1 april, 2015

Meditation kan påverka dina celler

För första gången har forskare funnit bevis som pekar mot att meditation och yoga kan påverka oss på cellulär nivå. Studien har publicerats i tidskriften Cancer.…

LÄS MER

För första gången har forskare funnit bevis som pekar mot att meditation och yoga kan påverka oss på cellulär nivå. Studien, som publicerats i tidskriften Cancer, är bland de första vetenskapliga studierna som föreslår att det finns ett samband mellan kropp och själ.

”Vi visste redan att psykosociala insatser som mindfulness och meditation hjälper oss att må bättre psykiskt, men nu har vi för första gången bevis på att de också kan påverka viktiga aspekter i biologin”, berättade forskaren Linda E. Carlson i ett pressmeddelande.

I studien delade man in kvinnor som tidigare haft bröstcancer i tre olika grupper, där den första gruppen fick utöva meditation och yoga dagligen, den andra gruppen möttes varje vecka för stödjande samtal i grupp och uppmuntrades att prata öppet om sina bekymmer och känslor, den tredje gruppen – kontrollgruppen – gick enbart på ett sex timmar långt seminarium om stresshantering.

Efter en tre månaders period kunde man se en skillnad i förändringen av gruppernas telomerer, det vill säga den yttersta delen av kromosomerna som skyddar arvsmassan vid celldelning. De två första testgrupperna som gått i någon form av stödgrupp visade på oförändrad telomerlängd, medan den jämförande testgruppens telomer blivit kortare.

Studien publicerades i november i tidskriften Cancer, och nu väntar vi med spänning på den vetenskapliga uppföljningen – vad är det som orsakar denna biologiska effekt och kan det påverka vår hälsa i ett långsiktigt perspektiv?


31 mars, 2015

Debatt: Svenska mjölkbönders framtid

Fram tills idag har svensk mjölk varit prisreglerad enligt ett kvotsystem från EU. Kvotsystemet har inneburit att om ett EU-land producerat för mycket mjölk har producenterna tvingats betala en straffavgift. Men från och med i morgon den 1 april upphör detta kvotsystem att gälla och länder där det är billigare att producera mjölk kommer att kunna konkurrera fritt med andra EU-länder, till exempel Sverige. Något som kommer innebära tuffare tider för Sveriges mjölkbönder.…

LÄS MER

Fram tills idag har svensk mjölk varit prisreglerad enligt ett kvotsystem från EU. Kvotsystemet har inneburit att om ett EU-land producerat för mycket mjölk har producenterna tvingats betala en straffavgift. Men från och med i morgon den 1 april upphör detta kvotsystem att gälla och länder där det är billigare att producera mjölk kommer att kunna konkurrera fritt med andra EU-länder, till exempel Sverige. Något som kommer innebära tuffare tider för Sveriges mjölkbönder.

Lösningen för en bättre framtid råder det dock delade meningar om.

”Tillåt GMO-foder, slopa kravet på utomhusbete och se över mejerikonkurrensen – då kan svensk mjölk räddas”
, skriver Torbjörn Iwarson, råvaruexpert på Carnegie och Lydiah Wålsten, kommunikationsansvarig från Timbro på DN Debatt (26/3).

”Kobönderna skall ytterligare pressas att ruinera både sig själva, djuren och Östersjöns miljö. Vi måste inse det verkliga priset för dagens livsmedelsproduktion. Det behövs istället ett paradigmskifte för att rädda såväl jordbruk som vår miljö.” svarar Artur Granstedt, docent i växtodling och ekologiskt lantbruk samt koordinator för det nu avslutade Östersjöprojektet BERAS i sin replik på DN Debatt (30/3).

Iwarson och Wålstens har tagit fram fem förslag på åtgärder som enligt dem ska rädda den svenska mjölken:
1. Tillåt genmodifierad soja
2. Sänk dieselskatten
3. Återinför inte gödselskatten utan full kompensation till jordbrukssektorn
4. Förändra djurskyddsförordningen
5. Se över den höga företagskoncentrationen i mejeribranschen

Medan Granstedt istället tycker att följande åtgärder är vad som behövs:
1. Sänk intensiteten.
2. Fördela djurhållningen på flera gårdar.
3. Anpassa produktion till de ekologiska grundvillkoren, där man inte har fler djur än vad som motsvaras av den egna foderproduktionen på enskilda gårdar eller på gårdar i lokal samverkan.

Holger Van der Woude är en av Sveriges ekologiska mjölkbönder, han tycker att Iwarson och Wålstens förslag låter helt galet.
– Men i slutänden är det ändå konsumenterna som avgör vad de vill äta eller dricka, och jag är tvärsäker på att de i slutänden kommer att välja den mjölk som har bäst kvalitet. Konsumenterna måste bli bättre på att betala vad det faktiskt kostar – det är helt sjukt att vi idag är beredda att betala nästan dubbelt så mycket för en flaska vatten än vad vi gör för ett paket mjölk.


30 mars, 2015

Vad världen äter

Köttkonsumtionen är ett av vår tids största klimathot. Statistiskt sett äter vi dessutom mer och mer kött för varje dag. Om vi fortsätter att öka vår köttkonsumtion i samma takt beräknar FNs livsmedel- och jordbrukscenter att vi globalt sett kommer ha fördubblat vår köttkonsumtion till 2050. Men vem är det då som äter så mycket kött?…

LÄS MER

Köttkonsumtionen är ett av vår tids största klimathot. Statistiskt sett äter vi dessutom mer och mer kött för varje dag. Om vi fortsätter att öka vår köttkonsumtion i samma takt beräknar FNs livsmedel- och jordbrukscenter att vi globalt sett kommer ha fördubblat vår köttkonsumtion till 2050. Men vem är det då som äter så mycket kött?

National Geographic presenterar en tydlig och interaktiv infografik över hur mycket olika länders befolkning äter och av vad. För dig som är intresserad av mat och statistik är infografiken högst intressant att klicka sig runt i.

  • I USA äter de 381 gram kött per person och dag
  • I Tyskland äter de 283 gram kött per person och dag
  • I Indien äter de 29 gram kött per person och dag

Om man räknar köttet i kalorier har Kina redan gått om USA (539 vs. 469 kalorier per person/dag), största anledningen är kinesernas enorma fläskkonsumtion som ökat med 2000% på 50 år. Tvåtusenprocent! I USA leder man dock fortfarande sockerkonsumtionsloppet med 3,641 konsumerade kalorier per dag och person.

Sverige finns tyvärr inte med i National Geographics statistik men siffror från Jordbruksverket pekar snarare åt våra grannar i väst än mot något vegetariskt håll. Vi svenskar konsumerar i genomsnitt drygt 232 gram kött per person och dag – inte mycket bättre än våra korvätande vänner i Tyskland alltså. Västvärlden verkar med andra ord ha en hel del att lära av indierna. Vad äter du – och framför allt vad äter man i Indien?

Här hittar du National Geographics infografik.


27 mars, 2015

Viktigt att se och behandla hela människan

När människor blir allvarligt sjuka har det ofta stor betydelse för hälsan att bli omhändertagen och vårdad med genuint intresse och respekt för individen. Det är egentligen ett helt naturligt förhållningssätt mellan människor. För att det här ska bli verklighet för patienten behövs en vårdkultur där allt som görs genomsyras av en medveten helhetssyn på varje människa.…

LÄS MER

När människor blir allvarligt sjuka har det ofta stor betydelse för hälsan att bli omhändertagen och vårdad med genuint intresse och respekt för individen. Det är egentligen ett helt naturligt förhållningssätt mellan människor. För att det här ska bli verklighet för patienten behövs en vårdkultur där allt som görs genomsyras av en medveten helhetssyn på varje människa.

Just den synen på patienten är, och har alltid varit, något av det mest typiska för vården på Vidarkliniken. Där ligger också en viktig förklaring till varför så många av klinikens patienter känner sig sedda, förstådda och stärkta. Det är bland annat patienter med långvariga smärttillstånd, stressrelaterad psykisk ohälsa och patienter som rehabiliteras efter cancerbehandlingar.

Att bli sedd handlar om intresse och respekt

– Det mest naturliga för människor är att se och bry sig om varandra, och att bejaka att vi har ett ömsesidigt beroende. Vi har en naturlig förmåga till medlidande och förståelse, och det är något man kan lära upp eller tappa bort. Inom vården handlar det här i grunden om intresse och respekt för patienten som individ, ungefär som i kärlek, säger Maria Arman som är forskare och docent i vårdvetenskap vid Karolinska Institutet och även knuten till IC – The Integrative Care Science Center.

Hon menar att varje medarbetare i vården alltid kan bestämma sig för att möta en patient med den här inställningen, och att det egentligen inte behöver ta längre tid. På Vidarkliniken är en sådan omvårdande kultur helt naturlig. Maria Armans forskning visar att den här omvårdnaden är mycket viktig för många patienter. De säger exempelvis: ”Det var som att komma hem”; ”Man blir inbäddad”; ”Man kommer in i en totalt tillitsfull situation”; ”Alla är ständigt lyhörda för vad man behöver” osv.

Det här är inte bara ett resultat av inställningen till patienterna. Det gäller att också ha verktyg och metoder för att kunna se och behandla hela människan. Här, menar Maria Arman, är de antroposofiska terapierna mycket viktiga, exempelvis konstterapi och läkeeurytmi, som är en form av rörelseterapi.

– I Vidarklinikens vård är det dessutom mycket hands on i form av beröring, exempelvis insmörjning, bad, massage, inbäddning i värme etc. Det skapar kontakt. Det räcker inte med att bara prata.

Vårdkultur som tar existentiella behov och helheten på allvar

För exempelvis patienter som rehabiliteras efter krävande behandlingar mot bröstcancer kan den här omvårdnaden ha stor betydelse.

– Cancerbehandlingarna är ofta avancerade och effektivt upplagda och det är något av en kamp som förs kring vissa kroppsfunktioner. I allt detta upplever många patienter att den egna existentiella situationen glöms bort. Patienter som sedan får rehabilitering hos Vidarkliniken säger ofta att här är det någon som ser vad som fattas.

Förklaringen är, enligt Maria Arman, att det ingår i klinikens vårdkultur och metodik att ta existentiella aspekter på största allvar och att se varje människa som en helhet.

Även vårdpersonalen får fullt stöd i detta och många tycker att det känns befriande att få arbeta med patienter på det här sättet. Att se till hela patienten är också viktigt när det gäller möjligheterna till hälsosammare livsstil.

– Att motivera patienter att ändra livsstil är bland det svåraste som finns, det är allmänt känt i vården. Här krävs återigen genuint intresse och respekt för individen. En patient sa exempelvis: ”eftersom personalen på Vidarkliniken är så intresserad av mig och min hälsa så måste jag bli det själv också”.

I studier av Vidarklinikens patienter ser Maria Arman att många får en ändrad livsstil. Det kan handla om allt ifrån bättre sov- och matvanor till att göra sina val i livet mer utifrån vad man själv verkligen värderar och tycker är viktigt.

– I grunden handlar det om att hjälpa patienten att skapa förutsättningar för att få ett hälsosamt liv, och att detta sedan blir en uppåtgående positiv spiral. Det här förstärker patientens egen förmåga att hela och läka och att växa i sin egen potential.

In som en ”fågelunge” och ut som en stärkt människa

Karin Björkegren Jones har varit patient på Vidarkliniken i två omgångar. Hon är författare och yogalärare och fick för ett par år sedan ett bröstcancerbesked. Efter operation samt strålnings- och cellgiftsbehandling var hon ordentligt medtagen och kom då till Vidarkliniken för rehabilitering.

– Trots att jag är van vid att ta hand om min hälsa kände jag mig väldigt utsatt och försvagad efter behandlingarna. Jag kände mig som en liten fågelunge och det var härligt, rent av magiskt, att få komma till Vidarkliniken och bli så omhändertagen och få vara precis som jag var då. Det kändes som att jag kunde få pusta ut i en jättefamn efter ett enormt maratonlopp.

Att hon här blev sedd som individ märktes bland annat på att den vård hon fick kändes skräddarsydd och genomtänkt för just henne utifrån var hon befann sig på sin resa. Här gav man olika individuella rehabiliteringsupplägg för patienter med samma diagnos.

– Det fanns en lyssnande öppenhet och det var helt fritt från dömande inställning. Jag hade många otroligt fina samtal med sjuksköterskorna. Jag fick bland annat också målningsterapi och rytmisk massage som båda var väldigt bra för mig. Att få ta det mycket lugnt och att vara i naturen var också viktigt för mig. På Vidarkliniken fick man överhuvudtaget ta plats i sin sjukdom och i sitt sätt att bli rehabiliterad. Jag återvände väldigt stärkt från den här rehabiliteringen och det var enormt viktigt, säger Karin Björkegren Jones.


Källor

Vidarkliniken

26 mars, 2015

Smärtartikel prisad

I maj 2014 publicerade det svenska forskningscentret Integrative Care (IC) en studie om smärtbehandling i den internationella tidskriften PLOS One. I studien har IC jämfört resultatet av patienter som vårdats mot sin smärta enligt konventionell skolmedicin med patienter som vårdats för samma problem på Vidarkliniken – ett sjukhus som kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.…

LÄS MER

I maj 2014 publicerade det svenska forskningscentret Integrative Care (IC) en studie om smärtbehandling i den internationella tidskriften PLOS One. I studien har IC jämfört resultatet av patienter som vårdats mot sin smärta enligt konventionell skolmedicin med patienter som vårdats för samma problem på Vidarkliniken – ett sjukhus som kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.

Resultatet visar att patienter som vårdats på Vidarkliniken halverade sin användning av receptbelagda smärtstillande läkemedel jämfört med de som behandlats enligt traditionell medicin, där användandet istället nästan hade fördubblats under samma period.

”Smärta berör i olika grad över en halv miljon människor i Sverige med ett högt pris i mänskligt lidande och åtskilliga tiotals miljarder kronor i uppskattade totala samhällskostnader.” skriver Integrative Care om studien på sin hemsida.

Trots dessa signifikanta skillnader i resultatet väckte studien föga uppmärksamhet i Sverige. Nu har artikeln däremot blivit prisad utomlands. Det är European Society of Integrative Medicine som genom utmärkelsen “Excellence in Integrative Medicine Research Award” vill uppmärksamma innovativa och utmärkta forskningsprojekt inom integrativ medicin.

Det svenska forskningscentrets artikel ”Opposite Drug Prescription and Cost Trajectories following Integrative and Conventional Care for Pain – A Case-Control Study” var en av flera som fick pris. Priset delades ut under den senaste europeiska konferensen om integrativ medicin 2014 (ECIM) i Belgrad.
Illustration: Anna Gran 


25 mars, 2015

Håller Google på att konkurrera ut vårt offentliga skolsystem?

När anställda på företagsgiganter som Google, Apple och Yahoo i teknikmeckat Silicon Valley väljer att sätta sina barn i waldorfskola är en naturlig följdfråga "varför"? Vad är det som får ipadinnovatörerna själva att välja bort sin egen uppfinning – mot en skola där man istället använder färgpennor och akvarellpapper? Vad saknar den offentliga skolan?…

LÄS MER

När högt anställda på företagsgiganter som Google, Apple och Yahoo i teknikmeckat Silicon Valley väljer att sätta sina barn i waldorfskola är en naturlig följdfråga ”varför”? Vad är det som till och med får ipadinnovatörerna själva att välja bort sin egen uppfinning – mot en skola där man istället använder färgpennor och akvarellpapper? Vad är det den offentliga skolan saknar?

”Bort med flumskolan” har varit något av Jan Björklunds mantra de senaste åren som utbildningsminister i Sverige. Vi måste lära våra barn att rabbla multiplikationstabellen snabbare, memorera fler konungafödslar, fler kemiska beteckningar in i klassrummen.

Men vad ska motivera våra barn och ungdomar när multiplikationstabellen, jordens alla huvudstäder och hela universums solsystem redan ligger i fickan? När det går snabbare att googla ”Algeriets flagga” på sin smartphone än att börja leta i minnets sjö av färgkombinationer?

”En tonåring med en smartphone har idag tillgång till mer kunskap än vad presidenten hade för bara ett par årtionden sedan” konstaterade Alexis Ohanian, grundare av Reddit under ett föredrag på World-Changing Ideas Summit i New York. Googles vice president Alfred Spector uttryckte på samma konferens att teknologin numera är så utvecklad att den skulle kunna ersätta skolan helt och hållet – vem behöver en instängd skolsal och en torr magister när det finns undervisande videospel och übersmart artificiell intelligens?

Är det möjligtvis samma insikt som får Googles, Apples och Yahoos (m fl!) anställda att välja waldorf för sina barn? Är det så att även de har svårt att se nyttan med dagens offentliga skolsystemet som tydligen redan idag skulle kunna ersättas av tekniska innovationer?

”Idén om att en app på en ipad skulle lära mina barn att läsa eller räkna bättre är löjlig!” berättar Alan Eagle, kommunikationschef på Google och waldorfförälder för New York Times.

”Det handlar inte bara om att vi ska veta en massor av saker, utan vi måste också veta vad vi ska göra med all den kunskapen”, berättar en lärare från waldorfskolan i Peninsula i ”Prepearing for Life”, en prisbelönt dokumentärfilm. Filmen gjordes som en uppföljning av New York Times uppmärksammade artikel om waldorfskolan i Peninsula, en skola där 3 av 4 av elevernas föräldrar jobbar på ett high-tech-företag i Silicon Valley.

Är det så att kreativitet, innovation, kritiskt tänkande och problemlösning – saker som redan genomsyrar waldorfpedagogikens läroplan – även kommer att tvingas bli grundbultar i den offentliga skolans läroplan för dess egen framtida överlevnad?

Vad tror du är skolans framtid?


23 mars, 2015

Så blev Saltå Kvarn Sveriges mest hållbara varumärke

Saltå Kvarn har utsetts till Sveriges mest hållbara varumärke när det gäller miljöansvar och socialt ansvarstagande, enligt den årliga varumärkesundersökningen Sustainable Brand Index. Logiskt, inspirerande och samtidigt ganska anmärkningsvärt. …

LÄS MER

Saltå Kvarn har utsetts till Sveriges mest hållbara varumärke när det gäller miljöansvar och socialt ansvarstagande, enligt den årliga varumärkesundersökningen Sustainable Brand Index. Logiskt, inspirerande och samtidigt ganska anmärkningsvärt.

Konsumenter belönar konkret handling

Att Saltå Kvarn har ett starkt och älskat varumärke är i sig inget nytt. Men att ett företag i Saltå Kvarns storlek toppar hållbarhetsrankingen före så många andra betydligt större varumärken som kommunicerar hållbarhetsprofil är egentligen anmärkningsvärt. Här konkurrerar man ju med jättar som varenda människa i Sverige känner till. Ännu mer anmärkningsvärt blir det när man konstaterar att Saltå Kvarn inte alls använder konventionell reklam för att kommunicera sin hållbarhet. Ändå passerar Saltå Kvarn i årets mätning det likaså högt rankade Lantmännen, trots att de sistnämnda profilerar sig med en massiv och långvarig reklamkampanj på miljötemat.

Det här borde också vara inspirerande för andra som tar hållbarhet på allvar. Det visar nämligen att konsumenterna tydligen lägger märke till och belönar konsekvent och konkret handling. Saltå Kvarn har ju alltid haft en genuin, tålmodig och ärlig inriktning på miljö, ansvar och matkvalitet, utan att låta olika trender påverka grundinställningen. Där ligger en stor del av förklaringen.

Agerande och förnyelse som gör skillnad

Det här är inte bara en ”varumärkestävling”. Det handlar om ett gott agerande som får positiva konsekvenser i vår omvärld. Tänk om alla företag i exempelvis livsmedelsbranschen skulle ha lika konsekvent miljöinriktning som Saltå Kvarn. Då skulle vi bland annat ha ett jordbruk utan kemiska bekämpningsmedel, betydligt mindre övergödningsproblem i Östersjön och betydligt mindre klimatpåverkan från jordbruket. Och troligen också mer naturligt näringsriktig och god mat.

Låt oss titta lite närmare på hur Saltå Kvarn förtjänat sitt starka varumärke som hållbart matföretag. ”Av det naturen ger – och inget annat”, är sedan ett antal år tillbaka något av företagets slogan, som också speglar hur det alltid sett ut sedan starten för 50 år sedan. Och denna slogan är sann. Allt är ekologiskt eller biodynamiskt odlat utan konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel etc. Och nej, man har inga tillsatser av artificiella smakämnen, konsistensgivare, färgämnen, konserveringsmedel, sötning eller annat. Bara det naturen ger, rakt igenom. Det kompromissar man inte med. En så tydlig och konsekvent linje är lätt för omvärlden att uppfatta, uppskatta och tro på. Det man säger och det man faktiskt gör hänger ihop.

Hos Saltå Kvarn finns också en genuin omsorg om hur produkterna tas fram genom ekologisk odling och skonsamma förädlingsprocesser. Man har nära kontakt med odlare och förädlare både i Sverige och i andra länder, och det här gör också att företagets medarbetare har genuina kunskaper om hur produkterna faktiskt tas fram. Det hela blir en kultur av hållbarhet och kvalitet.

Saltå Kvarn har ofta också varit förnyare och utvecklare inom ekologisk mat. Många gånger har man varit först med att lansera nya intressanta ekologiska produkttyper i livsmedelshandeln. Saltå Kvarn var även först i landet med att börja klimatkompensera transporterna av importerade matprodukter med hjälp av trädplantering (idag klimatkompenserar man alla sina transporter på det sättet). För ett par år sedan skapade och införde man också ett system där spannmålsodlare i Sverige får mer betalt om man genomför frivilliga extra miljöåtgärder utöver de ekologiska kraven.

Det här är bara några exempel på konkret handling som gjort att Saltå Kvarns varumärke blivit så känt och älskat. Och som gör verklig skillnad. Action talks.

I varumärkesundersökningen Sustainable Brand Index tillfrågades ett riksrepresentativt urval av 9500 konsumenter. Bakom undersökningen står Sustainable Brand Insight.

23 mars, 2015

Saltå Kvarn – konsumentfavorit

Varje år genomför Sustainable Brand Insight en varumärkesundersökning där de frågar konsumenterna vilket varumärke de anser är mest hållbart. Förra året vann Lantmännen, den 23 mars 2015 delades priset ut till Saltå Kvarn.…

LÄS MER

Varje år genomför Sustainable Brand Insight en varumärkesundersökning där de frågar konsumenterna vilket varumärke de anser är mest hållbart. Förra året vann Lantmännen, den 23 mars 2015 delades priset ut till Saltå Kvarn.

– Vi är jätteglada, stolta och lite yra i huvudet – och det tackar vi våra konsumenter för, sa Johan Ununger, vd för Saltå Kvarn i sitt tacktal på prisutdelningen på Nalen.

I undersökningen deltog totalt 253 varumärken och 9500 konsumenter. Genom djupintervjuer och webbenkäter har man mätt hur hållbara dessa varumärken uppfattas utifrån global påverkan, miljöansvar och socialt ansvarstagande.

– Saltå Kvarn har skapat ett varumärke som attraherar den dedikerade konsumenten som vill vara säker på att företag och produkter lever upp till vad de lovar. Eftersom många konsumenter har en stark kärlek till varumärket är det inte förvånande att Saltå Kvarn tar över första platsen i år, säger Erik Hedén, vd för Sustainable Brand Insight i ett pressmeddelande.

På plats nummer två kom Coop, trea Lantmännen och fyra IKEA – företag med betydligt större marknadsföringsbudgetar än Saltå Kvarn.

– Det är inspirerande att se att konsumenterna uppfattar och uppskattar vårt hållbarhetsarbete. Uppenbarligen är det så att konsekvent och konkret handling belönas av konsumenterna. Vi gillar att prata med våra konsumenter istället för att basunera ut våra budskap i en megafon, säger Johan.

Läs mer om Saltå Kvarns bakgrund och vad som tog dem hela vägen till Sveriges mest hållbara varumärke i vår artikel ”Så blev Saltå Kvarn Sverige mest hållbara varumärke”.


19 mars, 2015

Hur kan antroposofisk medicin bidra till samhällsutvecklingen?

Antroposofisk medicin har funnits i snart 100 år. Antroposofiska läkemedel förskrivs av 15000 legitimerade läkare runtomkring i Europa varje dag. Trots det saknar vi fortfarande en lagstadgad registrering av dem i Sverige. Varför behövs antroposofisk medicin i Sverige och på vilket sätt kan den bidra till en positiv samhällsutveckling? Vi frågade Ursula Flatters, utbildningschef och läkare på Vidarkliniken som är ett sjukhus där man kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.…

LÄS MER

Antroposofisk medicin har funnits i snart 100 år. Antroposofiska läkemedel förskrivs av 15 000 legitimerade läkare runtomkring i Europa varje dag. Trots det saknar vi fortfarande en lagstadgad registrering av dem i Sverige. Varför behövs antroposofisk medicin i Sverige och på vilket sätt kan den bidra till en positiv samhällsutveckling? Vi frågade Ursula Flatters, utbildningschef och läkare på Vidarkliniken som är ett sjukhus där man kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.

Kostnaderna för svensk hälso- och sjukvård är större än någonsin, det finns en stark tilltro till läkemedelsforskningen i Sverige samtidigt som kostnaderna för läkemedelsbiverkningar uppgår till 15 miljarder kronor varje år och läkemedelsskadorna är den tredje främsta dödsorsaken i västvärlden.
– Det finns ett stort behov av sjukvårdsmodeller som fokuserar på friskfaktorerna – metoder där man övervinner sin sjukdom, inte enbart medicinerar bort den. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör detta vara högst intressant, säger Ursula Flatters.

Enligt Ursula handlar det om att verkligen förstå vad begreppet hälsa betyder. Att se hälsa som någonting aktivt (välbefinnande) istället för passivt (biologiskt befinnande). I Sverige beskriver Socialstyrelsen hälsa enligt WHO:s definition: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp”.
– Det handlar alltså inte bara om att inte vara sjuk, utan om att också uppleva meningsfullhet. Antroposofisk medicin har som uppdrag att ta detta på fullaste allvar och att bidra med verktyg för hur den enskilda individen ska förstå och förhålla sig till hälsa i just hennes liv. Det är en fråga om respekt för individen, säger Ursula.

Inom den antroposofiska medicinen arbetar man utifrån ett så kallat empatiskt förhållningssätt, vilket innebär att man försöker förstå patienten i sin kontext och ser kontexten som avgörande för hur sjukdomen får fäste. Eftersom detta förhållningssätt oftast saknas inom den konventionella sjukvården har det, enligt Ursula, orsakat stora folkhälsoproblem.
– Istället för att se individen i sitt sammanhang fokuserar man enbart på att medicinera bort den specifika åkomman. Det saknas ett helhetsperspektiv där man ser att det kroppsliga, själsliga, andliga och sociala i varje människa är lika avgörande för vår hälsa. All medicin som bortser från detta bör betraktas som ofullständig.

Antroposofisk medicin – en fråga om jämställdhet?

Stressrelaterade sjukdomar, långvarig smärta och psykisk ohälsa är några av vår tids mest växande diagnoser, framför allt bland kvinnor. Det är även områden som har låg status inom medicinen och som det forskas betydligt mindre på eftersom de inte kan botas med piller. Dagens vetenskapliga forskning äger ju till största delen rum inom läkemedelsföretagen och är därmed fokuserad på att ta fram nya läkemedel. Vetenskapliga metoder som utvecklas där lämpar sig bättre för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar som procentuellt sett oftare drabbar män. För att dra det till sin spets skulle man kunna säga att vi har en forskning och ett sjukvårdssystem som till största delen är utformad av män, för män.
– Kvinnor har en tendens att i större utsträckning vilja förstå sin sjukdom, de vill veta varför och vad de kan göra åt den. Något som inte passar in i det sjukvårdssystem vi har idag men som många upplever att de kan få hjälp med hos oss på Vidarkliniken. Majoriteten av våra patienter är kvinnor, säger Ursula.

Inom den antroposofiska medicinen pågår ett ständigt arbete med att bidra till mer komplexa forskningsmodeller som gör det möjligt att inte bara forska på effekter, utan även på nyttan som en behandling gör för att patienten skall uppnå en bättre hälsa.
– Sett ur ett större perspektiv är det en fråga om jämställdhet, säger Ursula.

”Självläkning är den enda läkningen, allt annat är åtgärder.”

Att stärka självläkning och hjälp till egenvård ligger sällan högst upp på läkemedelsbolagens att göra-listor, däremot borde det vara intressant för samhället som helhet. Inom den antroposofiska medicinen strävar man just efter att öka kunskapen kring självläkning som ett komplement till skolmedicinen.
– Det råder något slags kollektivt bristande självförtroende gentemot våra egna iakttagelser och upplevelser. ”Kan jag veta någonting själv?” verkar allmänt vara något man tvivlar på idag. Detta trots att patienten ofta är väldigt informerad.

Som exempel berättar Ursula om hur vi ofta behandlar människor som har feber. I tiotals år har det vedertagna tipset varit att man ska kyla ner någon som har feber; ”ta bort varma täcken, öppna fönster och dörrar”. Men man har i detta egenvårds-råd helt förbisett skillnaden mellan stigande och fallande feber. Vid stigande feber fryser man och behöver precis det som våra instinkter säger oss: en filt att värma sig under, det är först när febern börjar går ner igen som vi svettas och som det kan vara relevant att kylas ner.
– Rent sunt förnuft som husmödrarna visste för 100 år sedan men som verkar ha försvunnit någonstans på vägen. Folk vet inte hur de ska bete sig längre när de blir sjuka, speciellt inte när det gäller vård av sjuka barn, konstaterar Ursula.

”Tänk om döden är det finaste som finns?”

Hur känns det att dö och vad händer efteråt? En viktig del i den antroposofiska medicinen är, berättar Ursula, att bidra med erfarenhet och kunskap kring människans olika livsstadier. Att tillföra reflektioner kring resonemangen om födelse och död.
– Eftersom vi inte kan ha kontroll över döden har vi en förmåga att förtränga den. Men det är viktigt att fundera kring den, vårt förhållningssätt till döden definierar hur vi uppfattar oss som människa, hur vi ser på till exempel meningsfullhet och etik. Döden utmanar förståelsen och erfarenheten av vår andliga existens. En sådan förståelse är en stark drivkraft för samhälle och kultur – medvetet eller omedvetet! Att möta döden – det kanske är det finaste som finns?

På samma sätt ser man det som viktigt att försöka förstå livets början. Vad är en födelse och varifrån kommer vi? Det handlar inte om att ge konkreta svar utan om att nyfiket utforska livet.
– Jag skulle även vilja lyfta fram den antroposofiska medicinens bidrag till förståelsen för hur barn med funktionsnedsättningar bör tas omhand. Inom omsorgssektorn har den antroposofiska medicinens strävan att utgå från det friska i människan verkligen spelat stor roll, avslutar Ursula.

Ärendet kring de antroposofiska läkemedlen ligger just nu på Socialdepartementets bord. Ett beslut om en långfristig reglering ska inlemmas i den svenska läkemedelslagen. Det behövs en stark politisk vilja för att läkemedlen i slutändan ska bli tillgängliga. Ärendet är på remiss och beslut väntas under våren 2016.
Foto: Erik Olsson


19 mars, 2015

En modern syn på antroposofi

Ytterjärna Forums policy: ”Ytterjärna Forum har låtit sig inspireras av antroposofi, men gör inga anspråk på att representera antroposofin som helhet. Vi gör en egen tolkning av vad vi menar att den moderna antroposofin står för idag.” Men vad menar vi då med antroposofi idag? Anders Kumlander, initiativtagare till samhällsprojektet Ytterjärna Forum har arbetat i antroposofiskt inspirerade verksamheter i över 40 år och berättar vilka tankar som ligger bakom projektet. …

LÄS MER

Ytterjärna Forums policy: ”Ytterjärna Forum har låtit sig inspireras av antroposofi, men gör inga anspråk på att representera antroposofin som helhet. Vi gör en egen tolkning av vad vi menar att den moderna antroposofin står för idag.” Men vad menar vi då med antroposofi idag? Anders Kumlander, initiativtagare till samhällsprojektet Ytterjärna Forum har arbetat i antroposofiskt inspirerade verksamheter i över 40 år och berättar vilka tankar som ligger bakom projektet. 

– För mig är antroposofi ett sätt att förhålla sig till sig själv och världen. Det handlar om fördjupad sak- och fackkunskap som kräver att hela människan är involverad och där det intressanta är själva metoden man använder för att komma till den här fördjupningen, förklarar Anders.

I dagens resultatfokuserade samhälle blir antroposofin ett bidrag till andra perspektiv på livet. Perspektiv där den ständiga nyfikenheten och utforskandet av vad det innebär att vara människa är själva målet i sig – med visionen att skapa ett bättre samhälle där egoism och darwinism inte anses vara den enda drivkraften till samhällsbyggnad och mänsklig verksamhet.

– Vi behöver hitta en annan utgångspunkt för människan, ett annat fokus för att få ett hållbart samhälle som kan fungera in i framtiden. För mig är antroposofi en sorts mänsklig mognad och ett andligt, existentiellt perspektiv som är meningsbärande och som till stor del saknas i samhällslivet idag. Det råder ett fantastiskt högmod där människan tror att hon redan vet allt. Antroposofi handlar för mig om att hela tiden hålla sig nyfiken och ödmjuk inför sig själv och sin omvärld.

Antroposofi är inte enbart filosofi och teori utan omsätts även i praktiken. Tillämpningen har resulterat i en rad olika verksamheter; Sveriges första sjukhus där man kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst, ett jordbruk som är hållbart för människan, havet, jorden och klimatet och som dessutom används av Sveriges stjärnkockar, en pedagogik som vill fostra våra yngsta medborgare till självständiga, kritiskt tänkande individer – med mera, med mera.

”Det handlar om att ta fram metoder som fungerar effektivt i större skala. Det kallar jag för antroposofiskt – eller bara vettigt.”

Mellan åren 1986 och 2008 var Anders antingen ordförande eller generalsekreterare för det Antroposofiska Sällskapet i Sverige. Han berättar om utmaningarna som fanns, och fortfarande finns, i och med människors tendens att vilja dela in sin omgivning i olika fack. ”Antroposoferna i Järna” har blivit ett begrepp. Men vem är egentligen en antroposof?

– Jag anser inte att det motsvarar ett modernt medvetande att identifiera sig med en grupp. Det är sällan man hör människor identifiera sig själva som i första hand kristen, socialdemokrat eller hammarbysupporter. Jag kan aldrig vara någon annan än mig själv och på samma sätt kan jag inte heller ta ansvar för allt som sker i antroposofins namn. Jag är inspirerad av Steiners tankar men även av andra kloka tänkare.

Ytterjärna Forum är alltså i första hand ett samhällsprojekt samtidigt som det är ett projekt för människor som vill utveckla sig själva. Det är inte på något sätt begränsat till antroposofi eller Ytterjärna som ort utan finns, dessbättre: överallt!

– Ytterjärna Forum handlar inte om vad Rudolf Steiner sa på något föredrag för snart 100 år sedan, utan om att se hur detta ansvarstagande för en ständigt utvidgad förståelse för människan och samhället kan utvecklas och fungera idag. Det jag skulle vilja kalla levande antroposofi. På så sätt blir det även aktuellt för samhället i övrigt, säger Anders.
Foto: Erik Olsson

Läs även:

Anders blogginlägg om samhällsprojektet
Vidarstiftelsens hemsida