Många patienter i Stockholms län som lider av utmattning eller långvarig smärta hindras nu att få den mycket uppskattade rehabiliteringsvård som Vidarkliniken ger, trots att den helt uppenbart ger goda resultat. Det är den direkta följden av att Stockholms Läns Landsting (SLL) på mycket oklara grunder inte förlänger klinikens största vårdavtal som går ut den sista mars. Vidarkliniken tvingas därför nu varsla ungefär halva sin personal om uppsägning.

”Vi kommer att göra allt för patienterna”

Personalminskningen görs på ett sådant sätt att läkare, sjuksköterskor och terapeuter vid kliniken kan fortsätta ge vård med samma innehåll, höga kvalitet och patientsäkerhet som tidigare – men i mindre skala. Vidarkliniken arbetar nu också med att finna andra kompletterande sätt att finansiera vården, exempelvis via arbetsgivare och försäkringsbolag. Samtidigt inrättar kliniken nu även en patientfond för att under en övergångsperiod kunna hjälpa så många patienter som möjligt. Utmattnings- och smärtpatienter i Stockholms län, liksom i övriga landet, kan fortfarande söka sig till Vidarkliniken via det nationella så kallade riksavtalet. Övriga landstingsavtal som kliniken har fortsätter som tidigare.

– Vi kommer att göra allt vi kan för att hjälpa de många patienter som både behöver och själva vill ha den helhetsinriktade rehabiliteringsvård som Vidarkliniken ger, säger Anders Kumlander som är styrelseordförande i Vidarkliniken.

– Det här handlar om en mycket efterfrågad vård som tusentals patienter vet ger viktiga och ofta livsavgörande resultat och som i alla utvärderingar får mycket högt betyg. Fakta och forskning visar dessutom att vården här har viktiga hälsoekonomiska effekter för samhället, i form av minskat behov av läkemedel, minskade återbesök i sjukvården och minskade sjukskrivningar.

Efterlyser saklig dialog

– Samtidigt som vi nu gör allt för patienterna vill vi också ha en dialog med politiker och tjänstemän inom SLL och diskutera de verkliga sakfrågorna, vilket vi fortfarande inte fått göra, säger Anders Kumlander.

Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) hävdar i en mediekommentar till varslen att det är bristande patientsäkerhet som är orsaken till att vårdavtalet inte förlängs. Hon har bland annat uppfattningen att Vidarkliniken inte förskriver vanliga skolmedicinska läkemedel. Men det här stämmer inte och verkar bygga på rena missuppfattningar, menar Anders Kumlander. Patientsäkerheten på Vidarkliniken har aldrig varit hotad. När det gäller förskrivningen av läkemedel är det enligt avtalet med SLL de remitterande läkarna som har huvudansvaret. Även Vidarklinikens läkare har full kompetens att förskriva läkemedel, men står här främst för den kompletterande vården, i dialog med den remitterande läkaren. Beträffande SLL:s tidigare anmärkning på vissa brister i journalföringen kan denna knappast heller ses som ett giltigt skäl att inte förlänga vårdavtalet, eftersom Vidarklinikens åtgärdsplan för just detta är godkänd av SLL själva.

– Det vore högst rimligt att vi får tillfälle att reda ut sådana här sakfrågor och oklarheter med SLL, istället för att man helt utan dialog skär av en välfungerande vårdmöjlighet som många behövande patienter i länet efterfrågar, säger Anders Kumlander.

Bra vårdresultat och starkt patientstöd ger fortsatt optimism

På Vidarkliniken finns trots allt en viss optimism inför framtiden. Den baseras på att man, genom bland annat forskning och utvärderingar, vet att vården här ger resultat. Det finns därför också ett mycket starkt stöd från patienterna. Bland annat har 25.000 mail skickats till landstingspolitiker genom patientuppropet Värna Vidarkliniken, som startats av en anhörig till en patient.

– Vi levererar helt i enlighet med vårdavtalen och vi visar att vi gör stor nytta för patienterna i de diagnosgrupper vi vårdar. Det finns väldigt många patienter som behöver vår integrativa, komplementära vård och som inte tycker att de blivit hjälpta på annat sätt. Vi lyfter fram hela människan och patienterna känner sig ordentligt sedda, vilket är en viktig del i hälsoprocessen här. Inom SLL:s övriga vårdutbud finns ingen annan motsvarande rehabiliteringsvård att få, säger Eva-Lisa Olsson, som är verksamhetschef på Vidarkliniken.

– Vi har ett enormt söktryck, och en fråga jag har till SLL är varför de inte vill underlätta för patienterna att få den vård de vill ha.

Den integrativa vården, dvs att kombinera vanlig skolmedicinsk vård med komplementära terapier, är något som av flera skäl troligen kommer att bli allt mer efterfrågat framöver både i Sverige och internationellt. En stor del av den svenska befolkningen, särskilt kvinnor, har genomgått någon integrativ behandling, och ännu fler ser gärna att deras läkare är utbildade i integrativ medicin.

– Trots vår situation just nu kring avtalet med SLL finns det anledning till optimism för Vidarkliniken, som är Nordens enda integrativa sjukhus. Vi har en mycket kompetent, duktig och engagerad personal och fortsätter nu att vidareutveckla verksamheten på olika sätt, säger Eva-Lisa Olsson.

Husapotek har använts i alla tider och knepen har gått i arv från generation till generation. Idag är många av dem bortglömda, trots att de verkligen kan fungera. Det vill vi råda bot på genom vår nya serie med utdrag ur boken ”Syster Märtas husapotek”. Här är första delen, som handlar om bihåleinflammation:

Ibland kan förkylningen stanna i huvudområdet och det utvecklar sig till en bihåleinflammation. Bihålorna vid näs- och pannben blir fyllda av vätska istället för luft. Ett tydligt tecken är att huvudvärken blir starkare och dunkande när man böjer huvudet framåt. Om det hela är på en uthärdlig nivå finns det flera tips som man kan ta till.

Riv en dessertsked pepparrot (ekologiskt odlad), lägg det rivna i en kompress eller näsduk, vik ihop duken till ett litet paket, fukta den något genom att lägga en våt hand på den några gånger. Blunda och lägg näsduken på ena kinden tills det svider, sedan på den andra kinden lika länge och sist i pannan. Man brukar kunna snyta sig efter en sådan behandling.

Detta kan man upprepa 2-3 ggr dagligen. Efteråt kan man lindra sveda i huden genom att stryka på lite mild olja.

Ett senapsfotbad är också en mycket god hjälp.

Ytterligare ett tips är inhalation med kamomillte. Man ställer en skål med hett kamomillte framför sig och lägger en handduk över huvudet. När det mesta av värmen förångat, så tillsätt gärna Eucalyptusdroppar eller ev Pepparmyntste. Vila efteråt.

Vid bihåleinflammation finns flera bra antroposofiska läkemedel. Ett av dem är Berberis/Quarz kulor och Sinudoron.

Utdrag ur ”Syster Märtas husapotek”, s 33. Utgiven av FALK – Föreningen för Antroposofisk Läkekonst. Mer information hittar du här.

Sveriges landsting och regioner undersöker regelbundet hur patienter upplever sina besök i primärvården. Vidar vårdcentral i Järna, som drivs av stiftelsen Vidarkliniken, toppar listan för hela Stockholm i den senaste mätningen för 2016 vad gäller delaktighet och involvering. De delar förstaplatsen med Äppelvikens vårdcentral i Bromma utanför Stockholm. Totalt utvärderades 216 vårdcentraler i Stockholmsområdet.

99 procent av dem som rankade Vidar Vårdcentral i denna mätning (Nationell patientenkät) upplevde sig involverade och delaktiga i sin vård och i besluten som rörde den. Frågorna gällde både läkarperspektivet och egna patientönskemål, samt i vilken utsträckning patienten bedömde att behandlaren tog hänsyn till dessa. 98 procent uppgav också att de kände sig respektfullt bemötta på Vidar Vårdcentral och även övriga bedömningsområden i enkäten som helhetsintryck (95 %), emotionellt stöd (91 %), tillgänglighet (90 %), koordinering och kontinuitet (90 %) samt området Information och kunskap (87 %) fick samtliga betyg långt över genomsnittet.

• Placeringen är ännu en bekräftelse från patienterna på att den vård vi bedriver sker i dialog med patienten, vilket är ett viktigt värde för oss, säger Ursula Flatters, verksamhetsledare på Vidar vårdcentral.
• Den 1 januari 2015 trädde den nya patientlagen i kraft. Målet med den är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Inför mätningen 2015 togs en ny enkät fram för att på ett ännu bättre sätt än tidigare år fånga in patienternas upplevelse av vården och efterlevnaden av den nya lagen utifrån ett patientperspektiv.
• Inom den antroposofiska medicinen har det alltid varit grundläggande att göra patienterna delaktiga i sitt tillfrisknande. Det är glädjande att det återspeglas så väl i omdömena, menar Ursula Flatters.
• Nationell Patientenkät ger en möjlighet för landstingen och verksamheterna att följa upp i vilken mån patienterna upplever att den nya lagens intentioner uppfylls. Nationell Patientenkät genomförs nationellt gemensamt vartannat år inom primärvården.

Fakta:
Stiftelsen Vidarkliniken driver sjukhuset Vidarkliniken som erbjuder cancer-, stress- och smärtrehabilitering samt Vidar Vårdcentral, som är en primärvårdsverksamhet. Stiftelsens båda verksamheter erbjuder dock för den som så önskar även antroposofisk vård – en terapiinriktning som vilar på skolmedicinen, men som även erbjuder kompletterande terapier och naturläkemedel tillsammans med de skolmedicinska läkemedlen och behandlingarna vars syfte är att ytterligare stärka friskfaktorerna hos patienterna.

Genom fokuserande rörelser och konstnärliga kroppsuttryck, som kopplar samman själslivet, kroppen och omvärlden, blir många patienter i rehabiliteringsvård stärkta och hjälpta att komma tillbaka till sin vardag. Terapin kallas läkeeurytmi och har bland annat visat sig vara värdefull för människor i svåra livsskeden, inte minst patienter med utmattningssyndrom och patienter som genomgått tuffa cancerbehandlingar.

Rörelser som förenar tanke, känsla och vilja

I två nya kvalitativa studier har ett 30-tal patienter ur dessa två patientgrupper intervjuats. Målet var att studera hur patienterna upplever denna terapiform i relation till existentiella hälsoaspekter och även spegla vad patienterna själva tycker är viktigt. Studierna har gjorts av läkeeurytmisterna Elisabeth Broager Grön och Annica Alvenäng vid Vidarkliniken. För båda de intervjuade patientgrupperna var upplevelserna av läkeeurytmi genomgående positiva.

Läkeeurytmi är en terapiform som används främst inom den antroposofiska vården och som ges av terapeuter med flerårig utbildning. Den bygger på fokuserande rörelseövningar där både tanke, känsla och vilja tilltalas och integreras i det egna rörelseuttrycket. Patienten får möjlighet att uttrycka ett inre och ett yttre engagemang i rörelserna. Övningarna kan inrikta sig på andning, cirkulation och koordination där syftet är att bidra till balans, harmoni och helhetskänsla. En viktig poäng är att patienten själv är tydligt aktiv i terapin och på så sätt medvetet närvarande i de egna rörelserna.

Ökad helhet och integritet hos patienter med utmattning

– Genom att vara närvarande i kroppen och använda sitt kroppsspråk får patienten ett verktyg för att uttrycka det existentiella, berättar Elisabeth Broager Grön, som har intervjuat patienter med utmattningssyndrom.

Utifrån samtalen med patienterna upplever hon att de inte har ett självklart samband mellan kropp och själ. En patient i studien sa exempelvis att hon hela sitt liv har ”bott i sitt huvud” och att hon genom läkeeurytmin tydligare upplevde att hon också hade en kropp. Nu kunde hon genom kroppen börja uttrycka det som lever i det inre.

Elisabeth menar att många människor utför fysiska aktiviteter enbart för att hålla borta den ångest och oro som ofta visar sig i samband med en utmattning. Fokus ligger då på fysisk aktivitet. I en rörelseterapi som läkeeurytmi förbinds däremot det inre och yttre till en känsla av helhet. Patienten blir mer varse sig själv som individ.

– Många patienter upplever då en tydligare jagnärvaro och gräns gentemot omvärlden. Det bidrar till en integritet och en känsla av att man själv kan påverka sin livssituation i mötet med andra människor och inte bli styrd av omvärldens krav.

Med ökad integritet kan man också bättre möta omvärlden och återgå till arbetsliv och socialt liv istället för att isolera sig som många utmattade gör.

För patienter med utmattningssyndrom kan man i Elisabets studie se tre huvudaspekter i patienternas upplevelser av läkeeurytmi. Det handlar dels om rörelsernas interaktion med inre processer, dels dialogen mellan patientens inre och hennes omvärld, samt hur rörelserna stimulerar läkningsprocessen. Läkeeurytmins bidrag till läkningsprocessen tycks hänga ihop med att tanke, känsla och handling är i samklang med upplevelsen av kroppen. Vanliga resultat för patienter med utmattningssyndrom är bland annat att man får en sundare gränssättning mot omvärlden, klarare insikter om sitt tidigare förhållningssätt, ökad tillförsikt och ökad tillit kring att själv kunna påverka sin egen hälsa.

Tilltalar det friska hos patienter i cancerrehabilitering

Hur läkeeurytmi upplevs och bidrar till bättre hälsa är förstås individuellt, men skiljer sig också mellan olika patientgrupper och de olika livssituationer man ser där. Annica Alvenäng har i sin studie intervjuat patienter som är i rehabilitering efter cancerbehandlingar. Det är patienter som ofta genomgått tuffa behandlingar i sin sjukdomssituation och kan bära på svåra existentiella frågor.

– En viktig poäng med läkeeurytmi är att man kan skapa närvaro och positiva upplevelser genom att använda sitt medvetande in i rörelserna. Det tilltalar hela människan och det friska i patienten, säger Annica.

Hon berättar att läkeeurytmi ofta gör att patienterna känner sig varma och lätta i kroppen. Många beskriver en tydligare gräns i sig själva i förhållande till yttervärlden och kan känna sig mera ”jordade”, vilket dessa patienter många gånger har ett stort behov av.

– Genom att terapin bygger på egenaktivitet känner många sig starkare och är inte bara ett offer för sin situation. De känner att de kan göra något åt sin livssituation genom att bygga upp det friska i sig själva. Detta kan bidra till att många patienter kan komma igång igen.

Annica ser i sin studie tre huvuddrag i hur patienter i cancerrehabilitering upplever läkeeurytmi. Det första är att rörelserna påverkar både kroppsligt och själsligt. Många patienter har rörelseproblem och biverkningar från cancerbehandlingar. De upplever förbättringar av kroppsliga problem, vilket i sin tur påverkar också det själsliga. Det andra är att patienter upplever en ökad närvaro och rörelseglädje. Och det tredje huvuddraget i upplevelserna har att göra med mening och syfte med livet, andlig kontakt och medvetenhet.

Att bli varse sin existens genom rörelse är en grundläggande upplevelse för människan, menar Annica Alvenäng. Läkeeurytmin tycks ge möjlighet att överbrygga diskrepansen mellan kropp, själ och den existentiella dimensionen och ge ökad möjlighet att uppleva sig själv som en helhet. Det kan vara ett viktigt hälsofrämjande bidrag för patienter i cancerrehabilitering.