Foto: Erik Olsson.
6 juni, 2018

Därför behövs idéburen omsorg i Sverige

Varför driver man idéburna omsorgsverksamheter utan vinstintresse? Jo, för att det finns ett innehåll, en kvalitet och en idé som i första hand bygger på ett människovärdigt sätt att se på och ta hand om varandra. Det säger Per-Arne Fijal som är verksamhetschef på Solåkrabyn utanför Järna.

Mervärden och utvecklingsmotor

Hos Solåkrabyn erbjuder man daglig verksamhet för vuxna med funktionsnedsättning och gruppboende i och utanför en bygemenskap. Allt utifrån socialterapeutisk metod, som lyfter fram en helhetssyn på människan och de positiva utvecklingsmöjligheter som man menar alltid finns hos varje individ. Det blir aldrig en fråga om ”förvaring”.

Men detta är långt ifrån självklart inom omsorgen i stort. Per-Arne Fijal menar att det på en del håll är för mycket förvaring av människor med funktionsnedsättning och att man i många dagliga verksamheter eller arbetsplatser inte har en tanke på vad arbetet ska leda till för individen.

Här har idéburna verksamheter som Solåkrabyn en fördel och en extra kvalitet som man inte tummar på i första taget. Och enligt Per-Arne kostar det inte mer för samhället. Man använder samma pengar som exempelvis kommunala verksamheter får.

– Idéburna verksamheter ger viktiga mervärden och borde få större plats i samhället. Vi är samtidigt en utvecklingsmotor när det gäller kvalitet, innehåll och utformning inom omsorgen.

Helhetssyn på mänskliga behov

Solåkrabyn är medlem i branschorganisationen Värna, tillsammans med ett 40-tal andra idéburna verksamheter som är inriktade på socialterapi (för vuxna) eller läkepedagogik (för barn och ungdom). Det är en inriktning som inspirerats av den humanistiska människosynen i antroposofin. Det handlar mycket om att se helheten och det unika i varje individ, att främst ta fasta på utvecklingsmöjligheterna och inte begränsningarna, att respektera och ge utrymme för individen och samtidigt bädda för ett liv i gemenskap, att erbjuda meningsfullt arbete och att skapa utrymme för kreativitet och ett ständigt lärande, med mera.

– Det här handlar egentligen en hel del om att möta grundläggande mänskliga behov och att verkligen utgå från en helhetssyn på människan, vilket ofta missas idag, säger Per-Arne Fijal.

Det finns flera drag i socialterapin och läkepedagogiken som man kan säga skiljer sig från många andra verksamheter i svensk omsorg. Inom Värna håller man nu på att tydliggöra dessa och även säkra upp att alla verksamheter som är medlemmar i Värna arbetar systematiskt enligt de här metoderna på ett sätt som stämmer med de kärnvärden man har sedan länge. Det är en kvalitetssäkring som man kallar Värnagarantin.

”Spegling av hur vi tycker samhället bör se ut”

Efterfrågan hos Solåkrabyn är hög och det ser Per-Arne Fijal som ett prov på att kvaliteten och innehållet i verksamheten är uppskattad. Det här kommer inte bara omsorgstagarna till del genom ett rikare liv, utan ger även mening åt medarbetarna. Ett bra bemötande mellan alla är grundmurat i kulturen här.

– Vi tar emot alla omsorgstagare oberoende hur svåra de kan vara. Vi ser alltid möjligheter att ge dem ett bättre liv och anhöriga ser också att vi anstränger oss när det blir problem. Vi försöker alltid skapa en bra atmosfär, och så ser vi även på våra medarbetare. Vi gör oss inte av med folk så fort det blir besvärligt, utan vill då istället hitta nya vägar och förbättra situationen.

– Det här är en direkt spegling av hur vi tycker att samhället bör se ut och hur vi bör ta hand om varandra. Vi är helt enkelt det vi tycker att man ska vara – och sedan försöker vi sprida det, säger Per-Arne Fijal.

En avgörande orsak till att Solåkrabyn och andra idéburna verksamheter får till sådana här mervärden och extra kvalitéer i omsorgen är just att de bygger på en idé eller ett synsätt. Man måste ju ha en genuin omsorgsidé, bortom ekonomisk vinst, för att kunna driva en verkligt idéburen omsorgsverksamhet, menar Per-Arne Fijal.

Politiker missar helheten och slimmar omsorgen

Men det finns idag en tendens i Sverige att man på olika sätt försöker slimma omsorgsverksamheter. Ibland genom att låta stora riskkapitalbolag pressa priserna i upphandlingar, vilket enligt Per-Arne Fijal påverkar innehållet och kvalitéerna negativt inom omsorgen. Det som stora omsorgsbolag erbjuder har inte samma innehåll som omsorgen i de idéburna verksamheterna. Inte minst bolagen pressar på i den här utvecklingen, medan politikerna håller masken och säger att det är bra, berättar Per-Arne.

Det här rimmar överlag dåligt med den kvalitativa inriktning som idéburna verksamheter i regel står för. Per-Arne Fijal menar att Solåkrabyn varken kan eller vill konkurrera med riskkapitalbolag genom lägre kvalitet, utan man håller fast vid specialiseringen på de kvalitéer man står upp för. Det gör också att man ofta tar emot personer som bolagen och kommunerna inte vill ha eller inte klara av.

Det finns, enligt Per-Arne Fijal, numera också en tendens att man från samhället sida vill dra ner på dagliga verksamheter för människor med funktionsnedsättning och flytta ut folk till vanliga arbetsplatser. Det ska bli mer ”arbetslikt”, säger man. Detta kan vara bra för en del, men för många är det inte alls bra, anser Per-Arne Fijal. De här tendenserna finns även i andra europeiska länder, dvs att alla ska vara på arbetsplatser och om man inte klarar det får man stanna hemma. Men att ha stöd vid boendet och vid sin arbetsplats eller sin dagliga verksamhet är mycket viktigt för många. I ett antal europeiska länder inklusive Sverige finns därför idag en bred och växande rörelse som verkar för den rätten.

– Här i Sverige studsar många personer med funktionsnedsättning ut igen från verksamheter eller arbetsplatser som exempelvis drivs av riskkapitalbolag. Flera av dem hamnar hos oss, vilket vi i sig inte alls har något emot. Men jag anser att personerna själva från början ska få möjlighet att välja hur man vill ha det och att det bör vara en rättighet att ha en meningsfull daglig verksamhet att gå till. Det verkar ibland som att samhället tycker det är ännu viktigare att personer med funktionsnedsättning bor ute i samhället och är arbetslösa, för att man då anses vara mer ”normala”, säger Per-Arne Fijal.

– Vad politikerna missar då är just helheten. Vi jobbar med hela människan och hennes livssituation. Det är det som ger resultat och som är vår idéburna styrka.

Text: Red./Staffan Nilsson