Förra helgen anordnades en konferens i Milano, Italien, på temat Per l’ecconomia della terra – La nostra casa comune (För jordens ekonomi – vårt gemensamma hem). Konferensen arrangerades av Föreningen för biodynamiskt jordbruk i Italien tillsammans med Luigi Bocconi universitetet, och mötet öppnades av den jordbruks- och hållbarhetsintresserade prins Charles av Storbritannien.

I sitt öppningsanförande, filmat från St James’s Palace i Westminster, utvecklar prins Charles sina tankar kring nödvändigheten av att återetablera den ömsesidighet gentemot jorden och biosfären som vi förlorat genom 50 års skoningslöst och utarmande industrialiserat jordbruk. Samtidigt ser han djupgående problem med att försöka korrigera de förödande konsekvenserna som ett sådant kemibaserat industriellt jordbruk medför med ännu mer kemi och ännu högre industrialisering. Själv använder sig prinsen långtgående av de principer för biodynamiskt jordbruk som Steiner skisserade upp redan under 1920-talet vi sin egen gård i Highgrove, och har vid många tillfällen talat varmt och öppet för hur insikten om människans ömsesidighet gentemot jord och natur egentligen är det enda som krävs för att verkligen åtgärda klimathot och långtgående miljö- och jordförstörelse. Det är just denna insikt om ömsesidighet omsatt i praktiken som det biodynamiska jordbruket medför, enligt prins Charles.

Den blivande monarken av Storbritannien uttryckte även sin glädje över det under klimatmötet i Paris antagna 4-promille initiativet. Detta går i enkelhet ut på att genom regenerativa jordbruksmetoder såsom t.ex. växtföljdsomlopp och kretslopp bygga upp kollagret i matjorden med fyra promille per år, vilket skulle innebära enorma positiva konsekvenser i kampen mot klimatförändring.

Initiativet initierades och utarbetades av värdnationen Frankrike och antogs i slutändan av 100 aktörer, däribland Sverige.

Här kan du se HRH prins Charles av Storbritanniens öppningsanförande till konferensen i Milano.

Ett svenskt välbeprövat koncept för hållbar produktion och konsumtion av mat utvecklat i Järna och Södertälje bildar nu modell för internationella Organic Food System Program. Upplägget ska nu både implementeras och beforskas i en lång rad länder runt om i världen.

– Det här är ett fantastiskt genombrott för det vi har gjort i Järna/Södertälje under lång tid. Intresset internationellt för vår modell har fullkomligen exploderat det senaste året. Det tror jag beror på att vi verkligen har utvecklat och genomfört det här på riktigt, i samarbete med odlare, Södertälje kommun, matföretag och forskare. Det är alltså inte en skrivbordslösning, vi har vad man burkar kalla proof of concept, säger Jostein Hertwig, som är vd för Järnabaserade BERAS International.

Järna/Södertälje-modell sprids internationellt

De som nu ska ansvara för det praktiska genomförandet av Organic Food System Program globalt är BERAS tillsammans med världens ledande organisation inom ekologiskt lantbruk IFOAM (International Federation of Organic Agriculture Movement), som har 800 medlemsorganisationer i över 100 länder. Programmet lanserades nyligen internationellt och redan har 25 länder via nationella organisationer gått in som modellregioner, där Järna/Södertälje-modellen alltså ska implementeras och studeras.

Organic Food System Program har också redan fått cirka 60 partners, bland annat stora universitet världen över. Välkända forskare är med i programmet och mångåriga expertprofiler för FN är engagerade, exempelvis Olivier de Schutter och Alexandre Meybeck. På hemmaplan är även Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Karolinska Institutet med som partners i programmet och diskussioner med flera svenska partners pågår.

Organic Food System Program baserar sig på en modell av tre delkoncept som utvecklats i Järna/Södertälje och som används i ett flertal länder runt Östersjön:

• Ekologiska kretsloppsjordbruk, som åstadkommer eget kretslopp av näringsämnen genom att ha en väl avvägd balans mellan odling, markvårdande växtföljder och betande djur.
• Diet for a Green Planet, vilket är en inriktning för hållbara måltidsupplägg som bland annat genomförts i Södertälje kommuns skolor.
• Lärocenter för hållbarhet kring mat, där forskningen och erfarenheterna kring detta sprids lokalt och regionalt.

Systemtänkande med både praktik och forskning

Syftet med Organic Food System Program är att på ett lokalanpassat sätt utveckla och knyta ihop hållbar produktion med hållbar och hälsosam konsumtion av mat, eftersom dessa delar har visat sig hänga nära ihop.

En av styrkorna i Järna/Södertälje-modellen som används är att praktiskt genomförande och forskning sker parallellt steg för steg, och att utvecklingen sker i nära samarbete med de olika aktörerna på matens väg till matbordet. Det är mycket ovanligt och ger ett väl beprövat och robust system. Ett annat skäl till det stora internationella intresset är att modellen fokuserar på helheten och systemtänkandet, just för att inkludera både produktion och konsumtion.

– Det är viktigt att arbeta med detta som ett helt system där bönder, konsumenter, forskning och beslutsfattare är involverade. Tidigare har man mest sett det här som en matkedja, men det är ett för produktionsinriktat synsätt anser vi. Allt fler pratar ju idag om att produktions- och konsumtionsmönster hänger ihop och att vi behöver förändringar från båda hållen.

– Det är också viktigt att få med hälsoaspekterna i det här arbetet. Omfattande forskning de senaste 10 åren visar tydligt hur konsumtionsmönster hänger ihop med hälsa och mycket allvarliga och vanliga sjukdomar, särskilt i västvärlden, säger Jostein Hertwig.

I mitten av mars delas utmärkelsen Sveriges Bästa Företag ut, en utmärkelse som anstiftats av Schibsted med syftet att skapa mer medvetna företag och konsumenter genom att berätta historierna bakom de stora favoriterna och ta reda på vilka mjuka värden, bortom de produkter och tjänster man säljer, som skapar de bästa framgångskoncepten.

I en rikstäckande undersökning har 10 000 personer tillfrågats om vilka tre företag de föredrar framför andra som erbjuder liknande varor och tjänster, och resultatet av den undersökningen slås sedan samman med andra mer djupgående konsumentundersökningar för att till slut sålla fram vinnaren: Sveriges bästa företag.

Efter att första delen av undersökningen nu är sammanställd bjuder resultaten på överraskningar: bland de 10 högst ansedda företagen återfinns giganter som Apple (4:e plats) och Volvo (6:e plats), med marknadsföringsbudgetar som vida överstiger den totala omsättningen hos företag som Kahls The & Kaffehandel (9:e plats) och Naturkompaniet (8:e plats). På första plats ligger likaså Saltå Kvarn, som genom att låta hållbarhetsaspekter på en bas av ekologiska och biodynamiska livsmedel genomsyra hela verksamheten, lyckats med konststycket att utveckla ett starkt varumärke utan i princip någon marknadsföring alls.

Gemensamt för de 10 högst ansedda företagen är att samtliga är förhållandevis dyrare än sina branschkonkurrenter, vilket pekar på det faktum att konsumenter i Sverige är villiga att betala mer för högre kvalitet och ett bättre hållbarhetsarbete. Att de förhållandevis mindre företagen på listan – Kahls, Naturkompaniet och Saltå Kvarn – trots minimal marknadsföring lyckas bättre än några av världens största företag visar också på att konsumenter i slutändan vet att premiera produktens inneboende kvalitet snarare än hur den marknadsförs.

Att utmärkelsen som Sveriges Bästa Företag därmed skulle gå till ett sådant mindre, kvalitets- och hållbarhetsbetonat företag inger hopp om framtiden där just företagens produkttillverkning är en nyckel till att hantera allt från hot om klimatförändringar och miljöförstöring till social hållbarhet och ekonomisk tillväxt.

Den slutgiltiga vinnaren av utmärkelsen Sveriges Bästa Företag utses den 17:e mars.

Här kan du läsa om Sveriges Bästa Företag och listan över de 10 bästa enligt konsumenterna.

En lagom mängd idisslande djur har en mycket viktig roll i ett verkligt kretsloppsbaserat ekologiskt jordbruk. Det här har den konventionella jordbruks- och köttindustrin missat. Även veganförespråkare missar här ofta viktiga miljöfördelar. Vilka miljöfördelar ett odlings- och produktionssystem har beror ju mycket på vad man jämför med.

Miljömässigt innebär det idag helt dominerande konventionella jordbruket totalt sett ett gigantiskt brutet kretslopp, övergödning och läckage av näringsämnen, stor klimatpåverkan, giftspridning, minskad biologisk mångfald, gradvis sjunkande markbördighet, omfattande import av djurfoder och ohållbar markanvändning. Ett av de grundläggande felen som leder till detta är att det blivit en uppdelning mellan å ena sidan specialiserade, konstgödselberoende spannmålsgårdar utan djur, och å andra sidan specialiserade djurgårdar utan odling. Köttproduktionen (och köttkonsumtionen) är också totalt sett alldeles för stor för att vara hållbar och det här är ett system som även bäddar för det mjölköverskott vi ser idag.

I ett kretsloppsbaserat ekologiskt jordbruk däremot har man både växtodling och just så många idisslande djur, exempelvis kor och får, som motsvarar den egna foderproduktionen i form av vallodling. På så sätt har man ett hållbart lokalt kretslopp av näringsämnen, där djuren spelar en mycket viktig roll. Det här är typiskt för biodynamiskt jordbruk. Det är ett kretsloppsinriktat odlingssystem som också förutsätter en kraftigt minskad köttproduktion och köttkonsumtion – en minskning på upp emot 80 procent – och även en minskad mjölkproduktionspress på varje ko. För konsumenten ger det här en mer laktovegetarisk kost med små inslag av kött, vilket för varje svensk skulle kräva endast hälften (2000 m²) av den odlingsareal som medelsvensken använder idag (4000 m²).

Bättre kretslopp och markutnyttjande

Genom ett kretsloppsbaserat ekologiskt jordbruk (Ecological Regenerative Agriculture) uppnår man i stort sett samma miljöfördelar som ofta lyfts fram av förespråkare för en helt vegetarisk eller helt vegansk kost. Det handlar om minskad klimatpåverkan, minskad markanvändning, minskad energianvändning, minskad vattenförorening med mera. Men i jämförelsen mellan ett ekologiskt kretsloppsjordbruk (med växtodling och betande djur i balans) och ett ekologiskt jordbruk helt utan djur och utan mjölkproduktion är kretsloppsjordbruket med djur klart bättre på att utnyttja de begränsade markresurserna.

– I den jämförelsen, och ur den aspekten, är alltså ett jordbruk helt utan djur inte en särskilt bra idé. Det är också en myt och ett utbrett missförstånd att kor alltid skulle vara dåligt för klimatet och markanvändningen. Det beror helt på vilket odlingssystem vi talar om. I ekologiska kretsloppsjordbruk är korna en nyckel till ett hållbart och bra resurs- och markutnyttjande, säger Artur Granstedt, som är docent i ekologiskt lantbruk.

För att få ett bra kretslopp av näringsämnen och bygga upp (istället för att utarma) jordens bördighet måste man ha en växtföljd av både närande och tärande grödor. De grödor som tär på marken är lite förenklat spannmål, rotfrukter och andra matgrödor som vi människor kan äta, medan de närande och humusuppbyggande grödorna i stort sett är växter som vi inte kan äta och tillgodogöra oss, exempelvis grässorter, klöver, lucern, vicker med mera. De sistnämnda brukar kallas vall-baljväxter (här ingår inte det fåtal baljväxter som är ätliga). På en gård behöver man varje år odla vall, dvs grässorter med inslag av baljväxter, på en tredjedel av odlingsarealen i en roterande växtföljd. Annars utarmas jorden på sikt.

Idisslande djur har en unik förmåga

Här kommer de idisslande djuren in. De har nämligen en unik förmåga att omvandla vallfoder som vi människor inte kan äta till högvärdiga proteiner som vi kan äta. Framför allt i form av mjölk, och även kött. Samtidigt ger korna naturlig gödsel till hela odlingsarealen i ett ekologiskt kretsloppsjordbruk, förklarar Artur Granstedt.

– Det innebär att ett sådant jordbruk på ett effektivt sätt använder även den tredjedel av marken där det odlas markvårdande och humusuppbyggande vall med baljväxter. Den delen av marken ger då, utöver högvärdigt gödsel, även en matproduktion varje år. I ett jordbruk helt utan djur kan däremot den här tredjedelen av marken i en växtföljd bara ge gödning i form av växtkomposter, men i stort sett ingen matproduktion. Markutnyttjandet blir då därför sämre jämfört med ett kretsloppsbaserat ekologiskt jordbruk med rätt avvägt antal idisslande djur.

För många veganer är detta kanske ett klent argument, eftersom den veganska synen ofta även rymmer något av en samvetsfråga och en inställning att man överhuvudtaget inte alls ska utnyttja djur på något sätt. Det är f.ö. en inställning som på det personliga planet egentligen bara kan respekteras, snarare än diskuteras. Men även rena miljöfördelar brukar väga tungt när det argumenteras för en vegansk livsstil. Giltigheten i de miljöargumenten beror dock, som sagt, mycket på vad man jämför med.

– Som företrädare för kretsloppsbaserat ekologiskt jordbruk med växtodling och djurhållning i balans tycker jag veganer till största delen har rätt när det gäller miljöfördelarna. Men då bara i jämförelse med dagens konventionella jord- och lantbruk, med dess alldeles för stora köttproduktion som till stora delar dessutom baseras på foder av grödor som vi människor kan äta. Detta är ju ett enormt och miljöförstörande resursslöseri. Om man från ett veganskt miljöperspektiv däremot jämför med ekologiskt kretsloppsjordbruk finns inga större miljöfördelar i det veganska. Tvärt om blir resurs- och markutnyttjandet bättre på en ekologisk kretsloppsgård, säger Artur Granstedt.

Betesmarker, öppna landskap och biologisk mångfald

Bra markutnyttjande är också viktigt för jordbrukets förmåga att försörja en växande befolkning. Det gäller inte bara den odlingsbara marken som vi hittills pratat om. Det finns även väldigt stora arealer där det inte går att odla, men som lämpar sig som betesmarker. Jämfört med hela världens odlingsbara marker handlar detta totalt om ungefär dubbelt så stora arealer av lågproduktiva marker, berättar Artur Granstedt.

– I Sverige har vi ungefär en miljon hektar sådana marker, som idag blir allt mer igenväxta av buskar på grund av det brutna kretsloppet i det konventionella jordbruket. Detta är de uppskattade öppna beteslandskapen som många av oss vill ha av flera skäl. Idag har vi bara kvar ungefär 100.000 ha, dvs en tiondel, av landets ursprungliga öppna betesmarker.

Naturbetesmarker är också något som Naturskyddsföreningen lyfter fram som viktigt, inte minst med tanke på den biologiska mångfalden. Man menar att det på en betad hage kan finnas upp till 40 olika arter per kvadratmeter. Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av naturbetesmarkerna och lever där i samspel med varandra. En stor biologisk mångfald ger oss flera viktiga ekosystemtjänster och gör ekosystemen mindre sårbara. Det här kräver betande djur, men inte nödvändigtvis fler djur. Enligt Naturskyddsföreningen handlar det mer om att djuren bör beta i större utsträckning, och på rätt ställe.

Med anledning av den debatt som pågår kring ekologisk vs. konventionell odling, har journalisten Niels Christian Geelmuyden summerat 24 olika fakta om miljön som det råder konsensus kring i Norge. Listan har publicerats i den norska morgontidningen Aftenposten och punkterna rör sådant som även Mattilsynet, Norges motsvarighet till svenska livsmedelsverket, står bakom.

Punkterna är tankeväckande och då de sannolikt också gäller för Sverige, understryker de behovet av att vi ändrar vår resursödslande politik i stort, liksom att det är ett ovedersägligt faktum att vi som individer, medborgare och konsumenter måste ändra våra resurskrävande vanor.

Några axplock ur Geelmuydens lista:

• Punkt 11: Det råder enighet om att konstgödsel och bekämpningsmedel genom avrinning utgör ett tilltagande problem för kvaliteten på dricksvattnet både i insjöar och i grundvatten.
• Punkt 14: Det råder enighet om att ekologisk mat i enlighet med många stora internationella studier genomgående har ett väsentligt högre innehåll av vitaminer, mineraler och antioxidanter än konventionellt odlad mat. Det råder också enighet om att ekologisk mat i de samma studierna visar sig att ha ett markant lägre innehåll av cancerframkallande tungmetaller.
• Punkt 16: Det råder enighet om att nettovinsten vid användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel länge har varit avtagande som en följd av bland annat erosion, resistens, reducerad biologisk mångfald och hårdpackning av jorden.
• Punkt 17: Det råder enighet om att konventionella norska spannmålsodlingar har stått stilla på stället sedan 1980-talet. Detta till trots för att användningen av bekämpningsmedlet glyfosat har tredubblat under samma tidsrymd.
• Punkt 21: Det råder enighet om att Mattilsynet helt fram till hösten 2013 motsatte sig att definiera Narasin som antibiotika, och på det sättet årligen har undanhållit 12,5 ton antibiotika från den putsade statistiken.

Om t.ex. mängden bekämpningsmedel tredubblas på 30 år utan att någon motsvarande skördevinst uppnås, ja då är det nödvändigtvis någonting som inte stämmer och som bör förändras. För, som Geelmuyden också påpekar, råder det en rörande enighet om att

”giftämnena som används är mycket giftiga och till stor del livsfarliga. Vilket förklarar varför en tredjedel av alla självmord globalt sker med hjälp av så kallade växtskyddsmedel” (punkt 3).

och att

”ingen jordbrukare besprutar växterna med gift för att maten skall smaka bättre eller bli mer näringsrik” (punkt 13).