när det kommer till klimatförändringar. Vi lever i ett extremt individualistiskt och nyliberalt samhälle. Men jag vet också efter att ha läst på om detta att vissa saker kan vi enskilda göra som påverkar väldigt mycket i relation till den lilla insatsen vi lägger. Och eftersom politiken är känslig för vad folket vill är det en god idé att påverka med de medel vi har. Användningen av plast är ett sådant exempel.

”Vi använder plast varje dag i våra vardagssysslor”

”Plastbanta” är ett ord som synts här och var under de senaste åren. Det innebär att försöka banta sitt hem och sitt liv på plast i görligaste mån. Att byta ut matlådorna i plast mot sådana i glas. Att se över hur man förpackar sin mat och vad man rör om med i stekpannan. Alejandra bestämde sig att ta det steget längre och leva en månad i princip helt utan plast.

– Jag ville undersöka och uppmärksamma hur väldigt mycket plast vi faktiskt använder varje dag i våra vardagssysslor, alltifrån tandborstning till matinköp. Men utmaningen gick också ut på att undersöka vilka alternativ som finns. Plasttillverkningen har ökat enormt och den mesta plasten kommer från icke-förnyelsebara källor. Då känns det ju bara dumt att fortsätta använda så mycket plast när det finns andra sätt, säger hon.

Alejandra märkte under sin plastfria månad att det var svårare än hon trott att befria sig från plasten. Det kräver en del planering. Till exempel har hon inte kunnat gå och köpa take away eller snacks hur som helst utan behövt tänka på att ta med matlåda och lite mellanmål hemifrån.

– Min största insikt är nog mest att jag häpnar över hur enormt mycket plast som används hela tiden överallt i hemmet, och hur lätt det är att strunta i att återvinna små förpackningar. Men jag har också märkt att man sparar pengar och att det går ganska snabbt att anpassa sig till något nytt, berättar hon.

Nu vill Alejandra få fler att plastbanta

Nu är månaden över men planen är att försöka leva så plastfritt som möjligt även i framtiden. Och den plast hon är tvungen att använda ska Alejandra återvinna i högre utsträckning än hon redan gör. Trots utmaningen vill hon uppmana fler att göra samma sak.

– Det är jobbigt i några dagar för du tvingas tänka om, men du sparar faktiskt även pengar på att inte köpa take away-latte, nötter i småförpackningar, läsk istället för att ha med en vattenflaska osv. Men börja med de små grejerna och var inte orolig för att framstå som konstig. Det är okej att ha med egna bestick eller kaffe.

Avslutningsvis vill Alejandra uppmana folk att vara snälla aktivister och inte döma andra som inte kan göra lika gott som de kan.
– De allra flesta gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar. Använd kritiken till att sparka uppåt! säger hon bestämt.

Vill du läsa mer om Alejandras försök att leva hållbart? Här är hennes blogg, här finns Youtube-kanalen och här kan du följa henne på Instagram.