23 juni, 2017

Nyckelväxter: Åkerfräken

Denna sommar skall jag ge mig ut och lära mig skilja på de vanligaste fräkensorterna genom att nogsamt inpränta de viktiga, små men tydliga kännetecknen! Det är Åkerfräken, equisetum arvense jag vill åt. Den är rikast på organiskt bundet kisel, så rik att det knastrar om den när jag gnider den mellan fingrarna. …

LÄS MER

Denna sommar skall jag ge mig ut och lära mig skilja på de vanligaste fräkensorterna genom att nogsamt inpränta de viktiga, små men tydliga kännetecknen! Det är Åkerfräken, equisetum arvense jag vill åt. Den är rikast på organiskt bundet kisel, så rik att det knastrar om den när jag gnider den mellan fingrarna. Dess aska i förbränd form uppgår till 80 procent kiselhalt.
Åkerfräken har en mörk jordstam som går långt ned i marken och ser ut att vara urgammal, säkert fossil, överlevd från en svunnen tid. Vackert ljusgrön bildar den en svävande slöja över marken vävd av rytmiskt ordnade ledade stavar. Lite slumrande och avvaktande väl medveten om sin bevarade styrka.

Åkerfräken är en av våra äldsta och mest använda läkeväxter.
Den ger livskraft, energi, uthållighet, motståndskraft, vigör och tankekraft åt människan. Skriver Elisabeth Hoppe om svenska medicinalväxter i boken om Huskurer.
Åt jorden den jättestora kroppen som när oss med sin växtlighet mitt emellan det jordiska mörkret och det himmelska ljuset kan vi också bereda en läkande brygd emot mögel, mjöldagg, skorv och röta vår och höst i förebyggande syfte. Detta preparat rekommenderas i den biodynamiska odlingen för att stärka motståndskrafterna hos odlingsväxterna och mottaglighet för ljuskrafterna. 50 gram torkad ört kokas sakta i en timme i ett par liter vatten, späds i 20 liter vatten och räcker till besprutning av ett tunnland.

I gammalt bruk användes Åkerfräken till polering av trä och tennföremål och till växtfärgning och växtvård.

Hud, hår, naglar, benstomme består bland annat av kisel och vid kiselbrist försvagas dessa.
Till te för mesta möjliga kiselhalt går det åt 6 msk torkad ört till 5 dl vatten.
Ett kurte bör kokas tio till trettio minuter beroende på hur vedig den blivit när den skördas från juni till mitten av juli. Dricks morgon och eftermiddag i fjorton dagar mellan måltiderna för att sortera den pågående kuren och utrensningen av primärurin, därefter uppehåll i en vecka. Upprepa hela kuren ytterligare två omgångar.
För sårvård låt 1 msk torkad ört dra i kallt vatten 1 dygn.
I kombination med kisel innehåller även Åkerfräken såpaämnen som stimulerar njurarna och därmed lämplig vid urinvägsinfektion och blåskatarr.
Kisel och Åkerfräkens garvämnen verkar sammandragande på vävnaderna, stärker slemhinnans motståndskraft så den inte blir så retad av främmande ämnen vid allergi. Jag själv använder den utvärtes vid ödem.
Te på Åkerfräken växelvis med Björk och Gullris verkar uppstramande vid hemorrojder och åderbrock. Gullrisets verksamma ämnen här är Flavonglykociderna och P-vitaminet.
Åkerfräkens bitterämnen stimulerar matsmältningen liksom Gråbo.
I Weledas medicinsortiment ingår Equisetum arvense både i invärtes och utvärtes preparat.
Dock är den giftig för betesdjur.

Hur skall jag då skilja på Åkerfräken, Ängsfräken och Kärrfräken?

Åkerfräken, equisetum arvense
Arvum betyder åker på Latin och där är den också bäst att plocka.
Se på den första grenleden att den är dubbelt så lång som tandkransen runt stammen vid grenarnas fästen. Det är det säkraste tecknet.
Grenarna är vinklade uppåt.
I tvärsnitt är grenarna fyrkantiga.

Ängsfräken, equisetum pratense
Pekar med grenarna i en båge utåt nedåt.
Spädare intryck.
I tvärsnitt är grenarna trekantiga.

Kärrfräken, equisetum palustre
Växer på fuktig mark, har ett ax i toppen och svarta ringar under tandkransen.
Mörkare intryck.
I tvärsnitt är grenarna femkantiga.

Dessutom är det viktigt att skilja ut Skogsfräken som har många sidogrenar och ger ett yvigare intryck.

Denna växt sällar jag till NYCKELVÄXTERNA eftersom den frambringar kristalinsk ljuskraft i växtriket, kiselkristaller är skatten i det svårtillgängliga berget som hör jorden till.

Text: Red/Anna Gran
21 juni, 2017

Integration med förhinder

Officiellt har Sverige integrerat alla personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden, men det stämmer inte med verkligheten. Målet att integrera alla kan i många fall få negativa konsekvenser. Det framgår av ett samtal med Axel Willenberg, som är verksamhetschef för en stor tysk icke vinstdrivande omsorgsverksamhet och driver branschfrågor nationellt och på EU-nivå. Svensk och tysk omsorg visar sig ha mycket att lära av varandra.…

LÄS MER

Officiellt har Sverige integrerat alla personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden, men det stämmer inte med verkligheten. Målet att integrera alla kan i många fall få negativa konsekvenser. Det framgår av ett samtal med Axel Willenberg, som är verksamhetschef för en stor tysk icke vinstdrivande omsorgsverksamhet och driver branschfrågor nationellt och på EU-nivå. Svensk och tysk omsorg visar sig ha mycket att lära av varandra.

Integration kan bli en ”rätt” till arbetslöshet och isolering

Just nu engagerar sig Axel Willenberg bland annat i en grupp av representanter från omsorgsverksamheter i ett antal länder, däribland Sverige. Gruppen, som heter Intressegruppen Europa, vill motverka ett europeiskt förslag som man menar delvis är direkt dåligt för många personer med intellektuell funktionsnedsättning. Paradoxalt nog kommer de här idéerna från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Där har man kommit fram till att det är diskriminerande att ha särskilda arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning. Därför tycker man att den typen av arbetsplatser ska bort och att alla ska vara ute på den öppna arbetsmarknaden.

Men många som arbetar med personer med funktionsnedsättningar ser att det här delvis kommer i konflikt med verkligheten och att det för många av dessa personer i praktiken skulle leda till en ”rätt” att vara arbetslös och isolerad. Man menar att integrering på den öppna arbetsmarknaden är möjlig för många, men inte för alla. För vissa grupper kan idén om en generell integrering, i syfte att få bort diskriminering, i praktiken innebära en annan mer subtil form av diskriminering. Den grupp som Axel nu engagerar sig i vill bland annat försvara rätten till arbete i skyddad form för personer med funktionsnedsättningar.

– Man kan inte utgå ifrån att alla med funktionsnedsättning har samma önskemål och behov som alla andra människor. Så är det inte. Och förutsättningarna är olika. Vilken arbetsgivare på den öppna marknaden ska exempelvis ta emot en person som är extremt lågproduktiv? Det här gäller också idén om att alla ska ha egna lägenheter ute i samhället. Idén är i grunden god men man kan inte blunda för att för många innebär det också ensamhet och alla följdproblem som kommer av det, säger Axel Willenberg.

Axel vet vad han pratar om. Han är chef för företagsgruppen Marli i Lübeck med arbetsplatser och boende för 1.400 personer med funktionsnedsättning. Han är också ställföreträdande ordförande i branschförbundet BAG WfbM som organiserar liknande arbetsplatser för omkring 300.000 människor och är här även engagerad på EU-nivå.

– Det finns en risk för att man tolkar deklarationen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning alltför bokstavligt och försöker genomföra en integration genom att exempelvis ta bort alla skyddade arbetsplatser. Det passar bra för vissa politiker som då kan få stöd för uppfattningen att det här inte ska kosta något.

I Tyskland och i flera andra länder har man, enligt Axel, fått en lite skev bild av den svenska integrationen av personer med intellektuell funktionsnedsättning.

– Det officiella budskapet utåt från svenska politiker ger intrycket att man nu har integrerat dessa grupper i samhället, och vi har i Tyskland varit lite förundrade över detta. Men när jag är på besök här ser jag att den bilden egentligen inte stämmer.

Han syftar bland annat på de verksamheter som bedrivs här i Sverige enligt LSS under benämningen Daglig verksamhet, och som delvis motsvarar de särskilda skyddade arbetsplatser som man har i Tyskland.

LSS-lagen viktig skillnad

Det finns dock betydande skillnader mellan den svenska och den tyska omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Bland annat i lagstiftningen, och här ser Axel den svenska LSS-lagen (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) som något mycket positivt. Här talar man om goda levnadsvillkor, medan det i Tyskland handlar om skäliga levnadsvillkor.

– I Sverige tycks det finnas en samhällsinställning som gör att man är beredd att lägga pengar på den här gruppen. Personaltätheten är också mycket högre jämfört med Tyskland. Även när det gäller boende för personer med funktionsnedsättning har man kommit betydligt längre och nått en högre standard än i Tyskland.

Axel har ett regelbundet erfarenhetsutbyte med företrädare för bland annat Solåkrabyn och Saltå By i Järna. Man har mycket att lära av varandra. Han är inspirerad av det han under sina många Sverigebesök sett hos de socialterapeutiska och läkepedagogiska verksamheterna.

– De är individanpassade, med både verksamhet och eget boende som samtidigt ger tillgång till en gemenskap. I skoldelen anpassar man utbildningen och lärandet till varje individ och övergången från skola in i yrkes- och arbetsliv har man förberett noga. Det finns en fast struktur som ändå ger tillgång till individanpassning. Även byggnaderna är mycket genomtänkt anpassade till verksamheterna här, säger Axel Willenberg.

– Jag tar med mig mycket av detta till Tyskland, men det är samtidigt svårt att genomföra där. Vår verksamhet sorterar under socialtjänsten och där sparar man in på mycket. Man gör bara det allra nödvändigaste.

Tyskarna åstadkommer mycket med små medel

Vad kan vi i Sverige då lära av Tyskland? När det gäller arbete för personer med funktionsnedsättning finns en tysk lag som innebär att varje arbetsplats med minst 20 anställda ska ha minst 5 procent anställda med någon form av funktionsnedsättning. Annars får man betala en sorts straffskatt, alternativt ge arbetsuppgifter till verkstäder för personer med funktionsnedsättning. Men det här gäller inte personer med svår funktionsnedsättning. Det finns ett organ som bedömer vilken kategori varje person tillhör. De som inte kan arbeta minst tre timmar per dag måste istället skyddade arbetsplatser ta emot.

Som nyss nämnts satsar Tyskland mindre pengar på de här grupperna jämfört med Sverige. Det har dock samtidigt fört med sig att man inom sitt system åstadkommer mycket med små medel och hittar kreativa lösningar. I Tyskland har också de skyddade arbetsplatserna större krav på sig att producera.

En annan skillnad är att medarbetare inom arbete för personer med funktionsnedsättning överlag har klart högre utbildningsnivå än i den svenska, där man ligger ganska lågt även i en nordisk jämförelse. I Tyskland finns väsentligt bättre och mer differentierad utbildning på området och man har krav på tilläggsutbildning.

I ljuset av den svenska debatten om vinster i välfärden är det också intressant att notera att de skyddade arbetsplatserna i Tyskland ofta drivs i en särskild bolagsform med begränsat vinstuttag. Det är bolag som är skattebefriade och betalar lägre moms. Det ställs dock en hel del krav på att få verka i den bolagsformen. Detta är alltså en modell som finns och fungerar i Tyskland. Det hade kanske varit en intressant modell att titta på för utredaren Ilmar Reepalu innan han lade fram sitt ganska hårt kritiserade förslag till vinstbegränsning i den svenska välfärden.

Text: Red./Staffan Nilsson

Källor

Marli

BAG WfbM

19 juni, 2017

Saltå By jubilerar

I juni i år firar Saltå By, som är den näst äldsta läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheten i Sverige, sitt 75-årsjubileum. Saltå Arbetsskola som det hette, vid starten 1942, kom ursprungligen till som en underavdelning till Mikaelgården, Sveriges första läkepedagogiska verksamhet, som grundades 1935. Initiativtagarna till Mikaelgården var Marit Laurin, Gustav och Lotte Ritter. Då Mikaelgården var avsedd för skolbarn, uppstod det så småningom behov av en fortsättning för de äldre barnen och det var då idén till Saltå Arbetsskola kom till. …

LÄS MER

I juni i år firar Saltå By, som är den näst äldsta läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheten i Sverige, sitt 75-årsjubileum. Saltå Arbetsskola som det hette, vid starten 1942, kom ursprungligen till som en underavdelning till Mikaelgården, Sveriges första läkepedagogiska verksamhet, som grundades 1935. Initiativtagarna till Mikaelgården var Marit Laurin, Gustav och Lotte Ritter. Då Mikaelgården var avsedd för skolbarn, uppstod det så småningom behov av en fortsättning för de äldre barnen och det var då idén till Saltå Arbetsskola kom till.

Man såg sig om i trakterna kring Mikaelgården och hittade Saltå Gård några kilometer därifrån. Köpekontraktet för Saltå Gård skrevs under av Marit Laurin valborgsmässoafton 1942. Några veckor senare, den 17 juni, kom de första tre eleverna hit tillsammans med de tre grundarna, Marit Laurin, Hans Glaser och Viktor Penzias. Så småningom gick Viktor till andra arbetsuppgifter, och det är Lissa Hartmann (sedermera Glaser), som man idag minns som Saltås tredje pionjär. Gemensamt för Marit, Hans och Lissa var deras tidiga kontakt med antroposofi och det är detta djupa intresse för mänskliga frågor som både har angett riktningen samt fungerat som en inspirationskälla i deras liv.

Att Saltå By alltid har varit en slags fristad för personer med psykiska funktionsnedsättningar står säkert klart för människor som har varit på besök på Saltå under årens lopp. Här har många ungdomar och vuxna funnit det lugn och den omsorgsfulla helhetspedagogik som har varit så betydelsefull för deras liv.

Det som kanske inte är lika känt är att såväl Mikaelgården som Saltå Arbetsskola under andra världskriget bokstavligen fungerade som en fristad för personer (både medarbetare och ungdomar) av judisk härkomst, som fallet var med Hans och Lissa Glaser. I Marits kvarlåtenskap finns t ex ett brev från oktober 1944, skrivet av en far som vid brevets tillkomst bodde i Rom. Rom befriades under sommaren 1944 och det var först då som fadern, efter att ha tillbringat 9 månader gömd i Abruzzerna (en bergsregion i centrala Italien), kunde höra av sig till Marit och fråga hur det stod till med sonen, som bodde på Saltå och som han inte hade hört av på länge.

Bortsett från krigets vedermödor var de första åren av Saltås verksamhet svåra på alla sätt. I sin krönika över läkepedagogikens första tid i Sverige, skrev Marit:

”Och nu började alltsammans omigen, alla pionjärtidens mödor, denna gång skärpta av att det rådde krig och kristid i världen. Än en gång måste allt byggas upp ur intet, ja detta ”intet” var ännu mer totalt än första gången. Ty till Mikaelgården medförde dock Charlotte och Gustav Ritter flera års praktisk erfarenhet av det läkepedagogiska arbetet med barn… Men hur detta arbete skulle förvandlas för att motsvara behoven hos ungdomar och vuxna, det visste man ingenstans någonting om, det måste vi själva komma underfund med. Vi gjorde alla misstag, som överhuvudtaget är möjliga att göra, och svårigheterna hopade sig så, att vi efter ett och ett halvt år var mycket nära att ge upp hela företaget. Ja, det var faktiskt redan beslutat, att saken skulle läggas ner och vi återvända till Mikaelgården. Men efter en vaknatt, då det som trots allt börjat spira fram på Saltå kändes som en realitet att vara trofast mot, togs beslutet tillbaka. Vi fortsatte. Och vi fick uppleva, att de svårigheter, som tornat upp sig framför oss som höga berg, de vek tillbaka, när vi kom tillräckligt tätt inpå dem.”

Och så blev Saltå till. Umbäranden och svårigheter fortsatte i stort sett hela 40-talet och det är först en bit in på 50-talet som en viss stabilitet infann sig. Som namnet antyder, var idén med Saltå Arbetsskola att erbjuda ungdomar (nästan bara pojkar i början) möjlighet att lära sig ett yrke. Att personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle lära sig ett riktigt yrke, var helt revolutionerande tankar på den tiden. Det var fortfarande brukligt att man ”gömde” personer med psykisk funktionsnedsättning i olika institutioner och betraktade dem som ”obildbara” (ett tyvärr vanligt förekommande uttryck i dåtidens medicinska journaler). På den punkten var Saltå en helt unik föregångare, ja, en av de allra första verksamheterna som förde fram idén om rätten till arbete för ungdomar och vuxna med psykisk funktionsnedsättning.
Saltås tillväxt skedde i olika etapper. På 50-talet förvärvade man några fastigheter i direkt anslutning till den ursprungliga Saltå gården och utvidgade därmed elevantalet samt gav möjlighet till flera verkstadslokaler, till förmån för skolans praktiska verksamhet. I början av 60-talet fick man äntligen landstingsbidrag för omhändertagande av eleverna – fram till dess var det föräldrarna själva som stod för elevavgiften – vilket gav nya möjligheter till vidareutveckling. På 1970-talet byggde man nya elevhem och elevantalet växte ytterligare.

80- och 90-talet var en förhållandevis turbulent tid. Två av pionjärerna gick ur tiden (Marit dog 1988 och Hans 1990) och deras bortgång sammanföll med en förnyelseprocess föranledd av både behovet av att hitta nya sociala strukturer samt förändrad lagstiftning. LSS-lagen kom 1994 och det innebar att elevhemmen blev renodlade elevhemsboenden för ungdomar, samtidigt som det byggdes vuxenboende enligt LSS för de vuxna utanför Saltås område. På motsvarande sätt skildes skolan, som först nu blev en gymnasiesärskola, från den Dagliga verksamheten som var avsedd för arbete för vuxna med funktionsnedsättningar. Denna nya arbetsstruktur föranledde namnbytet från Saltå Arbetsskola till Saltå By 1995. Första decenniet i 2000-talet ägnades åt att konsolidera Saltås ekonomi samt att utveckla de nu klart åtskilda verksamhetsgrenarna: Ungdomsboende enligt LSS, gymnasiesärskola, vuxenboende enligt LSS samt Daglig Verksamhet.

I början av 2010-talet vidtog en ny nybyggnads- och ombyggnadperiod, en ny matsal kom till och dessutom flera nya verkstadslokaler. Idag är så gott som samtliga fastigheter genomgångna och verksamheten har utökats med två nya grenar: Korttids- samt fritidsverksamhet enligt LSS. Saltå By hyser även sedan ett par år tillbaka den Läkepedagogiska och socialterapeutiska utbildningen, som med sina 80 studenter, blir en levande påminnelse om den stora potentialen som pionjärerna såg i denna lilla Saltå gård 1942.

Text: Gérard Lartaud
15 juni, 2017

Vidarkliniken byter namn till Vidar Rehab

Vidarkliniken byter den 14 juni namn till Vidar Rehab och har presenterat en ny logotype, design och hemsida.…

LÄS MER

Vidarkliniken byter den 14 juni namn till Vidar Rehab och har presenterat en ny logotype, design och hemsida – www.vidarrehab.se.

Så här förklarar Ursula Flatters, tf verksamhetschef, namnbytet i ett pressmeddelande:

– Namnbytet är ett naturligt utvecklingssteg för oss, då vårt erbjudande idag huvudsakligen handlar om rehabilitering efter cancerbehandling samt rehabilitering i samband med utmattningssyndrom och långvarig smärta. Både vår verksamhet och omvärlden har förändrats under de mer än 30 år, som vi varit verksamma, och det vill vi att namn, design och hemsida också ska uttrycka.

Både namnet Vidarkliniken och Vidar Rehab kommer att leva vidare parallellt under en period och övergången till den nya designen kommer att ske stegvis på olika kontaktytor.

– Vi vill med namnbytet helt enkelt bli ännu tydligare med vilka vi är och visa att vår verksamhet går vidare med samma höga kvalitet och patientfokus som tidigare, säger Ursula Flatters vidare.

Även Vidar Vårdcentral får en ny logotyp och hemsida, men behåller sitt namn – www.vidarvardcentral.se

Verksamheterna arbetar vidare med samma erbjudande och under samma organisationsnummer som tidigare.


14 juni, 2017

Svenskt eko-koncept blir huvudprojekt i FN:s hållbarhetsprogram

När FN under en 10-årsperoid nu ska arbeta aktivt för hållbara matsystem och sprida bra exempel globalt väljer man ett konkret eko-koncept utvecklat i Järna och Södertälje-området som del av huvudprojekten. …

LÄS MER

När FN under en 10-årsperiod nu ska arbeta aktivt för hållbara matsystem och sprida bra exempel globalt väljer man ett konkret eko-koncept utvecklat i Järna och Södertälje-området som del av huvudprojekten.

– Det här är stort. Genom att vara ett huvudprojekt i FN:s program får vi nu i praktiken en ganska central position och en unik potential att sprida våra kunskaper och erfarenheter. Vi ska sitta med vid bordet och samarbeta med FN:s administration och andra initiativ i ett arbete som har partners i alla världens länder. Det är såvitt jag vet första gången ett renodlat ekologiskt program tas in som del av ett FN-program, säger Jostein Hertwig, VD för Järna-baserade BERAS International.

Programmet som nu tas in i FN:s arbete heter Organic Food Systems Programme och en huvuddel i detta har genom åren vuxit fram i Järna och Södertäljeområdet och sedan vidareutvecklats och spridits i hela Östersjöregionen genom Östersjöprojektet BERAS. På senare år har programmet fått mer internationell spridning i partnersamarbete med världsorganisationen för ekologisk lantbruk IFOAM och det globala forskarnätverket Food Quality and Health.

Kretslopp och hållbara system

Poängen och syftet med Organic Food Systems Programme är att skapa verkliga kretslopp av växtnäringsämnen i ekologiska jordbruk, styra mot mer hållbar och hälsosam konsumtion och bygga konkreta samarbeten kring detta mellan jordbruk, matföretag, samhälle och forskning. Detta passar mycket bra ihop med hur FN idag ser på hållbara matsystem.

Enligt Jostein Hertwig pågår ett paradigmskifte inom FN. Man går från att driva hållbarhetsfrågor gentemot de olika leden i matkedjan var för sig, till att istället satsa på att skapa hållbara, sammanhållna matsystem och samarbeten hela vägen från odling till konsumtion, och även inkludera politik, forskning och aktörer från civilsamhället.

– Det är just så vi alltid har arbetat med de här frågorna i Järna och Södertälje kommun, berättar Jostein. Jag tror detta är ett viktigt skäl till att FN vill ha med vårt arbetssätt som ett av få huvudprojekt. Ett annat viktigt skäl är att vårt program även är praktiskt inriktat och beprövat. Vi kan visa upp genomförda projekt, främst i Järna och Södertälje och i ett antal Östersjöländer samt numera också i Dominikanska Republiken och Indien.

Organic Food Systems Programme blir nu ett av åtta s.k. Core Initiatives (betyder här ungefär: huvudprojekt) i FN:s satsning Sustainable Food Systems Programme. Det är en del av FN:s 10-åriga arbete för att åstadkomma hållbar produktion och konsumtion generellt (10YFP), vilket är ett av de övergripande hållbarhetsmålen som FN fastslagit för år 2030.

Riktlinjer och bra exempel

FN:s Sustainable Food Systems Programme ska bland annat ta fram riktlinjer och rekommendationer till alla länder i världen om hur de kan utveckla hållbara matsystem, samt även ge råd till enskilda länder. Man ska inte minst föra samman existerande initiativ, lyfta fram bra exempel och bygga upp samarbeten kring gemensamma mål genom hela matvärdekedjan, från jord till bord. I det arbetet kommer alltså den Järna-baserade modellen att vara med och påverka globalt.

Man kan säga att även startpunkten för FNs arbete med de här frågorna för 45 år sedan har en Sverige-anknytning. År 1972 hölls den första FN-konferensen om hållbarhetsutvecklingen i Stockholm. En intressant kuriositet är att den mest tongivande forskaren bakom Järna/Södertälje-modellen och BERAS, docent Artur Granstedt, redan då stod utanför konferensen i ett stånd med kretsloppsodlade grönsaker för att försöka intressera delegaterna för hållbara odlingssystem.

Artur Granstedt grundade BERAS utifrån sin forskning om ekologiskt lantbruk, som han presenterade 1990. Men då var intresset svalt. Det tog ytterligare många år av fortsatt projektarbete innan detta blev ett av EU delfinansierat BERAS-projekt som bland annat kom att omfatta 48 typgårdar i samtliga EU-länder runt Östersjön. Hela det här arbetet utvecklades sedermera till ett sammanhållet kretslopps- och hållbarhetsinriktat odlings- och matkoncept – här i Sverige med bland andra Saltå Kvarn och Södertälje kommun som viktiga partners. Och idag har detta blivit en del av FN:s hållbarhetsarbete.

BERAS och partners bakom Organic Food Systems Programme ska nu närmast engagera och inspirera globala nätverk och visa att det är möjligt att arbeta hållbart och långsiktigt med livsmedelsfrågor. Man ska bland annat ta fram principer som kan vägleda en transformation till hållbara matsystem och titta närmare på vad det är som driver och stöder en sådan utveckling. Man ska också ta fram policyargument för lagstiftning och internationella överenskommelser i den här riktningen, ta fram exempel och fallstudier, verktyg för utbildning och skapa kluster för kunskapsutbyte, och mycket annat.

Text: Red/Staffan Nilsson

12 juni, 2017

Schweiz ska bli hundra procent förnybart

Supermiljöbloggen skriver om att Schweiz efter en folkomröstning ska satsa på en förnybar framtid. Resultatet från omröstningen är nämligen bindande och innebär att landets energipolitik ska stöpas om.…

LÄS MER

Supermiljöbloggen skriver om att Schweiz efter en folkomröstning ska satsa på en förnybar framtid. Resultatet från omröstningen är nämligen bindande och innebär att landets energipolitik ska stöpas om.

Folkomröstningen ägde rum i slutet av maj och handlade om att väljarna fick tycka till om regeringens förslag för ett förnybart energisystem. 58,2 procent röstade för lagen som kommer träda i kraft redan i början av nästa år.

Lagen handlar om att minska förekomsten av fossila bränslen, förbjuda ny kärnkraft och framförallt att öka subventionerna till vind-, sol- och vattenkraft. Vi ser det här som en hoppfull nyhet och hoppas förstås att fler länder går i samma spår framöver.


9 juni, 2017

Nyckelväxter: Nässlor

Det berättas om mannen som kröp ut ur sin stuga om våren för att finna rätt på några gröna blad och gick sen upprätt hem. Något av det allra första som spirar om våren är nässlan. Som en bestämd liten grön rosett täckt med brännhår dyker den upp intill ladugårdsväggen där snön smält bort. …

LÄS MER

BRÄNNÄSSLA, URTICA DIOICA

Det berättas om mannen som kröp ut ur sin stuga om våren för att finna rätt på några gröna blad och gick sen upprätt hem. Något av det allra första som spirar om våren är nässlan. Som en bestämd liten grön rosett täckt med brännhår dyker den upp intill ladugårdsväggen där snön smält bort. Till glädje för tanken på allt det andra gröna som förhoppningsfullt snart vill våga sig upp! Och till välsignelse för människan som i gamla tider såg sin möjlighet till kraft återvända efter vinterns torftiga föda.

Lite mystisk är nässlan också – i folktron knuten till trolldom. Inte lite respektingivande heller, så stickig och sträng. De runda nässeldungarna i hagen ratas av fåren (slagna nässlor äter de gärna) och växer snabbt till sig och befolkas av rakryggade eminenser med ordnade proportioner, skrattrynkor i ögonvrårna och lååånga mustascher. Ymnigt breder nässlan ut sig i spåren av människan, den gillar att vara där vi är, där vi kastar vårt avfall och järnskrot och gör jorden fet och full av kväve. Järn och kväve binder den i sitt rotsystem som verkar utjämnande på jorden. Detta förstår människan att dra nytta av när vi tillexempel strör nässelpulver över vår mat som ett ypperligt vitamintillskott. Rik på klorofyll, C-vitamin och mineraler som järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel för att nämna några aktiva ämnen.

Även i hudvård och i hårvård används nässlan. Weledas läkemedel Anaemodoron innehåller blommande nässlor och smultronfrukter. Combudoron för utvärtes bruk innehåller Urtica urens, etternässla och Arnika.

Nässlans användningsområden förutom till kraft och hälsa är till spånad, färgning och växtgödning. Nässelfibrer från stjälken beredda som lin genom rötning, torkning, bråkning, skäktning och häckling till spinnfärdiga tågor, detta var en gång husmans kunskap. Under andra världskriget försökte man i Sverige återskapa processen i syfte att bevara denna metod som en reserv men man fick fel bakterier vid rötningen och när det äntligen lyckades var kriget slut. Nässelgarn är silkesliknande, levande och starkt och lämpade sig särskilt till knypplade spetsar. Den berömda nättelduken var utmärkt till handdukar. Rami eller Kinagarn av en annan nässelväxt kunde till och med användas till förfalskning av siden.

Nässelvatten till vår odling och nässlor i vår kompost

Att lägga nässlor i vatten att dra för att vattna på odlingarna är också ett sätt att göda växterna under tillväxtperioden så att den kan bli så jämn som möjligt. I biodynamisk odling är ett av preparaten gjort på nässlor som tillsätts i komposten.

Nässlans förmåga att omvandla näringsrikt material och djurgödsel till mullrik jord gör den till en verksam medarbetare. Rotsystemet har en förmåga att genomtränga den mark den står i. Med sin högt utvecklade vishet balanserar den järnprocesserna i jorden. Om detta finns en vetenskap att utforska och Hans eminens Nässla hedras med en egen dag första söndagen i maj.

Text: Red./Anna Gran
6 juni, 2017

”Vi behöver hjälpa patienter att göra informerade vårdval”

Riksdagsledamoten Stefan Nilsson (MP) gästbloggar idag med anledning av regeringens nya utredning som syftar till att öka samarbetet och förståelsen mellan skolmedicin och komplementära behandlingar.…

LÄS MER

Riksdagsledamoten Stefan Nilsson (MP) gästbloggar idag med anledning av regeringens nya utredning som syftar till att öka samarbetet och förståelsen mellan skolmedicin och komplementära behandlingar:

För den som söker vård måste det vara möjligt att få bra och pålitlig information även om behandlingsmetoder som finns utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Sådan vård brukar även kallas alternativ, komplementär eller integrativ. I praktiken innebär det att komplementära behandlingar samverkar med skolmedicinen under läkaransvar.

Det måste bli lättare att ta del av information kring olika metoders effekt och evidens. Jag är därför väldigt glad över att regeringen nu beslutat att tillsätta en utredning, som ska bidra till ökat samarbetet mellan den alternativa och den etablerade vården. I det sammanhanget ska man också titta på säkerhetsfrågorna kopplade till den idag i stora delar oreglerade alternativmedicinen. Det är viktigt för oss alla att patientsäkerheten är hög även inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården.

I Sverige finns det idag inte tillräcklig kunskap om aktuella forskningsresultat eller om vilken pågående forskning som bedrivs om behandlingsmetoder som används utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Det finns inte heller kunskap om vilka olika metoder som används vid utvärdering av sådana behandlingsmetoder. Den av regeringen tillsatte utredaren ska därför genomföra en sådan kartläggning, samt ta reda på i vilken mån de alternativa metoderna genomgått klinisk prövning enligt gängse praxis och vilka eventuella hinder som finns för sådan prövning.

Kartläggningen ska också omfatta relevant internationell forskning i jämförbara länder, och beskriva hur forskning- och finansieringsstrukturer vad gäller integrativ medicin ser ut i dessa länder. Utredaren ska även se över i vilken utsträckning de forskningsresultat som finns idag faktiskt används i Sverige och vilka metoder som används, inom eller i kombination med etablerad hälso- och sjukvård.

Den av regeringen utsedde utredaren är Kjell Asplund. Han har tidigare varit generaldirektör för Socialstyrelsen, haft uppdrag som nationell cancersamordnare och är sedan 2012 ordförande i Statens medicinsk-etiska råd. Hans roll i den nyligen beslutade utredningen blir också att bidra till att öka kontakterna och förståelsen mellan den etablerade vården och vården utanför denna. Om kommunikationen behöver förbättras ska förslag till sådana förbättringar lämnas. Utredningen skall redovisas till regeringen i mars 2019.

Jag tror personligen att denna utredning kommer att bli väldigt betydelsefull för att stärka patienternas möjligheter att göra välinformerade vårdval, liksom med att stärka patientsäkerheten i samband med detta.

Text: Stefan Nilsson (mp), riksdagsledamot
2 juni, 2017

Podd: Antibiotikaresistens, leva i 130 år och vem har ansvar för din hälsa?

Vi har tidigare skrivit några gånger om Uppdrag hälsa, en podcast om helhetshälsa som vill öka kunskaperna om integrativ medicin. Chefredaktören Maria Torshall och Annika Dopping samtalar där med olika erfarna personer från hälso- och sjukvården. …

LÄS MER

Vi har tidigare skrivit några gånger om Uppdrag hälsa, en podcast om helhetshälsa som vill öka kunskaperna om integrativ medicin. Chefredaktören Maria Torshall och Annika Dopping samtalar där med personer med bred erfarenhet från hälso- och sjukvården. Sedan sist har tre nya avsnitt kommit ut, här berättar vi lite om dem.

Antibiotikaresistens – vårt största hälsohot

Peter Rotschild, koncernchef på Bio Gaia, gästar podden och pratar om hur probiotika kan minska behovet för antibiotika. Just antibiotikaresistensen är ett av våra största hot idag, så alla fungerande alternativ är förstås mer än välkomna.

Ja må hon leva – uti 130 år?

Yngve Gustavsson är professor i geriatrik, läkare och forskare. Han gästar Uppdrag Hälsa och pratar om det normala åldrandet och hur gamla vi människor kan bli. Han pratar också om bristerna i hur vi idag tar hand om våra äldre. Trots att vi lever allt längre kan vi alldeles för lite om hur äldre ska behandlas i vården. Resultatet är sjukare gamla, undernäring och svält.

Vem har ansvar för din hälsa?

I det här avsnittet gästar Therese Leijonhufvud från Euro Accident och pratar om varför ett försäkringsbolag engagerar sig i hälsofrågor. Vem har ansvar för att vi håller oss friska – och för att vi får en vård som hjälper oss tillbaka när vi har blivit sjuka?

Låter det intressant? Lyssna på podden här.

 

1 juni, 2017

Ny generation fossilfri färg med mindre kemikalier

Vattenbaserade s.k. plastfärger som vi målar med inomhus innehåller i regel en hel del fossiloljebaserade ingredienser och en rad kemikalier. Det kan vara problematiskt ur miljö- och hälsosynpunkt. Men nu finns en ny typ av inomhusfärg som förutom mineraler baseras på förnyelsebara råvaror och är helt fri från konventionella konserveringsmedel som kan orsaka allergier.…

LÄS MER

Vattenbaserade s.k. plastfärger som vi målar med inomhus innehåller i regel en hel del fossiloljebaserade ingredienser och en rad kemikalier. Det kan vara problematiskt ur miljö- och hälsosynpunkt. Men nu finns en ny typ av inomhusfärg som förutom mineraler baseras på förnyelsebara råvaror och är helt fri från konventionella konserveringsmedel som kan orsaka allergier.

Vill bidra till hållbart samhälle och minska hälsorisker

Det är färgtillverkaren Färgbygge som efter ett omfattande arbete med produktutveckling och tester nu kan sägas gå före i branschen med en ny generation miljö- och hälsoinriktad färg. Man gör det i nära samarbete med Sveriges största färgfackhandelskedja Colorama och en rad nischade färgbutiker, vilket innebär att färgen finns tillgänglig över hela landet.

– Vi vill driva utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle och minska kända hälsorisker kring färg. Därför har vi nu utvecklat en lättanvänd färg som ska ge minimal påverkan på hälsa och miljö, utan fossiloljebaserade råvaror och med minskad och mycket selektiv kemikalieanvändning, säger Färgbygges VD Markus Zoffmann.

De nya färgerna innehåller bland annat ett egenutvecklat bindemedel som består av förnyelsebara råvaror som cellulosa, mjölkprotein, linolja, solrosolja, schellack och naturlatex. En del av råvarorna i färgen är t.o.m. livsmedelsklassade. Förutom de mineraliska råvarorna som exempelvis pigment och fyllnadsmedel är färgen helt nedbrytbar av naturen. Men färgrester ska förstås ändå inte slängas i naturen.

Allergiframkallande konserveringsmedel vanligt enligt forskning

Färgbygge är också noga med att undvika kemikalier som kan vara allergiframkallande eller hormonstörande. Exempelvis är färgerna man utvecklat fria från mjukgörande ftalater (som är vanliga i plaster) och konserveringsmedlen MI, BIT, CIT och MIT.

Enligt forskning vid Karolinska Institutet innehåller vanliga inomhusfärger allergiframkallande konserveringsmedel som kan ge besvär för målare och konsumenter både vid hudkontakt och när man vistas i nymålade lokaler eller slipar målade ytor. Även en studie från Karlstads universitet pekar på att bland annat vattenbaserade färger i bostaden bidrar till ökade risk för allergier.

Enligt Markus Zoffmann används konventionella konserveringsmedel i vanliga vattenbaserade färger för att de ska hålla i oöppnade burkar i omkring fem år. Man kan dock fråga sig om det verkligen är nödvändigt eller särskilt viktigt för användaren. Det här har Färgbygge löst på annat sätt utan den typen av konserveringsmedel, och med en kortare hållbarhet på 1,5 år.

– Varför ska färgen egentligen hålla så lång tid som fem år i burkarna? Jag anser inte att det är värt det när det innebär att färgen då innehåller allergiframkallande konserveringsmedel, säger Markus.

Viktigt att färg är nedbrytbar

En viktig del i Färgbygges nytänkande, förutom en selektiv och minskad användning av kemikalier, är att man använder en hel del förnyelsebara råvaror, och inga fossiloljebaserade råvaror. Det menar Markus Zoffmann är ett bidrag till ett fossilfritt samhälle. En väsentlig fördel med det är också att färgen är nedbrytbar, och här kommer Markus in på något som det nästan inte alls pratas om idag.

– I stort sett alla ytskikt i våra hem, på våra arbetsplatser och i offentliga miljöer målas. Om vi då använder plastfärger innebär det i princip att vi plastar in alla dessa miljontals kvadratmeter yta, samtidigt som det inte finns några fungerande processer för att återvinna materialen när målade ytor ska rivas. De målade materialen går då bara till deponi, och plasterna i färgen lakas med tiden ut och hamnar i mark och vatten.

Det här tycker Markus känns oansvarigt, ungefär som att flyga utan att betala för de verkliga miljökostnaderna som följer av det. Därför är det särskilt viktigt för Färgbygge att kunna erbjuda en färg med ett bindemedel som är helt nedbrytbart i naturen.

– Målet för oss är att ge både konsumenter och yrkesmålare tillgång till ett färgval som enligt vår mening är ansvarsfullt, säkert och funktionellt.

På burkarna redovisar Färgbygge tydligt vad färgen består av, och ännu mer detaljerat i särskilda byggvarudeklarationer. Man har hela tiden strävat efter att göra färgen så enkel och naturlig som möjligt, inte minst när det gäller antal ingredienser. Däremot är själva processen att tillverka färgen ganska komplicerad, hantverksmässig och kunskapskrävande.

Lång tradition

För Färgbygge handlar färg förstås inte ”bara” om miljö och hälsa, utan i hög grad också om att försköna. Det estetiska har alltid varit viktigt. De nya färgerna man tagit fram ger en matt yta där ljus och pigmentfärger reflekteras på ett sätt som enligt Markus ger ett varmt och behagligt intryck. Den bildar inte en ”film” på ytan och stänger inte in fukt. Det här är färger som, liksom andra färger, kan bryts (blandas) hos färghandeln till önskad kulör och nyans enligt NCS-systemet eller enligt Färgbygges färgkarta.

Färgbygge har lång tradition av naturnära produktutveckling och startade redan 1979. Tidigare var deras färger, enligt Markus, ganska komplicerade och krävde en del specialkunskaper för att använda. Idag har företaget en vidare inriktning, andra ägare och mer resurser i ryggen som gjort en mångmiljonsatsning på nya färger möjlig. Nu riktar man sig till den breda marknaden, men med samma omsorg om miljö och hälsa som tidigare.

För Markus Zoffmann började intresset för målning när han som skoltrött yngling började praktisera på Färgbygge i början av 90-talet. Då handlade det mycket om lasyrmålning på uppdrag i Sverige och runt om i Europa. Markus blev fascinerad och ville lära sig mer, och han drev under ett antal år ett eget måleriföretag. Han utbildade sig sedan i byggteknik och ekonomi och kom att arbeta i andra större företag och andra branscher. Mitt under den karriären fick han erbjudandet att ta över och göra något bra av Färgbygge, som då hade gått i konkurs. Markus köpte företaget 2007 och sedan dess har flera delägare och finansiärer kommit in och man har under 10 års tid utvecklat de nya färger man nu lanserar.

– Ett av mina mål är att bevisa att det även rent marknadsekonomiskt och med modern teknik går att göra och sälja lättanvända färger som har minimal påverkan på miljö och hälsa. Jag vill bana väg för detta. Andra i branschen kommer att följa efter när de ser att det fungerar kommersiellt, säger Marus Zoffmann.