Kor med horn i Ytterjärna
16 april, 2015

Kor med horn

Visste du att även kossor naturligt föds med anlag till horn? Även om människan har avlat fram vissa koraser som numera föds utan några hornanlag alls, som till exempel den svenska fjällkon, så utgörs de flesta mjölkkor av kor med hornanlag. Av Sveriges ungefär 345 000 mjölkkor tillhör 90% koraserna Svensk röd och vit boskap (SRB) eller Svensk Låglandsboskap (SLB) som naturligt har horn.…

LÄS MER

Visste du att även kossor naturligt föds med anlag till horn? Även om människan har avlat fram vissa koraser som numera föds utan några hornanlag alls, som till exempel den svenska fjällkon, så utgörs de flesta mjölkkor av kor med hornanlag. Av Sveriges ungefär 345 000 mjölkkor tillhör 90% koraserna Svensk röd och vit boskap (SRB) eller Svensk Låglandsboskap (SLB) som naturligt har horn.

Idag avhornas däremot de flesta mjölkkalvar genom att man antingen fräter bort (kemiskt), bränner bort (termiskt) eller sågar av (kirurgiskt) hornen. Kalvarna kan efteråt få smärtlindring men eftersom det inte är något lagkrav kring detta finns det de som lider i flera dagar efter ingreppet. I en forskningsstudie där man granskat kortisolvärdet hos kalvar som fått lokalbedövning kunde man dessutom konstatera att kortisolstegringen inte försvann, den bara flyttades framåt i tiden. Det vill säga: kalvarna som fått lokalbedövning nådde nästan samma kortisolnivå som de som avhornats utan lokalbedövning men först efter några timmar när lokalbedövningen försvunnit.

Ett vanligt argument för varför man ska avhorna korna är att det skulle minska skaderisken vilket gör att man kan packa dem tätare på mindre yta. Praktiskt och kostnadseffektivt.

Men varför har då korna horn? Fyller de inte någon funktion alls? Det råder uppenbarligen delade meningar om den saken.

Det man kan konstatera vetenskapligt är att hornen är vitala organ som innehåller både nervbanor och genomströmmas av blod. Första tecknet på att en ko har feber eller mår dåligt är till exempel att de får kalla horn. Det var även via hornen som man förr i tiden avgjorde kons ålder och hälsotillstånd när man gick i ko-köpar-tankar.

”Hornen spelar en central roll i kons markering av rangordningen i flocken.
Korna kommunicerar med hornen.” Skriver www.komedhorn.se på sin hemsida.

I USA arbetar bland annat People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) med att stoppa avhorningen och även i Tyskland finns flera större kampanjer för kor med horn. I Sverige är det däremot lite tystare kring just den här frågan. Tycker du att korna ska behålla sina horn?

Läs även gärna vårt reportage med den ekologiska mjölkbonden Holger Van der Woude som är en av relativt få svenska bönder som låter korna behålla sina horn på.


Biodyamiska grönsaker på Bondens marknad
9 april, 2015

Stor studie visar samband mellan diet, miljö & hälsa

Matkonsumtionens sammansättning är globalt på väg åt ett håll som kommer att leda till mycket omfattande problem för både människors hälsa och för miljön. Men med mer hållbara och idag vanligt förekommande dieter kan problemen minskas betydligt. Enligt en stor studie nyligen publicerad i Nature handlar det om mycket stora skillnader i bland annat klimatpåverkan och förekomsten av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och viss cancer. …

LÄS MER

Matkonsumtionens sammansättning är globalt på väg åt ett håll som kommer att leda till mycket omfattande problem för både människors hälsa och för miljön. Men med mer hållbara och idag vanligt förekommande dieter kan problemen minskas betydligt. Enligt en stor studie nyligen publicerad i Nature handlar det om mycket stora skillnader i bland annat klimatpåverkan och förekomsten av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och viss cancer.

I studien Global diets link environmental sustainability and human health har man gjort genomgångar av ett stort antal andra studier på området. Analysen av diettrender omfattar totalt 50 år av data från 100 länder, och när det gäller samband mellan diet och hälsa omfattar studierna 10 miljoner personår.

Hållbara dieter gav kraftigt minskade sjukdomsrisker

Konsumtionstrenden går idag mot allt mer kött, mer processad mat samt mer tomma kalorier i form av bland annat raffinerat socker, raffinerade fetter samt oljor. Det är en trend som har bidragit till att göra 2,1 miljarder människor överviktiga. Detta anses idag ha samband med ökningar av typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Det är sjukdomar som förutses stå för två tredjedelar av den globala sjukdomsbördan, om konsumtionstrenderna fortsätter som idag.

I den nu aktuella studien har forskarna jämfört bland annat hälsoeffekterna av konventionella dieter i respektive region med tre olika, väl studerade alternativa dieter, som också är miljömässigt mer hållbara. Dessa tre dieter är:

  • Vegetarisk – med mycket lågfrekvent inslag av fisk/skaldjur eller kött
  • Vegetarisk inklusive fisk/skaldjur
  • Medelhavsdiet – med bland annat mycket grönsaker, frukt, fisk/skaldjur och måttliga mängder kött.

Studien visar att vid dessa tre alternativa dieter minskade risken för typ 2-diabetes med 16–41%, risken för cancer minskade med 7–13% och dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskade med 20–26%. Det handlar alltså om avsevärda skillnader kopplade till dieten. Gemensamt för det tre alternativa dieterna är att de innehåller mer frukt, grönsaker (bland annat baljväxter) och nötter, samt mindre tomma kalorier och mindre kött än den genomsnittliga konsumtionen.

Minskad istället för ökad miljöpåverkan

Samtidigt som det tre väl etablerade alternativa dieterna tycks ge stora hälsoeffekter har de också relativt sett stor positiv effekt på miljön. Enligt författarna till studien står odling och matproduktion idag för mer än 25% av alla utsläpp av växthusgaser samtidigt som denna produktion också förorenar dricksvatten och hav, och tar allt större landområden i anspråk.

Om dagens trender i matkonsumtionen fortsätter kommer utsläppen av växthusgaser per capita från matproduktionen att öka med 32% till år 2050 (jämförelseår 2009). Jämfört med detta kan de tre alternativa dieterna i studien istället minska utsläppen av växthusgaser med 55% (vegetarisk), 45% (vegetarisk med fisk/skaldjur) respektive 30% (Medelhavsdiet).

Lägger man till en beräknad ökning av befolkningen på 32% uppskattas ökningen av växthusgaserna från matproduktionen bli 80% år 2050, om dagens konsumtionstrend fortsätter. Det är en ökning som motsvarar 2010 års totala utsläpp av växthusgaser från alla transporter globalt. Om den globala dieten däremot genomsnittligt motsvarar det tre alternativa dieterna i studien blir det ingen ökning av växthusgaserna till år 2050 trots befolkningstillväxten. Studiens resultat pekar också mot att de tre alternativa dieterna ger ett klart minskat framtida behov av mark för matproduktion.

Sammanfattningsvis visar studien alltså ett klart samband mellan diet, hälsa och miljö. Vi får stora problem för människors hälsa och för miljön om trenderna i matkonsumtion fortsätter som idag. Men det finns idag också flera väl etablerade dieter som väldigt många människor redan väljer och som i jämförelse ger stora positiva hälsoeffekter och miljöeffekter. Dessa dieter är en bra utgångspunkt för att utveckla fler lokala och kulturellt anpassade dieter som är mer hållbara och hälsosamma. Sambandet diet–hälsa–miljö är enligt författarna till studien både en global utmaning och möjlighet som har stor betydelse.

Läs mer om hållbar diet: Diet for a Green Planet


Så framtiden i Ytterjärna
8 april, 2015

Så framtiden!



LÄS MER

Lördag den 9 maj kan du vara med och så framtiden. En manifestation mot GMO-teknik i lantbruket och för fria val av livsmedel. Evenemanget sker på en biodynamisk åker i Ytterjärna, fem mil söder om Stockholm och brukar locka upp emot tvåhundra människor.

– För den som är med och sår blir detta en symbolisk handling där det blir tydligt att det vi äter är det vi odlar. Det väcker tanken att vi har fritt att välja vad vi vill äta och vad vi vill avstå från, säger en av initiativtagarna i Sverige Wijnand Koker.

Den första svenska ”Så framtiden” anordnades 2011 men idén kommer ursprungligen från Schweiz och finns även i flera andra länder som Tyskland, Luxemburg, England, Finland och Norge.

Nytt för i år är att du även kommer att kunna gå på öppet hus i Holger Van der Woudes nya ladugård på Yttereneby Gård.
– Vi bönder behöver bli bättre på att visa upp vad vi jobbar med. Jag tycker det ska bli jättekul att få visa runt på gården. Framför allt ska det bli kul att visa alla barn, det brukar alltid finnas några som inte har sett någon annan ko än Mamma Mu tidigare, men man vet aldrig, de kanske blir våra framtida bönder.

Holger var den första som öppnade gården för Så Framtiden för fem år sedan och för honom är det framför allt en viktig protest mot det patent som idag finns på utsäde och som gör att bönderna inte själva kan bestämma vad de sår med.
– Jag brukade till exempel köpa ett riktigt fint gammalt rågfrö som blev fantastiska surdegsbröd, idag finns det inte längre.

Om du också vill så framtiden ska du alltså bege dig till Yttereneby Gård lördag den 9 maj klockan 10:00. Alla får en keps full med sädeskorn och sedan sår man tillsammans. Fika säljs på plats.


Biodynamisk ko på Yttereneby Gård
7 april, 2015

Ko-riket

Öppen luftig planlösning med stora ljusinsläpp, generös takhöjd och organiska material. Att stiga in i Holger Van der Woudes nya superladugård på Yttereneby Gård är ungefär som att komma rakt in i en mäklarannons. ”Kungariket för korna”, som Holger själv kallar det för.…

LÄS MER

Öppen luftig planlösning med stora ljusinsläpp, generös takhöjd och organiska material. Att stiga in i Holger Van der Woudes nya superladugård på Yttereneby Gård är ungefär som att komma rakt in i en mäklarannons. ”Kungariket för korna”, som Holger själv kallar det för.

I december 2014 stod den nybyggda ladugården på Yttereneby Gård redo att börja användas – ett banbrytande exempel där vördnaden för varje ko har kombinerats med ny teknik och ladugårdsinnovation. En svensk mellanstor ko som står uppbunden måste enligt Jordbruksverket ha minst två kvadratmeter att röra sig på, i Holgers ladugård har varje ko drygt tio kvadratmeter.

– Jag vill låta djuren behålla sitt eget värde. Varje ko ska få vara sin egen person, berättar Holger.

Korna på Yttereneby bor på en djupströbädd där de aldrig binds fast. Hela ladugården är som en enda stor beteshage. Vill de äta kan de göra det, vill de sova är det bara att lägga sig ner, och vill de klia sig sitter stora runda rullande borstar att ställa sig bredvid – ungefär som i en biltvätt.

– Borstarna går dygnet runt, skrattar Holger samtidigt som kon Birgitta kliar sig mellan hornen med halvslutna ögon.

Hornen är en av de största anledningarna till ladugårdens generösa utrymme. Holger låter nämligen, tillskillnad från de flesta svenska bönder, kossorna behålla sina horn. Det vanliga är att man bränner, klipper eller fräter bort hornen för att kunna packa kossorna tätare utan att de ska riskera att skada varandra. Men Holger har inte haft något sådant problem.

– Vi har snarare haft användning av hornen när vi behöver någonstans att fästa repet. Att ta bort hornen motsvarar ungefär som att dra av naglarna på dig. Ett djur ska få vara ett djur.

Vanligtvis är en ladugård långsmal, men Holgers är snarare kvadratisk så att det ger korna en känsla av att de kan fly åt alla håll – precis som i hagen. Ladugården är även byggd så att den går att sköta av bara en person, Holger håller koll på varje kossas dagstillstånd genom en applikation i telefonen. Hela gården totalt kräver minst fem personer, men just nu är de bara tre stycken, Holger har inte råd med fler.

– Det är enbart en ekonomisk fråga. Jag har inte tagit ut en enda semesterdag på många många år. Vissa månader kan jag inte ens ta ut någon lön, utan allt går direkt till mina anställda. Svenska konsumenter måste börja förstå att de måste betala mer för maten. Det är helt sjukt att en liter mjölk kostar mindre än flaskvatten.

Ett av förslagen för att rädda den svenska mjölkproduktionen har varit att man ska ta bort kravet på betesdrift, det vill säga: göra det tillåtet att låta korna stå fastbundna inomhus dygnet runt, årets alla dagar. Det skulle, enligt Holger, inte bara påverka matens kvalitet utan även vårt svenska landskap. Ängsmarker, vackra naturparker och naturstränder skulle växa igen utan korna.

– Jag är tvärsäker på att konsumenterna i slutänden kommer att välja de kor som fått gå på sommarbete och haft fri tillgång till sin egen mat. Utan betesdriften gör man korna till spelautomater som laddas med kraftfoder enbart måttat för att maximera varje kossas mjölkproduktion.

Holger försöker övergå till att endast använda sig av ko-rasen Brown Swiss, en ras som inte behöver matas med kraftfoder över huvud taget, utan klarar sig på enbart grovfoder. När en ko äter grovfoder får kossans alla fyra magar jobba, till skillnad från kraftfodret som bara går rakt igenom magarna. Brown Swiss-korna lever även längre.

– En svensk ko idag får i genomsnitt knappt två kalvar även om de egentligen ger mest mjölk efter att de haft sin femte kalv. Jag vill fokusera på långsiktiga kor som stannar länge.

Det är svårt att tänka sig att någon som har varit i en ladugård i Ytterenebys kaliber skulle välja importerad mjölk från instängda kor i Baltikum, framför glad mjölk från Holger.

– Till viss del kan man nog säga att det är böndernas eget fel. Vi har ett ansvar att berätta vad det är vi faktiskt håller på med. Jag tar gärna emot grupper som vill komma på ett studiebesök. Jag tror att om man ser hur korna har det är man även benägen att betala några kronor mer.

Men egentligen är inte Holger särskilt orolig för om EUs kvoteringslag kommer att tas bort och mjölkkonkurrensen i Sverige blir hårdare. Ett nytt mejeri är på gång i Järna där han ska sälja sin mjölk i första hand. Det nya mejeriet planeras bli klart till hösten 2015. Håll utkik efter en artikel om det här på Ytterjärna Forum!


Biodynamisk ko med horn
31 mars, 2015

Debatt: Svenska mjölkbönders framtid

Fram tills idag har svensk mjölk varit prisreglerad enligt ett kvotsystem från EU. Kvotsystemet har inneburit att om ett EU-land producerat för mycket mjölk har producenterna tvingats betala en straffavgift. Men från och med i morgon den 1 april upphör detta kvotsystem att gälla och länder där det är billigare att producera mjölk kommer att kunna konkurrera fritt med andra EU-länder, till exempel Sverige. Något som kommer innebära tuffare tider för Sveriges mjölkbönder.…

LÄS MER

Fram tills idag har svensk mjölk varit prisreglerad enligt ett kvotsystem från EU. Kvotsystemet har inneburit att om ett EU-land producerat för mycket mjölk har producenterna tvingats betala en straffavgift. Men från och med i morgon den 1 april upphör detta kvotsystem att gälla och länder där det är billigare att producera mjölk kommer att kunna konkurrera fritt med andra EU-länder, till exempel Sverige. Något som kommer innebära tuffare tider för Sveriges mjölkbönder.

Lösningen för en bättre framtid råder det dock delade meningar om.

”Tillåt GMO-foder, slopa kravet på utomhusbete och se över mejerikonkurrensen – då kan svensk mjölk räddas”
, skriver Torbjörn Iwarson, råvaruexpert på Carnegie och Lydiah Wålsten, kommunikationsansvarig från Timbro på DN Debatt (26/3).

”Kobönderna skall ytterligare pressas att ruinera både sig själva, djuren och Östersjöns miljö. Vi måste inse det verkliga priset för dagens livsmedelsproduktion. Det behövs istället ett paradigmskifte för att rädda såväl jordbruk som vår miljö.” svarar Artur Granstedt, docent i växtodling och ekologiskt lantbruk samt koordinator för det nu avslutade Östersjöprojektet BERAS i sin replik på DN Debatt (30/3).

Iwarson och Wålstens har tagit fram fem förslag på åtgärder som enligt dem ska rädda den svenska mjölken:
1. Tillåt genmodifierad soja
2. Sänk dieselskatten
3. Återinför inte gödselskatten utan full kompensation till jordbrukssektorn
4. Förändra djurskyddsförordningen
5. Se över den höga företagskoncentrationen i mejeribranschen

Medan Granstedt istället tycker att följande åtgärder är vad som behövs:
1. Sänk intensiteten.
2. Fördela djurhållningen på flera gårdar.
3. Anpassa produktion till de ekologiska grundvillkoren, där man inte har fler djur än vad som motsvaras av den egna foderproduktionen på enskilda gårdar eller på gårdar i lokal samverkan.

Holger Van der Woude är en av Sveriges ekologiska mjölkbönder, han tycker att Iwarson och Wålstens förslag låter helt galet.
– Men i slutänden är det ändå konsumenterna som avgör vad de vill äta eller dricka, och jag är tvärsäker på att de i slutänden kommer att välja den mjölk som har bäst kvalitet. Konsumenterna måste bli bättre på att betala vad det faktiskt kostar – det är helt sjukt att vi idag är beredda att betala nästan dubbelt så mycket för en flaska vatten än vad vi gör för ett paket mjölk.


Vad världen äter
30 mars, 2015

Vad världen äter

Köttkonsumtionen är ett av vår tids största klimathot. Statistiskt sett äter vi dessutom mer och mer kött för varje dag. Om vi fortsätter att öka vår köttkonsumtion i samma takt beräknar FNs livsmedel- och jordbrukscenter att vi globalt sett kommer ha fördubblat vår köttkonsumtion till 2050. Men vem är det då som äter så mycket kött?…

LÄS MER

Köttkonsumtionen är ett av vår tids största klimathot. Statistiskt sett äter vi dessutom mer och mer kött för varje dag. Om vi fortsätter att öka vår köttkonsumtion i samma takt beräknar FNs livsmedel- och jordbrukscenter att vi globalt sett kommer ha fördubblat vår köttkonsumtion till 2050. Men vem är det då som äter så mycket kött?

National Geographic presenterar en tydlig och interaktiv infografik över hur mycket olika länders befolkning äter och av vad. För dig som är intresserad av mat och statistik är infografiken högst intressant att klicka sig runt i.

  • I USA äter de 381 gram kött per person och dag
  • I Tyskland äter de 283 gram kött per person och dag
  • I Indien äter de 29 gram kött per person och dag

Om man räknar köttet i kalorier har Kina redan gått om USA (539 vs. 469 kalorier per person/dag), största anledningen är kinesernas enorma fläskkonsumtion som ökat med 2000% på 50 år. Tvåtusenprocent! I USA leder man dock fortfarande sockerkonsumtionsloppet med 3,641 konsumerade kalorier per dag och person.

Sverige finns tyvärr inte med i National Geographics statistik men siffror från Jordbruksverket pekar snarare åt våra grannar i väst än mot något vegetariskt håll. Vi svenskar konsumerar i genomsnitt drygt 232 gram kött per person och dag – inte mycket bättre än våra korvätande vänner i Tyskland alltså. Västvärlden verkar med andra ord ha en hel del att lära av indierna. Vad äter du – och framför allt vad äter man i Indien?

Här hittar du National Geographics infografik.


Saltå Kvarn
23 mars, 2015

Så blev Saltå Kvarn Sveriges mest hållbara varumärke

Saltå Kvarn har utsetts till Sveriges mest hållbara varumärke när det gäller miljöansvar och socialt ansvarstagande, enligt den årliga varumärkesundersökningen Sustainable Brand Index. Logiskt, inspirerande och samtidigt ganska anmärkningsvärt. …

LÄS MER

Saltå Kvarn har utsetts till Sveriges mest hållbara varumärke när det gäller miljöansvar och socialt ansvarstagande, enligt den årliga varumärkesundersökningen Sustainable Brand Index. Logiskt, inspirerande och samtidigt ganska anmärkningsvärt.

Konsumenter belönar konkret handling

Att Saltå Kvarn har ett starkt och älskat varumärke är i sig inget nytt. Men att ett företag i Saltå Kvarns storlek toppar hållbarhetsrankingen före så många andra betydligt större varumärken som kommunicerar hållbarhetsprofil är egentligen anmärkningsvärt. Här konkurrerar man ju med jättar som varenda människa i Sverige känner till. Ännu mer anmärkningsvärt blir det när man konstaterar att Saltå Kvarn inte alls använder konventionell reklam för att kommunicera sin hållbarhet. Ändå passerar Saltå Kvarn i årets mätning det likaså högt rankade Lantmännen, trots att de sistnämnda profilerar sig med en massiv och långvarig reklamkampanj på miljötemat.

Det här borde också vara inspirerande för andra som tar hållbarhet på allvar. Det visar nämligen att konsumenterna tydligen lägger märke till och belönar konsekvent och konkret handling. Saltå Kvarn har ju alltid haft en genuin, tålmodig och ärlig inriktning på miljö, ansvar och matkvalitet, utan att låta olika trender påverka grundinställningen. Där ligger en stor del av förklaringen.

Agerande och förnyelse som gör skillnad

Det här är inte bara en ”varumärkestävling”. Det handlar om ett gott agerande som får positiva konsekvenser i vår omvärld. Tänk om alla företag i exempelvis livsmedelsbranschen skulle ha lika konsekvent miljöinriktning som Saltå Kvarn. Då skulle vi bland annat ha ett jordbruk utan kemiska bekämpningsmedel, betydligt mindre övergödningsproblem i Östersjön och betydligt mindre klimatpåverkan från jordbruket. Och troligen också mer naturligt näringsriktig och god mat.

Låt oss titta lite närmare på hur Saltå Kvarn förtjänat sitt starka varumärke som hållbart matföretag. ”Av det naturen ger – och inget annat”, är sedan ett antal år tillbaka något av företagets slogan, som också speglar hur det alltid sett ut sedan starten för 50 år sedan. Och denna slogan är sann. Allt är ekologiskt eller biodynamiskt odlat utan konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel etc. Och nej, man har inga tillsatser av artificiella smakämnen, konsistensgivare, färgämnen, konserveringsmedel, sötning eller annat. Bara det naturen ger, rakt igenom. Det kompromissar man inte med. En så tydlig och konsekvent linje är lätt för omvärlden att uppfatta, uppskatta och tro på. Det man säger och det man faktiskt gör hänger ihop.

Hos Saltå Kvarn finns också en genuin omsorg om hur produkterna tas fram genom ekologisk odling och skonsamma förädlingsprocesser. Man har nära kontakt med odlare och förädlare både i Sverige och i andra länder, och det här gör också att företagets medarbetare har genuina kunskaper om hur produkterna faktiskt tas fram. Det hela blir en kultur av hållbarhet och kvalitet.

Saltå Kvarn har ofta också varit förnyare och utvecklare inom ekologisk mat. Många gånger har man varit först med att lansera nya intressanta ekologiska produkttyper i livsmedelshandeln. Saltå Kvarn var även först i landet med att börja klimatkompensera transporterna av importerade matprodukter med hjälp av trädplantering (idag klimatkompenserar man alla sina transporter på det sättet). För ett par år sedan skapade och införde man också ett system där spannmålsodlare i Sverige får mer betalt om man genomför frivilliga extra miljöåtgärder utöver de ekologiska kraven.

Det här är bara några exempel på konkret handling som gjort att Saltå Kvarns varumärke blivit så känt och älskat. Och som gör verklig skillnad. Action talks.

I varumärkesundersökningen Sustainable Brand Index tillfrågades ett riksrepresentativt urval av 9500 konsumenter. Bakom undersökningen står Sustainable Brand Insight.

Saltå Kvarn vinner Sveriges mest hållbara varumärke
23 mars, 2015

Saltå Kvarn – konsumentfavorit

Varje år genomför Sustainable Brand Insight en varumärkesundersökning där de frågar konsumenterna vilket varumärke de anser är mest hållbart. Förra året vann Lantmännen, den 23 mars 2015 delades priset ut till Saltå Kvarn.…

LÄS MER

Varje år genomför Sustainable Brand Insight en varumärkesundersökning där de frågar konsumenterna vilket varumärke de anser är mest hållbart. Förra året vann Lantmännen, den 23 mars 2015 delades priset ut till Saltå Kvarn.

– Vi är jätteglada, stolta och lite yra i huvudet – och det tackar vi våra konsumenter för, sa Johan Ununger, vd för Saltå Kvarn i sitt tacktal på prisutdelningen på Nalen.

I undersökningen deltog totalt 253 varumärken och 9500 konsumenter. Genom djupintervjuer och webbenkäter har man mätt hur hållbara dessa varumärken uppfattas utifrån global påverkan, miljöansvar och socialt ansvarstagande.

– Saltå Kvarn har skapat ett varumärke som attraherar den dedikerade konsumenten som vill vara säker på att företag och produkter lever upp till vad de lovar. Eftersom många konsumenter har en stark kärlek till varumärket är det inte förvånande att Saltå Kvarn tar över första platsen i år, säger Erik Hedén, vd för Sustainable Brand Insight i ett pressmeddelande.

På plats nummer två kom Coop, trea Lantmännen och fyra IKEA – företag med betydligt större marknadsföringsbudgetar än Saltå Kvarn.

– Det är inspirerande att se att konsumenterna uppfattar och uppskattar vårt hållbarhetsarbete. Uppenbarligen är det så att konsekvent och konkret handling belönas av konsumenterna. Vi gillar att prata med våra konsumenter istället för att basunera ut våra budskap i en megafon, säger Johan.

Läs mer om Saltå Kvarns bakgrund och vad som tog dem hela vägen till Sveriges mest hållbara varumärke i vår artikel ”Så blev Saltå Kvarn Sverige mest hållbara varumärke”.


18 mars, 2015

Dags att göra en köttfri dag till en vanlig dag?

Enligt en forskningsrapport från FNs livsmedel- och jordbrukscenter är boskapsuppfödningen ett av vår tids största klimathot. Skulle vi äta 80% mindre kött skulle vår klimatpåverkan minska drastiskt. Samtidigt rapporterar Jordbruksverket att vi svenskar konsumerar i genomsnitt drygt 1,6 kilo kött - per vecka. Det är nästan lika mycket som den frukt vi lyckas stoppa i oss (1,8 kg per vecka).…

LÄS MER

Enligt en forskningsrapport från FNs livsmedel- och jordbrukscenter är boskapsuppfödningen ett av vår tids största klimathot. Skulle vi äta 80% mindre kött skulle vår klimatpåverkan minska drastiskt. Samtidigt rapporterar Jordbruksverket att vi svenskar konsumerar i genomsnitt drygt 1,6 kilo kött – per vecka. Det är nästan lika mycket  som den frukt vi lyckas stoppa i oss (1,8 kg per vecka).

”Rör inte min söndagsstek” ryter den rädde, ”Människan har ätit kött i alla tider” påpekar den vardagslistige. Men kan vi ens skylla på våra förfäder när det kommer till dagens köttkonsumtion? Det verkar inte så, i alla fall inte om vi läser vidare i Jordbruksverkets rapport, där konstateras nämligen att vi idag äter nästan dubbelt (40%) så mycket kött jämfört vad vi åt 1990. Alltså: fyrtio procent mer kött på tjugofem år! Och det var tyvärr inte heller bättre förr, Jordbruksverkets statistik visar ännu deppigare siffror: från 1960 till 2006 ökade svenskarnas köttkonsumtion med hela 70% per person.

Är det då en realistisk plan att förlita sig på att svennebananerna, dvs du och jag, börjar att ta vårt ansvar och går till halloumihyllan istället för köttdisken? Som Naturvårdsverket lyfter fram i sin rapport om Nudging: Nja, människan är mer benägen att ändra sin tro än sitt beteende. Grönland svämmar över och Östersjön dör. Det är onekligen bråttom. Är det inte dags att lyfta frågan på en politisk nivå?

En köttfri dag i varje svensk skola skulle till exempel inte bara minska vår klimatpåverkan, det skulle även fungera som ett pedagogiskt exempel för våra framtida beslutsfattare; En måltid måste inte innehålla kött för att vara fullständig. Köttfri mat kan också vara god.

I Södertälje kommun har man drivit projektet ”Diet for a clean Baltic” som handlar om att just äta på ett sätt som inte förstör vår planet, eller i det här fallet specifikt Östersjön. Inom kommunens verksamheter serverar man sammanlagt drygt sju miljoner måltider per år, och genom projektet har Södertäljes politiker tillsammans med forskningsinstitutet BERAS Implementation tagit fram en strategi för mer miljö- och klimatvänlig kost inom kommunens verksamheter. I projektet ingår även en köttfri dag i kommunens alla skolor.

Södertälje används nu som ett praktexempel när projektet tas vidare inom EU och blir ”Diet for a green planet” i tre europeiska städer. 30% av Sveriges kommuner har infört en köttfri dag i sina skolor, men vi saknar alltså fortfarande 70%. Är det inte dags att vi återigen lär oss laga riktigt god vegetarisk mat så att fler köttfria dagar blir ett attraktivt val?


17 mars, 2015

FN-konferens i Ytterjärna om jordbrukets framtid

19-21 maj 2015 ordnar forskningsinstitutet BERAS en FN-högnivåkonferens på temat ”Soils and the food we eat” (på svenska fritt översatt: ”jorden och maten som vi äter”). Hur kan vi skapa konkreta metoder för ett mer klimatvänligt jordbruk och en hållbarare livsmedelskedja – på lokal, regional och global nivå?…

LÄS MER

19-21 maj 2015 ordnar forskningsinstitutet BERAS en FN-högnivåkonferens på temat ”Soils and the food we eat” (på svenska fritt översatt: ”jorden och maten som vi äter”). Hur kan vi skapa konkreta metoder för ett mer klimatvänligt jordbruk och en hållbarare livsmedelskedja – på lokal, regional och global nivå?

Evenemanget arrangeras av BERAS International och stöds av FN med anledning av deras temaår; 2015 är det internationella året för jorden.
– Vi är otroligt stolta över att FN väljer att stödja vår konferens i Ytterjärna. Det handlar om livsviktiga frågor som vi behöver diskutera idag, inte i morgon. Därför känns det extra bra att en internationell aktör som FN också tar detta på samma allvar, säger Jostein Hertwig, vd för BERAS International.

Konferensen består av både workshops, diskussioner och föreläsningar med representanter från FN, svenska politiker och andra experter inom området. BERAS International kommer bland annat att presentera några av de EU-finansierade projekt som institutet genomfört, t ex Diet for a Green Planet.

– Vi väntar oss ungefär 200 deltagare till konferensen, allt ifrån forskningsinstitut och banktjänstemän till livsmedelsföretag och bönder från hela världen, säger Jostein Hertwig.

Om det låter intressant kan du anmäla dig här.