Vi inspireras av fyra helt nya gröna innovationer som Aktuell hållbarhet skriver om i en artikel. Vad sägs om att omvandla havsvatten till dricksvatten eller att göra batterier av papper, till exempel?

Hybridfartyg. Helt nyligen sjösattes världens första hybridfartyg i Norge. Det har en konstruktion som gör att energin ombord används supereffektivt och är utrustat med batterier som minskar bränsleanvändningen och koldioxidutsläppen.

Göra om smutsigt havsvatten till dricksvatten. Ett australiensiskt företag har utvecklat en teknik som filtrerar bort vattenburna föroreningar ur dricksvattnet. Materialet kallas Graphire består främst av förnybar sojabönsolja. Tekniken har testats genom att låta vatten från hamnen i Sydney åka igenom filtret, för att därefter drickas av människor.

Återvunna blöjor. Ett holländskt biokemiföretag har startat ett projekt för att återanvända träfibrer från använda blöjor. Företaget arbetar med aromatiska föreningar – de råmaterial som kemikalieindustrin använder för att tillverka plast. I vanliga fall tillverkar man aromater av fossila ämnen men nu kan man alltså använda fibrer från blöjor. Därmed minskas koldioxidutsläppen och på samma gång hittar man ett sätt att återvinna en engångsprodukt som ställer till en del problem.

Pappersbatterier. Ett företag i Barcelona har tagit fram batterier av papper, som går att återvinna. Batterierna skapar inget giftigt vatten och man undviker en komplicerad återvinningsprocess. Batterierna består av kol, papper och ofarliga metaller och kan användas inom sjukvården.

Läs mer om innovationerna här.

I det lilla fänkålsfröet slumrar en glömd historia om stränghet och ymnighet. Det berättas om det i den grekiska mytologin att fänkål förknippades med mat och vinguden Dionysos. Det var genom fänkålens stjälkar som gudarna blåste sin kunskap till människorna. I antikens Grekland under de olympiska spelen runt 700-talet före Kristus, åt idrottarna fänkål för att bli starka och uthålliga. En tradition levde kvar länge, i England liksom i Sverige hängde man upp fänkål över dörrar till hus och kyrkor i forna tider. Trollpåsar med fänkålsfrön hängdes om halsen på barn för skydd emot troll och onda makter.

De ihåliga stjälkarna springer fram ur en hjärtformad ljus grönsak, bär upp flockblommor och dilliknande bladvippor. Fröna är ovala och känns igen på de längsgående ränderna och den söta, kryddiga, lakritssmaken.
Det är inte frågan om någon kål här, namnet har vi vrängt till från sluttampen av det Latinska Foeniculum.
I Sverige hade vi fänkål som blev långa och taniga av de ljusa dagarna om sommaren. Endast fröna användes till krydda och medicin. Rotfänkålen kom hit först på 1970-talet från främre Asien och medelhavsområdet. Därifrån har vi inspiration att hämta hur vi kan använda grönsaken i köket, kokt, rå eller stekt, strimlad eller klyftad, i sallader, fiskgrytor och korv och smaksförbättrare till ett dåligt vin.

Fänkålsfrön, hela stötta eller malda, används som krydda i bröd, gärna tillsammans med anis och kummin. I grönkålssoppa är det väldigt gott. Hela plantan är fylld av eterisk olja.

Framförallt är det värt att se på hur fänkål har använts inom folkmedicin:
Den ansågs bota hosta, vara kramplösande, öka aptiten, underlätta matsmältningen, öka mjölkproduktionen hos ammande mödrar och fungera som ögonbad.

Forskning har visat att fänkål är kramplösande på glatt muskulatur i luftrör och tarmar. Den har en sekretmotorisk verkan, den är slemlösande och ökar flimmerhårens rörelser i luftrören som har till uppgift att föra upp slem ur lungorna.

Fänkålste lindrar helt klart väderspänningar, rapningar, magknip och kolik.
Ångbad kan underlätta andningen vid förkylningar.

Ett riktigt stärkande och livgivande te kokas på lakritsrot, anis och fänkål.
Drick det med honung och grädde.

Tugga fänkålsfrön och lukta gott!

Supermiljöbloggen skriver om en sammanställning som forskningsnätverken Earth League och Future Earth har tagit fram. Där berättar de om tio aktuella resultat från klimatforskningen. Här sammanfattar vi dem i korthet. Slutsatserna som forskarna har med i sin lista är utvalda från ett stort antal rapporter från t ex FN:s klimatpanel och senaste forskningsrönen.

1. Jorden befinner sig i en ny geologisk epok

Under 11.000 år befann sig jorden i epoken Holocen då klimatet var stabilt och jordens medeltemperatur pendlade mellan plus/minus en grad. Nu befinner sig jorden i den geologiska epoken Antropocen, vilket man kan se på bl a den ökande halten av växthusgaser.

2. Tröskeleffekter närmar sig

Historiskt går det att se att klimatförändringarna inte sker i jämn takt. Vi riskerar att passera oåterkalleliga trösklar, bl a smältning av delar av Grönland samt förlust av många korallrev.

3. Större risk för extremväder

Under de senaste 50 åren har värmeböljor blivit vanligare och extrema regnoväder har ökat under de senaste decennierna. Det här beror på utsläpp av växthusgaser i kombination med den globala uppvärmningen.

4. Haven försuras

Varmare vatten orsakat av global uppvärmning gör att haven tar mer plats och höjs. De blir surare ju mer koldioxid de innehåller och forskare har kunnat se att försurningen i haven inte har ökat såhär snabbt på 56 miljoner år.

5. Priset för klimatförändringarna är högt

En gradvis ökning av temperaturen innebär att produktionen per person minskar. Om utsläppen fortsätter i samma takt finns en risk för att produktionen per person minskar med en tiondel i fattiga eller medelfattiga länder.

6. Hälsan tar stryk

Med klimatförändringar ökar riskerna för värmeböljor som kan orsaka förtida dödsfall. Analyser visar att den globala uppvärmningen spelade stor roll för den värmebölja som orsakade 70.000 dödsfall i Europa 2003.

7. Människor riskerar att behöva fly

Det är redan mer än 19 miljoner människor som har tvingats flytta på grund av naturkatastrofer och extremväder. Detta kommer troligtvis ske flera gånger.

8. Utsläppen måste börja minska rejält

Utsläppen måste börja minska senast 2020 och bör vara på noll runt 2050-2060 för att tvågradersmålet inte ska riskeras. Man säger att om utsläppen halveras varje decennium finns en större chans att uppnå Parisavtalet. På den positiva sidan har mängden förnybar energi fördubblats var 5,5 år.

9. Pris på koldioxid

Om man börjar med pris på utsläpp av koldioxid kan koldioxidsnåla tekniker få en större chans i konkurrensen.

10. Klimatanpassning är ett nödvändigt ont

Även om man skulle lyckas nå tvågradersmålet så kommer världen behöva anpassa sig till ett varmare klimat.

2017 års vinnare av Children’s Climate Prize blev Edgar Edmund Tarimo, en 17-årig entreprenör från Tanzania som kämpar för att minska mängden plastavfall i naturen. Han gör det genom att skapa byggmaterial. Detta skriver Supermiljöbloggen om i en artikel.

Children´s Climate Prize instiftades 2016 av Telge Energi, och går till ett barn eller ungdom i åldern 10-17 år som gjort något anmärkningsvärt för klimat och miljö. Syftet är att lyfta barns och ungas perspektiv, eftersom det är deras framtid som står på spel. Priset är på 50.000 kronor och alla kan nominera sina egna klimathjältar.

Vinnaren 2017, Edgar Edmund Tarino, driver företaget Green Venture Recycles. Tack vare en maskin han har skapat omvandlas plastavfall till bl a beläggningsblock och takplattor som sedan kan användas vid husbyggen. Hittills har företaget återvunnit över 20.000 kilo plast. Pristagaren utbildar även tusentals unga i Tanzani och har därmed skapat många arbetstillfällen som får miljön att jubla. I juryns motivering står det till exempel:

”Med sin uppfinning och genom sitt entreprenörskap har Edgar gjort stor skillnad och påverkat både den lokala ekonomin och miljön positivt i Aruza, Tanzania. Vi hoppas att Edgar nu kan ta nästa steg och föra vidare tekniken och kunskapen också på en global nivå.”

Banker som är inriktade på den reala ekonomin, snarare än den finansiella, har bättre och mer stabil avkastning än de största bankerna i världen. Det visar en studie från Global Alliance for Banking on Values.

Fokuserar på lån till den reala ekonomin

De värderingsbaserade bankerna, ibland även kallade sociala banker, fokuserar på de verkliga bankbehoven i samhällena där de verkar. Det handlar främst om den klassiska kärnverksamheten att ge möjlighet för företag och individer att låna pengar som andra kunder har satt in på konton. Allt utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Global Alliance for Banking on Values (GABV), som är ett globalt nätverk av värderingsbaserade banker, frågar sig varför all bankverksamhet inte sköts på det sättet.

Kännetecknande för värderingsbaserade banker är att de genom finansiering vill bidra till hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Man riktar sig ofta till företag och individer som har liknande hållbarhetsmål. De här bankerna verkar främst i det man kallar för den reala ekonomin, till skillnad från den del av bank- och finanssystemet som sysslar med finansiella placeringar. Man ser inte vinst som ett slutmål utan snarare som ett resultat av varaktighet och tillväxt i den reala ekonomin i sunda samhällen. Den svenska Ekobanken är ett exempel på en sådan bank, som också är medlem i GABV.

I sin studie har GABV jämfört värderingsbaserade banker med världens största banker, och man har även en motsvarande studie för några år sedan att jämföra med. Här har man titta närmare på några intressanta frågeställningar som säger en del om hur man kan se på bankverksamhet:

• Vilket stöd ger banken till den reala ekonomin?
• Hur motståndskraftig är banken inför ekonomiska utmaningar?
• Vilken avkastning ger banken till samhället, kunder och investerare?
• Vilken tillväxt uppnår banken för att därigenom utöka sin påverkan?

Bättre och jämnare avkastning

De värderingsbaserade bankerna har enligt GABV:s studie konstant visat att den reala ekonomin som de arbetar med ger bättre och mer stabil ekonomisk avkastning. Det här visar att dessa bankers egna avkastning inte påverkas negativt av att de fokuserar på värderingsgrundad verksamhet snarare än på maximering av finansiell avkastning. Enligt studien har de värderingsbaserade bankerna jämförbar eller något bättre avkastning jämfört med de största bankerna i världen, mätt i procent av tillgångarna. Inte minst var avkastningen jämnare.

Bankkrisen för nära 10 år sedan drabbade vanliga affärsbanker betydligt mer än de värderingsbaserade bankerna. Det hänger delvis ihop med att risknivåerna är mycket olika. De värderingsbaserade bankernas kärnverksamhet är att ge lån, inte att göra placeringar och spekulera i värdepapper och olika finansiella instrument. Dessa banker lägger nästan dubbelt så stor andel av de totala tillgångarna på sin utlåning, jämfört med de största bankerna i världen, som alltså fokuserar mer på placeringar. I sin utlåning använder de värderingsbaserade bankernas dessutom till allra största delen (82 procent) pengar som deras kunder verkligen har satt in på konton, inte pengar som i sin tur har lånats från andra aktörer på finansmarknaden. För de största vanliga bankerna var motsvarande andel bara 53 procent. Allt detta gör att de värderingsbaserade bankernas överlag är mer motståndskraftiga mot finanskriser.

Värderingsbaserade eller sociala banker växer idag starkt, om än från låga nivåer. De senaste 10 åren har man i de flesta avseenden haft en betydligt starkare procentuell tillväxt än de största bankerna i världen, visar studien från GABV.

På ett alltid grönskande träd i magnoliasläktet kommer ibland små gulvita blommor vars frukter skördas och soltorkas till en aromatisk och spännande krydda – stjärnanis.

Som en vacker fossil stjärna. I vart och ett av 6 – 12 baljkapslar, sammantryckta från sidan i rosettformation med spetsiga avslut, finns ett glänsande brungult, rödbrunt hårt frö. Det är där godsakerna sitter!

Smaken påminner om anis som den inte alls är släkt med men är starkare, sötare och lakrisaktigare. En enda stjärna räcker långt. Med tanke på att den använts till medicintillverkning av Tamiflu emot fågelinfluensan är det klokt att inte överdosera stjärnanis. Ett koncentrat av ett enda ämne, här shikimic-syra i Tamiflu-medicinen, kan åtföljas av biverkningar och kontraindikationer.

I Sverige använder vi den mest i bakverk, bröd och alkohol. Vi kunde gärna krydda matlagningen oftare med den i fet mat, grytor och såser. I Kina är den ett måste i deras kryddblandning fem kryddor. I Indien är den inte sällan med i garam masala-blandningen.

Stjärnanisen odlas och används mest i Asien, Kina och Vietnam. Där den förutom i köket även ingår i parfym och tvål.
Inkokta päron med stjärnanis i sockerlag ger en ton av mystik och främmande men ändå välbekant smak som utgör just det där ”lilla extra” som höjer och förundrar och gör oss så gott.

Ibland är det viktigt att påminna sig om att mycket positivt händer i världen, för att känna lite hopp i ett tungt nyhetsflöde. Därför tänkte vi berätta om tre positiva nyheter som hände på klimatfronten förra året.

#1. De unga värnar om miljön

En undersökning utförd av Novus visade att unga personer i åldern 18-29 år betraktar miljö och klimat som den viktigaste politiska frågan. De ser denna fråga som viktigare än utbildning och integration.

Läs mer här.

#2. Sverige slog rekord i vindkraft

Tack vare mer förnybar el i landet slog Sverige vindkraftsrekord förra året. Idag är vindkraften vår tredje största källa till elproduktion och bidrar därmed till en stor del av den energi som systemet behöver under ett år, enligt en artikel på sajten Miljö & Utveckling. Trots det försämras inte leveranssäkerheten. En kärnkraftsreaktor i Oskarshamn stängde även för gott förra året.

Läs mer här.

#3. Det är nu olagligt att strunta i klimatet

Från och med nu måste alla framtida regeringar lämna en klimatredovisning varje år och göra en konkret handlingsplan för klimatet vart fjärde år. Det gör alltså att klimatet inte kan bli en nedprioriterad fråga, oavsett vem som styr!

Läs mer om det och andra goda klimatnyheter här.

Sport och kultur ses ofta som två väldigt åtskilda sammanhang. Men Östersunds fotbollslag valde att förena dem och resultatet blev succé, enligt en artikel i SvD. Med grundtanken att man vinner fler matcher om man blir modigare utanför planen ägnar laget sig varje år åt en gemensam kulturell aktivitet.

Allt började för ungefär fem år sedan med olika kulturträffar där fotbollsklubben bland annat gick på teater och träffade författare. Därefter har projektet utvecklats – de har satt upp en egen teaterpjäs och genomfört konstprojektet Styrka genom mångfald som avslutades med en manifestation och vernissage. Klubben har även gett ut en bok, Min resa till ÖFK, där alla spelare i laget och anställda inom klubben har skrivit varsitt kapitel. ÖFK har också gjort en fotoutställning med vardagsbilder av laget samt startat en bokcirkel. Under projektet har det gått allt bättre för laget och de har tagit sig till Allsvenskan. Andra positiva satsningar som fotbollsklubben gjort är att spela fotboll med nyanlända och projektet Passa boken, där de träffar tusen barn via deras idrottsföreningar och pratar läsning.

Karin Wahlén var initiativtagare till projektet och blev lagets kulturcoach. Till vardags bor hon i Stockholm och jobbar som kommunikationskonsult inom kulturvärlden. Hon säger i SvD:s artikel att hon hade tröttnat på bilden av att unga män på landsbygden inte läser.

”Saker är inte så svarta eller vita som vi tror, när vi gjorde det första projektet hade vi en spelare som doktorerade i konsthistoria till exempel. Bara för att man håller på med fotboll innebär det inte att man inte har ett intresse för kultur”, säger hon.

Östersunds fotbollsklubb startade 1996 som ett samarbete mellan de gamla lagen IFK Östersund och OPE. Det gick ganska dåligt i många år men till slut gjorde laget en nystart och funderade på hur de ville uppfattas och vad de ville förmedla. Utifrån det blev kulturen en av lagets ingredienser för framgång. Förra året blev klubben den andra svenska klubben någonsin som lyckats nå slutspel i Europa League.

Men kulturprojektet har mött kritik, då vissa anser att man bör fokusera på fotbollen och inte på kultur. Tränaren Graham Potter menar i SvD:s artikel att det var just energin från teaterscenen som gjorde att laget kom tillbaka och tog sig framåt. Alla ÖFK-anställda – såväl spelare som fysioterapeuter, ekonomipersonal och styrelse – är involverade för att rasera hierarkier och öka gemenskapen.

Daniel Kindberg menar i artikeln att medlemmarna i klubben har vuxit som människor under projektets gång och spelaren Brwa Nouri säger:
”Man öppnas, vidgas som människa och på så vis använder man automatiskt kulturen även på planen.”

Ännu ett år har snart passerat och vi har som vanligt publicerat ett stort antal blogginlägg, notiser och artiklar. I år har vi haft över 84.000 unika besökare på sidan och vi är tacksamma för varenda en! Tack för att ni alltid vill diskutera, fundera, gilla och dela det vi gör. Här är våra 5 mest lästa artiklar i år. De är värda att påminna om!

#1. Risk för onödig mineralbrist i skuggan av proteinskiftet

När maten nu börjar bli mer vegetabilisk och mindre köttbaserad pratas det lite för ensidigt om ett proteinskifte. Kerstin Fredlund, som är läkare och med dr i livsmedelskunskap, menar att det inte är några problem att få i sig tillräckligt med vegetabiliska proteiner. Det är mineralerna som är problemet. Lägg namnet fytinsyra på minnet – ett ämne som finns i alla spannmål, bönor och andra fröer och som hindrar kroppen att ta upp mineralerna ur dessa. Men det kan man själv göra något åt.

Läs hela texten här.

#2. Göran Rosenberg om jakten på det evidensbaserade livet

Göran Rosenberg, författare och journalist, med mångsidig yrkeserfarenhet från press, radio och TV, gästbloggar på temat ”Vad kan bevisas?” med en text han skrev i en kolumn för DN den 24 juli 2009:

Läs hela texten här.

#3. Färgbranschen försöker tysta ner ny miljö- och hälsoinriktad färg

Färgtillverkaren Färgbygge har utvecklat en ny typ av inomhusfärg som har betydande miljö- och hälsofördelar. En god nyhet tycker nog de flesta. Men färgtillverkarnas branschorganisation stämmer nu företaget för deras marknadsföring, och hela historien kan tolkas som ett försök att tysta ner nyheten.

Läs hela texten här.

#4. IT i förskolan, en självklarhet eller dårskap?

I höstas skickade Skolverket ut ett ändringsförslag för läroplanen för förskolan (LPFÖ) till ett antal remissinstanser. Varken Barnläkarföreningen, Barnombudsmannen eller andra organisationer, som borde betraktas som experter på barns utveckling och situation i samhället, tillhörde remissinstanserna för detta styrdokument – ett faktum som jag har svårt att förstå.

Läs hela texten här.

#5. Bengt Westerberg: Ta reda på hur verkligheten ser ut innan ni minskar stödet till funktionsnedsatta

Många politiker på riks- och kommunnivå vill idag skära ner på kostnaderna för de stödinsatser som personer med funktionsnedsättning har laglig rätt till sedan 1994. Vi har pratat med före detta socialminister Bengt Westerberg, som införde lagen. Han är kritisk till hur vissa politiker idag räknar och resonerar. Han menar att kostnaderna är rimliga och uppmanar nu politikerna att först ta reda på hur verkligheten ser ut och vad alternativen kostar.

Läs hela texten här.

Naturen avtecknar sig grafiskt emot det vita. Vända mot skyn kan vi få se färgerna endast i den utdragna skymningen och gryningen. Lika långt in som vi blickar ut måste vi själva uppbåda det som lever och sprakar av färger om vintern.

Ståndaktigt på raka stänglar håller solrosen upp sina runda blombottnar bjudande fåglar sin mat. De vittnar om den sol som dragit upp dem emot ljuset. Djupt innesluten i det svarta finns det frö som en gång åter vill spira. Innanför glittrig spetsbeslöjad kant slumrar fröet glömd med drömmar och hopp om att ännu en gång få vakna och växa i grönska och prakt. Kanske kan vi föreställa oss att det svarta, mörka skalet omsluter och skyddar något fint och ömtåligt, något som påminner om en tanke om tacksamhet.

Klädd i blått och rött bär Marian sitt lilla barn. Avbildad så visar hon oss den lysande varma stjärnan som bor i varje hjärta.

Renässansens konstnärer och alla visa före dem visste hur man kunde avbilda det som är osynligt men anas ändå.

Visst är det något av detsamma vi menar när vi bemödar oss om en God jul!

Och med det sagt vill Ytterjärna Forums redaktion önska dig en riktigt god jul!