Vidarklinikens styrelse har beslutat att inrätta en större patientfond för ekonomiskt stöd till patienter utan möjlighet till landstingsfinansierad rehabilitering på Vidarkliniken. Den 31 mars upphör Vidarklinikens avtal med Stockholms Läns Landsting (SLL) vad gäller stress- och smärtrehabilitering. Det innebär att ca 60 procent av de patienter som idag kan beviljas vård inte kommer att kunna få sin rehabilitering betalad via SLL. Vården är dock fortsatt lika efterfrågad från patienterna.

– Vi får många bevis på vad vår vård betyder och vi får många oroliga frågor om framtida möjligheter till vård från patienter, säger Eva-Lisa Olsson, verksamhetschef på Vidarkliniken. Vi vill göra allt vi kan för att de som har vårdbehov ska få möjlighet att komma till oss.

– Vi får också frågor om hur man kan stödja kliniken med donationer och gåvor. Fonden erbjuder en utmärkt sådan möjlighet.
Landstingsavtalen med Region Skåne, Jönköping och Sörmland fortsätter som tidigare och patienter i landsting utan avtal kan fortfarande söka vård via riksavtal. Kvar finns också landstingsavtal med SLL avseende vårdval cancer (Onkologisk rehabilitering 12 dagar) och husläkarmottagning.

Vidarkliniken arbetar nu med att finna nya finansieringsalternativ för de uppskattade rehabiliteringsprogrammen och är optimistiska inför framtida möjligheter. Den forskning som pågår visar mycket positiva resultat och efterfrågan från patienterna är fortsatt stor.

Vidarkliniken är Nordens enda sjukhus, som kombinerar skolmedicinsk vård med komplementära terapier. De medicinska professionerna på Vidarkliniken är legitimerade och specialistutbildade och har samma vetenskapliga skolning och utbildning som krävs inom den övriga svenska sjukvården. Sedan starten 1985 har man tagit emot mer än 30 000 patienter i slutenvård och mångdubbelt fler genom Vidar Vårdcentral.
Fonden har bankgiro Vidarkliniken 451-6605

Vidarkliniken har under det senaste året debatterats i medierna. När Stockholms läns landstingsråd Anna Starbrink (L) i juni signalerade att landstinget inte skulle förlänga avtalet med Vidarkliniken grundade det sig på en rapport framtagen av företaget Helseplan.

– Rapportens slutsatser skilde sig kraftig åt från den verklighetsbild som Vidarklinikens personal och patienter haft. Vid sidan om viss inledande problematik vad gäller journalföringen i samband med ett nytt IT-system, som nu har åtgärdats, är rapportens bild av vården på Vidarkliniken snedvriden, säger Anders Kumlander ordförande i Vidarstiftelsen och fortsätter:

– Vidarklinikens styrelse beslöt under våren att parallellt med Helseplans undersökning låta en oberoende konsultfirma genomföra en egen rapport om Vården på Vidarkliniken. Uppdraget tilldelades EY (tidigare Ernst & Young), med gedigen kunskap om den integrativa vården.

– EY poängterade, liksom Helseplan, att journalföringssystemet krävde en förändrad arbetsprocess, något som nu implementeras. I övrigt konfirmerade rapporten vår uppfattning om Vidarklinikens välfungerande och reglementsenliga vård.

EY påtalar i sin granskning att skolmedicinen inte är ett väldefinierat fält för de aktuella grupperna, det vill säga patienter med smärta, utmattningssyndrom samt patienter i behov av cancerrehabilitering. Deras slutsats är att den rehabilitering som ges vid Vidarkliniken bygger på terapiformer som utgör komplement till skolmedicinska insatser (ej alternativmedicin), att vården svarar emot vad skolmedicinen föreskriver och att helhetsperspektivet är mycket väl utvecklat med tät kommunikation och samverkan mellan olika yrkesgrupper. Klinikens ledningssystem bedöms som välutvecklat och i linje med Socialstyrelsens föreskrifter.

– Det är av största vikt att de ansvariga landstingspolitikerna får en korrekt bild av hur vården på Vidarkliniken genomförs. Frågan är för viktig för patienterna för att vara en del av ett politiskt spel mellan partiernas representanter i landstingen. Vi har därför delat med oss av rapportens slutsatser till alla landsting vi idag har samarbeten med och dessutom bjudit dem att själva besöka Vidarkliniken för att se arbetet som utförs med egna ögon. Den integrativa vården utgör en oerhört viktig del av det svenska vårdsystemet och man kan inte vända ryggen åt patienterna, avslutar Anders Kumlander.

Efter regeringssammanträdet sista juni kom beskedet om ett förlängt tillstånd för Vidarklinikens försäljning och användning av antroposofiska läkemedel i vården. Beslutet innebär också att det skapats möjligheter för Vidarkliniken att, under en femårig omställningsperiod, arbeta mot en långsiktig reglering av läkemedlen i Sverige.

– Vi ser detta som ett mycket glädjande besked för både våra patienter och alla dedicerade medarbetare på kliniken, säger Ursula Flatters, specialist i allmänmedicin och styrelseledamot i Vidarkliniken.

Extern granskning av klinikens verksamhet gjord av EY, visar också på att Vidarklinikens vård svarar emot vad skolmedicinen föreskriver, att behandlingen i sin helhet består av en väl utvecklad metod och att den antroposofiska vården inte interagerar negativt med den skolmedicinska vården. Samtidigt pekar granskningen på att klinikens ledningssystem är helt i linje med Socialstyrelsens föreskrifter.

– Vi kommer nu att skyndsamt att påbörja den process som ligger framför oss och hoppas att detta innebär en öppning för den integrativa vårdformen i Sverige, som ju innebär att skolmedicin kombineras med kompletterande behandlingar och läkemedel. Antroposofisk medicin är den äldsta integrativa vårdformen i Europa, säger Ursula.

Den antroposofiska vårdformen är en del av det offentliga sjukvårdsystemet i flera länder i Europa, bland annat i Tyskland och Schweiz. För Vidarkliniken är regeringens besked glädjande och innebär att verksamheten kan fortsätta bedrivas på samma uppskattade sätt som idag.

Nyligen fick Vidarkliniken besök av företrädare för det stora sjukhuset för traditionell kinesisk medicin i Guangdong, Kina. Besökarna var frågvisa under rundvandningen och imponerade efteråt. Det här är ett mycket bra sjukhus, sade de spontant och med eftertryck.

Den kinesiska gruppen bestod av sjukhusets hedersordförande Mr Yubo Lu, sjukhusdirektören, två läkare, en professor och en tolk. De representerar expertis i bl a traditionell kinesisk medicin, statistik och epidemiologi.

I samband med Nobelpriset

Gruppen besökte Sverige i samband med utdelningen av Nobelpriset i medicin eller fysiologi till bl a den kinesiska forskaren Youyou Tu för upptäckten av malarialäkemedlet artemisinin med rötter i traditionell kinesisk medicin.

Besökarna är ansvariga för Guangdong Provincial Hospital of Chinese Medicine i södra Kina. Guangdong är med sina 13 milj invånare Kinas tredje största stad. Sjukhuset startades 1933 och är därmed ett av de äldsta sjukhusen i Kina som använder sig av traditionell kinesisk medicin. Det har 3150 bäddar och tar emot omkring 106 000 patienter per år.

Fortsatt utbyte

Delegationen från Kina hade särskilt uttryckt intresse att få besöka Vidarkliniken, Sveriges enda integrativmedicinska sjukhus och den svenska forskningsstiftelsen I C, The Integrative Care Science Center, som bedriver forskning, utbildning, information och kommunikation kring integrativmedicin.

Efter besöket uttryckte alla inblandade förhoppningar om ett fortsatt utbyte av kunskap och erfarenheter.

Minskad användning av psykofarmaka, ökad livskvalitet och minskad sjukskrivning – det låter lite som en önskedröm för patienterna, sjukvården och samhället. Men det här tycks vara verklighet för vissa patienter som har stressrelaterade diagnoser och som fått integrativ vård på Vidarkliniken. Det visar en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BioMed Central.

Resultaten har väckt intresse internationellt, och borde förstås också ge avtryck här i Sverige. Inte minst med tanke på de kostnads- och resursfrågor som vården och välfärden står inför.

Studien har gjorts av forskare vid The Integrative Care Science Centre (IC), Karolinska Institutet och Göteborgs universitet. Den bygger på sjukvårdsdata, patientrapporterade data samt nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan. Studien ingår i forskningsprojektet AIMS (Antroposofisk integrativ medicin i Sverige), där man utvärderar den integrativa vården som ges vid Vidarkliniken.

Minskning istället för ökning av läkemedelskonsumtion

När det gäller användningen av receptbelagd psykofarmaka tittade man på förskrivningen av sådana läkemedel för stresspatienterna upp till 180 dagar både före och efter att vården påbörjats. För patienter som fått antroposofisk integrativ sjukvård minskade användningen av vanligt förekommande psykofarmaka i snitt med cirka 30 procent. Den här undersökningen pekar alltså mot intressanta förändringar i patienternas läkemedelskonsumtion över tid efter integrativ vård. Det är särskilt intressant när det gäller just psykofarmaka, där användningen ju har ökat på senare tid. Inom AIMS-projektet har det tidigare även gjorts en studie av läkemedelsanvändningen bland smärtpatienter, vilken gav liknande resultat.

I en pågående studie har forskarna även studerat sjukskrivningar bland patienter med stressrelaterad ohälsa, ett år före och ett år efter första vårdtillfället. Här visar preliminära resultat att sjukskrivningstalen för Vidarklinikens patienter minskade signifikant. En tidigare studie visar att även patienternas självskattade livskvalitet och hälsa har förbättrats efter den vård man fått vid kliniken.

– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger docent Torkel Falkenberg, som är verksamhetschef för IC och för forskningskonstellationen Integrativ vård vid Karolinska Institutet.

– AIMS-projektet är intressant ur flera perspektiv. Stress innebär mycket lidande och stora samhällskostnader. Det har varit tunnsått med evidens kring effekterna av integrativ vård. Med hjälp av data från Sveriges unika, högkvalitativa register kan förståelsen nu öka och evidensen stärkas.

Vidarkliniken är ett rehabiliteringssjukhus där man på ett integrativt sätt kombinerar skolmedicin och antroposofisk läkekonst. Ett typiskt drag i klinikens vård är att man på ett individuellt sätt tar fasta på och behandlar hela människan. Förutom skolmedicin erbjuder vårdprogrammen här bland annat fysikaliska och konstnärliga terapier, lyssnande omvårdnad och beröring, naturläkemedel, harmonisk miljö samt närande kost.

Förbättrad livskvalitet. Lägre läkemedelskonsumtion. Sänkt sjukskrivning. Kapade kostnader. Nya resultat utifrån registerdata tycks bekräfta att Vidarklinikens vårdprogram kan göra nytta för stress- och smärtpatienter.
– En del data är ännu preliminära. Men tendensen är tydlig och borde intressera beslutsfattare och politiker, säger forskningsledaren, tillika verksamhetschef Torkel Falkenberg, I C.

Mycket talar för värdet och nyttan av integrativ vård (där man kombinerar komplementära terapier med vanlig vård) för att skapa en hållbar hälso- och sjukvård. Men det räcker inte. Evidens (bevis) ska styra prioriteringar inom vården, och det har varit tunnsått med evidens kring integrativ vård. Men nu håller detta gradvis på att ändras.

Studier utifrån registerdata

Forskare vid I C, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har utvärderat vården av patienter med vissa diagnoser på det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken i Järna. Till Vidarkliniken remitteras patienter från hela landet. Analysen bygger på sjukvårdsdata och nationella registerdata från läkemedelsregistret och Försäkringskassan.

Fokus har varit på patienter med smärta och stressrelaterad ohälsa, besvär som drabbar stora delar av befolkningen och belastar samhället med stora kostnader. I studierna har en rad faktorer utvärderats, bland annat livskvalitet, läkemedelsförskrivningar och sjukskrivningstal.

Icke-vinstdrivande forskningsstiftelser i Sverige, Finland, Tyskland och Nederländerna har visat intresse för forskningen och bidragit med medel för att besvara frågan: hur bra mår Vidarklinikens patienter efter avslutad vård mot smärta eller stressrelaterade besvär?

Hög klinisk relevans

Studierna belyser forskningsfrågor med hög klinisk relevans både för individ och samhälle. Forskarna har gjort retrospektiva (tillbakablickande) analyser av rapporterade data i sjukvårdsbaserade och nationella register. Patienterna har därmed kunnat följas före och efter erhållen vård på Vidarkliniken.

I registerstudierna har patientgrupperna på sedvanligt vis valts ut baserat på internationellt etablerade och standardiserade sjukdomsdiagnoser och kartläggning av bakgrundsfaktorer. Detta ökar möjligheterna att kunna observera skillnader över tid och även kunna jämföra och generera hypoteser om likheter och olikheter med andra typer av vård.

Stort intresse

Sedan resultaten har börjat publiceras i vetenskapliga tidskrifter och presenteras på vetenskapliga kongresser har de väckt stort intresse, såväl i Sverige som utomlands. Det beror inte minst på att studierna är upplagda och baserade på data från de för Sverige unika och högkvalitativa hälso- och sjukvårdsregistren.

År 2014 publicerades en utvärdering av hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa för patienter som vårdats på Vidarkliniken mot smärta eller stressrelaterad ohälsa. Resultaten visade en tydlig trend med signifikant förbättrade resultat efter avslutad vård inom både smärt- och stressgrupperna.

Forskargruppen har även gjort en läkemedelsstudie baserad på data från det svenska läkemedelsregistret. Här visade data att smärtpatienter som blivit remitterade till vård på Vidarkliniken signifikant minskade sin användning av receptförskrivna smärtläkemedel i efterförloppet av behandlingen jämfört med innan.

Nya rön om stress

I dagarna har också data publicerats rörande patienter som vårdats på Vidarkliniken för stressrelaterade besvär. Det handlar om en studie i tidskriften BMC CAM av stresspatienternas läkemedelsanvändning liknande den nyss nämnda kring smärta.

Stresspatienternas läkemedelsanvändning följdes upp till 180 dagar efter att vården påbörjats. Resultaten visade att patienterna med stressrelaterad ohälsa hade en signifikant minskad användning av receptläkemedel och åtföljande läkemedelskostnader efter vården på Vidarkliniken.

Sänkta sjukskrivningstal

En pågående studie av stresspatienternas sjukskrivningstal presenterades nyligen vid den internationella ECIM-konferensen i Helsingör, Danmark. Forskarna har analyserat andelen patienter som haft en registrerad period med hel- eller deltidssjukskrivning ett år innan och ett år efter behandlingen påbörjats. Preliminära resultat baserade på Försäkringskassans data visade att sjukskrivningstalen för patienterna med stressrelaterad ohälsa minskade signifikant året efter vården på Vidarkliniken.

Torkel Falkenberg:
– Detta är den första beskrivningen i Sverige av sjukskrivning bland patienter som erhållit antroposofisk integrativ vård. Men det är svårt att bedöma i vilken mån som resultaten är allmängiltiga för alla patienter med smärta eller stress. Troligen kan andra okända faktorer, s k confounders, ha spelat in. Men det är lovande resultat som kan användas för att formulera mer kvalificerade förklaringar och för att utforma framtida kliniska studier.

Dr. Victor Dzau, en av huvudtalarna vid ECIM-konferensen i Danmark och därtill president vid the National Academy of Medicine, Washington D.C. USA, håller med om att registerstudierna som genomförs vid I C/Karolinska Institutet kan vara mycket värdefulla.

– Ingenting går upp emot data av hög kvalitet. Beslutsfattare vill veta svar på frågorna: ger detta bättre resultat, sparar det pengar och är säkerheten acceptabel? Registerstudien från forskningsgruppen på I C/Karolinska Institutet är ett exempel på sådan forskning, som vi också behöver mera av. För att standardisera metoder och börja kunna bena ut vad som är inuti integrativmedicinens “svarta låda”. Vi borde etablera en koalition led av forskare som strävar efter att uppnå data av yppersta kvalitet.

Text & foto: David Finer

Värna Vidarkliniken är ett av patienter initierat upprop i syfte att slå vakt om den antroposofiska vård som bedrivs på bland annat Vidarkliniken i Järna. Genom en namninsamling vill patienterna visa hur många de är som värnar om integrativ vård i allmänhet och Vidarklinikens vård i synnerhet, men också om rätten att få välja vårdform.

Patientkampanjen Värna Vidarkliniken har initierats av copywritern och entreprenören Göran Garberg som själv kom i kontakt med Vidarkliniken när hans fru var patient där.

– Att kunna välja vårdinriktning är en djupt demokratisk fråga! Samhällets roll är inte att ta ställning för den ena eller andra vetenskapssynen; samhällets roll är att se till att patienter inte riskerar att lida skada. Som en konsekvens av den nya patientlagen är det rimligt att vi patienter får välja vår egen vårdform och inte bli omyndigförklarade i vår förmåga att förstå vad som är bäst för oss själva, säger Göran Garberg.

Den nya patientlagen som infördes 1 januari 2015 syftar till att: ”stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet samt stärka patientens makt” – dvs helt i linje med att kunna välja vårdinriktning. Att utgå från individens egenupplevda situation vad som är hälsa för hen och hens förmåga att förstå och fatta beslut är med andra ord ett modernt sätt att se på tillvaron.

En genusfråga – visar bl a en färsk Novus-undersökning

Att kunna välja vårdinriktning är också en genusfråga. 87 procent av de patienter som idag väljer Vidarkliniken är kvinnor. Under våren 2015 genomförde Novus en undersökning av allmänhetens syn på sin kontakt med sjukvården och på integrativ vård i synnerhet. Svaret var entydigt: 67 procent av de tillfrågade skulle uppskatta om läkaren hade utbildning också inom integrativ medicin. Bland kvinnor är den gruppen 76 procent.

– Det här är ett bra tillfälle för regeringen att visa att kvinnors sjukdomar visst tas på samma allvar som männens, konstaterar Göran.

Integrativ vård nästa steg för Innovativa Sverige?

Det finns idag ett ökande intresse för integrativ vård runtom i världen och WHO uppmanar i sitt tioåriga strategidokument, som även Sverige skrivit under, medlemsländerna att tillsätta nationella expertgrupper inom området integrativ medicin då okunskapen bland beslutsfattare och professionella bedöms vara stor.

– Okunskapen kan reduceras rejält i och med att det på Vidarkliniken finns stora möjligheter till forskning. Tillsammans kan vi skapa hälsa för många tusen patienter. Låt oss göra Sverige än mer innovativt!

En väl beprövad vårdform

Vidarkliniken i Järna bedriver modern antroposofisk vård, har funnits i snart 30 år och tagit emot över 30 000 nöjda patienter på sjukhuset och mångdubbelt fler i öppen vård. Den största skillnaden mellan den verklighet som möter människor i konventionell vård och den vård de får på Vidarkliniken är helhetstänkandet. Det är kombinationen av synsätt, omvårdnad och läkemedel som man på Vidarkliniken anser läker.

”På Vidarkliniken fick jag möjligheten att ta tid för att berätta hur jag mådde, och man ställde viktiga frågor. Jag fick också bemötande som gjorde att jag inte bara var en människa med ett symptom, utan en människa med en själ”, berättar Cilla Svane, patient på Vidarkliniken, i en av Värna Vidarklinikens kampanjfilmer.

Antroposofiska läkemedlen redan godkända i många andra EU-länder

Antroposofisk vård är den äldsta och mest utvecklade formen av integrativ vård i Europa och en del av sjukvårdssystemet i många länder,  t ex Schweiz och Tyskland. Tidigare regeringar har genom särskilda beslut givit Vidarkliniken de tillstånd för antroposofiska läkemedel som behövts för att kunna driva verksamheten, men nu kräver EU att Sverige hittar en mer permanent lösning.

– I många andra europeiska länder är redan de antroposofiska läkemedlen godkända. Det känns därför förnuftigt att godkänna läkemedel som är registrerade i andra EU-länder istället för att göra om hela förfarandet, säger Göran.

Patientkampanjen ställer sig alltså bakom Vidarklinikens uppfattning att den bästa lösningen vore att behandla de antroposofiska läkemedlen som en egen grupp under paragraf 16:2, samt godkänna medel som redan är registrerade i andra EU/EES-länder efter en enkel ansökan och till kostnader som är rimliga i förhållande till den låga omsättningen i Sverige.

– Vi utgår från att den process som leder fram till riksdagens beslut i frågan, tungt väger in synpunkterna från patienter och anhöriga och att de tar oss på allvar. Vi är stolta över den konventionella vården, vi är stolta över den kompletterande vården och vi är förväntansfulla vilka nya insikter, metoder och resultat vi tillsammans kan utveckla.

Patienternas egna berättelser

Namninsamlingen hittar du på www.värnavidarkliniken.se

Läs mer om ämnet bland våra tidigare artiklar:

• 4 av 5 sjuksköterskor använder komplementär- och alternativmedciin privat – bara 1 av 10 gör det i vården
• Integrativ medicin – en utblick
• Läkemedelsanvändningen i siffror
• Har samhället råd att säga nej till nya idéer inom sjukvården?
• Konstterapi går direkt på känslan
• Viktigt att se och behandla hela människan
• Smärtartikel internationellt prisad
• Vad kan antroposofisk medicin bidra med till samhällsutvecklingen?
• En modern syn på hälsa