Vidarkliniken har under det senaste året debatterats i medierna. När Stockholms läns landstingsråd Anna Starbrink (L) i juni signalerade att landstinget inte skulle förlänga avtalet med Vidarkliniken grundade det sig på en rapport framtagen av företaget Helseplan.

– Rapportens slutsatser skilde sig kraftig åt från den verklighetsbild som Vidarklinikens personal och patienter haft. Vid sidan om viss inledande problematik vad gäller journalföringen i samband med ett nytt IT-system, som nu har åtgärdats, är rapportens bild av vården på Vidarkliniken snedvriden, säger Anders Kumlander ordförande i Vidarstiftelsen och fortsätter:

– Vidarklinikens styrelse beslöt under våren att parallellt med Helseplans undersökning låta en oberoende konsultfirma genomföra en egen rapport om Vården på Vidarkliniken. Uppdraget tilldelades EY (tidigare Ernst & Young), med gedigen kunskap om den integrativa vården.

– EY poängterade, liksom Helseplan, att journalföringssystemet krävde en förändrad arbetsprocess, något som nu implementeras. I övrigt konfirmerade rapporten vår uppfattning om Vidarklinikens välfungerande och reglementsenliga vård.

EY påtalar i sin granskning att skolmedicinen inte är ett väldefinierat fält för de aktuella grupperna, det vill säga patienter med smärta, utmattningssyndrom samt patienter i behov av cancerrehabilitering. Deras slutsats är att den rehabilitering som ges vid Vidarkliniken bygger på terapiformer som utgör komplement till skolmedicinska insatser (ej alternativmedicin), att vården svarar emot vad skolmedicinen föreskriver och att helhetsperspektivet är mycket väl utvecklat med tät kommunikation och samverkan mellan olika yrkesgrupper. Klinikens ledningssystem bedöms som välutvecklat och i linje med Socialstyrelsens föreskrifter.

– Det är av största vikt att de ansvariga landstingspolitikerna får en korrekt bild av hur vården på Vidarkliniken genomförs. Frågan är för viktig för patienterna för att vara en del av ett politiskt spel mellan partiernas representanter i landstingen. Vi har därför delat med oss av rapportens slutsatser till alla landsting vi idag har samarbeten med och dessutom bjudit dem att själva besöka Vidarkliniken för att se arbetet som utförs med egna ögon. Den integrativa vården utgör en oerhört viktig del av det svenska vårdsystemet och man kan inte vända ryggen åt patienterna, avslutar Anders Kumlander.

En väletablerad och mycket efterfrågad vård som enligt samstämmiga utvärderingar och forskning gör stor nytta för patienterna och för samhället hotas nu allvarligt. Detta genom nyligen aviserade politiska beslut i landstingen i Stockholm, Uppsala och Västra Götaland om att inte förlänga avtalen med Vidarkliniken. Därför ger nu kampanjen Värna Vidarkliniken patienter, anhöriga och alla intresserade tillfälle att med mail direkt till berörda politiker visa att det är många som vill slå vakt om möjligheten att välja den integrativa vård som Vidarkliniken ger. Tusentals har reagerat redan de första dagarna.

Uppmanar till aktion

Det här är ett nytt steg i kampanjen Värna Vidarkliniken som tidigare samlade 20.000 namnunderskrifter för antroposofiska läkemedel och överlämnade dessa till regeringen, vars beslut blev ganska positivt för Vidarkliniken. Men nu handlar kampanjen om hotade avtal med landsting. Initiativtagare till kampanjen är Göran Garberg, som är anhörig till en av klinikens många nöjda patienter. Han pekar på att de tre landstingens planer på att inte förlänga avtalen med Vidarkliniken grundar sig på både felaktigheter och bristande insikter om den stora nytta som kliniken gör.

– Det här är obegripligt och helt uppåt väggarna. Nu vill vi att alla som inser värdet i vad Vidarkliniken åstadkommer verkligen agerar och visar det för politikerna. Gå in på värnavidarkliniken.se och läs mer. Och använd mailfunktionen som finns där för att enkelt skicka mail direkt till de landstingspolitiker som beslutar i de här frågorna. Låt inte detta bara passera. Du kan påverka det här, men bara om du agerar, säger Göran Garberg.

– Redan under patientkampanjens första dagar har flera tusen personer gjort sina röster hörda. Det är mycket viktigt att ännu fler nu visar politikerna hur många vi är som vill att det ska vara möjligt att söka den här integrativa vården.

Politiskt märkligt att välja bort en efterfrågad, effektiv och samhällsekonomisk vårdform

De landstingspolitiker som är inne på att inte förlänga avtalen med Vidarkliniken vill Garberg uppmana att omvärdera detta, titta på alla fakta och se till den uppenbara nyttan som kliniken gör för många patienter i de olika länen.

– Vidarkliniken har bevisligen mycket nöjdare patienter än andra vårdinrättningar i landet. Det visar sig i utvärderingar år efter år. Patienterna får här förbättrad hälsa och livskvalitet. Och forskning pekar tydligt på att de även får kraftigt minskat behov av läkemedel, jämfört med motsvarande patienter i den vanliga vården.

– Det vore mycket märkligt om politiker väljer att ta bort patienternas möjlighet till en sådan efterfrågad, effektiv och samhällsekonomisk vårdform. Den nya patientlagen säger dessutom att man ska utgå mer från patientens önskemål och lyssna mer på patienten. Det här är även en demokratisk fråga om valfrihet.

Som kampanjens initiativtagare har Göran Garberg skrivit till de beslutande nämnderna i de aktuella landstingen och frågat vad deras beslut egentligen grundar sig på. Bara Stockholms Läns Landsting har svarat, och i stora drag handlar det om att man tycker att Vidarkliniken inte tillräckligt bygger på skolmedicin och det finns även uppgifter om brister i journalföring.

– Men det här stämmer inte. Revisionsbolaget EY har gjort en oberoende granskning av klinikens verksamhet och pekar på att det är tydligt att Vidarkliniken lever upp till vad skolmedicinen föreskriver och att de antroposofiska inslagen enbart fungerar som komplement. Och de brister i journalföring som påpekats har rättats till.

Vidarklinikens rehabiliteringssjukhus ger en integrativ vård som kombinerar skolmedicin med antroposofisk medicin och som i sina vårdprogram och sitt bemötande betonar en individanpassad helhetssyn på människan och hennes hälsa. Vården står på skolmedicinsk grund och ges av legitimerade läkare, sjuksköterskor med både skolmedicinsk utbildning och vidareutbildning i antroposofisk medicin, samt av utbildade terapeuter. Det är en vård som gör stor skillnad för många människor, inte minst kvinnor med svårbehandlade sjukdomstillstånd. Vården är också mycket patientsäker, vilket är ett viktigt kriterium.

Behövs mer nytänkande och integrativ vård

Varför engagerar du dig i patientkampanjen?

– Jag har lärt känna den antroposofiska vården genom att min fru har varit patient på Vidarkliniken och vi tycker vården här är fantastisk. Alla andra patienter som vi mött har samma positiva erfarenhet. Jag anser att det måste finnas olika integrativa sätt att behandla människors ohälsa. Tyvärr dominerar i Sverige ett mycket snävare synsätt på detta än i många andra europeiska länder, säger Göran Garberg.

Han menar att det idag är så mycket som pekar på att det är åt det integrativa hållet vården måste utvecklas för att klara de stora utmaningar som vården står inför, med resursbrister, ökande vårdbehov, skenande läkemedelskostnader etc. Garberg har mycket erfarenhet av innovation inom olika områden och han anser att vården måste släppa in mer av nytänkande innovativa grepp och lösningar, allt ifrån appar, till vårdgivare som arbetar på ett annorlunda sätt.

– De här frågorna borde stå överst på agendan hos dem som ansvarar för hälso- och sjukvården. En Novus-undersökning förra året visade att hälften av svenska folket och 75 procent av kvinnorna vill ha ökat fokus på integrativ medicin i vården. Antroposofisk vård är just en sådan utpräglat integrativ vårdform, men det har spridits en felaktig bild av den.

Osakliga påhopp tillåts överskugga patienternas intressen

Har de goda resultaten för Vidarklinikens patienter på något sätt kommit i andra hand i debatten, trots att sjukvården är till för just patienterna?

– Ja, det verkar som att patientresultaten och patientönskemålen hittills inte spelar någon roll i den här debatten. Allt det fantastiska som görs på Vidarkliniken har tillåtits överskuggas av fragmentariska, osakliga påhopp och ytliga slagord högt över patienternas huvuden. Nu vill vi ändra på det, bland annat med den här patientkampanjen. Vi hoppas att många nu reagerar och mailar till politikerna via vår sajt och även sprider det här på andra sätt.

Patientkampanjen Värna Vidarkliniken har tagit ny fart och inriktas nu på att nå ut till de politiker som har att besluta om landstingens fortsatta avtal med Vidarkliniken.

– Vidarkliniken förtjänar en plats i solen, säger Göran Garberg, som är initiativtagare och anhörig till en av patienterna på kliniken. Kliniken gör ett fantastiskt jobb och vi är många som vill slå vakt om möjligheten att välja deras vård även i framtiden.

Vidarkliniken har fått en tidsfrist vad gäller läkemedlen, men nya hot har nu riktats mot verksamheten då Stockholms läns landsting gått ut och ifrågasatt förlängning av sitt avtal. Andra landsting sneglar på Stockholm och risken finns att fler följer efter. Västra Götalands landsting har fattat ett motsvarande beslut, liksom Uppsala läns landsting.

– Vi hoppas att många engagerar sig igen, går in på vår site och hörsammar även detta upprop, säger Göran. Över 20 000 signerade den förra namninsamlingen, men denna gång gäller det en delvis annan fråga än läkemedlen. Det handlar dock fortfarande om att värna Vidarklinikens fortsatta verksamhet.

Gå in på Värna Vidarklinikens hemsida och ge din mening tillkänna till dina landstingspolitiker eller andra politiker som du vill påverka. Dela också gärna kampanjen på Facebook!

En hel del missförstånd florerar kring gluten och hälsa. Det finns många olika typer av gluten och olika mängd av gluten i olika sorter av spannmål. Det är främst senare tiders förädling av vetesorter som förändrat vårt glutenintag, både mängden och typen av gluten. Vill man som konsument minimera gluten kan man bland annat välja olika sorter av kulturveten och baka med surdeg, och även använda andra spannmål som råg, korn och havre. Det menar allmänläkaren Kerstin Fredlund som också forskar och produktutvecklar på området.

Kerstin är något så ovanligt som en aktiv läkare som även doktorerat i Livsmedelsvetenskap – den första som fick en medicinsk doktorsgrad på Chalmers. Hon vill förena medicin och teknik och anser att tekniken ofta har utvecklats utan större hänsyn till människans biologiska processer och behov. På livsmedelsområdet är växtförädlingen av vete ett exempel på detta, och även utvecklingen av torrmjölk och margarin.

Vanliga missförstånd

När det gäller kopplingen mellan gluten i vete och hälsa vill Kerstin Fredlund börja med att räta ut två vanliga missförstånd.
1. Att gluten är ett enda ämne. Fel, det handlar om hundratals olika proteiner.
2. Att vi alltid ätit det vete vi äter idag. Fel, det vete som har utvecklats sedan 60 år tillbaka är något helt annat än det vi har ätit genom historien.

– Ökad konsumtion av moderna vetesorter anses vara orsaken till ökningen av glutenintolerans världen över, säger hon.

Allmänt kan man nog säga att det behövs en mer nyanserad bild av hela glutenfrågan än den många människor har idag. Ett generellt dilemma tycks vara att flera spannmål innehåller gluten som kan ha negativa hälsoeffekter, samtidigt som spannmål är en viktig näringskälla. Men det finns också lösningar på detta.

– Spannmål har under årtusenden varit den största källan till proteiner och mineraler. Idag har vi mer tillgång till kött. Men särskilt nu när vi står inför att vi måste minska köttkonsumtionen behöver vi en fortsatt bra proteinkälla och här kommer spannmålen ha en viktig roll även framöver. Bönor finns också med i bilden, men i vårt nordiska klimat är det spannmål som har bäst förutsättningar, säger Kerstin Fredlund.

– Samtidigt har glutenintolerans blivit en folksjukdom som drabbar 1 procent av Europas befolkning och 3 procent av Sveriges befolkning. Under de senaste 20 åren har vi sett en dubblering av diabetes typ1 hos barn i Sverige och det finns många studier som visar samband mellan gluten och diabetes. I exempelvis Danmark har man betydligt mindre diabetes typ 1 och där äter man mycket mindre gluten. I Sverige äter barn också mer torrmjölkbaserad, industritillverkad barnmat i form av vällingar och gröter än i Danmark. Dessa eventuella samband är angelägna och utmanande frågor att ta tag i, menar Kerstin Fredlund.

Mindre gluten i kulturveten

När det gäller olika typer av gluten i vete har dessa en lång och komplicerad historia.
Det vi slarvigt kallar gluten består av flera hundra olika proteiner som liknar varandra men har olika skadlighet. Gluten utgörs huvudsakligen av prolaminer och gluteniner. I vete kallas prolaminerna för gliadiner och det är särskilt en av dessa, alfa-gliadin, som spelar störst roll för utvecklingen av glutenintolerans. Alfa-gliadinet har olika gensekvenser, s k epitoper, och fyra av dessa har större skadlighet. Det finns betydligt mer av dessa skadliga epitoper i moderna vetesorter, jämfört med äldre kulturveten. Det finns mindre av skadliga epitoper i andra sädesslag som råg och korn.

Vete är ursprungligen gamla grässorter som under årtusendena har utvecklats, muterat och då fått ett förändrat genom (genuppsättning), och därigenom också förändrat gluteninnehåll. Det första vetet var ett enkornsvete som man åt vilt redan för omkring 19000 år sedan. Samtidigt fanns emmervete, varur durumvete uppstod och så småningom speltvete eller dinkel för cirka 7000 år sedan. Ur detta uppstod senare ett vete utan skal. I modern tid, främst sedan 1950-talet, har man sedan hybridiserat vetet för maximal skörd och för bakegenskaper som man trott att marknaden vill ha. Gluteninnehållet har då förändrats kraftigt, jämfört med äldre kulturveten.

Kulturveten är mer ursprungliga, äldre sorter som inte är växtförädlade utan mer naturligt och evolutionärt hybridiserade. Det kan gå till så att man sår ut olika vetesorter på en plats och sedan uppstår sorter som passar klimatet och förhållandena på platsen. Det finns en rad äldre vetesorter att köpa idag, exempelvis emmer, enkorn, speltvete (dinkel), Ölandsvete och andra liknande lantvetesorter, som alltså innehåller en annan sammansättning av gluten och mindre av just det glutenprotein som ökar risken för att få glutenintolerans.

Tips för den som vill minska gluten

Vad kan man göra som konsument, exempelvis inom bakning, om man vill minska på glutenintaget?

– Man kan bland annat välja just kulturveten som speltveten, dvs dinkel, och olika lantveten. Vill man vara extra försiktig kan man välja emmer och enkorn, inte minst för sådant som pajer, pannkakor, bakverk etc. Allmänt behöver man också lära sig en annan bakningsteknik eftersom det inte är lika lätt att baka med de vetesorterna. I exempelvis Tyskland är dessa spannmål mer kända och det finns bagarmästare med gedigen utbildning. Man måste lära känna de här spannmålen och förändra baktekniken. Det finns en mängd knep, berättar Kerstin Fredlund.

– Surdegsbakning är också ett sätt att minska glutenintaget. Här bryts gluten helt eller delvis ner till fria aminosyror. Bröden blir mer kompakta, och så har bröd sett ut under lång tid. Att många andra typer av bröd idag är väldigt luftiga är något som är inlärt under senare decennier. Ett bra tips till barnmat är också att riva ner surdegsbröd av fullkornsmjöl och göra en gröt av det.

– I bakning kan man förstås också använda andra typer av spannmål som råg och korn. De är inte lika högförädlade som moderna, hybridiserade vetesorter idag. Havre är också bra att använda i exempelvis pannkakor, matvåfflor, bakverk och gröt, dock är havremjöl idag svårt att hitta på marknaden.

– Kulturveten finns även i form av hel spannmål eller gryn i vissa butiker. I Italien kallas dessa ”farro” och används mycket i matlagningen i t ex Umbrien. Jag skulle gärna se att den här typen av gryner blir mer tillgängliga hos oss och i mer svensk tappning, säger Kerstin Fredlund.

Kulturspannmål innehåller mer näringsämnen

Förutom högvärdiga proteiner, hög halt av karotenoider och mindre skadligt gluten innehåller, enligt Kerstin Fredlund, kulturveten även 2–3 gånger mer mineraler som zink och järn, jämfört med moderna vetesorter. Här finns dock ett generellt problem för alla spannmål där bland andra Kerstin och flera forskargrupper under många år har kommit en lösning på spåren. Problemet är att fytinsyra som finns i alla fröer delvis blockerar absorptionen av mineraler i tarmen. Fytinsyra finns i spannmål, baljväxter, nötter med mera och har funktionen att skydda fröets mineraler, som är avsedda för den växande grodden. Flera studier har visat att man kan bryta ner fytinsyra genom blötläggning, surdegsjäsning, groddning eller annan fukt- och värmebehandling.

En kommersiell lösning håller nu på att förverkligas genom företaget Hidden in Grains. Den innebär naturliga processer som blötläggning av de hela sädeskorn och tekniken har optimerats för industriell användning. Vid processningen bryts fytinsyran ned och mineralerna blir tillgängliga för kroppen. Det går att använda den här processen med alla olika sorters spannmål och bönor. Man strävar dock efter att utgå från kulturspannmål eftersom råvaran redan från början har ett bättre näringsinnehåll.

– Allt det här är viktigt eftersom spannmål är en så stor och viktig del av kosten, säger Kerstin Fredlund.

Ytterjärna Forum arrangerade onsdagen den 6 juli ett seminarium under Almedalsveckan i Visby med rubriken ”Den integrativa vården – medicinen, människan och möjligheterna”. Intresset var stort och seminariet välbesökt.

Under ledning av tidningen Hälsas chefredaktör Maria Torshall samtalade riksdagsledamoten Mats Pertoft (mp), docent Ralf Sundberg, ordförande i Läkarföreningen för Integrativ Medicin, Karin Björkegren Jones, författare med patientperspektiv på integrativ vård, chefsläkare Thomas Kunze från Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland samt Hanna Angerud från Svenska Akupunkturförbundet kring seminariets tema.

Maria Thorshall startade seminariet med att reda ut begreppet integrativ vård, som är relativt okänt i Sverige, och i korthet innebär att konventionella skolmedicinska behandlingar kompletteras med behandlingar som vid lång användning gett goda resultat, utan att vara effektbevisade på traditionellt sätt, t ex akupunktur, yoga eller naturbaserade läkemedel. Antroposofisk medicin är den äldsta integrativa vårdformen i Europa.

Innebörden av den nyligen förändrade läkemedelslagen, i relation till utvecklingen av den integrativa vårdformen i Sverige, diskuterades under seminariet, liksom patientens rätt att själv få bestämma över sin kropp och sin behandling. Karin Björkegren Jones berättade inlevelsefullt om sitt behov av lindring för både kropp och själ i samband med sina tuffa cancerbehandlingar och hur viktigt det är att bli bemött med respekt av sin läkare, och bli lyssnad på, när man är svag och utsatt.

Samtliga i panelen såg möjligheter till ett ”både-och” vad gäller skolmedicinska och komplementära behandlingar och det samtalsklimat som råder i Sverige idag, upplevdes genomgående som alltför polariserat. Istället lyftes vikten av att patienterna får möjlighet att göra informerade val fram, som en mycket viktig aspekt i sammanhanget.

De båda läkarna i panelen menade att det finns ett intresse av integrativ vård både från vårdpersonal och patienter i Sverige, men att mer information om de olika möjligheterna krävs, något som Regionalt Cancercentrum Stockholm/Gotland har mött, genom att bland annat producera en informationsbroschyr kring olika komplementära behandlingsformer. Den kan även laddas ner från deras hemsida.

Integrativ vård är väl etablerad i Europa och övriga världen och Maria Torshall frågade deltagarna i panelen vad de trodde det beror på att patientsäker och integrativ vård ses som så kontroversiell just i Sverige.

I den efterföljande diskussionen föreslogs som förklaring allt från Gustav Vasas inflytande över den svenska folksjälen till tidsbrist och hård styrning av den svenska vården.

Akupunktur är ett exempel på en tusenårig behandlingsform som idag kan sägas vara accepterad som en komplementär behandlingsform, men som också har fört en lång och ojämn kamp med vårdsverige. Idag kan sjuksköterskor snabbutbildas i akupunktur, men för att kalla sig klassisk akupunktör kräv en flerårig utbildning ovanpå en grundläggande skolmedicinsk vårdutbildning.

Att det integrativa perspektivet på vård förtjänar att lyftas än mer i Sverige enades i princip alla närvarade om. Ytterjärna Forums seminarium i Almedalen kan kanske ses som inledningen till en kreativ och upplyst dialog för att öka kunskapen om och acceptansen av den integrativa vårdformen i Sverige.

Med en smal syn på evidens riskerar vården att missa bra behandlingar och att stora patientgrupper inte får adekvat hjälp. Det skriver sex professorer i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Artikelförfattarna tar upp problemet i ljuset av att Sveriges kostnader för sjukvård och läkemedel ökar allt snabbare. Bland annat ökar förskrivningen av psykofarmaka, många äldre blir övermedicinerade och medicinvårdsavdelningar fylls av patienter med läkemedelsbiverkningar. Artikelförfattarna anser att vi inte klarar oss utan läkemedel, men att det finns risk för att dessa i många fall ersätter vårdinsatser som är svårare att forska på eller som saknar backning från aktörer med samma resurser som läkemedelsföretagen.

Problemet bakom att alternativen lyser med sin frånvaro är, enligt professorerna, att förståelsen av evidens är alldeles för begränsad, både ur mänsklig och vetenskaplig synvinkel. Något som visat sig i en granskning av Riksrevisionen är att det i beslutsfattande finns en inbyggd partiskhet för kvantitativa studier och statistiska medelvärden, på bekostnad av mångårig erfarenhet. Människors hälsa och många sjukdomstillstånd är dock ofta mer komplexa och individuella. Ett snävt evidensbegrepp är otillräckligt och begränsar sjukvården på ett allvarligt sätt.

Den bristen hänger samman med att ett snävt evidensbegrepp inbegriper vissa krav på forskningen som ofta inte stämmer med hur verkligheten ser ut. Dessa krav är (här lite förenklat) att patienterna har ett entydigt och kvantitativt mätbart symptom eller en redan etablerad diagnos samt att behandlingen som utvärderas måste kunna standardiseras utan variation. Men i verkligheten har många patienter flera samverkande symptom, alla vårdinsatser går inte att standardisera tillräckligt för att jämföra mot en kontrollgrupp och många symptom har begränsad mätbarhet.

En ensidig och snäv evidensmodell drabbar inte minst de hundratusentals patienter som är multisjuka eller har sjukdomstillstånd som inte är botbara. Exempelvis reumatiska sjukdomar, många mag- och tarmproblem etc, samt vanliga former av värk och lidande där man inte hittar den fysiologiska orsaken.

Artikelförfattarna anser att ansträngningar för att öka kraven på evidensbasering inom vården måste stärkas, men utan onödig ensidighet. De pekar också på ett kostsamt exempel inom rehabilitering där de anser att ett ensidigt evidensbegrepp skapade en enfaldig styrning. För att förstärka det pågående arbetet föreslår man bland annat mer kvalitativ forskning, mer tvärvetenskaplig forskning, mer användning av beprövad erfarenhet och en mer öppen hållning till komplementär vård som visat sig fungera bra. Det menar de sex professorerna skulle ge en bredare och bättre evidens, bättre vård för stora patientgrupper, mer egenvård, lägre läkemedelsanvändning och lägre kostnader för sjukvården.

Läs hela debattartikeln här.

Efter regeringssammanträdet sista juni kom beskedet om ett förlängt tillstånd för Vidarklinikens försäljning och användning av antroposofiska läkemedel i vården. Beslutet innebär också att det skapats möjligheter för Vidarkliniken att, under en femårig omställningsperiod, arbeta mot en långsiktig reglering av läkemedlen i Sverige.

– Vi ser detta som ett mycket glädjande besked för både våra patienter och alla dedicerade medarbetare på kliniken, säger Ursula Flatters, specialist i allmänmedicin och styrelseledamot i Vidarkliniken.

Extern granskning av klinikens verksamhet gjord av EY, visar också på att Vidarklinikens vård svarar emot vad skolmedicinen föreskriver, att behandlingen i sin helhet består av en väl utvecklad metod och att den antroposofiska vården inte interagerar negativt med den skolmedicinska vården. Samtidigt pekar granskningen på att klinikens ledningssystem är helt i linje med Socialstyrelsens föreskrifter.

– Vi kommer nu att skyndsamt att påbörja den process som ligger framför oss och hoppas att detta innebär en öppning för den integrativa vårdformen i Sverige, som ju innebär att skolmedicin kombineras med kompletterande behandlingar och läkemedel. Antroposofisk medicin är den äldsta integrativa vårdformen i Europa, säger Ursula.

Den antroposofiska vårdformen är en del av det offentliga sjukvårdsystemet i flera länder i Europa, bland annat i Tyskland och Schweiz. För Vidarkliniken är regeringens besked glädjande och innebär att verksamheten kan fortsätta bedrivas på samma uppskattade sätt som idag.

En global konferens på temat integrativ medicin ”International Congress for Integrative Health & Medicine” hölls nyligen i Stuttgart, Tyskland, med deltagare från 46 länder och WHO-representanter från samtliga sex regioner runt om i världen. Läkare, beslutsfattare, forskare och andra intressenter var samlade som en del i utvecklingen av ”Hållbar hälsa” (Sustainable health) med den integrativa medicinen som plattform.

Vi står idag inför de största välfärdsutmaningarna någonsin med åldrande befolkningar i de rika länderna, dramatiska ökningar av kroniska och livsstilsrelaterade sjukdomar, antibiotikaresistens, skenande kostnader i vården, ökande antal läkemedelsskador, mindre tid för mänskliga och humanitära aspekter i vården och en ökande grupp läkare som förlorar sin motivation för yrket.

Den integrativa medicinen kännetecknas av att man inte bara vill ta hänsyn till våra organs funktion utan ser människan i ett helhetsperspektiv där även känslomässiga och existentiella frågeställningar vägs in. Patienten reduceras inte bara till sin sjukdom. Den integrativa medicinen kombinerar gängse medicinska terapier med det som kallas CAM (Complementary Alternative Medicine), där patientsäkerhet och effekter kunnat visas i högkvalitativa vetenskapliga studier.

Medicin för framtiden

Gustav Dobos, professor i intern medicin och ordförande i föreningen ”Complementary and integrative Medicine”, på medicinska fakulteten vid universitetet Duisburg-Essen, inledde konferensen med ett föredrag på temat ”Medicine for the Future”. Han talade bl a om det åldrande samhällets stora sjukdomsgrupper – ledbesvär, depression, cancer och hjärtsjukdomar. Varannan kvinna och var tredje man över 60 år lider av artros i sina knän. Normalbehandlingen är antiinflammatoriska läkemedel sk NSAID (Non Steroidal Antiinflammatory Drugs) eller operation.

Professor Dobos visade med stöd av omfattande forskningsresultat, hur akupunktur, träning och Tai Chi i stort sett ger samma resultat som medicinering och operationer i form av förbättrad rörlighet och mindre smärta.
Med motsvarande breda studier som grund, visade han också att antidepressiva läkemedel bara fungerar på ca 50 procent av patienterna, medan Johannisört, daglig yoga eller meditation, Omega 3, akupunktur och massage istället visar anmärkningsvärt goda resultat.

Vad gäller cancer fokuserar den integrativa medicinen på att dämpa biverkningar och förhöja livskvaliteten t ex under cellgiftsbehandling, antihormoniell behandling och för patienter med metastaser.

Professor Dobos oroade sig också för rekryteringen av framtidens läkare. Redan idag säger ca 30 procent av de unga läkarna att de vill inte fortsätta arbeta inom medicinen och ca 80 procent av de kvinnliga läkarna planerar att jobba deltid.
Han efterlyste också påbyggnadsutbildningar i integrativ medicin liksom medicinska riktlinjer inom området. Dessutom menade han, liksom många andra talare, att nya forskningsmetoder, anpassade till detta komplexa område, måste utvecklas vid sidan av de traditionella dubbelblindstudierna, som inte lämpar sig för denna form av jämförande studier.

WHOs strategidokument 2014-2023 och den potential inför framtiden som WHO anser att den integrativa medicinen har, fick stort utrymme på konferensen, liksom frågan om antibiotikaresistens. Det framhölls att vi kommit till vägs ände med dagens konventionella läkemedel och att den komplementära medicinen bl a kan hjälpa till att hålla nere den farliga överanvändningen av antibiotika.

Forskning saknas – inom all typ av vård

Flera talare framhöll också att integrativ medicin ger möjlighet att ta del av många olika viktiga aspekter på sjukdom och hälsa och att terapiformer som akupunktur, generella närings- och livsstilsfrågor (Mind Bodymedicine), naturmediciner etc har mer att ge. Enigheten var stor om att det behövs mer forskning, vilket gäller både för integrativ och konventionell medicin.

Sustainable health/Hållbar hälsa och livsstilsfrågorna var ett övergripande tema. Ordföranden för Academy of Integrative Health and Medicine (AIHM) i USA, kardiologen MD Mimi Guarneri, talade bl a om att den största risken för hjärtsjukdom, men som det pratas minst om, är fattigdom och avsaknad av kärlek och kontroll över sitt liv. Hon underströk också att sociala relationer – vänner, familj, grannar eller kollegor – förbättrar våra odds till överlevnad med 50 procent medan låg social interaktion motsvarar rökning av 15 cigaretter per dag eller alkoholism och är värre än att inte motionera.

Internationell deklaration för mer integrativ vård

Olika länder har kommit olika långt vad gäller detta tänkande och konferensen antog också en internationell deklaration, som de gärna vill ha hjälp att sprida. Där riktar man uppmaningar till både regeringar, WHO och vårdyrkenas intresseorganisationer att ytterligare öka tempot i arbetet med att implementera den integrativa vårdformen i sjukvårdssystemen runtom i världen.

Under tolv år har en bred forskargrupp vid Karolinska Institutet undersökt varför familjer med en antroposofisk livsstil har hälften så stor risk att utveckla allergier, jämfört med andra barn.

Än så länge har man inte kunnat bevisa vad det är i den antroposofiska livsstilen som ger barnen ett större allergiskydd, men den senaste tesen från forskarteamet är att det har att göra med en lägre stressnivå hos de antroposofiska barnen.

Johan Alm, som leder studien vid Karolinska institutet, berättar för SVT:
”Vi kunde se att livsstilen påverkar nivån av ett stressrelaterat hormon, kortisol, redan vid ett halvt års ålder. Och de som har låga nivåer av stresshormonet utvecklar mindre ofta allergi.”

Forskarna jobbar vidare med att lösa mysteriet med de allergifria antroposoferna i Järna.

På många håll i Europa har man svårt att förstå varför det i Sverige finns en så polariserad debatt för eller emot antroposofisk medicin och även komplementär medicin i allmänhet. Fokus borde istället vara att på ett pragmatiskt sätt se när olika medicinska system och metoder kan kombineras för att det är bra för patienten. Det menar Thomas Breitkreuz som är läkare, sjukhuschef och ordförande för en av läkemedelskommittéerna inom tyska läkemedelsverket.

Handlar inte om att vara för eller emot

Bakgrunden är att regeringen i Sverige står inför ett beslut om hur antroposofiska läkemedel, som använts inom den antroposofiska vården i landet under 30 år, ska inlemmas i svensk lagstiftning. Enligt EUs regelverk går det utmärkt att se till att patienter får fortsatt patientsäker tillgång till dessa läkemedel, även i Sverige. Men det finns också risk för att reglerna här i landet istället utformas med så omfattande krav på dokumentation att dessa naturbaserade, småskaliga, terapiinriktade läkemedel i praktiken inte längre blir tillgängliga. Det skulle innebära ett allvarligt och tämligen onödigt slag mot en mycket framgångsrik och uppskattad vårdform i Sverige.

Det här är lite typiskt svenskt. I Tyskland och flera andra europeiska länder ställer man sig frågande till den något fyrkantiga och polariserade inställningen till komplementär och integrativ medicin som är ganska utbredd i Sverige. Som jämförelse berättar Thomas Breitkreuz att av 144.000 praktiserande läkare i Tyskland har cirka 60.000 läkare, utöver sin vanliga läkarutbildning och specialisering, även en certifierad specialisering inom någon form av komplementär medicin. Exempelvis antroposofisk medicin, vilket också är inriktningen på det akutsjukhus som Thomas Breitkreuz leder och som ingår i det allmänna sjukvårdssystemet.

– I Tyskland handlar det inte om att vara för eller emot komplementär medicin eller antroposofisk medicin. Man använder detta som komplement, helt enkel därför att det tillför extra värden och är bra för patienterna. Den centrala frågan är ju: När kan en viss metod eller ett medicinskt system ge något viktigt för patienten som ett annat system inte kan ge?

Helt enligt EU-reglerna – varför skulle det inte fungera i Sverige?

Vad skulle du vilja säga till svenska politiker och myndigheter när det gäller regleringen av antroposofiska läkemedel?

– Tala med alla berörda och hitta en pragmatisk lösning som tillåter antroposofisk medicin att fortsätta finnas och beforskas i Sverige. Många patienter vill ju det och hos er finns läkare med utbildning inom antroposofisk medicin. Varför skulle inte en sådan lösning vara möjlig i Sverige när den är möjlig i länder som Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike med flera? Den svenska lösningen på det här behöver inte var så svart-vit, säger Thomas Breitkreuz.

Som ordförande i den kommitté inom tyska läkemedelsverket som bland annat beslutar om antroposofiska läkemedel i landet vet han en hel del om regulatoriska frågor på EU-nivå och nationellt. Han pekar på att EUs läkemedelsdirektiv helt klart ger varje EU-land möjlighet att inlemma antroposofiska läkemedel i den egna lagstiftningen. Här finns lite olika traditioner i olika länder och därför också olika lösningar. För Sveriges del tror han att en kombination av artiklarna 16.2 och 5.1 i EUs läkemedelsdirektiv, med förenklad registrering, är en bra lösning.

Det skulle innebära att dels ett fåtal antroposofiska läkemedel som kan bli tillgängliga på marknaden genomgår en förenklad svensk registrering utifrån befintlig dokumentation. Dels att det stora flertalet antroposofiska läkemedel som enbart förskrivs av ansvariga läkare med tilläggsutbildning i antroposofisk medicin, tillåts i begränsad omfattning om de redan är registrerade i ett annat EU/ES-land. Det sistnämnda rör sig om läkemedel som bara används inom den antroposofiska vården och i mycket små volymer. Att i Sverige kräva ny omfattande dokumentation kring dessa många, väl beprövade, naturbaserade läkemedel vore helt orimligt.

– Läkemedel bedöms enligt tre kriterier: Patientsäkerhet, kvalitet och effekt. För de två första håller antroposofiska läkemedel en mycket hög nivå. När det gäller effekt beror den mycket på om läkaren är utbildad i det system som antroposofisk medicin utgör. Antroposofiska läkemedel ska stödja den helande processen hos patienten och förskrivs inom det antroposofiska terapisystemet och utifrån den specifika situationen. Det finns goda indikationer på att de fungerar bra och ju mer utbildad läkaren är i detta desto bättre fungerar de, säger Thomas Breitkreuz.

Intressant modell för integrativ medicin i praktiken

Antroposofisk medicin som inriktning är väl etablerad internationellt. I 23 europeiska länder finns mer än 2.700 legitimerade läkare som har utbildning i antroposofisk medicin, och utanför Europa finns cirka 500 sådana läkare. I länder som Tyskland och Schweiz ingår antroposofisk medicin som självklar del i det allmänna sjukvårdssystemet.

– Den antroposofiska medicinen har en stark position inom integrativ medicin internationellt. I exempelvis USA ser man det systemet som intressant, just därför att det är så integrativt och praktiseras av läkare som både har gängse läkarutbildning och utbildning i antroposofisk medicin. Det är en värdefull modell för hur integrativ medicin kan användas i medicinsk praktik, menar Thomas Breitkreuz, som även är ordförande i den internationella organisationen för antroposofisk medicin IVAA.

Han pekar också på att den antroposofiska medicinen kan vara ett viktigt bidrag i kampen mot den alltför höga förskrivningen av antibiotika, och den farliga utveckling av antibiotikaresistenta bakterier som det leder till.

– Studier visar att läkare som är utbildade i antroposofisk medicin i genomsnitt förskriver bara 10 procent av den mängd antibiotika som andra läkare förskriver. Det finns alltså andra arbetssätt som fungerar. Man behöver kunna erbjuda något som inte är antibiotika vid exempelvis luftvägsinfektioner och flera andra vanliga sjukdomstillstånd.

I Sverige har antroposofisk medicin funnits i 30 år och är här allmänt erkänd för att ha mycket nöjda patienter och ge goda vårdresultat, inte minst när det gäller rehabilitering av patienter med komplexa sjukdomstillstånd. Tusentals patienter hjälps till bättre hälsa och bättre livskvalitet på ett patientsäkert sätt. Det är svårt att tänka sig något som är viktigare för sjukvården än just sådana resultat.

De antroposofiska läkemedlen ingår som viktig integrerad del i den här vården. Därför vore det ganska kontraproduktivt om politiker och myndigheter i Sverige skulle komma fram till onödigt hårda registreringskrav, trots att det inte behövs enligt EUs läkemedelsdirektiv. Då riskerar man att i onödan sänka en framgångsrik vårdform och även ett angeläget forskningsområde. Idag pågår mycket lovande forskning i Sverige kring den helhetsinriktade antroposofiska vården och dess resultat i form av minskad läkemedelsanvändning, minskade sjukvårdsbehov, minskad sjukskrivning med mera. En förutsättning för den forskningen är förstås att man får fortsatt möjlighet att utöva vården och ge sina terapier i sin helhet.