27 april, 2018

Riksdagsseminarium: Därför behövs mer integrativ vård i Sverige

Att kombinera den vanliga sjukvården med komplementära metoder – dvs att använda integrativ medicin – är både effektivt, säkert och ekonomiskt. I många länder är det här en naturlig del av vården, dock inte i Sverige som har mycket att lära. Under ett seminarium i Riksdagen nyligen visade den tyske professorn Harald Matthes med hjälp av fakta och forskning varför integrativ medicin är så viktigt – och egentligen så självklart.

F.d. socialminister Bengt Westerberg, som var moderator under seminariet, säger i en kommentar att man i Sverige skulle kunna ha större öppenhet till integrativ medicin, men han menar också att allt inte är bra och den skepsis som finns är ibland berättigad. Han tycker att det även är viktigt att lyssna på patienterna. Samtidigt kan vi inte frångå kraven på att visa vilka metoder som är effektiva och vilka som inte är det. När det gäller hur man visar detta, dvs evidenskraven, menar Bengt Westerberg att vi kanske kan behöva ta hänsyn till flera faktorer än vi gör idag.

Missuppfattningar om vetenskap och evidens

Seminariet hade rubriken Framtidens vård – enfald eller mångfald? Huvudtalare var Harald Matthes, som är medicine doktor, professor i integrativ medicin och avdelningschef på Hospital Havelhöhe i Berlin. Han pekade genast på en grundläggande missuppfattning.

– Många tror att medicinsk vetenskap bara är ren naturvetenskap, medan få ser att det även är human- och socialvetenskap. Medicin är också främst en action-baserad empirisk vetenskap, inte en naturvetenskap.

Integrativ medicin kan definieras som en integrerad kombination av både konventionella och komplementära terapier. Det rör sig om komplement till den konventionella vården, inte alternativ. Exempelvis kan det handla om yoga, chi gong, mindfulbaserad stressbehandling, massage, örtmedicin, akupunktur, konstterapi, musikterapi, rörelseterapi och mycket mer.

Konventionella terapier inom skolmedicinen brukar beskrivas som genomgående vetenskapligt baserade och testade. Men Harald Matthes pekar på att den bilden inte stämmer. Inom exempelvis kardiologi, som är det område där man anses ha bäst evidens, är bara 11,5 procent av det man gör testat med randomiserade kontrollerade studier (evidensnivå 1b). Motsvarande siffra inom onkologi är endast 6 procent.

Harald Matthes betonar också att evidens egentligen är ett vidare begrepp än vad många tror. Enligt mannen bakom begreppet, David Sacket, står evidensbaserad medicin på tre pelare: 1) Extern evidens, dvs vad vi vet från studier, 2) Intern evidens, dvs läkarnas kliniska expertis, 3) Patientens preferens. David Sacket såg redan tidigt risken att för stor vikt skulle komma att läggas på den externa evidensen. Och just så har det blivit.

– Det finns idag en obalans mellan dessa tre evidens-pelare, inte minst i Sverige. Man tittar mest på extern evidens, säger Harald Matthes.

Han pekar på att den integrativa medicinen integrerar alla tre evidenspelarna. Det innebär samtidigt att vi måste forska inom dessa olika fält och då är det, enligt Matthes, viktigt att utforma studierna utifrån de frågor vi vill ha svar på. Bland annat behövs kvalitativa studier. Randomiserade kontrollerade studier är inte alltid den bästa studiedesignen och detta bör man titta på när man diskuterar riktlinjer i sjukvården, menar han. Integrativ medicin innebär ju en blandning av vårdmetoder (s.k. multimodala metoder) och då behövs mer pragmatiska tester samt att man kombinerar flera typer av studier till en samlad evidens.

Starkt forskningsstöd för komplementära metoder

Komplementära och integrativa metoder har väldigt mycket forskning att luta sig mot. Harald Matthes ger exempel på hur många studier som publicerats det senaste året (PubMed 2017): Integrativ medicin över 6000 studier, icke farmakologiska metoder cirka 2500 studier, komplementär och alternativ medicin (CAM) nära 3 800 studier, mind-body-medicin cirka 770 studier. Bara inom området antroposofisk medicin publicerades förra året cirka 80 studier.

Komplementära och integrativa metoder betonar mer det salutogena (hälsoinriktade) än de konventionella mer patogena (sjukdomsinriktade) terapierna. Det salutogena handlar mer om kroppens förmåga att läka sig själv med hjälp av egna resurser. Detta fungerar även på genetisk nivå, berättar Harald Matthes. Här kommer han in på den s.k. epigenetiken, en sorts länk mellan arv och miljö där en gen antingen kan vara aktiv eller passiv.

­– Vi vet idag att det epigenetiska – som påverkas av vad vi gör, vad vi tänker, vad vi känner osv – är mycket viktigt för vårt genuttryck. 95 procent av genuttrycket i cellen kommer inte från insidan av cellen, utan är information som kommer utifrån, vilket också inkluderar vårt psyke och vår spirituella dimension. Det epigenetiska är väldigt kraftfullt för att påverka våra gener. Det är skälet till att icke farmakologiska interventioner, som t ex stressreducerande metoder etc, är effektiva.

Harald Matthes ger ett exempel från en studie vid Harvard Medical School. Här mättes 500 kända stressgener hos patienter som sedan genomförde en halvtimma meditation per dag. Efter 7 dagar var 453 av stressgenerna ”nedreglerade”.

På sjukhuset Havelhöhe i Berlin kan patienter med kronisk smärta få integrativ behandling med bland annat flera icke farmakologiska metoder. Sjukförsäkraren som betalar vården ser att detta blir betydligt effektivare och billigare. De vill att sjukhuset erbjuder mer av den vården.

Ofta effektivare, säkrare och billigare med integrativ vård

Harald Matthes pekar på att effektiviteten i konventionella läkemedel oftast är överskattade, medan de icke farmakologiska behandlingarna är underskattade. Exempelvis inom kardiologi. Hjärtfel är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och inom läkemedel är det, enligt Matthes, blodtryckssänkande mediciner som står för störst försäljning och ekonomisk vinst. Men hur effektiv är behandlingen jämfört med integrativa metoder? Enligt studier tycks exempelvis metoder som mindfulbaserad stressreducering och ändrad livsstil vara 10-15 gånger effektivare än vanligt förekommande läkemedelsbehandling.

– Men i verkligheten får mindre än 3 procent av patienterna en hint om att ändrad livsstil och minskad stress är effektivare, medan omkring 100 procent av patienterna får dessa läkemedel. This is big bias, säger Harald Matthes.

Han pekar också på att 80 procent av kroniska sjukdomar i västvärlden är associerade med livsstil. Att ändra livsstil är svårt, man måste prata med och utbilda patienten. Läkemedel går däremot snabbt att skriva ut och blir ekonomiskt ersatta. Program för ändring av livsstil är mer komplexa och för det mesta ger de inte ekonomisk ersättning.

Hur effektiva är då läkemedel som används inom integrativ medicin? Som exempel tar Harald Matthes den vanligaste sjukdomen – infektion i övre luftvägarna – och en studie av 12.000 patienter inom antroposofisk medicin. Det visade sig att man fick lägre andel komplikationer av infektionerna. Och inte minst användes antibiotika bara i 5,5 procent av fallen, medan motsvarande siffra inom den konventionella vården enligt andra data var 40-80 procent.

Läkemedel inom komplementär och alternativ medicin (CAM) har generellt också betydligt mindre biverkningar. Inom ett nätverk av CAM-läkare studerades över 300.000 förskrivningar för nära 45.000 patienter. Negativa biverkningar uppstod i bara 0,03 procent av förskrivningarna och 0,22 procent av patienterna. Det var mellan 10 och 1000 gånger mindre biverkningar, och dessutom mindre allvarliga biverkningar, jämfört med den konventionella medicinen.

Integrativa metoder har ofta även betydande ekonomiska fördelar. Harald Matthes ger ett exempel från sjukhuset i Berlin där han själv är verksam. Där har man på en viss klinik under senare tid använt ett multimodalt koncept för patienter med kronisk smärta, bland annat med psykoterapi, musikterapi, läkeeurytmi med mera.

– Sjukförsäkraren ser att det här blir betydligt effektivare och billigare och ber oss utöka den här verksamheten. För dem är det här inte en diskussion om integrativ medicin i sig, utan en fråga om ekonomi och hur nöjda patienterna är.

Stora möjligheter att förbättra vården

Harald Matthes betonar att han inte främst vill visa hur dålig den konventionella medicinen är, utan hur mycket som kan förbättras. Här är integrativ medicin ett viktigt bidrag. Den kombinerar det bästa ur konventionell och komplementär medicin, och integrerar på ett bredare sätt olika aspekter av evidensbaserad medicin. Hos patienterna finns stort intresse för integrativ medicin och läkare som kan erbjuda detta har dubbel kompetens. Den integrativa medicinen är mer holistisk och hälsoinriktad, och den är både effektiv och säker.

Ett problem i Europa är att det ekonomiska stödet för integrativ medicin är litet, säger Harald Matthes. Han pekar på att 90 procent av medicinska studier är farmakologiska studier och 90 procent är finansierade av läkemedelsindustrin. Även om integrativ medicin är mycket vanligt i flera europeiska länder finns här mycket begränsade ekonomiska medel för detta, medan man i USA har ett speciellt program för integrativ medicin med en budget på över 300 miljarder dollar per år. I USA är det här en naturlig del av vården, och det är inte minst hälsoförsäkringsföretag som kräver integrativa valmöjligheter hos vårdgivarna, därför att försäkringstagarna efterfrågar detta.

Torkel Falkenberg, Associate Professor in Health Care Research vid Karolinska Institutet, pekade bland annat på att icke farmakologiska interventioner är lovande, att de minskar sjukvårdskostnader, att de innebär fördelar för patienten och har mycket lite bieffekter. Han menar att sådant borde styra hur sjukvårdssystemet utvecklas också i Sverige. Jag tror det kommer, sa Torkel Falkenberg och pekade på att det finns en del goda exempel på det här området även i vårt land.

Mats Pertoft, riksdagsledamot från Miljöpartiet, säger i en kommentar efter seminariet att vi kan få bättre hälsa, sänkta kostnader och nöjdare patienter i Sverige om vi kan lära oss att utnyttja integrativ vård i samarbete med skolmedicin på de områden där det är bra. Han tycker det är viktigt att alla krafter som är intresserade av integrativ medicin söker dialog med skolmedicinen och hittar vägarna framåt för hur vi kan vidga vårdbegreppet i Sverige.

Här kan du se ett sammandrag från riksdagsseminariet. För fler klipp, besök vår Youtube-kanal.

""
Text: Red / Staffan Nilsson