19 mars, 2015

Hur kan antroposofisk medicin bidra till samhällsutvecklingen?

Antroposofisk medicin har funnits i snart 100 år. Antroposofiska läkemedel förskrivs av 15000 legitimerade läkare runtomkring i Europa varje dag. Trots det saknar vi fortfarande en lagstadgad registrering av dem i Sverige. Varför behövs antroposofisk medicin i Sverige och på vilket sätt kan den bidra till en positiv samhällsutveckling? Vi frågade Ursula Flatters, utbildningschef och läkare på Vidarkliniken som är ett sjukhus där man kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.…

LÄS MER

Antroposofisk medicin har funnits i snart 100 år. Antroposofiska läkemedel förskrivs av 15 000 legitimerade läkare runtomkring i Europa varje dag. Trots det saknar vi fortfarande en lagstadgad registrering av dem i Sverige. Varför behövs antroposofisk medicin i Sverige och på vilket sätt kan den bidra till en positiv samhällsutveckling? Vi frågade Ursula Flatters, utbildningschef och läkare på Vidarkliniken som är ett sjukhus där man kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst.

Kostnaderna för svensk hälso- och sjukvård är större än någonsin, det finns en stark tilltro till läkemedelsforskningen i Sverige samtidigt som kostnaderna för läkemedelsbiverkningar uppgår till 15 miljarder kronor varje år och läkemedelsskadorna är den tredje främsta dödsorsaken i västvärlden.
– Det finns ett stort behov av sjukvårdsmodeller som fokuserar på friskfaktorerna – metoder där man övervinner sin sjukdom, inte enbart medicinerar bort den. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör detta vara högst intressant, säger Ursula Flatters.

Enligt Ursula handlar det om att verkligen förstå vad begreppet hälsa betyder. Att se hälsa som någonting aktivt (välbefinnande) istället för passivt (biologiskt befinnande). I Sverige beskriver Socialstyrelsen hälsa enligt WHO:s definition: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp”.
– Det handlar alltså inte bara om att inte vara sjuk, utan om att också uppleva meningsfullhet. Antroposofisk medicin har som uppdrag att ta detta på fullaste allvar och att bidra med verktyg för hur den enskilda individen ska förstå och förhålla sig till hälsa i just hennes liv. Det är en fråga om respekt för individen, säger Ursula.

Inom den antroposofiska medicinen arbetar man utifrån ett så kallat empatiskt förhållningssätt, vilket innebär att man försöker förstå patienten i sin kontext och ser kontexten som avgörande för hur sjukdomen får fäste. Eftersom detta förhållningssätt oftast saknas inom den konventionella sjukvården har det, enligt Ursula, orsakat stora folkhälsoproblem.
– Istället för att se individen i sitt sammanhang fokuserar man enbart på att medicinera bort den specifika åkomman. Det saknas ett helhetsperspektiv där man ser att det kroppsliga, själsliga, andliga och sociala i varje människa är lika avgörande för vår hälsa. All medicin som bortser från detta bör betraktas som ofullständig.

Antroposofisk medicin – en fråga om jämställdhet?

Stressrelaterade sjukdomar, långvarig smärta och psykisk ohälsa är några av vår tids mest växande diagnoser, framför allt bland kvinnor. Det är även områden som har låg status inom medicinen och som det forskas betydligt mindre på eftersom de inte kan botas med piller. Dagens vetenskapliga forskning äger ju till största delen rum inom läkemedelsföretagen och är därmed fokuserad på att ta fram nya läkemedel. Vetenskapliga metoder som utvecklas där lämpar sig bättre för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar som procentuellt sett oftare drabbar män. För att dra det till sin spets skulle man kunna säga att vi har en forskning och ett sjukvårdssystem som till största delen är utformad av män, för män.
– Kvinnor har en tendens att i större utsträckning vilja förstå sin sjukdom, de vill veta varför och vad de kan göra åt den. Något som inte passar in i det sjukvårdssystem vi har idag men som många upplever att de kan få hjälp med hos oss på Vidarkliniken. Majoriteten av våra patienter är kvinnor, säger Ursula.

Inom den antroposofiska medicinen pågår ett ständigt arbete med att bidra till mer komplexa forskningsmodeller som gör det möjligt att inte bara forska på effekter, utan även på nyttan som en behandling gör för att patienten skall uppnå en bättre hälsa.
– Sett ur ett större perspektiv är det en fråga om jämställdhet, säger Ursula.

”Självläkning är den enda läkningen, allt annat är åtgärder.”

Att stärka självläkning och hjälp till egenvård ligger sällan högst upp på läkemedelsbolagens att göra-listor, däremot borde det vara intressant för samhället som helhet. Inom den antroposofiska medicinen strävar man just efter att öka kunskapen kring självläkning som ett komplement till skolmedicinen.
– Det råder något slags kollektivt bristande självförtroende gentemot våra egna iakttagelser och upplevelser. ”Kan jag veta någonting själv?” verkar allmänt vara något man tvivlar på idag. Detta trots att patienten ofta är väldigt informerad.

Som exempel berättar Ursula om hur vi ofta behandlar människor som har feber. I tiotals år har det vedertagna tipset varit att man ska kyla ner någon som har feber; ”ta bort varma täcken, öppna fönster och dörrar”. Men man har i detta egenvårds-råd helt förbisett skillnaden mellan stigande och fallande feber. Vid stigande feber fryser man och behöver precis det som våra instinkter säger oss: en filt att värma sig under, det är först när febern börjar går ner igen som vi svettas och som det kan vara relevant att kylas ner.
– Rent sunt förnuft som husmödrarna visste för 100 år sedan men som verkar ha försvunnit någonstans på vägen. Folk vet inte hur de ska bete sig längre när de blir sjuka, speciellt inte när det gäller vård av sjuka barn, konstaterar Ursula.

”Tänk om döden är det finaste som finns?”

Hur känns det att dö och vad händer efteråt? En viktig del i den antroposofiska medicinen är, berättar Ursula, att bidra med erfarenhet och kunskap kring människans olika livsstadier. Att tillföra reflektioner kring resonemangen om födelse och död.
– Eftersom vi inte kan ha kontroll över döden har vi en förmåga att förtränga den. Men det är viktigt att fundera kring den, vårt förhållningssätt till döden definierar hur vi uppfattar oss som människa, hur vi ser på till exempel meningsfullhet och etik. Döden utmanar förståelsen och erfarenheten av vår andliga existens. En sådan förståelse är en stark drivkraft för samhälle och kultur – medvetet eller omedvetet! Att möta döden – det kanske är det finaste som finns?

På samma sätt ser man det som viktigt att försöka förstå livets början. Vad är en födelse och varifrån kommer vi? Det handlar inte om att ge konkreta svar utan om att nyfiket utforska livet.
– Jag skulle även vilja lyfta fram den antroposofiska medicinens bidrag till förståelsen för hur barn med funktionsnedsättningar bör tas omhand. Inom omsorgssektorn har den antroposofiska medicinens strävan att utgå från det friska i människan verkligen spelat stor roll, avslutar Ursula.

Ärendet kring de antroposofiska läkemedlen ligger just nu på Socialdepartementets bord. Ett beslut om en långfristig reglering ska inlemmas i den svenska läkemedelslagen. Det behövs en stark politisk vilja för att läkemedlen i slutändan ska bli tillgängliga. Ärendet är på remiss och beslut väntas under våren 2016.
Foto: Erik Olsson


18 mars, 2015

Kultur på recept

Allt fler forskningsrapporter pekar på att kultur inte bara får folk att må bra, det kan även lindra sjukdomar. En av rapporterna visar till exempel att ”kulturupplevelser stimulerar sinnena och ger goda effekter på hälsan”. …

LÄS MER

Allt fler forskningsrapporter pekar på att kultur inte bara får folk att må bra, det kan även lindra sjukdomar. En av rapporterna visar till exempel att ”kulturupplevelser stimulerar sinnena och ger goda effekter på hälsan”.

På flera håll runt om i Sverige börjar man nu leta efter en modell som gör det möjligt för läkare att skriva ut kultur på recept. Skåne och Södermanland har redan infört det, nu hakar Jönköpings län på, tätt följda av Stockholms läns landsting som precis kört en testperiod och under våren planerar ta fram en rapport för att utvärdera.

Vidarkliniken i Järna har man sedan starten för 30 år sedan arbetat med att både ordinera och själva erbjuda ett stort utbud av konstnärliga terapier som ett komplement till den traditionella skolmedicinen. På sjukhuset ges till exempel möjlighet att måla, modellera, musicera, sjunga eller tova. Även  kulturevenemang som konserter, dansföreställningar och storytelling är en del i det kulturella utbudet. Intresserade patienter har möjlighet till kulturella terapier 4-5 gånger per vecka.

– För att kunna hjälpa en sjuk människa måste vi först och främst förstå begreppet hälsa. Vad är det att vara frisk? Det innebär att vi inte kan vara nöjda förrän individen känner att den kan leva sitt liv, sina projekt, sina relationer, och sina initiativ fullt ut. Det handlar om att ha en humanistisk syn på medicin där vi inte kan vara nöjda förrän vi hjälpt människan, säger Ursula Flatters, läkare på Vidarkliniken.

Text: Red. SZ
Illustration: Anna Gran


17 mars, 2015

En modern syn på hälsa

Att se till hela människan och verkligen ta tillvara individens inneboende drivkrafter för bättre hälsa är något som blir alltmer modernt och omtalat i vården. Vidarkliniken har ända sedan starten för 30 år sedan kombinerat just detta med övrig gängse medicin.…

LÄS MER

Att se till hela människan och verkligen ta tillvara individens inneboende drivkrafter för bättre hälsa är något som blir alltmer modernt och omtalat i vården. Vidarkliniken har ända sedan starten för 30 år sedan kombinerat just detta med övrig gängse medicin.

Sjukvården har aldrig tidigare haft så förfinade medicintekniska hjälpmedel och så detaljerade kunskaper om kroppens funktioner som idag. Det ger fantastiska möjligheter att diagnosticera och behandla sjukdom. Parallellt blir det också alltmer modernt och tidsenligt att se på sjukdom och hälsa i ett större perspektiv. Dvs att se på människan som en helhet där kropp, själ och jaget bildar en helhet. Det här går också i linje med Världshälsoorganisationen WHOs definition av hälsa, där man slår fast att det handlar om både frånvaro av sjukdom och närvaro av välbefinnande.

– Att enbart fokusera på sjukdomens kroppsliga aspekter begränsar möjligheten att förstå sjukdom och hälsa ur ett helhetsperspektiv. Frågan är vad hälsa är och vad som håller och gör människan frisk, dvs det som man i dag kallar för salutogenes. Det perspektivet på hälsa leder in på existentiella frågor på individnivå, säger Stefano Selvani, forsknings- och utvecklingsansvarig läkare på Vidarkliniken.

Kärnvärden som blir alltmer moderna i vården
Mycket av det som har varit och är typiskt och centralt för den antroposofiska vården på Vidarkliniken förknippas idag med modern syn på hälsa och nämns alltmer i officiella inriktningsdokument för hälso- och sjukvården. Det är exempelvis kärnvärden som helhetstänkande, existentiella aspekter, bra bemötande, patientens delaktighet, ansvar och livsstil. Och begrepp som individinriktad medicin, kultur och hälsa, integrativ medicin, förebyggande vård, hälsoekonomi med mera.

Utöver Vidarkliniken har Stefano Selvani lång bakgrund från andra delar av vården, som allmänläkare, barnläkare och barnpsykiater. Något han ofta saknat är mer av helhetstänkande.

– Inom den antroposofiska vården på Vidarkliniken riktar man in sig särskilt på hela individen i hennes olika uttrycksformer. Att se till den kroppsliga och själsliga dimensionen samt individens Jag med sina unika livsintentioner och bakgrund kan bidra till att patienten kan uppleva sig sedd och få möjlighet att utveckla en ny självförståelse.

Det här är ett helhetsperspektiv som blir mer och mer tidsenligt, och som man nu också tar höjd för inom den vanliga vården, menar han.

– Fler patienter söker idag vård och bemötande som de kan identifiera sig med. Existentiella livsfrågor som berör den egna bakgrunden, relationer och viktiga livsval har kommit mer i medvetande. Idag accepterar människor i mindre grad att vid sjukdom enbart bli sedda som brister i kroppsfunktioner. Patienterna kräver alltmer att bli sedda som individer.

Vidarkliniken och den antroposofiska vården har alltid haft det här individuella patientperspektivet. Detta rimmar idag också väl med intentionerna i den nya Patientlagen i Sverige, som lyfter fram patientens rätt att vara delaktig i och påverka valet av sin egen vård.

Existentiella behov och skapande förmåga
De existentiella aspekterna av vården handlar ofta om att människor som blivit sjuka inte kan göra det de alltid gjort, att tidigare livsval måste omvärderas och nya sammanhang skapas i livet.

– Det kan få mycket stor existentiell betydelse för patienten. Sjukdom kan ses som ett hinder, men man kan även se situationen som en möjlighet till förändring och utveckling.

Ibland talas det också om andlighet i vården. Det är ett begrepp som för Stefano Selvani främst handlar om patientens individuella självförståelse, och att i vårdsituationer skapa förutsättningar för människan att fortsätta vara självbestämmande och skapande.

Även konstnärliga uttryck, som Vidarkliniken alltid har använt sig av i behandling och rehabilitering, har blivit alltmer accepterat i övriga vården. Idag är bland annat kultur på recept ett etablerat begrepp. Olika sätt att stimulera individens skapande förmåga förekommer i den vanliga vården, men är där ännu inte så utbrett som terapeutiskt verktyg, menar Stefano Selvani.

Verkligt integrativ kompetens
Att se till patientens egna unika förutsättningar och förmågor leder också in på individualiserad medicin, vilket är en utvecklingsriktning det talas mycket om i vården. En av grunderna för Vidarklinikens behandlingsplaner är just att de är utformade utifrån varje enskild patient.

I många sammanhang betonas idag också vikten av att arbeta integrativt med olika vårdformer. Detta är något som är typiskt för antroposofisk vård och Vidarkliniken. Här arbetar legitimerade läkare och sjuksköterskor, som har både skolmedicinsk utbildning och tilläggsutbildning i antroposofisk medicin, tillsammans med olika terapeuter kring hela patientens behov. Denna integrativa kombination av kompetenser hos en och samma vårdgivare är unik i Sverige, men är vanligare i Centraleuropa och övriga världen.

Bidrar till god hälsoekonomi
I dagens samhälle blir också hälsoekonomi en allt viktigare fråga, i takt med en åldrande befolkning, växande vårdbehov och samtidigt allt större medicintekniska möjligheter. Det kommer framöver att bli svårare att täcka in alla vårdbehov med de resurser som finns. Här anses komplementär och integrativ medicin ha en viktig roll.

– Även rent hälsoekonomiskt blir det viktigt att använda patientens egen förmåga att bidra till bättre hälsa, exempelvis på det sätt som tillämpas på Vidarkliniken. Här riktar man in sig på patientens egna självläkande möjligheter. Det leder ofta till bättre hälsa, mindre läkemedelsanvändning och därmed bättre hälsoekonomi även för samhället, säger Stefano Selvani.

– Vi gör detta genom att medvetet ge patienten verktyg att hantera sjukdom och skapa hälsa, bli mera självstyrande i sitt liv och få ökad autonomi och värdighet. Det handlar om att verkligen rikta sig till den enskilda människan och inte minst att våga ta upp de svåra frågorna.

För en vårdgivare är det här angreppssättet, enligt Stefano Selvani, i hög grad en fråga om utbildning och intresse.

För att ytterligare illustrera en helhetssyn på hälsa citerar han den tyska filosofen Hans Georg Gadamer:

”…varje medicinsk behandling hänger ihop med begreppet helhet. Det handlar inte enbart om överensstämmelse av orsak och verkan, av ingrepp och resultat, men också om en dold harmoni som måste återvinnas och vari äntligen ligger rekonvalescensens mirakel och hälsans hemlighet.”