21 juni, 2015

Konstterapi går direkt på känslan

Att kultur och hälsa hänger ihop är idag allmänt accepterat. Men vad är det egentligen i kultur och konstnärliga uttryck som har potentialen att bidra till bättre hälsa hos sjuka människor? …

LÄS MER

Att kultur och hälsa hänger ihop är idag allmänt accepterat. Men vad är det egentligen i kultur och konstnärliga uttryck som har potentialen att bidra till bättre hälsa hos sjuka människor?

– Konstnärliga terapier där patienten själv är aktiv fungerar som ett instrument att komma direkt och lite djupare in i känslor, förbi det tankemässiga försvaret. Det går inte att ”ljuga” med känslan, säger Ursula Flatters, läkare vid Vidarkliniken, där konstnärliga terapier alltid varit en viktig del i rehabiliteringsvården.

Känna, förstå, bearbeta och gå vidare

Sjukdomar och smärta väcker starka känslor och det är väl känt att känslor spelar en stor roll för läkningen. En del sjukdomar och smärta kan delvis också ha själsliga orsaker, exempelvis obearbetad sorg, kränkningar, trauman, att aldrig få fram sin ilska, osv. Det är svårt att bota sådant som har orsakats av svåra upplevelser om man inte bearbetar själva upplevelsen.

– Då är det helt logiskt och rationellt att använda konstnärliga uttryck för att gå direkt på känslorna. Sorg och smärta bearbetas samtidigt som den skapande processen bidrar till att utveckla nya synsätt, förmågor och livskraft. Genom det som visar sig i det konstnärliga skapandet får många patienter hjälp att lyfta sjukdomsframkallande djupa känslor in i medvetandet och även kognitivt förstå samband mellan livshändelser och sjukdom, för att sedan gå vidare, berättar Ursula Flatters.

– När patienten får hjälp i sin känslomässiga bearbetningsprocess av en sjukdom blir det i regel också lättare att fortsätta bota patienten även med helt andra typer av behandlingar.

Konstnärliga terapier är ofta särskilt bra för patienter med kroniska och långvariga sjukdomar. Exempelvis kroniska smärtor, magsmärtor, psykiska problem, utbrändhet, och även patienter med cancer som på det här sättet kan få bra hjälp att hitta till sig själva och skapa en mening i en svår livssituation. Terapierna kan vara inriktade på målning, modellering, teater, dans, musik eller andra konstformer. I terapierna arbetar man med någon form av ”material” – exempelvis färg, lera, rörelse osv. I valet av det rätta ”materialet” ligger en terapeutisk möjlighet i sig, menar Ursula Flatters.

– Vid kronisk och långvarig sjukdom upplever patienten ett lidande och ofta även olika typer av förluster jämfört med det liv man är van att leva. Kroppen tar en stor del av uppmärksamheten och det finns lite kraft för livet för övrigt. Här har konstnärliga uttryck en viktig funktion. Redan att uttrycka sitt lidande på ett konstnärligt sätt innebär att lidandet inte bara finns inne i kropp och själ. Det får, genom ett material, ett uttryck som kan kommuniceras och redan detta hjälper många.

Hitta livskonstnären i sig själv

De konstnärliga terapierna sker i regel i faser, och i dialog med en utbildad terapeut som bör ha en helhetsförståelse för sjukdomar och problemställningar och som ska kunna utläsa vad patienten uttrycker utan att psykologisera, menar Ursula Flatters. Först kommer något man kan kalla förlustfasen. Sedan kommer en fas av bearbetning och nyorientering, där patienten finner sig i den nya situationen, får nya upplevelser och insikter som ofta upplevs som fördjupning och utveckling av personligheten. Många patienter berättar att de fått helt nya värderingar som stärker dem i att gå vidare i livet.

– Man arbetar helt enkelt med den omedelbara upplevelsen, bearbetar och skapar uttryck. Terapeuten är utbildat i att förstå dessa uttryck och det tidigare icke kommunicerbara blir till en konstnärlig intim dialog mellan patienten och terapeuten.

– Det viktiga är inte alls att prestera konstnärligt, utan att uppleva en kreativ process. På så sätt kan man hitta livskonstnären i sig själv. Därför är också den konstnärliga terapin en mycket individuell behandling och terapeutens lyhördhet av största betydelse. Det är viktigt att anpassa val av terapi till individens behov och förutsättningar, och inte ha färdiga program för exempelvis alla patienter med en viss sjukdom.

Individuellt anpassat till olika situationer

De konstnärliga terapierna passar olika bra för olika patienter, situationer och sjukdomar. Vissa patienter känner sig hemma i konsten och kommer snabbt in den, medan det tar längre tid för andra. Valet av terapiform kan underlätta för patienten. Exempelvis upplevs färg som någonting utanför oss själva och kan därför vara bra om man vill avleda uppmärksamheten från smärta eller något annat, berättar Ursula Flatters.

Tonen och musiken upplever vi mer innerlig och musik kan därför vara bra för att komma i kontakt med avstängda känslor eller för att ge uttryck åt övermäktiga känslor. Lera är ett påtagligt material som vi upplever genom beröring, som ett motstånd. Lera kan vara särskilt bra om man känner att man har ”förlorat kontakten” med livet, exempelvis vid en del ångesttillstånd. Poesi, teater och andra språkliga uttryck kan vara bra för att stärka strukturen i livet, och så vidare. Men patienten bör alltid vara med att bestämma vad som känns bäst.

Inom exempelvis den antroposofiska medicinen finns stor erfarenhet av att kunna tolka patientens uttryck. Man känner till vissa typiska uttryck eller ”mönster” som förekommer i samband med vissa diagnoser och som alltså inte är rent individuella uttryck. Exempelvis kommer ångest och spänningar att synas i rörelseterapin, men även i målning eller modellering.

– Det viktiga är då att inte tala om ångesten, utan att utveckla rörelsen respektive målningen eller modelleringen så att ”mönstret” förändras mot något som uttrycker tillit och förmåga att ta plats osv.

Terapeutens uppgift är att stegvis finna och korrigera rörelsen, eller stegvis finna rätt uppgifter i målning och modellering. Där kan det bland annat handla om typ av motiv, val av färger, hur snabbt eller långsamt man arbetar osv. Vissa patienter har exempelvis ofta svårt att använda vissa färger, en del patienter tenderar att måla landskapsmotiv och liknande utan något tydligt i förgrunden. Här finns en mängd signaler att lägga märke till.

– Eftersom känslan aldrig ljuger är ett förändrat uttryck eller ”mönster” ett tecken på en verklig förbättring.

Kreativitet ger lust att gå vidare

Att uttrycka sig konstnärligt befriar en positiv kreativitet som skapar lust hos patienten att gå vidare i livet. Det är viktigt med lust och glädje som grund för en konstnärlig terapeutisk process, tvång hör inte hemma här, menar Ursula Flatters.

– När människan är skapande känner hon sig också mer som människa. Vid kris och sjukdom bromsar ofta kreativiteten in. Men när man kommer igenom en kris ökar i regel kreativiteten och känslan av meningsfullhet.

– Den kreativa känslan ska man stärka, den är viktig för upplevelsen av en god livskvalitet. Då får man bättre förutsättningar att komma tillbaka i livet och skapa sin egen livsplan. Även om sjukdomen inte kan botas är det möjligt att uppleva livet som djupt meningsfullt och sig själv som den skapande källan i det. Det här är i princip möjligt i vilken situation som helst, även nära döden, säger Ursula Flatters.
Foto: Erik Olsson

5 juni, 2015

Svettas hälsosammare i sommar

Förutom sandaler och solhatt inkluderar en sommardag ofta även solkräm och deodorant. Vi har tidigare skrivit om de vanligaste bovarna i våra hudvårdsprodukter, men i den här artikeln tänkte vi dyka djupare in i sommarens två vanligaste hudvårdsprodukter. Vad bör man tänka på när man väljer deo och solkräm?…

LÄS MER

Förutom sandaler och solhatt inkluderar en sommardag ofta även solkräm och deodorant. Vi har tidigare skrivit om de vanligaste bovarna i våra hudvårdsprodukter, men i den här artikeln tänkte vi dyka djupare in i sommarens två vanligaste hudvårdsprodukter. Vad bör man tänka på när man väljer deo och solkräm?

Undvik hormonstörande kemikalier

I rapporten ”Endocrine Disrupting Cemicals 2012”, utgiven av Världshälsoorganisationen (WHO) och FN:s miljöprogram UNEP, kunde forskarna konstatera ett starkt samband mellan hormonstörande kemikalier och flera av våra vanligaste folksjukdomar som diabetes, fetma och bröstcaner. Över 800 kemikalier konstaterades vara hormonstörande och en hel del av dessa återfinns i våra vanligaste hudvårdsprodukter. Några av dem är vissa parabener som t ex propylparaben och butylparaben (läs vår tidigare artikel om hudvård) som fortfarande återfinns i många produkter, bland annat deodoranter.

Annie Lööf, partiledare (C) och Johanna Sandahl, ordförande Naturskydds­föreningen i ett debattinlägg på DN Debatt (2/6 2015):
”Forskare är oroliga över de effekter som hormonstörande ämnen tycks ha, särskilt på barn och barns hjärnor. Det handlar bland annat om risk för lägre IQ, missbildade könsorgan och tidigarelagd pubertet. Men även sjukdomar som hormonrelaterad cancer, diabetes typ II, sköldkörtelproblem samt ökad risk för missfall kan härledas till hormonstörande ämnen.”

Triclosan

Ett annat ämne som anses påverka vårt hormonella system är Triclosan vars anvädning visserligen har minskat efter de senaste årens påtryckningar, men tidigare återfanns i majoriteten av våra vanligaste deodoranter och tandkrämer. På grund av sin bakteriedödande egenskap används den även i många andra produkter som sportkläder, skor och disksvampar. Triclosan klassas av EU som ”mycket miljöfarligt”.

I december 2013 gick Svenskt Vatten ut med en rapport där de granskat hur många svenska resebolag som säljer deodoranter innehållande Triclosan i taxfreen. Det visade sig att samtliga resebolag sålde deodoranter som innehöll Triclosan.

Aluminium i antiperspiranta deodoranter

Deodoranter är ofta antiperspiranter vilket innebär att de blockerar svettkörtlarna i armhålan och hindrar svetten från att utsöndras. Antiperspiranter består oftast av olika aluminiumsalter som aluminiumklorid eller aluminiumklorhydrat.

Enligt Vetenskapskommittén för matsäkerhet i Norge kan daglig användning av deodoranter som innehåller aluminium leda till att man får i sig mer än vad som klassas som riskfritt för hälsan. Det har även gjorts forskning som visar att höga intag av aluminium kan leda till en förhöjd risk för bröstcancer, även om senare forskning sedan visat motsatt resultat. ”Det krävs mer forskning på området”, konstaterar det amerikanska National Cancer Institute.

Nano i solkrämen

Nanoteknik i all ära, men i hudvårdsprodukter är riskerna ännu relativt okända. Därför varnar EU:s vetenskapliga kommitté för solsprejer som innehåller just nanopartiklar. Främst vid inandning när du sprejar produkten. Ämnet benämns ofta titandioxid men det finns även krav på att just solkrämer och solsprejer som innehåller nano måste märkas med nano inom parentes. Det saknas forskning kring nano men djurförsök har visat att inandning av nano-titandioxid i lungorna orsakar inflammationer och DNA-skador som på sikt kan ge upphov till tumörer.

Naturvårdsverket skriver så här om nano: ”Det går inte automatiskt att säga att allt med nano är farligt. Men man ska vara medveten om att det kan finnas risker. Idag görs inte tillräckligt bra tester och riskbedömningar. Internationellt överenskomna testmetoder saknas och därför kan man inte, via lagen, följa upp att relevanta riskbedömningar har gjorts.”


29 maj, 2015

Syftesfabriken lanserar egen kvalitetsmärkning: Omhändertänk

Den 17 april invigdes Syftesfabriken – en butik på Erstagatan i Stockholm. Syftesfabriken drivs som en daglig verksamhet för människor som behöver hjälp att förverkliga sina mål och drömmar. I butiken säljs ekologiska, närproducerade och rättvisemärkta varor – en stor del är konsthantverk tillverkade på andra socialterapeutiska dagliga verksamheter i Stockholm och Järna. …

LÄS MER

Den 17 april invigdes Syftesfabriken – en butik på Erstagatan i Stockholm. Syftesfabriken drivs som en daglig verksamhet för människor som behöver hjälp att förverkliga sina mål och drömmar. I butiken säljs ekologiska, närproducerade och rättvisemärkta varor – en stor del är konsthantverk tillverkade på andra socialterapeutiska dagliga verksamheter i Stockholm och Järna.

– Socialterapi är en typ av omsorg för vuxna med funktionsnedsättningar, där en del i det terapeutiska arbetet är att arbeta med olika traditionella konsthantverk, berättar Frode Wendelboe som är initiativtagare och vd för verksamheten.

För att kvalitetssäkra de produkter som säljs i Syftesfabriker, lanserar de nu en helt egen märkning som heter Omhändertänk. Märkningen står för att produkten är producerad både med ett ekologiskt och ett socialt omhändertagande i beaktning. Märkningen ska gå att använda på alla möjliga slags produkter, från mat till leksaker till kläder.

– För att kunna använda sig av Omhändertänk måste man jobba med omhändertagande på en socialt integrerande plats med tydlig ekologisk profil. Jag har saknat en sådan märkning, därför tog vi nu fram vår egen, berättar Frode.

Stämpeln kommer först och främst att användas på produkterna i Syftesfabrikens butik, men tanken är att vem som helst som tillverkar produkter med ett omhändertänk ska kunna använda sig av denna märkning i framtiden och få sälja sina saker i Syftesfabriken.

– Vi planerar även att öppna några egna kreativa verkstäder i anslutning till butiken. Syftesfabriken vill inte bara vara en förvaringsplats utan vi vill skapa möjligheter för människor att komma ut i arbetslivet, förklarar Aino Gunnarsson, butikschef för Syftesfabriken.

De erbjuder till exempel hjälp med att starta och driva eget företag, med möjlighet att börja som ett projekt inom Syftesfabriken eller med hjälp till delägarskap om det behövs.

– Vårt mål är att främja individens mål och drömmar. Vi ser till så att våra klienter är där de själva vill. Kommer man på en idé kan man få hjälp att förverkliga den här. Det kan till exempel vara genom att starta ett helt eget företag där man tjänar sina egna pengar. Vi vill vara en möjlighet till karriär, ”från dv till vd” är lite av vårt mantra, säger Frode och skrattar. (”dv” står för daglig verksamhet, reds.anm.)

Förutom människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tar Syftesfabriken även emot långtidsarbetslösa via Arbetsförmedlingen. I och med Syftesfabrikens butik har man velat skapa en plats dit omvärlden självmant vill komma, istället för tvärt om som det så ofta blir för dessa människor.

– Det är väldigt härligt att kunna ge alla människor möjligheten till att få känna sig som en helt vanlig anställd. Det handlar till stor del om att skapa glädje i livet genom en meningsfull sysselsättning. Eftersom jag själv tycker det är så fantastiskt kul att jobba på Syftesfabriken så kan jag tänka mig att våra anställda smittas av samma energi, säger Aino.

De planerar redan att öppna fler dagliga verksamheter som arbetar utifrån ett Omhändertänk. Idéerna är många och möjligheterna oändliga. Man undersöker till exempel möjligheterna för ett hunddagis, en butik som säljer återvunna prylar från soptippen, och en elglasscykel.

Text: Red. SZ
Foto: Erik Olsson


Källor

Syftesfabriken

25 maj, 2015

Konst en viktig del på nya Karolinska

De flesta håller säkert med om att konst kan vara upplyftande, inspirerande och ibland även lärorik. Men kan det till och med göra sjuka människor friskare?…

LÄS MER

De flesta håller säkert med om att konst kan vara upplyftande, inspirerande och ibland även lärorik. Men kan det till och med göra sjuka människor friskare?

På det nya Karolinska sjukhuset som väntas stå färdigt 2017 är man övertygad om att konst har en viktig funktion i vårdmiljön. Budgeten för konst i den nya sjukhusbyggnaden ligger på 118 miljoner vilket är en av de största konstsatsningarna någonsin inom svensk offentlig miljö.

”Konst hjälper tillfrisknandet. Stimulerande miljöer är oerhört viktigt för patientens tillfrisknande. Vetenskapliga studier visar att musikalisk träning kan förbättra minnet, dans kan bromsa Parkinsons sjukdom och musik och litteratur förbättra återhämtningen efter en stroke. Kulturen är en viktig resurs i vårdarbetet och det är därför SLL investerar i konst för 118 miljoner kronor till NKS-projektet.” Så skriver Nya Karolinska Solna på sin hemsida.

Landstingets Kulturförvaltning är de som ansvarar för att välja ut konstnärer och på bloggen ”Konsten på Nya Karolinska Solna” låter de människor följa deras arbete. Där kan du se vilka konstprojekt som ligger ute för ansökningar och sedan vilka konstnärer som tilldelats de olika skissuppdragen.

”Tanken är att de konstnärliga gestaltningarna ska bidra till humanistiska perspektiv i den kliniska sjukhusmiljön. Konsten säger något om hur det är att vara människa och påminner oss om att personer som söker vård inte kan reduceras till att vara enbart patienter”, säger Elisabeth Wengström, chef på Kulturförvaltningens konstenhet i en artikel på Nya Karolinska Solna.

Rebecka Lagercrantz, barnläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, är med som verksamhetsrepresentant för vården när skissförslag inkommer. I en intervju på Nya Karolinska Solna berättar hon: ”Jag hoppas att vi får fram verk som är tänkvärda, och det får gärna finnas något hemligt med det. Chagall sa att ’jag vill måla det jag älskar men kanske inte förstår’. Konsten måste få beröra. Det behöver inte vara gravida skulpturer på gyn. De saker vi väljer får inte vara för snälla.”

Arkitekten Alan Dilani vid KTH har forskat om sambandet mellan hälsa och design, och har konstaterat att en tilltalande omgivning sänker vårt blodtryck, behovet av smärtstillande medicin minskar och depressioner lindras. På kulturförvaltningen har man också initierat en extern studie där man ska kartlägga hur patienter, vårdpersonal och besökare upplever konsten i sin vårdmiljö:

”Kunskap av det här slaget är grundläggande för att vi ska kunna vidareutveckla arbetet med konstnärligt gestaltade vårdmiljöer. Förstudien är därför ett viktigt underlag inför ett planerat tvärvetenskapligt forskningsprojekt som vi hoppas kunna genomföra” säger Elisabeth Wengström i ett pressmeddelande.

Läs mer om aktuell forskning kring ämnet hos Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs Universitet.
Foto: Per Manberg


19 maj, 2015

Het debatt om antroposofiska läkemedel

Frågan om införlivandet av antroposofiska läkemedel i svensk läkemedelslagstiftning är nu föremål för debatt i media och remissvar till regeringen. Det har blivit något av en het symbolfråga där man kan skönja olika synsätt på läkemedel, hälsa, patientperspektiv och typ av medicinsk evidens.…

LÄS MER

Frågan om införlivandet av antroposofiska läkemedel i svensk läkemedelslagstiftning är nu föremål för debatt i media och remissvar till regeringen. Det har blivit något av en het symbolfråga där man kan skönja olika synsätt på läkemedel, hälsa, patientperspektiv och typ av medicinsk evidens.

Regeringen gav förra året Läkemedelsverket i uppdrag att utreda hur antroposofiska läkemedel kan införlivas i den svenska lagstiftningen. Läkemedelsverket, som hanterar registreringar av läkemedel i Sverige, föreslog då just fyra olika registreringsalternativ. Förslaget har gått ut på remiss till olika organisationer och aktörer. I de nu inkomna remissvaren finns delade meningar, varav vissa också har kommunicerats via media.

Vidarkliniken anser att Läkemedelsverkets förslag innebär en orimlig överreglering som i praktiken skulle leda till att tusentals patienter i Sverige inte får tillgång till antroposofiska läkemedel på ett patientsäkert sätt, genom legitimerade läkare. I sitt remissvar föreslår Vidarkliniken att de antroposofiska läkemedlen behandlas som en egen grupp under artikel 16.2 i EU:s läkemedelsdirektiv samt att Sverige godkänner medel som är registrerade i andra EU/EES-länder efter en enkel ansökan och med kostnader som är rimliga i förhållande till den låga omsättningen i Sverige, som totalt uppgår till cirka 6,5 miljoner kronor för alla antroposofiska läkemedel.

Ofullständiga EU-regler

En viktig bakgrund till hela diskussionen är att EU:s regelverk är ofullständigt när det gäller antroposofiska naturmedelsbaserade läkemedel, varav en del är av homeopatisk karaktär, medan många andra inte är det. Svårigheten att på ett enhetligt och praktiskt/ekonomiskt rimligt sätt inordna de många antroposofiska läkemedlen i regelverket har länge varit ett välkänt regeldilemma inom EU. Särskilt med tanke på att den antroposofiska medicinen har praktiserats under lång tid och är mycket utbredd och respekterad i många europeiska länder. Omkring 30.000 legitimerade läkare i Europa ordinerar antroposofiska läkemedel. Det sker utan några lagmässiga hinder i de flesta europeiska länder, exempelvis Tyskland, Schweiz, Frankrike, Danmark, Norge.

I Sverige har landets regeringar sedan 1993 givit dispenser för försäljning av de ofta småskaliga och terapiinriktade antroposofiska läkemedlen. Skälet till det har då varit att antroposofisk vård (där läkemedlen ingår som integrerad del) har setts som ett komplement av riksintresse och även som intressant för forskning och utveckling. Det är just denna separata dispensmöjlighet som nu inte finns längre, efter krav från EU. Däremot finns inom EU:s läkemedelsdirektiv redan möjlighet att inordna antroposofiska läkemedel i den nationella lagstiftningen, vilket många andra länder i Europa har gjort.

Sakfrågan i Sverige ska nu behandlas av regeringen, och preliminärt kommer en proposition i höst, och ett riksdagsbeslut under våren 2016.

Text: Red. SN


18 maj, 2015

Pågående debatt kring antroposofiska läkemedel

En uppdatering av den pågående debatten kring de antroposofiska läkemedlen och deras eventuella införande i den svenska läkemedelslagen.…

LÄS MER

Debatten kring de antroposofiska läkemedlen och deras eventuella införande i den svenska läkemedelslagen pågår för fullt. I söndags (17/5) publicerade tre representanter från Apotekarsocieteten en debattartikel i DN Debatt: ”Släpp inte in antroposofiska preparat i läkemedelslagen”. Deras huvudargument är att antroposofiska läkemedlen inte skulle vara ”dokumenterat effektiva för sitt ändamål”.

Debattartikeln resulterade i att Sverigesradio P4 Väst återsände en tidigare radiodebatt mellan Ursula Flatters, läkare och utbildningsansvarig vid Vidarkliniken och Elias Eriksson, farmakolog vid Sahlgrenska akademin.

I en replik till Apotekarsocietetens debattinlägg har nu även Ursula Flatters tillsammans med Anders Kumlander, styrelseledamot i Vidarkliniken, publicerat ett svar på DN Debatt (18/5) där de poängterar att antroposofisk medicin, precis som konventionell skolmedicin, bygger på klinisk forskning och beprövad erfarenhet.

Läs hela debattinlägget på DN Debatt.

 


18 maj, 2015

Vad är det vi smörjer in huden med egentligen?

Huden är kroppens största organ. En hel del av det vi smörjer på huden tas upp och lagras sedan i kroppen – i värsta fall i tiotals år. Ändå är det många som inte vet vad schampot, deodoranten eller hudkrämen i badrumsskåpet faktiskt innehåller. I den här artikeln går vi igenom de största hudvårdsbovarna. …

LÄS MER

Huden är kroppens största organ. En hel del av det vi smörjer på huden tas upp och lagras sedan i kroppen – i värsta fall i tiotals år. Ändå är det många som inte vet vad schampot, deodoranten eller hudkrämen i badrumsskåpet faktiskt innehåller.

– Jämfört med centraleuropa har vi en bit kvar, t ex Tyskland har en betydligt högre marknadsandel av naturlig, ekologisk hudvård än vi har i Sverige, men trenden är ändå väldigt positiv just nu och medvetenheten ökar, säger Henrik Olténg, VD för Weleda Sverige som är en av pionjärerna inom naturlig ekologisk hudvård.

Sanna Ehdin skriver i en artikel i Dagens Industri om ”Skumma hudprodukter”: ”På 1990-talet studerade den amerikanska yrkes- och hälsoinspektionen (OSHA) 2 983 kemikalier som användes i personliga hudvårdsprodukter. Resultatet visade att 30 procent av ingredienserna var giftiga. Av dessa orsakade 778 akut toxicitet, 146 orsakade tumörer, 218 kunde ge komplikationer med fertilitet och 376 gav upphov till hud- och ögonirritation.”

– Det finns en stor utmaning för konsumenten, undersökningar visar att runt 20% av hudvårdsprodukter idag säljs med naturliga, ekologiska argument, men i själva verket är det bara kring 5% av produkterna som verkligen är naturliga, säger Henrik Olténg.

Som konsument gäller det med andra ord att vara påläst.

Mineralolja – den största boven

Mineralolja är den absolut vanligaste ingrediensen i hudvårdsprodukter. Det är även den vanligaste ingrediensen i till exempel motorolja – ungefär 80% av motoroljan består av mineralolja. Vilket också bekräftas genom en Google-sökning: de två första förslagen som kommer upp baserade på populära sökningar är ”mineralolja hudvård” och sedan ”mineralolja biltema”. Du kan testa själv.

Mineralolja utvinns ur råolja – precis som bensin och asfalt. Den innehåller inte heller några mineraler eller nyttiga ämnen över huvud taget.
”Mineraloljan blockerar mellan 40 och 60 % av hudens porer, vilket försämrar hudens naturliga återfettning och hindrar huden från att andas.” Skriver Weleda på sin hemsida. Du har säkert haft någon i din närhet som varit ”lypsylberoende”.

Trots detta är våra vanligaste schampon, hudkrämer, läppcerat, osv fullproppade med just mineraloljor.

Varför?

En relevant fråga i sitt sammanhang. Och det är tyvärr precis så deprimerande som du kanske redan anat: För att tjäna pengar. Mineralolja är billigt. På grund av att den är syntetisk härsknar den inte, vilket bidrar till att den är praktisk att använda. Vegetabiliska oljor är ett alternativ till mineraloljan och något som märken som jobbar med ”naturlig hudvård” istället kan använda sig av.

”Kärt” barn har många namn

För den som vill undvika mineralolja krävs Sherlock Holmes-egenskaper bland hyllorna. Mineralolja skrivs sällan ut just så, utan benämns istället med en rad olika termer. Följande ord i ingredienslistan är synonymer till mineralolja:

  • E 905
  • Liquid paraffin
  • Medicinsk vitolja
  • Mineral Oil
  • Oleum petrolen
  • Oleum vaselini
  • Paraffin
  • Paraffin Oil
  • Paraffinum
  • Paraffinum Liquidum
  • Petrolatum
  • Petroleum
  • Vaselin
  • Vaselin Oil
  • Vit mineralolja
  • White mineral oil

Parabener – ytterligare en djungel att navigera sig igenom

En annan ingrediens att hålla koll på är parabener. Ett av de vanligaste konserveringsmedlen i hudvårdsprodukter. Nyligen har forskare kunnat visa att propylparaben och butylparaben kan ha hormonstörande effekter och därför har EU-reglerna skärpts vad gäller användning av dessa parabener sedan april 2015.

Och år 2014 beslutade EU att förbjuda användandet av isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben och benzylparaben eftersom man ”inte kunnat utvärdera om de kan användas säkert” som Läkemedelsverket skriver på sin hemsida.

Parabener är populära ingredienser eftersom de ger hudvårdsprodukterna lång hållbarhet. Men som Weleda konstaterar: ”Tur att det finns naturliga, oskadliga konserveringsmedel, som förlänger hållbarheten, kanske inte lika länge som parabener, men vem vill ha en 7 år gammal kräm?”

Måste jag hyra in Sherlock Holmes som ”personal shopper”?

En visserligen ganska trevlig idé, men idag finns även flera olika märkningar som är till för att hjälpa dig som konsument att navigera bland hudvårdsprodukterna i hyllan. NaTrue är en av de i särklass strängaste certifieringar som i dag finns att använda för naturlig hudvård. Men även märkningar som BDIH och Soil Association innebär höga krav på innehållet.
Illustration: Anna Gran


Mindfulness
13 april, 2015

Mindfulness på schemat

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.…

LÄS MER

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.

I en stor debattartikel i norska Aftenposten skriver Michael de Vibe och Christian Egge om att ”Mindfulness kan ge elever en bättre skolvardag och ett bättre liv”. De ger i sin artikel flera exempel på skolor där man integrerat mindfulness som en del i undervisningen.

”För många i västvärlden är det lite underligt att se en grupp människor som sitter orörliga – i stillhet, eventuellt med stängda ögon – och som till synes inte gör någonting alls! ’Vad är det de håller på med?’ En sådan reaktion är kulturbetingad; i andra delar av världen är en sådan syn fullständigt normal och en viktig del av samhällslivet.” skriver de Vibe och Egge i sin artikel.

Ett exempel som ges är Tonbridge School i England där fjortonåriga killar i slips och vit skjorta övar sitt fokus och sin koncentration med slutna ögon som en del i undervisningen. Eller i Westminister där några lärare utvecklat programmet Mindfulness in Schools Project där eleverna bland annat får i hemuppgift att öva sig i att ”tämja sinnet”. Programmet används nu i både privata och offentliga skolor runt omkring i England och dess positiva resultat har även dokumenterats i British Journal of Psychiatry.

Ett annat initiativ på samma tema är Wake Up Schools som genom mindfulness vill utöka social och emotionell kunskap och ett mer etiskt liv. Wellbeing in schools är också en rörelse som växer och som ser träningen som ett supplement till den akademiska skolningen – det viktigaste är att finna mål och mening i livet. I Danmark finns Foreningen Børns Livskundskab som i nio år har arbetat i en liknande riktning.

Katherine Weare, professor emeritus vid Exeter och Southamptons universitet, har studerat den forskning som gjorts och kom fram till att mindfulnessträning leder till stressreducering, bättre psykisk hälsa, ökad avslappning, ökad medkänsla, bättre fysisk hälsa (lägre blodtryck, lägre kortisol i blodet, etc.), ökad kognitiv förmåga och bättre yrkesträning.

I Indien är yoga sedan den första april en del av miljontals människors arbete. Det är premiärministern Narenda Modi som sägs ha blivit så chockad över den dåliga arbetsmoralen hos sina indiska statstjänstemän och därför infört gratis regelbundna yogaklasser för dem och deras familjemedlemmar, totalt tre miljoner människor. Han anser att yoga är orsaken till hans egen höga arbetsförmåga och låga sömnbehov.

För att läsa mer om mindfulness i Sverige rekommenderar vi Svd:s artikelserie ”Stillhet”.
Foto: Pexels


11 april, 2015

Antroposofisk livsstil kan ge allergiskydd

Barn som helt eller delvis växer upp i familjer med antroposofisk livsstil har lägre risk att drabbas av allergi upp till fem års ålder. Det visar en svensk studie som nyligen publicerats i tidskriften "Pediatric Allergy and Immunology".…

LÄS MER

Barn som helt eller delvis växer upp i familjer med antroposofisk livsstil har lägre risk att drabbas av allergi upp till fem års ålder. Orsaken förklaras delvis av lägre stressnivåer under spädbarnstiden. Det visar en svensk studie av 507 familjer som nyligen publicerats i tidskriften Pediatric Allergy and Immunology (PAI).

Artikeln som går under rubriken ”Anthroposophic lifestyle and salivary cortisol are associated with a lower risk of sensitization during childhood” publicerades den 26 mars 2015. Försteförfattare till artikeln är barnläkaren Jackie Swartz från Akademiska sjukhuset i Uppsala, tidigare knuten som doktorand till Integrative Care Science Center.

Bakgrunden till studien var att man observerat att barn som växt upp med en antroposofisk livsstil var anmärkningsvärt befriade från infektioner. Är det en slump eller finns det något i den antroposofiska livsstilen som bidrar till minskad känslighet för infektioner?

En antroposofisk livsstil karakteriseras av följande:

  • Det är vanligare med hemförlossningar
  • Mödrarna ammar längre
  • Familjemedlemmarnas kost består av organiska/biodynamiska produkter med betoning på grönsaker
  • Antibiotika och febernedsättande läkemedel används sparsamt
  • Man skjuter gärna upp vaccinationsprogram
  • Livssynen innebär en helhetssyn, som omfattar andliga värden.

Mätningarna i den första studien bekräftade att barnen under sina två första levnadsår hade låga nivåer av stresshormonet kortisol och låg risk för allergiska reaktioner (känslighet för immunglobulin E, (IgE)).

Målet med den nypublicerade studien var att gå ett steg längre och undersöka om det fanns något samband mellan dessa barns kortisolvärden vid sex månaders ålder och deras känslighet för allergier upp till fem års ålder.

Totalt medverkade 507 familjer som levde helt, delvis eller inte alls enligt en antroposofisk livsstil. Man tog blodprov på barnen när de var sex månader, ett, två och fem år gamla, samt från föräldrarna i början av studien.

Resultaten visade att den allergiska känsligheten (så kallad sensitering) ökade från 3 procent till 26 procent i den helantroposofiska gruppen, från 8 procent till 27 procent i den delvis antroposofiska gruppen och från 19 procent till 44 procent i den icke-antroposofiska gruppen.

Slutsatsen av studien är att barn från familjer som lever med en antroposofisk livsstil löper lägre risk att utveckla allergisk känslighet upp till fem års ålder, än barn som inte växer upp med en antroposofisk livsstil. Den här riskminskningen förklaras delvis av mindre stress vilket bidragit till lägre kortisolnivåer under livets första månader.

Det finns dock vissa svagheter med studien, som att data om familjernas livsstil byggde på subjektiva uppgifter från föräldrarna, samt att mätningarna av kortisolnivåer bara gjordes under en enda dag vid de olika åldrarna. Den största delen av effekten förblir därmed oförklarad, och forskarna efterlyser mer forskning kring dessa frågor.

Studien genomfördes med anslag från många håll, bland annat centrum för allergiforskning, Karolinska Institutet, vetenskapsrådet, och flera forskningsstiftelser.

 


1 april, 2015

Meditation kan påverka dina celler

För första gången har forskare funnit bevis som pekar mot att meditation och yoga kan påverka oss på cellulär nivå. Studien har publicerats i tidskriften Cancer.…

LÄS MER

För första gången har forskare funnit bevis som pekar mot att meditation och yoga kan påverka oss på cellulär nivå. Studien, som publicerats i tidskriften Cancer, är bland de första vetenskapliga studierna som föreslår att det finns ett samband mellan kropp och själ.

”Vi visste redan att psykosociala insatser som mindfulness och meditation hjälper oss att må bättre psykiskt, men nu har vi för första gången bevis på att de också kan påverka viktiga aspekter i biologin”, berättade forskaren Linda E. Carlson i ett pressmeddelande.

I studien delade man in kvinnor som tidigare haft bröstcancer i tre olika grupper, där den första gruppen fick utöva meditation och yoga dagligen, den andra gruppen möttes varje vecka för stödjande samtal i grupp och uppmuntrades att prata öppet om sina bekymmer och känslor, den tredje gruppen – kontrollgruppen – gick enbart på ett sex timmar långt seminarium om stresshantering.

Efter en tre månaders period kunde man se en skillnad i förändringen av gruppernas telomerer, det vill säga den yttersta delen av kromosomerna som skyddar arvsmassan vid celldelning. De två första testgrupperna som gått i någon form av stödgrupp visade på oförändrad telomerlängd, medan den jämförande testgruppens telomer blivit kortare.

Studien publicerades i november i tidskriften Cancer, och nu väntar vi med spänning på den vetenskapliga uppföljningen – vad är det som orsakar denna biologiska effekt och kan det påverka vår hälsa i ett långsiktigt perspektiv?