8 maj, 2015

Systemfel i jordbruket ger näringsfattigare mat

Spannmål som idag inte ens duger som djurforder och morötter som bara innehåller en fjärdedel av en viktig mineral jämfört med för några decennier sedan. Mängden näringsämnen i många av våra matråvaror har minskat betydligt. Vad är det som hänt? Och vad kan man göra åt saken?…

LÄS MER

Spannmål som idag inte ens duger som djurforder och morötter som bara innehåller en fjärdedel av en viktig mineral jämfört med för några decennier sedan. Mängden näringsämnen i många av våra matråvaror har minskat betydligt. Vad är det som hänt? Och vad kan man göra åt saken?

En viktig orsak till det minskade näringsinnehållet är att det konventionella industrijordbruket länge varit alltför ensidigt inriktat på kortsiktig maximering av skördarna, medan odlingsjordarna utarmas alltmer. Det finns idag en viss enighet om detta. Men att åtgärda detta systemfel är en hetare potatis.

Det finns en rad studier som visar stora minskningar av näringsämnen i maten och att detta har pågått under lång tid. Det gäller både spannmål, frukt och grönsaker. En allvarlig följd av detta är att människor måste äta mer mat för att få i sig de näringsämnen kroppen behöver, vilket bland annat bidrar till ökad fetma.

Behövs mer kretslopp av viktiga näringsämnen

Med ekologiska, markvårdande kretsloppsjordbruk skulle vi inte ha problem med näringsfattiga matråvaror. Genom att ha både växtodling med en god växtföljd och en djurhållning som motsvarar den egna foderproduktionen får man här ett naturligt kretslopp av alla viktiga näringsämnen. Men i de specialiserade konventionella spannmålsjordbruk som dominerar idag för man kontinuerligt bort stora mängder näringsämnen från markerna, i form av foder till specialiserade djurgårdar där ett stort överskott av näringsämnen istället hamnar i sjöar och hav. En del av spannmålsjordbrukens näringsförlust kompenserar man med energikrävande och klimatpåverkande konstgödsel. Detta istället för att hålla jorden naturligt bördig och rik på allsidigt växtnäring med hjälp av den djurgödsel som finns inom lantbruket och med verkligt markvårdande växtföljder (med bland annat djuprotad flerårig baljväxtvallodling).

Konstgödsel kompenserar för förlusten av så kallade makronäringsämnen, som kväve, fosfor och kalium. Men det finns många andra helt livsnödvändiga mikronäringsämnen som gradvis försvinner från konventionella odlingsmarker, och som är mycket viktiga för människans kroppsfunktioner och hälsa. Exempelvis järn zink, koppar och molybden.

– Vi ser att minskningen av dessa viktiga näringsämnen beror på det konventionella odlingssättet, säger Artur Granstedt, som är docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk samt koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

Resultat från långliggande jämförande odlingssystemförsök i Skåne har visat att halterna av viktiga mineralämnen är mellan 15 och 50 procent högre i brödsäd från kretsloppsbaserad naturligt gödslad odling, jämfört med konventionell. Samtidigt var halterna av skadliga tungmetaller lägre.

– Dessutom gav den ekologiska kretsloppsodlingen högre halter av essentiella aminosyror och därmed mer högvärdigt protein. Aminosyrorna är livsnödvändiga men nämns inte så mycket i debatten, och proteinsammansättningen är ofta undervärderad.

– I andra studier har det också visat sig att ekologisk odling gett betydligt mer antioxidanter. Det är olika former av vitaminer som är viktiga för människors hälsa och motståndskraft mot sjukdom. Näringsriktig mat handlar inte bara om näringsvärden i sig utan också om att främja hälsa.

I frukt och grönt har internationell forskning visat betydande minskningar av bland annat järn, kalcium, magnesium och c-vitamin under loppet av några decennier. Det finns uppgifter om att man idag exempelvis måste äta fyra morötter för att få i sig den mängd magnesium som fanns i en enda morot på 1940-talet.

Hållbara system med högre biologisk aktivitet i odlingsmarkerna

För några år sedan varnade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet om att halterna av bland annat järn och koppar i svenskt vete från konventionella konstgödslade åkerjordar är så låga att spannmålet inte ens duger som djurfoder, utan att berikas. Det sker en urlakning av odlingsjordarna som också lett till att skördar har stagnerat. Intressant är att de här varningarna har lyfts fram av forskare som kan betecknas som eko-motståndare. Som lösning har de föreslagit att odlingsjorden ska berikas med näringsämnen som fattas. Alltså, ännu mer industriellt framställd gödning, istället för att göra något åt det konventionella jordbrukets uppenbara systemfel, som både har skapat problemet med låga näringsvärden och kraftigt bidrar till klimatbelastningen och övergödningen av Östersjön.

– Det som behövs är att vi tillämpar hållbara system inom lantbruket, och inte bara kortsiktigt och fläckvis försöker täppa till de hål och brister som ett ohållbart system ger, menar Artur Granstedt.

– Det här handlar i grunden om att bevara och även öka odlingsmarkernas bördighetsegenskaper på ett naturligt sätt. Det gör man bäst genom ekologiska kretslopp där växtnäringen, via djurgödsel från en anpassad djurhållning, återförs till marken samt genom balanserade växtföljder med humusuppbyggande flerårig vallodling på åtminstone en tredjedel av arealen.

Bördigheten och tillgången på mineralämnen har direkt att göra med hur mycket biologisk aktivitet det finns i jorden. I ekologiska kretsloppsjordbruk finns betydligt mer biologisk aktivitet än i konventionella jordbruk. Upprepade fältförsök visar exempelvis att mängden daggmaskar är dubbelt så stor i ekologiskt kretsloppsjordbruk jämfört med konventionellt. Daggmask har en viktig roll i att få loss växtnäringsämnena i mineralpartiklarna och är en viktig indikator på biologisk aktivitet, som även omfattar en rad andra organismer i marken. Lantbrukare som lägger om till ekologiskt kretsloppsjordbruk utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel vittnar ofta om att man även ovan mark ser tecken på odlingsjordens ökade biologiska aktivitet, exempelvis i form av fler måsar, fjärilar och spindlar.

– Har man en balanserad växtföljd och hög biologisk aktivitet i marken får man också ett odlingssystem som klarar skadeinsekter och sjukdomar utan att använda kemiska bekämpningsmedel. Det är väl belagt i forskningen. Detta skyddar både miljön och konsumenterna, säger Artur Granstedt.
Illustration: Anna Gran


6 maj, 2015

Biodynamiska Demeter får hederspris av Whole Foods Market

Varje år hedrar det amerikanska livsmedelsföretaget Whole Foods Market några av sina tiotusentals återförsäljare för extra bra samarbete. För två veckor sedan premierades den biodynamiska organisationen Demeter i ”2014 Supplier Award”.…

LÄS MER

Varje år hedrar det amerikanska livsmedelsföretaget Whole Foods Market några av sina tiotusentals återförsäljare för extra bra samarbete. För två veckor sedan premierades den biodynamiska organisationen Demeter i ”2014 Supplier Award”.

– Med utmärkelserna vill vi hedra partners som inte bara exemplifierar våra kärnvärden, utan som också visar på ett genuint engagemang inför att växa tillsammans med Whole Foods Market, säger Edmund LaMacchia, vice-ordförande för upphandlingar globalt, i ett pressmeddelande.

Whole Food Market är USA:s största livsmedelsbutikskedja som har ett helhetsfokus på hälsosam och ekologisk mat. En av deras återförsäljare är Demeter som är ett internationellt nätverk av kontrollorganisationer för biodynamisk odling och dess produkter. Priset gick till Demeters representant i USA. I Sverige är inte Demeter lika stort och det säljs framför allt av Biodynamiska Produkter.

På Saltå Kvarn har man tagit fram ett poängsystem som premierar producenter som tar extra miljöåtgärder utöver det som ingår i kravet på ett ekologiskt jordbruk. En Demetermärkt gård står högt upp på poänglistan.

– Vi kombinerar det bästa ur biodynamiskt och ekologiskt jordbruk, och vi uppmuntrar gårdarna på ett konstruktivt sätt att göra ännu mer inom högaktuella miljöområden, säger Saltå Kvarns VD Johan Ununger i ett pressmeddelande.

Vi på Ytterjärna Forum undrar när en liknande livsmedelsbutikskedja som Whole Foods Market för första gången ser svenskt ljus?


Nytt mejeri i Järna
4 maj, 2015

”Den himmelska filen” – nytt mejeri i Järna till hösten

21 mars 2013 tände tre personer eld på Nibble Gårds ladugård och 73 mjölkkor och kalvar brann inne. På gården hade även Järna Mejeri sin verksamhet och ostlager som också totalförstördes. Under drygt två år har arbetet med att bygga en ny ladugård och mejeri pågått – till hösten slår mejeriet upp dörrarna.…

LÄS MER

21 mars 2013 tände tre personer eld på Nibble Gårds ladugård och 73 mjölkkor och kalvar brann inne. På gården hade även Järna Mejeri sin verksamhet och ostlager som också totalförstördes. Under drygt två år har arbetet med att bygga en ny ladugård och mejeri pågått – till hösten slår mejeriet upp dörrarna.

Det nya mejeriet kommer att bli ett större mejeri som kan ta emot mjölk från både Nibble och Yttereneby gård – med en målsättning om ett framtida samarbete med fler biodynamiska gårdar. Platsen för det nya mejeriet blir bredvid Saltå Kvarn och byggnationerna är redan igång.

– Vi har anlitat en dansk mejeriexpert som kommer att driva och trimma anläggningen. Han har byggt mejerier över hela världen och är den som hjälper oss att köpa in utrustningen, berättar Hans Petter Sveen, ordförande i mejeriet.

Sortimentet kommer att bestå av mjölk, fil, yoghurt, smör och olika sorters ostar. Det övergripande målet är att hålla så hög kvalitet som möjligt genom att enbart använda sig av biodynamiska mjölkproducenter.

– Mjölken kommer att behandlas mycket skonsamt och dessutom inte homogeniseras, vilket är den process där man slår sönder fettmolekylerna i mjölken. Vår mjölk ska vara så färsk som möjligt när den når konsumenterna.

Ägare i mejeriet är arrendatorerna från Nibble och Yttereneby, Vidarstiftelsen, East Bay AB och Nibblestiftelsen. Huvuddelen av produkterna kommer att marknadsföras genom Saltå Kvarns varumärke och bli en del av deras sortiment.

– Det passar bra eftersom Sveriges konsumenter precis röstat fram Saltå Kvarn till det mest hållbara varumärket 2015, säger Hans Petter Sveen.

”Den himmelska filen”, som NK kallade Järnafilen på en reklamaffisch för flera år sedan, kommer med andra ord att återuppstå.
Foto: Pexels


Fröer för framtiden
27 april, 2015

Fröer för framtiden

Att samla och välja ut frön är något odlare har ägnat sig åt i tusentals år, långt innan syntetiska preparat och genteknik ens var något som existerade i vår vokabulär. Och som Runebergs fröer konstaterar på sin hemsida: ”Utan våra förfäders nyfikenhet, insikt och drift att överleva och önskan att förändra och förbättra, skulle vi nu ha ytterst få av de sädesslag, grönsaker, frukter och blommor, som vi idag tar för givna.”…

LÄS MER

Att samla och välja ut frön är något odlare har ägnat sig åt i tusentals år, långt innan syntetiska preparat och genteknik ens var något som existerade i vår vokabulär. Och som Runebergs fröer konstaterar på sin hemsida: ”Utan våra förfäders nyfikenhet, insikt och drift att överleva och önskan att förändra och förbättra, skulle vi nu ha ytterst få av de sädesslag, grönsaker, frukter och blommor, som vi idag tar för givna.”

Idag blir fröpatent allt vanligare – ekonomi har plötsligt blivit en nyckelspelare i matchen. Något som i längden kan komma att hota den biologiska mångfalden. Vad kan du som hemmaodlare göra för att stödja en bättre frö-framtid?

– Odla sådant som du gillar och köp ekologiskt odlade fröer. Dina favoriter får mer uppmärksamhet och växer bättre. I konventionell utsädesodling används stora mängder giftiga bekämpningsmedel då inga gränsvärden finns, säger Johnny från Runåbergs fröer som är en av de största försäljarna av ekologiska fröer i Sverige.

En annan sak att undvika är de så kallade F1-fröerna. ”F1” innebär att fröet är en F1-hybrid, det vill säga en korsning av två inavlade plantor med skilda men särskilt goda egenskaper. Vid första anblick kan det verka frestande – F1-fröer garanterar att dina plantor kommer att växa bra, i samma takt och se likadana ut, din blomrabatt kommer med andra ord att se ut som vilken Barbie-rabatt som helst på relativt kort tid. Låter fiffigt, eller hur?

Haken är dock att F1-hybrider inte fungerar ens i närheten av lika bra år två. Du kan inte ens vara säker på att det är just en morot som kommer att dyka upp i morotslandet. Istället måste du gå och köpa nya F1-fröer. Karusellen är igång.

– F1-hybrider omöjliggör egen fröodling och tvingar dig att köpa nytt dyrt utsäde varje år. Standardsorter försvinner snabbt, då lönsamheten på hybridfrö är mycket större för utsädesproducenterna, säger Johnny från Runåbergs fröer.

Paula Pihlgren från Trädgårdsparken i Ytterjärna ger följande tips till dig som odlar hemma:
– Plocka dina egna fröer och gå på fröbytardagar. Om du ska köpa fröer är det viktigt att välja bra fröföretag som till exempel Runebergs. Om du frågar, kan vi även visa dig var du kan få plocka fröer från Trädgårdsparken i Ytterjärna.


Foto från Pexels.


23 april, 2015

Viktiga framtidsfrågor om jordbruk och mat när FN-satsning kommer till Sverige

Det här året har FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation förklarat som International Year of Soils. För Skandinaviens del manifesteras temaåret i Ytterjärna den 20 maj – på den FN-stödda öppna konferensen Soils and the Food We Eat.…

LÄS MER

Det här året har FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO förklarat som International Year of Soils, med en rad konferenser och aktiviteter över hela världen. För Skandinaviens del manifesteras temaåret i Ytterjärna i Södertälje kommun den 20 maj – på den FN-stödda öppna konferensen Soils and the Food We Eat. Här ska svenska och internationella politiker, tjänstemän, lantbrukare, forskare, företagare och experter visa och diskutera hur en mer hållbar matproduktion och livsmedelskedja kan se ut.

FN:s Year of Soils syftar till att lyfta fram odlingsjordens betydelse för säker matproduktion och väsentliga ekosystemtjänster. Det här är hållbarhetsfrågor som berör alla delar av världen på lite olika sätt – både lokalt, nationellt och globalt – och som omfattar hela livsmedelskedjan från odling till konsumtion.

På konferensen i Sverige kommer detta att belysas med internationella erfarenheter och ett stort regionalt EU-stött projektsamarbete som vuxit fram i alla Östersjöländer – BERAS International – inklusive forskning och lokala svenska exempel på vad detta i praktiken innebär.

Konkreta lösningar

– Vi vill genom den här konferensen öka medvetenheten om hur viktigt det är att ta vara på odlingsjorden och naturen, som ju är vårt stora kapital. Vi vill också skapa förståelse för hur situationen ser ut både i världen och i Sverige, och kanske framför allt visa att det finns beprövade och utforskade lösningar som på ett hållbart sätt kan ge god, sund och tillräcklig mat åt alla. Det viktigaste är att utgå från ett regenerativt lantbruk med naturliga lokala kretslopp av näringsämnen och en god samverkan genom hela livsmedelskedjan, säger Jostein Hertwig, vd för BERAS International.

På konferensen presenteras bland annat ett konkret koncept för ekologisk, Östersjövänlig och klimatsmart mat, Diet for a Green Planet, både ur internationellt-, lokalt- och företagarperspektiv. Bland annat redovisar Södertälje kommun, som utsågs till Årets Skolmatskommun 2014, hur man gjort sin omställning och numera kan servera 24.000 matportioner varje dag enligt konceptet – utan ökade kostnader. Diet for a Green Planet bygger på sex kriterier kring maten. I korthet innebär de att maten ska vara god, hälsosam och attraktiv, ekologisk, bestå av totalt cirka 20% kött, vara närproducerad och säsongsanpassad, samtidigt som matsvinnet också ska minimeras.

Eftersom kommuner är stora lokala konsumenter av mat är de också en viktig del i en hållbar, lokalt baserad livsmedelskedja. BERAS står för Building Ecological Recycling Agriculture and Society och driver oberoende forskning, utveckling och implementering av just hållbara system för hela livsmedelskedjan – från jord till bord. Hela upplägget bygger på lokal/regional samverkan mellan lantbrukare, matförädlare, distributörer och kommuner, där lantbrukaren står i centrum. Förutom i Södertälje kommun är det här en modell som nu implementeras på flera håll i länderna runt Östersjön.

Grunden i BERAS utvecklingsarbete och modell är ett 50-tal ekologiska kretsloppsjordbruk i 11 länder runt Östersjön, inklusive Sverige. Det har bland annat visat sig att man kan reducera klimatbelastningen från hela livsmedelskedjan med upp till 70 procent och samtidigt halvera jordbrukets läckage av näringsämnen till sjöar och hav. En central faktor i detta är just de ekologiska kretsloppsjordbruken, där man har en väl avvägd balans mellan växtodling och djurhållning på varje gård eller närområde, och på så sätt åstadkommer ett naturligt kretslopp av näringsämnen.

Här finns det detaljerade konferensprogrammet för Soils and the Food We Eat, 20 maj 2015.


Ytterjärna Trädgårdspark
22 april, 2015

En trädgårdspark för reflektion

Från kulturhusets rabatter ned till havets rand sträcker sig Trädgårdsparken i Ytterjärna. En lummig oas full av mänsklig omtanke och små överraskningar. Trädgårdsmästare Paula Pihlgren har jobbat som trädgårdsmästare i Ytterjärna i fyra år. Hon berättar om parken som hänför de flesta besökare.…

LÄS MER

Från kulturhusets rabatter ned till havets rand sträcker sig Trädgårdsparken i Ytterjärna. En lummig oas full av mänsklig omtanke och små överraskningar. Trädgårdsmästare Paula Pihlgren har jobbat som trädgårdsmästare i Ytterjärna i fyra år. Hon berättar om parken som hänför de flesta besökare.

Trädgårdsparken i Ytterjärna består av runt femtio olika småträdgårdar eller ”motiv”, så att alla ska kunna hitta just sitt smultronställe. Där finns till exempel en fjärilsträdgård, en örtagård, ett vasshus, en magnolialund, en vit, en gul, en blå och en Monet-rabatt. Paulas egen favorit är näktergalens trädgård – en handsnidad träbänk och en skulptur vid en vattenspegel där man kan sitta i väntan på den lilla skönsångaren. En plats för reflektion.

– I näktergalens trädgård blev jag ”drabbad” av Trädgårdsparken i Ytterjärna första gången. En ny favorit är även det senaste tillskottet: den röda rabatten. Jag arbetade med den under så lång tid, funderade och bar runt den i mina tankar att jag tillslut blev stormförtjust, berättar Paula.

Trädgårdsparken i Ytterjärnas tre fanbärare
Det är framför allt tre delar som är speciellt med just Trädgårdsparken i Ytterjärna. Först och främst är det rosenträdgården som består av 110 olika sorters nordiska buskrosor. Något som närmast blivit en legend i Ytterjärna är historien om den bulgariska ministern som under ett besök i trädgårdsparkens begynnelse blev så överförtjust att hon, ett par veckor senare skickade ett bud med posten – med 1300 olika sorters bulgariska rosor.

– Tyvärr dog de flesta eftersom de inte klarade vårt nordiska klimat, men ett par enstaka finns eventuellt fortfarande kvar. Annars fokuserar vi mest på nordiska buskrosor, dels för att visa upp en kulturskatt men även för att de är otroligt vackra även när de inte blommar, med sin form och sina näpna nypon.

Om du vill se rosenträdgården stå i full blom ska du besöka trädgårdsparken i juni eller juli. I slutet av juni ordnar de även en egen Rosens dag där du kan förkovra dig i allt som har med rosor att göra – äta, dofta, fika, smörja…

Den andra, för Trädgårdsparken i Ytterjärna utmärkande del är dess fruktträdgård. Där ryms minst 27 olika sorters äppelträd och ett par päronsorter – några relativt nyplanterade, men flera som är många många år gamla (exakt hur, är det ingen som exakt vet). Det unika med fruktträden i Ytterjärna är den metod de använder sig av för att sköta dem, initierad av Ekkehard Wroblowski.

– Det handlar om att få en så hälsosam frukt med så mycket sockerarter som möjligt. Det ska nästan bli ett medicinskt äpple, förklarar Paula. Man tvingar till exempel ner rötterna djupare i jorden så att de når fler mineraler och näring, och låter träden växa ovanligt höga med frukten högt uppe i trädet.

De biologiska reningsdammarna är däremot det som kanske gör att Trädgårdsparken i Ytterjärna verkligen sticker ut, även internationellt sätt. Reningsdammarna tar hand om och renar en hel del av avloppsvattnet på området. Dess tillhörande vattentrappor har nästan blivit som en ikon för platsen. Men Paula berättar att de antagligen kommer att tas ur bruk i framtiden och istället bli dagvattendammar.

– Dels på grund av ökade renoveringsbehov, nya regelverk men även för att de är ganska opraktiska då de behöver skötas för hand.

En trädgård för människor
Trädgårdsparken i Ytterjärna är en av få besöksträdgårdar som drivs biodynamiskt, en annan i Sverige är Rosendals Trädgård. Eftersom det inte finns någon biodynamisk märkning för parker så är tolkningen aningen annorlunda än vid ett biodynamiskt jordbruk eller grönsaksodling. I Trädgårdsparken i Ytterjärna innebär det dels att man använder sig av en biodynamisk kompost och tänker hållbarhet i alla aspekter, men även att man försöker involvera och uppmuntra människors kreativitet och förmåga att skapa.

– Med trägården vill jag bidra med platser där människor kan möta sig själva, andra, kultur och natur. Det kan handla om att få den där stunden med sig själv på bänken i näktergalens trädgård, att hamna i ett samtal i Astrids berså eller att upptäcka fruktträdens tjusning i en trädvårdskurs. Jag vill med mitt arbete i trädgårdsparken väcka frågor kring vad det är att vara människa, säger Paula.

Trädgårdsparken i Ytterjärna är en av 27 svenska trädgårdsparker som ingår i nätverket Swedish Gardens.

Ytterjärna Forum om mat och odling
21 april, 2015

Så lite kostar hållbar matkonsumtion

Idag lägger genomsnittskonsumenten i Sverige bara ungefär 12,5 procent av hushållets totala kostnader på mat. Den andelen har minskat under lång tid, av flera skäl. Men en allt vanligare synpunkt är att vi numera inte betalar vad maten egentligen kostar – eller snarare vad maten borde kosta med en miljömässigt hållbar produktion och konsumtion. Kostnadsmässigt är steget dit inte så stort.…

LÄS MER

Idag lägger genomsnittskonsumenten i Sverige bara ungefär 12,5 procent av hushållets totala kostnader på mat. Den andelen har minskat under lång tid, av flera skäl. Men en allt vanligare synpunkt är att vi numera inte betalar vad maten egentligen kostar – eller snarare vad maten borde kosta med en miljömässigt hållbar produktion och konsumtion. Kostnadsmässigt är steget dit inte så stort.

För en tid sedan gjorde det EU-stödda projektet BERAS (Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) en studie av matkonsumtion, miljökonsekvenser och kostnader hos 15 familjer med tydlig miljöprofil. De här familjerna konsumerade i genomsnitt 90 procent ekologiskt, större delen lokalt producerat och odlat i kretsloppsjordbruk (dvs ekologiska gårdar med både växtodling och djurhållning). Familjerna konsumerade också 90 procent mindre kött än genomsnittet i Sverige. Med den här mycket miljöanpassade konsumtionen behövde familjerna bara lägga 3 procent ytterligare av hushållskassan på mat. Totalt gick här 15,5 procent av hushållets totala kostnader till mat, jämfört med 12,5 procent hos genomsnittssvensken.

Vad är det då man betalar för med en mer miljöanpassad matkonsumtion? Eller annorlunda uttryckt, vad är det genomsnittssvensken inte betalar för? Det handlar främst om klimatbelastning, näringsläckage till mark och vatten, effekten av kemiska bekämpningsmedel samt minskad biologisk mångfald. Med en hållbar matproduktion slipper vi allt detta, och vi får även naturligt näringsriktiga matråvaror och den kvalitet som ligger i att maten producerats på ett omsorgsfullt sätt.

Med de studerade familjernas typ av matkonsumtion har det visat sig att dagens klimatpåverkan från jord till bord kan minskas med mer än 70 procent, och jordbrukets näringsläckage till mark och hav, bland annat Östersjön, kan halveras. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket försvinner, och den biologiska mångfalden ökar – det gäller allt från fåglar och insekter till markorganismer, som exempelvis daggmaskar. Den biologiska aktiviteten i odlingsmarken blir högre och allt det här hänger nära samman med att odlingsjorden inte utarmas, utan hålls bördig genom ett giftfritt och naturligt kretslopp.

Även om det är väl använda pengar att betala lite mer för en mer hållbar matproduktion finns det också exempel på att en delvis miljöanpassad matkonsumtion inte nödvändigtvis innebär ökad matbudget. I Södertälje är numera ungefär hälften av maten som serveras på kommunens skolor och andra verksamheter ekologisk, och då det är möjligt även lokalproducerad och årstidsanpassad. Den omställningen har man åstadkommit utan ökade kostnader, bland annat genom att öka andelen vegetariskt och organisera matlagningen så att all mat lagas lokalt på skolorna ute i kommunen av kunniga kockar och engagerade medhjälpare i stället för i ett centralkök.


Kor med horn i Ytterjärna
16 april, 2015

Kor med horn

Visste du att även kossor naturligt föds med anlag till horn? Även om människan har avlat fram vissa koraser som numera föds utan några hornanlag alls, som till exempel den svenska fjällkon, så utgörs de flesta mjölkkor av kor med hornanlag. Av Sveriges ungefär 345 000 mjölkkor tillhör 90% koraserna Svensk röd och vit boskap (SRB) eller Svensk Låglandsboskap (SLB) som naturligt har horn.…

LÄS MER

Visste du att även kossor naturligt föds med anlag till horn? Även om människan har avlat fram vissa koraser som numera föds utan några hornanlag alls, som till exempel den svenska fjällkon, så utgörs de flesta mjölkkor av kor med hornanlag. Av Sveriges ungefär 345 000 mjölkkor tillhör 90% koraserna Svensk röd och vit boskap (SRB) eller Svensk Låglandsboskap (SLB) som naturligt har horn.

Idag avhornas däremot de flesta mjölkkalvar genom att man antingen fräter bort (kemiskt), bränner bort (termiskt) eller sågar av (kirurgiskt) hornen. Kalvarna kan efteråt få smärtlindring men eftersom det inte är något lagkrav kring detta finns det de som lider i flera dagar efter ingreppet. I en forskningsstudie där man granskat kortisolvärdet hos kalvar som fått lokalbedövning kunde man dessutom konstatera att kortisolstegringen inte försvann, den bara flyttades framåt i tiden. Det vill säga: kalvarna som fått lokalbedövning nådde nästan samma kortisolnivå som de som avhornats utan lokalbedövning men först efter några timmar när lokalbedövningen försvunnit.

Ett vanligt argument för varför man ska avhorna korna är att det skulle minska skaderisken vilket gör att man kan packa dem tätare på mindre yta. Praktiskt och kostnadseffektivt.

Men varför har då korna horn? Fyller de inte någon funktion alls? Det råder uppenbarligen delade meningar om den saken.

Det man kan konstatera vetenskapligt är att hornen är vitala organ som innehåller både nervbanor och genomströmmas av blod. Första tecknet på att en ko har feber eller mår dåligt är till exempel att de får kalla horn. Det var även via hornen som man förr i tiden avgjorde kons ålder och hälsotillstånd när man gick i ko-köpar-tankar.

”Hornen spelar en central roll i kons markering av rangordningen i flocken.
Korna kommunicerar med hornen.” Skriver www.komedhorn.se på sin hemsida.

I USA arbetar bland annat People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) med att stoppa avhorningen och även i Tyskland finns flera större kampanjer för kor med horn. I Sverige är det däremot lite tystare kring just den här frågan. Tycker du att korna ska behålla sina horn?

Läs även gärna vårt reportage med den ekologiska mjölkbonden Holger Van der Woude som är en av relativt få svenska bönder som låter korna behålla sina horn på.


Biodyamiska grönsaker på Bondens marknad
9 april, 2015

Stor studie visar samband mellan diet, miljö & hälsa

Matkonsumtionens sammansättning är globalt på väg åt ett håll som kommer att leda till mycket omfattande problem för både människors hälsa och för miljön. Men med mer hållbara och idag vanligt förekommande dieter kan problemen minskas betydligt. Enligt en stor studie nyligen publicerad i Nature handlar det om mycket stora skillnader i bland annat klimatpåverkan och förekomsten av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och viss cancer. …

LÄS MER

Matkonsumtionens sammansättning är globalt på väg åt ett håll som kommer att leda till mycket omfattande problem för både människors hälsa och för miljön. Men med mer hållbara och idag vanligt förekommande dieter kan problemen minskas betydligt. Enligt en stor studie nyligen publicerad i Nature handlar det om mycket stora skillnader i bland annat klimatpåverkan och förekomsten av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och viss cancer.

I studien Global diets link environmental sustainability and human health har man gjort genomgångar av ett stort antal andra studier på området. Analysen av diettrender omfattar totalt 50 år av data från 100 länder, och när det gäller samband mellan diet och hälsa omfattar studierna 10 miljoner personår.

Hållbara dieter gav kraftigt minskade sjukdomsrisker

Konsumtionstrenden går idag mot allt mer kött, mer processad mat samt mer tomma kalorier i form av bland annat raffinerat socker, raffinerade fetter samt oljor. Det är en trend som har bidragit till att göra 2,1 miljarder människor överviktiga. Detta anses idag ha samband med ökningar av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Det är sjukdomar som förutses stå för två tredjedelar av den globala sjukdomsbördan, om konsumtionstrenderna fortsätter som idag.

I den nu aktuella studien har forskarna jämfört bland annat hälsoeffekterna av konventionella dieter i respektive region med tre olika, väl studerade alternativa dieter, som också är miljömässigt mer hållbara. Dessa tre dieter är:

  • Vegetarisk – med mycket lågfrekvent inslag av fisk/skaldjur eller kött
  • Vegetarisk inklusive fisk/skaldjur
  • Medelhavsdiet – med bland annat mycket grönsaker, frukt, fisk/skaldjur och måttliga mängder kött.

Studien visar att vid dessa tre alternativa dieter minskade risken för typ 2-diabetes med 16–41%, risken för cancer minskade med 7–13% och dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskade med 20–26%. Det handlar alltså om avsevärda skillnader kopplade till dieten. Gemensamt för det tre alternativa dieterna är att de innehåller mer frukt, grönsaker (bland annat baljväxter) och nötter, samt mindre tomma kalorier och mindre kött än den genomsnittliga konsumtionen.

Minskad istället för ökad miljöpåverkan

Samtidigt som det tre väl etablerade alternativa dieterna tycks ge stora hälsoeffekter har de också relativt sett stor positiv effekt på miljön. Enligt författarna till studien står odling och matproduktion idag för mer än 25% av alla utsläpp av växthusgaser samtidigt som denna produktion också förorenar dricksvatten och hav, och tar allt större landområden i anspråk.

Om dagens trender i matkonsumtionen fortsätter kommer utsläppen av växthusgaser per capita från matproduktionen att öka med 32% till år 2050 (jämförelseår 2009). Jämfört med detta kan de tre alternativa dieterna i studien istället minska utsläppen av växthusgaser med 55% (vegetarisk), 45% (vegetarisk med fisk/skaldjur) respektive 30% (Medelhavsdiet).

Lägger man till en beräknad ökning av befolkningen på 32% uppskattas ökningen av växthusgaserna från matproduktionen bli 80% år 2050, om dagens konsumtionstrend fortsätter. Det är en ökning som motsvarar 2010 års totala utsläpp av växthusgaser från alla transporter globalt. Om den globala dieten däremot genomsnittligt motsvarar det tre alternativa dieterna i studien blir det ingen ökning av växthusgaserna till år 2050 trots befolkningstillväxten. Studiens resultat pekar också mot att de tre alternativa dieterna ger ett klart minskat framtida behov av mark för matproduktion.

Sammanfattningsvis visar studien alltså ett klart samband mellan diet, hälsa och miljö. Vi får stora problem för människors hälsa och för miljön om trenderna i matkonsumtion fortsätter som idag. Men det finns idag också flera väl etablerade dieter som väldigt många människor redan väljer och som i jämförelse ger stora positiva hälsoeffekter och miljöeffekter. Dessa dieter är en bra utgångspunkt för att utveckla fler lokala och kulturellt anpassade dieter som är mer hållbara och hälsosamma. Sambandet diet–hälsa–miljö är enligt författarna till studien både en global utmaning och möjlighet som har stor betydelse.

Läs mer om hållbar diet: Diet for a Green Planet


Så framtiden i Ytterjärna
8 april, 2015

Så framtiden!



LÄS MER

Lördag den 9 maj kan du vara med och så framtiden. En manifestation mot GMO-teknik i lantbruket och för fria val av livsmedel. Evenemanget sker på en biodynamisk åker i Ytterjärna, fem mil söder om Stockholm och brukar locka upp emot tvåhundra människor.

– För den som är med och sår blir detta en symbolisk handling där det blir tydligt att det vi äter är det vi odlar. Det väcker tanken att vi har fritt att välja vad vi vill äta och vad vi vill avstå från, säger en av initiativtagarna i Sverige Wijnand Koker.

Den första svenska ”Så framtiden” anordnades 2011 men idén kommer ursprungligen från Schweiz och finns även i flera andra länder som Tyskland, Luxemburg, England, Finland och Norge.

Nytt för i år är att du även kommer att kunna gå på öppet hus i Holger Van der Woudes nya ladugård på Yttereneby Gård.
– Vi bönder behöver bli bättre på att visa upp vad vi jobbar med. Jag tycker det ska bli jättekul att få visa runt på gården. Framför allt ska det bli kul att visa alla barn, det brukar alltid finnas några som inte har sett någon annan ko än Mamma Mu tidigare, men man vet aldrig, de kanske blir våra framtida bönder.

Holger var den första som öppnade gården för Så Framtiden för fem år sedan och för honom är det framför allt en viktig protest mot det patent som idag finns på utsäde och som gör att bönderna inte själva kan bestämma vad de sår med.
– Jag brukade till exempel köpa ett riktigt fint gammalt rågfrö som blev fantastiska surdegsbröd, idag finns det inte längre.

Om du också vill så framtiden ska du alltså bege dig till Yttereneby Gård lördag den 9 maj klockan 10:00. Alla får en keps full med sädeskorn och sedan sår man tillsammans. Fika säljs på plats.