Foto Wolfgang Schmidt / Right.
7 december, 2017

Right Livelihood-pristagarna fortsätter kamp mot orättvisor

När årets mottagare av ”Alternativa Nobelpriset” nyligen var i Stockholm för att ta emot priserna lyfte de fram några kärnpunkter som de anser är viktiga i arbetet mot orättvisor och korruption. Klart var också att de kommer att fortsätta sin kamp även om man möter motstånd. …

LÄS MER

När årets mottagare av ”Alternativa Nobelpriset” nyligen var i Stockholm för att ta emot priserna lyfte de fram några kärnpunkter som de anser är viktiga i arbetet mot orättvisor och korruption. Klart var också att de kommer att fortsätta sin kamp även om man möter motstånd.

Korruptionen smittar även i Sverige

I samband med Right Livelihoods prisceremoni i Stockholm hölls ett seminarium i Riksdagen. Här berättade pristagarna lite mer om sitt arbete och det kom fram en del intressanta synpunkter.

En av pristagarna, Khadija Ismayilova, som är undersökande journalist från Azerbajdzjan, talade via videolänk eftersom hon belags med reseförbud som följd av sina regimkritiska avslöjanden. Hon har under de senaste tio åren avslöjat en rad korrupta och lukrativa affärsverksamheter med kopplingar till högsta politiska nivå, inte minst presidentens familj. Bland annat en olaglig privatisering av en statsägd bank och ett antal bolag som registrerats på presidentens döttrar för att dölja diverse verksamheter. Khadija Ismayilova beskriver en situation där presidentens familj och höga tjänstemän och deras släktingar skor sig på folkets bekostnad. Samtidigt sitter ett antal journalister fängslade.

Hon anser att det är en skam att europeiska politiker tar emot korrupta politiker från Azerbajdzjan som stulit sina positioner och som förföljer folk och stjäl människors pengar. Hon tycker att det är bra att Sveriges utrikesminister och andra politiker bland annat tar upp frågor om pressfrihet, men att orden också behöver följas av handling.

Hon betonar att korruptionen är smittsam. Den stannar inte bara i Azerbajdzjan. Pengarna som korrupta politiker tillskansar sig går också till att köpa tjänster från europeiska politiker. Hon påminner här också om att en av hennes artiklar gällde Telia Sonera. Enligt Khadija Ismayilova är det ett problem att korruption ofta avslöjas för sent och att det är viktigt att det sker i tidigare skede. Hon hoppas att Sverige kan verka emot korruptionen och tillägger att den förgiftar även i vårt land.

Något som var glädjande att höra var att Khadija Ismayilova och hennes kollegor når ut med sina budskap trots att makthavare i landet försöker hindra det. Det ombud som kom till Stockholm för att ta emot Khadijas pris berättade att när det inte finns fria media blir det färre som säger sanningen. Men när sanningen blir en bristvara så blir samtidigt många människor väldigt intresserade. När artiklar om affärerna kring presidenten och hans döttrar publicerades pratade man om detta överallt, även ute i minsta by, trots att journalisternas sajt var blockerad osv. Så vi når ut, trots svårigheterna, sa Khadija Ismayilovas ombud.

Viktigt med tidigare reglering av kemikalier

Robert Bilott är en av världens främsta miljöjurister från USA. Han har under 19 år representerat 70.000 invånare vars dricksvatten förorenats av det högfluorerade ämnet PFOA som bland annat finns i teflonpannor och friluftskläder. Det resulterade i ett stort skadestånd från Dupont. Hela historien började med att en bonde från West Virginia hörde av sig till Robert och berättade om problem med kornas dricksvatten.

Det visade sig att man hade dumpat tusentals ton slam som innehöll kemikalien och att detta kom ut i vattnet. En stor utmaning var att få fram information. Det handlade om en kemikalie som använts under decennier. Men den enda informationen om kemikalien verkade finnas hos det tillverkande företaget själva, vars största kund var Dupont. Robert Bilott berättar att Dupont visste att kemikalien var skadlig och att den fanns i dricksvattnet, men att man inte delade med sig av informationen.

Den mångåriga tvisten och uppgörelse med Dupont låg s.a.s. utanför rättssystemet. Kemikalien det handlar om är fortfarande inte reglerad i USA och Robert Bilott menar att det behövs regleringar och gränsvärden. Det här fallet används i USA som typiskt exempel på varför regleringen behöver förändras och bli mer ”upfront”. Han pekar på att det är ett problem att kemikalier först blir godkända, och att det sedan är upp till folk som får i sig den att bevisa att kemikalien är skadlig, vilket är en väldigt lång process. Han hoppas här på en förändring, man ska inte behöva vänta på att folk blir sjuka. En faktor som är kritiskt viktigt i det här sammanhanget är att den information som finns blir fritt tillgänglig för allmänheten.

Möjlighet att driva rättsfall för miljoner människor

Även den indiske pristagaren Colin Gonsalves är jurist. Han är grundare av Human Rights Law Network som i över 30 år använt sig av rättssystemet för att utkräva ansvar av regeringen och säkerställa respekten för mänskliga rättigheter. Han har bland annat vunnit ”Right to Food-fallet” i högsta domstolen, vilket hade stor betydelse för matsituationen för flera hundra miljoner indier. Han säger att folk tidigare dog av svält, i ett land som har en av världen starkaste ekonomier. 750 miljoner människor i Indien lever under fattigdomsgränsen.

Colin Gonsalves använder det legala systemet för att förändra. Han berättar att rättssystemet i Indien är annorlunda än i västvärlden. I Indien finns en jämförelsevis enkel möjlighet att juridiskt föra talan för publika intressen, som kan omfatta tusentals eller miljontals människor. Colin Gonsalves säger att Indien erkänner kollektiv rätt, istället för individuell rätt som i västvärlden. Det öppnar dörren för de fattiga. Liknande rättssystem för publika intressen finns i olika varianter i många länder och här är västländerna i minoritet med ett system som han tycker är lite bakvänt. Den amerikanske pristagaren Robert Bilott sa här att systemet med publika intressen skulle kunna vara en intressant väg. I USA har man juridiska class-actions, men dessa är mycket svåra att driva, sa han. Man kan exempelvis inte adressera problem med en kemikalie som finns i miljoner människors blod.

Fokusera på människors förmågor, inte deras funktionsnedsättningar

Den fjärde pristagaren Yetnebersh Nigussie är människorättsjurist och aktivist från Etiopien. Hon är själv blind och kämpar för inkluderande samhällen där de drygt 1 miljard människor i världen med någon typ av funktionsnedsättning ges möjlighet att nå sin fulla potential. Hon anser att det är viktigt att inkludera personer med funktionsnedsättning i samhället. De har en nedsatt förmåga, men 99 andra förmågor att bygga på. Man bör fokusera på personen, inte funktionsnedsättningen, säger hon.

Yetnebersh Nigussie menar att utmaningarna kring detta i stort sett är desamma i alla länder, men att det även finns olikheter. I exempelvis hemlandet Etiopien finns fattigdom som försvårar. Här finns också lagar som är diskriminerande. Exempelvis får inte döva köra bil, och personer med intellektuell funktionsnedsättning kan inte ärva egendom. Det finns flera stora och små diskrimineringar som är avhumaniserande för personer med funktionsnedsättning. Några av orsakerna till problemen är, enligt Yetnebersh Nigussie, okunnighet, avsaknad av utbildning, avsaknad av lösningar och orättvis fördelning av välstånd. Hon menar att alla har en roll när det gäller att förändra detta. En stor brist i Etiopein är att 96 procent av barnen med funktionsnedsättning inte går i skolan. Hon anser att man måste bygga en framtid för alla. När det gäller skolan bör man inkludera barn med funktionsnedsättning med alla andra barn, så att de kan leka och växa tillsammans.

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson

1 december, 2017

Havet om natten – en magisk plats

Havets krafter har alltid fascinerat och skrämt mänskligheten på samma gång. De flesta kan nog se det framför sig om de sluter ögonen men vad händer egentligen där på natten? I en inspirerande artikel skriver BBC Earth om olika spännande fenomen som äger rum just då. Här ger vi några exempel:…

LÄS MER

Havets krafter har alltid fascinerat och skrämt mänskligheten på samma gång. De flesta kan nog se det framför sig om de sluter ögonen men vad händer egentligen där på natten? I en inspirerande artikel skriver BBC Earth om olika spännande fenomen som äger rum just då. Här ger vi några exempel:

Självlysande vatten

Den som inte har sett det magiska naturfenomenet bioluminiscens borde omedelbart bildgoogla. Det är som ett elektriskt blått ljus på vattnet som orsakas av planktoniska organismer. Det finns kända bioluminiscerande vikar i Puerto Rico och Jamaica där det här fenomenet går att iaktta.

Ibland blommar dessa planktoinska organismer med en rödbrun färg. Blomningen brukar kallas för röda tidvatten och är ibland giftiga. Ett ännu ovanligare fenomen än bioluminiscens är mjölkiga hav där glödande vatten sträcker sig så långt ögat kan se. Det har dock bara iakttagits några hundra gånger sedan 1915, främst runt nordvästra Indiska oceanen och nära Java i Indonesien.

Djur som lyser i mörkret

Det finns gott om självlysande fiskar och andra organismer i havet. Anledningen är naturliga kemiska reaktioner. Nere i det djupa havet är de flesta arter faktiskt bioluminiscenta. Där är deras ljus den främsta ljuskällan. I grundare vatten visar de flesta bioluminiscenta fiskarna sitt ljus nattetid och blir så kallade ”ficklampsfiskar”. De använder ljuset för att jaga efter mat, kamouflera sig, försvara sig och kommunicera. Det finns till exempel en fisksort som sitter ihop med lysande bakterier – bakterien lever på fiskens undersida. På natten kontrollerar det här teamet ljusets intensitet för att matcha månens ljus. På så sätt kan de reducera sin silhuett och kamouflera sig själva från rovdjur!

Konstiga djur som gömmer sig på dagen

Alla möjliga underliga kreatur rör sig mot havets yta för att äta under natten. Dagtid rör sig dessa arter på havets djup. Det är faktiskt en extremt vanlig tendens med den här typen av migration i havet – havsdjur som simmar till ytan i skymningen och rör sig nedåt igen vid gryningen. ”The jumbo squid”, jumbobläckfisken, är en av de mycket iögonfallande arter som beter sig såhär. De livnär sig på lysande fiskar och följer dessa. De lysande fiskarna följer i sin tur zooplankton. Eftersom zooplankton är beroende av så många havsdjur så följer resten av livsmedelskedjan i havet efter dem. Jumbobläckfisken är uppseendeväckande på många sätt. Bl a kan den byta färg och blir röd när den är upprörd – därav smeknamnet ”röda djävulen”. De kan bli 1,5 meter och är väldigt aggressiva. De fångar sitt byte med starka tentakler och suger och river i det med sin kraftiga näbb. Genom att vara mest aktiva på natten i havets ytligare delar undviker de sina värsta fiender – hajar och svärdfiskar – som jagar i de områdena.

Läs hela den fascinerande artikeln här!

20 november, 2017

Storbankernas hållbarhet: Lite bättre riktlinjer, men fortsatta brister i att hålla löftena

Storbankerna i Sverige gör vissa framsteg när det gäller hållbarhetskrav i sina investeringar och lån. Men mycket återstår – i genomsnitt står man bara bakom 52 procent av internationella principer för hållbarhet. Mer detaljerade fallstudier visar även att storbankerna inte lyckas hålla vad man lovar i sina riktlinjer. Det framgår av årets Fair Finance Guide.…

LÄS MER

Storbankerna i Sverige gör vissa framsteg när det gäller hållbarhetskrav i sina investeringar och lån. Men mycket återstår – i genomsnitt står man bara bakom 52 procent av internationella principer för hållbarhet. Mer detaljerade fallstudier visar även att storbankerna inte lyckas hålla vad man lovar i sina riktlinjer. Det framgår av årets Fair Finance Guide.

Ganska låga policybetyg inom vapen och miljö

Fair Finance Guide tittar främst på bankernas riktlinjer när det gäller olika typer av hållbarhetskrav de ställer på företag som de finansierar eller investerar i, samt hur transparent bankerna redovisar sitt hållbarhetsarbete. Det ger ett sorts policybetyg uttryckt i procent. Årets kartläggning toppas av Ekobanken som når hela 99 procent och JAK Medlemsbank med 92 procent. Storbankerna ligger betydligt lägre och hamnar inom ett spann på 42–61 procent.

Årets betyg fördelar sig också olika inom de 13 kravområdena som Fair Finance Guide tittar på. Storbankernas policylöften om vilka krav man ställer inom korruption, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor får genomsnittligt ganska höga betyg, medan kraven inom områden som vapen, energi, olja & gas, jordbruk och biologisk mångfald får klart lägre betyg. Konstigt nog är klimatförändringar det miljöområde där storbankerna tydligen ställer minst hållbarhetskrav. Allra lägst ligger området skatteflykt där de stora bankerna inte ställer tillräckliga krav på företag man investerar i. Båda de mindre bankerna i kartläggningen, Ekobanken och JAK Medlemsbank, ställer sig bakom i princip alla internationella hållbarhetskrav.

Gradvisa förbättringar i storbankerna

Men det sker ändå en del framsteg hos storbankerna. Exempel på förbättringar man kan se bland dessa under det senaste året är krav på att skogsföretag följer en viss miljöstandard, krav på gruv- och fossilsektorn och skärpta gränser för kolinvesteringar. Det sker också förbättringar i storbankers svartlistning av företag som man inte ska investera i och även bättre redovisning av vilka företag man har dialog med i hållbarhetsfrågor. Sedan Fair Finance Guide startade år 2014 har storbankerna generellt förbättrat sina policybetyg betydligt.

– Vi ser att bankerna har hållbarhet på agendan och vill bättra sig, vilket också bankkunderna kräver idag, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter, som är en av organisationerna bakom granskningen i Sverige.

Skillnad mellan policy och verklighet

Men betygen på bankernas hållbarhetspolicy, dvs vad man lovar i publikt tillgängliga riktlinjer, är inte detsamma som vad som händer i verkligheten. Varje år gör Fair Finance Guide även några fallstudier för att se hur bankernas faktiska investeringar och agerande stämmer överens med deras riktlinjer. Studierna handlar om bankernas investeringar i kontroversiella företag och visar överlag på fortsatta brister hos alla stora banker när det gäller att försvara principerna i sina riktlinjer. Det senaste årets fallstudier avslöjar att svenska storbanker kopplas till skövling av regnskog på Borneo, kränkningar av mänskliga rättigheter i Sudan genom investeringar i Lundin Petroleum, och finansiering av kontroversiella palmoljeplantager i Indonesien. Ingen av storbankerna fick godkänt när det gäller att försöka påverka företagen till förbättring.

– Det är fortfarande en stor lucka mellan vad bankerna säger och vad de gör. Framförallt satsar de för lite resurser på att se till att den finansiella verksamheten lever upp till bankens hållbarhetslöften, säger Jakob König.

presskontakt
Text: Red/Staffan Nilsson

15 november, 2017

Nedgången i biologisk mångfald har minskat tack vare satsningar

Supermiljöbloggen skriver om hur de 14 miljarder dollar som världens länder lagt på naturvård under en dryg tioårsperiod har gjort att den förväntade nedgången i biologisk mångfald har minskat med 29 procent. …

LÄS MER

Supermiljöbloggen skriver om hur de 14 miljarder dollar som världens länder lagt på naturvård under en dryg tioårsperiod har gjort att den förväntade nedgången i biologisk mångfald har minskat med 29 procent.

Det som har granskats av ett internationellt forskarlag är satsningar gjorda mellan 1992 till 2003. Det här bevisar att sådana här satsningar verkligen funkar. Dock tar det tid innan man kan se resultat av ansträngningarna. Supermiljöbloggen citerar en av forskarna, Anthony Waldron:

”… governments and donors have been unwilling to come up with the necessary budgets, often because there was little hard evidence that the money spent on conservation does any good.”

Forskarna bakom studien säger också att det inte skulle behöva kosta mycket att investera i utvecklingsländer med hög artrikedom – och på så sätt ha möjlighet att rädda mer biologisk mångfald inför framtiden.


Illustration: Anna Gran
9 november, 2017

HAVTORN, Hippophae rhamnoides

Ett enda litet mirakulöst havtorn innehåller lika mycket C-vitamin som en stor citron. Än kan man plocka dem vilt längs våra kustremsor och rasbranter där landet steg över havet efter sista istiden. Havtornsbären, våra brandgula små passionsfrukter vars sträva syra mildras efter frost. Om inte kråkor och måsar redan länsat buskarna.…

LÄS MER

Ett enda litet mirakulöst havtorn innehåller lika mycket C-vitamin som en stor citron. Än kan man plocka dem vilt längs våra kustremsor och rasbranter där landet steg över havet efter sista istiden. Havtornsbären, våra brandgula små passionsfrukter vars sträva syra mildras efter frost. Om inte kråkor och måsar redan länsat buskarna.

Tätt på fjorårsskotten sitter bären och en tagg i handen bjuder busken dem som plocka vill. Dessa har den utvecklat som skydd emot vilt. Lämna gärna några kvistar oplockade för att inte förstöra ljusupptagningsförmågan, rådde en botanist.

Bladen som är lansettlika tycks silvergrå men är egentligen gröna, täckta av små hår för att minska avdunstningen och fånga upp saltet i luften. Liksom klöverplantan samarbetar rotsystemet med kvävefixerande bakterier som gör att marken inte behöver tillsättas mycket näring utan klarar sig bra på sandig och kalkhaltig mark. Dock utkonkurreras havtorn lätt av andra växter. Den är tvåbyggare som betyder att han och honblommor växer på skilda träd och vindpollineras.

Det näringsrika gula karotenet i fruktskalet har den för att avvärja svampangrepp och skadeinsekter, oss skyddar det emot solens skadliga strålningspåverkan och ger huden en solkysst ton. Ren fruktköttolja från havtorn har en strålskyddande faktor motsvarande solfaktor 4. Bland annat användes havtornsolja för att lindra strålskador efter Tjernobylkatastrofen. Havtornbärets fruktkött och kärnolja smörjer våra slemhinnor och piggar upp vår hälsa. I hudvård, naturmedicin och mat, som sylt och saft och smaksättare till sillen och glöggen kan den tillexempel användas. Man kan koka ett vackert gult och smakrikt te på bladen som kan hjälpa att motverka ångest, mala och torka kärnor och fruktskal efter pressning till ett kosttillskott att strö på morgonfilen. Prova gärna att tillföra havtorn köket runt. Toppa en pannacotta med havtorn, en sallad eller en stek!
Det är fettsyrorna Omega 3, 6, 7 och 9 och dess rika innehåll av bland annat vitamin C som gör havtorn till ett superbär i klass med svartavinbär.

Inte behöver vi köpa dyra bär som kosttillskott från andra sidan jordklotet, när vi har den svenska naturen full av vilda nyttiga bär. Blåbär, tranbär, lingon, hjortron, hallon, smultron, körsbär, björnbär, slånbär, rönn och fläder är alla värdefulla koncentrerade små vitaminkällor som finns tillgängliga i våra skogar.
Allra bäst är att blanda bär av olika färg och äta färska men tyvärr fördunstar vitaminerna snabbt och förstörs vid upphettning över 90 grader. Särskilt havtornsbäret som har en kort stjälk förlorar snabbt sin vitalitet efter skörd. Torka i torkugn eller pressa till juise och olja, koka in eller frysa är några av de metoder som står till buds.

Text: Red./Anna Gran
Bildkälla: Folkets bio
2 november, 2017

En film om barn på barnens villkor

Barndomsskildringarna är många i populärkulturen, såväl spelfilm som dokumentärer och litteratur. Men ofta är det från den vuxna personens perspektiv. Den norska regissören Margreth Olin tänkte tvärtom och har gjort en film om barn på deras villkor.…

LÄS MER

Barndomsskildringarna är många i populärkulturen, såväl spelfilm som dokumentärer och litteratur. Men ofta är det från den vuxna personens perspektiv. Den norska regissören Margreth Olin tänkte tvärtom och har gjort en film om barn på deras villkor.

I filmen får vi följa en grupp barn på förskolan Aurora på Nesodden i Norge under ett år. Vi får ta del av barnens fantasi och lekar, och hur de skapar sina egna världar. Den handlar om glädjen i att vara barn. I ett pressmeddelande säger Margreth Olin, som är en av Norges mest framstående filmskapare:

”Det blir ett allt starkare fokus på prestationer och konkurrens i skolan, åldern för skolstart sänks och allt yngre barn ska ta till sig akademisk kunskap. Jag är rädd för att vi som samhälle tappar barnens olika personligheter eftersom vi inte tar tillvara de gåvor barnen har. Barndom är en tyst protest. Den visar en förskola där barnen får vara i fred och där träden lär dem att växa i sin egen takt.”

När filmen släpptes i Norge och Danmark fick den mycket uppmärksamhet och orsakade diskussioner om hur viktigt det är att barn får leka och vara barn. Margreth Olin menar att det är barnens arbete och att det måste få ta tid. Nu går den upp på svenska Folkets bio-biografer runtom i landet.

31 oktober, 2017

Företag med mångfald är mer innovativa

I ett intressant TED-talk pratar Rocío Lorenzo om en undersökning hon gjorde tillsammans med kollegor. De undersökte 171 företag för att ta reda på om företag som prioriterar mångfald bland sin personal är mer innovativa. Svaret var ett solklart ja. …

LÄS MER

I ett intressant TED-talk pratar Rocío Lorenzo om en undersökning hon gjorde tillsammans med kollegor. De undersökte 171 företag för att ta reda på om företag som prioriterar mångfald bland sin personal är mer innovativa. Svaret var ett solklart ja.

Anledningen till att Lorenzo ville undersöka saken var att hon som affärskonsult märkte hur homogena många företag var. Många ledare hon mötte såg mångfald som något att kunna visa upp för att vara politiskt korrekt eller, i bästa fall, för att det var rätt sak att göra – men inte som något man prioriterade av affärsmässiga skäl. Hon ville se om bilden gick att förändra genom att kunna visa resultat svart på vitt.

Via universitetet i München undersökte Lorenzo och hennes team 171 företag i Tyskland, Österrike och Schweiz och fortsatte sedan med totalt hela 1600 företag i ytterligare fem länder. De undersökte hur mångfalden i företagen såg ut och hur pass innovativa de var (t ex genom att undersöka nya produkter och tjänster). I begreppet mångfald räknade de in aspekter som exempelvis ursprung, kön och ålder. Och som sagt fick de ett solklart svar: De företag som hade mindre homogen personal var mer innovativa.

Men en kvinna i styrelsen räcker inte, det måste vara minst 20 procent kvinnor på ledande roller för att det ska ha någon effekt. Det funkar enligt Rocío Lorenzo inte heller att tänka att det kommer lösa sig automatiskt med tiden – det har ju inte blivit så hittills. Istället måste företagen jobba medvetet och aktivt för att anställa folk av olika kön, ursprung och ålder för att det ska bli någon skillnad. Det kan göras genom att till exempel sätta upp mål kring vilken mångfald man vill uppnå inom en viss tidsperiod. Här kan du se hela TED-talket:

27 oktober, 2017

Tre höjdpunkter från Bokmässan på UR Play

På Bokmässan i Göteborg är det alltid mängder av intressanta seminarier som behandlar aktuella frågor i samhället. Numera läggs ett urval av dem upp på UR Play till allmän beskådan. Här tipsar vi om tre favoriter! …

LÄS MER

På Bokmässan i Göteborg är det alltid mängder av intressanta seminarier som behandlar aktuella frågor i samhället. Numera läggs ett urval av dem upp på UR Play till allmän beskådan. Här tipsar vi om tre favoriter!

#1. Det som är kvar när vi glömt vad vi lärt oss

Är bildning att lära sig kunganamn, årtal och latinläxor utantill? Eller är det vad Ellen Key kallade ”det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt oss”? Är den humanistiska bildningen mer eftersträvansvärd än den naturvetenskapliga? Varför, i så fall? Frågan diskuteras här av olika personer som är verksamma i den akademiska miljön.
Se seminariet här.

#2. Fri tanke, fri forskning och andra fina ord

Universitet och högskola förknippas fortfarande med forskning och kunskapsförmedling men villkoren förändras. Dessa platser blir alltmer som företag som ska redovisa resultat och effektivitet. Parallellt med det anpassar man utbildningar till vad som eftersöks på arbetsmarknaden. Vad innebär allt det här på sikt? Se det här samtalet med bl a historikern Johan Östlund och filosofen Sharon Rider.
Se seminariet här.

#3. Det nya Norrland – staden och landet

De unga flyr byar och småstäder medan storstäderna växer så det knakar. Här samtalar serietecknaren och förläggaren Mats Jonsson, folkmusikern Sara Parkman och författaren Po Tidholm (som har skrivit mycket om Norrlands avbefolkningstendenser, bland annat) om ett högaktuellt ämne. Vad händer när alla bor i storstäderna? Vad blir kvar av de små platserna, som en gång var så levande?
Se seminariet här.

26 oktober, 2017

Därför har bankerna lågt förtroende hos kunderna

Enligt Svenskt Kvalitetsindex ställer bankkunder allt högre krav på att bankerna tar samhällsansvar och den senaste mätningen visar ganska låg kundnöjdhet för de stora bankerna. En tidigare högt uppsatt bankchef vi talat med säger att det låga förtroendet för banker är ett stort problem, att man mest verkar vara till för ägarna och misslyckas med att visa att man står på kundernas sida.…

LÄS MER

Enligt Svenskt Kvalitetsindex ställer bankkunder allt högre krav på att bankerna tar samhällsansvar och den senaste mätningen visar ganska låg kundnöjdhet för de stora bankerna. En tidigare högt uppsatt bankchef vi talat med säger att det låga förtroendet för banker är ett stort problem, att man mest verkar vara till för ägarna och misslyckas med att visa att man står på kundernas sida.

Lågt betyg till bankbranschen

Svenskt Kvalitetsindex mäter kundnöjdhet i en rad olika branscher. I sin senaste mätning i bankbranschen konstaterar man att sambandet mellan samhällsengagemang och kundnöjdhet blir allt starkare. ”Bankkunden vill göra affärer med en bank som upplevs som schysst, ansvarstagande och lokalt engagerad. Kunderna ställer allt högre krav och det räcker inte längre med symbolhandlingar och formuleringar om hållbarhet i olika strategidokument…” I årets mätning fick bankerna en genomsnittlig kundnöjdhet på 63 (av 100).

– Det är ett lågt branschgenomsnitt, säger Johan Parmler som är vd och chefsanalytiker på Svenskt Kvalitetsindex.

Här analyserar man bland annat underliggande drivkrafter bakom kundnöjdheten och hur den förändras. Johan förklarar att bankernas kundnöjdhet var högre tidigare när den tekniska utvecklingen kring banktjänster hade hög prioritet för både bankerna och kunderna. Idag är många av de tjänsterna självklara.

– Nu är det sämre med de personliga kundrelationerna och mjuka värden blir mer signifikanta för kundnöjdheten. Vi är mer distanserade till våra banker relationsmässigt, men inte funktionsmässigt, säger Johan Parmler.

Nischbanker har överlag högre kundnöjdhet och Johan Parmler säger att de adresserar de rätta frågorna. Han menar också att vi som kunder generellt identifierar oss mer med våra leverantörer idag.

Ytterjärna Forum har pratat med en nischbank som har samhällsansvar som tydlig profil och frågat vad de själva ser av de här trenderna. Ekobanken är en hållbarhetsinriktad, mindre bank som inte ingår i Svenskt Kvalitetsindex mätningar, men som i Fair Finance Guide får toppbetyg för de hållbarhetskrav banken ställer.

–Vi tycker resultaten i Svenskt Kvalitetsindex bekräftar att vi är inne på rätt spår. Vårt syfte är att använda banken för att skapa ett hållbart samhälle, både miljömässigt och socialt, och det tycks allt fler kunder vara intresserade av. Det är också viktigt att banker är bra lokala aktörer där folk jobbar och bor, säger Kristoffer Lüthi, som är vice vd på Ekobanken.

Tidigare bankchef: ”Folk litar inte på bankerna”

En person som har mycket god inblick i storbankvärlden och vilka frågor man brottas med där är Bengt-Olof Lalér, som idag ansvarar för större krediter på Ekobanken. Han var tidigare vice vd på Skandiabanken och dessförinnan hade han chefsbefattningar i bland annat SBAB, HSB Bank och Swedbank. Han menar att det finns en brist på förtroende och en misstänksamhet mot banker.

– Det är just bristande förtroende som är bankernas största problem, dvs att folk inte litar på dem, vilket inte är bra när man vill hålla någon i handen ekonomiskt, säger Bengt-Olof Lalér.

Han tycker det här beror på många faktorer, inte minst att bankerna inte varit tillräckligt transparenta. Det gäller exempelvis hur man sätter bolåneräntor, vilket varit en stor diskussion under många år. Bengt-Olof ger flera exempel på sådant som undergräver förtroendet för bankerna.

– Man erbjuder fonder som inte är etiska, det finns en hel del diskussion om de höga löner som direktörer har i bankerna och man har stora problem att förklara varför man måste göra så stora vinster.

Men han påpekar också att egentligen är bankernas marginaler inte så stora om man jämför med vad aktieägare i andra bolag kräver. Om exempelvis ett skogsbolag gör samma vinster så har man som konsument ingen direkt relation där, men om banken gör stora vinster tänker man att där har ju jag mina lån.

– Bankerna misslyckas med att visa att de står på kundernas sida. Det hela är ett hopkok av imageproblem där bankerna ser ut att vara till för ägarna och inte för kunderna, säger Bengt-Olof Lalér.

Går att bygga starkt förtroende för en bank

Så här behöver det inte vara. Bengt-Olof berättar om ett bra exempel från sin tid i en annan bank. Där hade man en bankfilial som var mycket populär därför att de var konsekvent transparenta med vad de gjorde. För varje villkor och produkt de tog fram testade man först om det var bra för kunderna, personalen och ägarna. Om man fick ett nej från någon av de intressentgrupperna så genomfördes inte det man testade. Kunderna involverades också på ett transparent sätt i utveckling av nya produkter och system. På så sätt byggde bankfilialen upp ett mycket starkt förtroendekapital som attraherade fler och fler kunder.

– Jag tror att flera storbanker är dåliga på att veta vad folk vill ha. Transparens och förtroende är det som kunder efterlyser alltmer idag. Jag upplever också att man pratar mycket om hållbarhet, men att det inte är så många som vet vad som menas med det inom bank och finans, och hur man agerar för att nå hållbarhet. Det blir lätt en ganska abstrakt diskussion, säger Bengt-Olof Lalér.

Han menar att många människor vill göra något bra och han tycker det vore intressant om bankerna kunde möta den viljan och kommunicera mer om hur man kan bidra till en hållbar värld. Ekobanken är ett exempel på bank som visar detta på ett mycket konkret och transparent sätt. Banken redovisar öppet vad spararnas pengar används till i utlåningen, och de lånas bara ut till verksamheter och projekt som är ekologiskt, socialt eller kulturellt hållbara. Pengarna hamnar inte på en anonym finansmarknad där de skulle kunna användas till i princip vad som helst.

Växande intresse för hållbara finanser

Människors ökade intresse för hållbara finanser tror Ekobankens Kristoffer Lüthi beror på en mängd faktorer, bland annat larmrapporter om både miljöproblem och dåliga sociala förhållanden.

– Det första uppsvinget för hållbarhetsfrågor kom på matsidan, där man kommit längst. Även inom andra varor och produkter som exempelvis kläder och el har man kommit en bit. Nu är det dags för ökad hållbarhet inom bank- och finanstjänster, som ju har stor påverkan på hur både världen och det lokala samhället faktiskt utvecklas.

Utöver de basala banktjänsterna på nätet är det enligt Kristoffer Lüthi viktigt för Ekobankens kunder att banken tar ett samhällsansvar. Han säger att det för många även är viktigt med den mänskliga kontakten.

– Man vill ha en bankpartner som man kan prata med och som man har förtroende för. Vi har exempelvis många lånekunder som vill prata med oss om sina projekt och idéer.

Det här går i linje med vad Svenskt Kvalitetsindex kan se om att bankkunder ställer ökade krav på samhällsansvar, förtroende, lokalt engagemang och att tillgängligheten och de personliga relationerna har betydelse.

En ökande efterfrågan på ansvarstagande banker ser man också inom den globala impuls man brukar kalla social banking, där Ekobanken är ett exempel. Social banking är en lång rad värderingsbaserade banker som kännetecknas av transparens och inriktning på hållbarhet. De växer idag stadigt över hela världen.

presskontakt
Text: Red/Staffan Nilsson

20 oktober, 2017

Järna Mejeri vinnare av Svenska Designpriset 2017

Vi har tidigare skrivit om att såväl Järna Mejeri som Ytterjärna Forums eget magasin nominerats i Svenska Designpriset 2017. Igår delades priset ut och Järna Mejeri tog hem guldmedaljen för sina förpackningar! …

LÄS MER

Vi har tidigare skrivit om att såväl Järna Mejeri som Ytterjärna Forums eget magasin nominerats i Svenska Designpriset 2017. Igår delades priset ut och Järna Mejeri tog hem guldmedaljen för sina förpackningar!

Under prisutdelningen igår i Göteborg valde juryn och de röstande alltså att ge Järna Mejeris förpackningsserie toppositioner och den slutgiltiga förstaplatsen. Så här löd juryns nominering: ”För att ”less” alltför sällan tillåts vara ”more” och för en självsäkert förpackad uppvisning av ärlighet som varar längst.” Juhani Selvani, ordförande på Järna Mejeri, om vinsten:

”Vi är väldigt stolta och glada över att vår design uppmärksammas i sådan här namnkunnig konkurrens. Våra livsmedel håller redan högsta klass, nu kan vi dessutom säga att förpackningarna är bäst i Sverige. Nu fortsätter arbetet med att utveckla både förpackning och innehåll och ge möjlighet för svenskarna att köpa mejeriprodukter av hög kvalitet, genom hållbar produktion med djur och natur i fokus.”

Mejeriets förpackningar togs fram av byrån Priority och har tidigare uppmärksammats internationellt i designsammanhang. Den här gången var förpackningarna nominerade i kategorin Identitet – Förpackning, tillsammans med 22 andra varumärken.

– Här har vi design i världsklass, en dynamisk analys av kundens affärsmässiga identitet och behov och ett praktiskt kommunikativt verktyg i samverkan. Det är Prioritys affärsidé och något som går igen i nästintill alla våra kundrelationer. Vi är väldigt glada, men inte förvånade, att det uppmärksammas, säger Jan Vana som är Creative Director på Priority.

Ytterjärna Forums magasin kom på delad fjärde plats i sin nominerade kategori.

Här kan du se alla vinnare i årets omgång av Svenska Designpriset.