Vårt dagliga bröd - dokumentärfilm
28 april, 2015

6 dokumentärer som gör dig till en bättre människa

Vi vill slå ett slag för riktigt bra dokumentärfilmer. Sådana där som verkligen får en att hajja till, tänka efter, och prata med kollegorna på jobbet dagen efter för att man blivit så förfärad/imponerad/äcklad/förälskad/gripen av upplevelsen.…

LÄS MER

Vi vill slå ett slag för riktigt bra dokumentärfilmer. Sådana där som verkligen får en att hajja till, tänka efter, och prata med kollegorna på jobbet dagen efter för att man blivit så förfärad/imponerad/äcklad/förälskad/gripen av upplevelsen.

Därför har vi samlat sex tips på dokumentärfilmer vars syfte på något sätt är att göra oss människor till lite bättre individer – och i slutänden jorden en humanare plats att vistas på. Har ni egna favoriter? Kommentera gärna på vår Facebooksida.

#1. Food, Inc. – om du inte köpte ekologisk mat innan, kommer du ha svårt att köpa någonting annat efter att ha sett Food, Inc. Filmen är uppbyggd med klassisk amerikansk dramaturgi som gör att det aldrig blir ointressant eller långtråkigt. Men framför allt är den livsviktig!

""

#2. Underkastelsen är den svenska dokumentärfilmaren Stefan Jarls film om kemikalier och miljögifter. Han har kallat den sin viktigaste film. Under andra världskriget användes 1 miljon ton kemikalier per år – idag används 500 miljoner ton. Mer om dem i filmen!

#3. Vårt dagliga bröd (org. titel: Unser täglich Brot) är en tysk dokumentärfilm om matproduktion. Full av bilder som inte lämnar näthinnan i första taget; De små kycklingarna som sprattlandes spottas ut ur stora maskiner, flygplanet som dränker stora fält med gift.

""

#4. Bananas!* handlar om nicaraguanska fruktarbetare och deras rättsliga strid med det multinationella företaget Dole. Skrämmande men viktig. Om du någon gång hört att bananer är det viktigaste att köpa ekologiskt, så kommer du förstå varför efter att ha sett Bananas!*. Filmen, som är svenskproducerad, har även fått en uppföljare: Big Boys Gone Bananas!*

""

#5. The Real Dirt on Farmer John handlar om en biodynamisk bonde i USA som plöjer åkrar i knallrosa fjäderboa och leopardfläckig päls. En film om en udda person och hans kärlek till jorden. Antagligen den film i den här listan som skapar mest ”feel good”-känsla. ”Farming is hard work and no good money” konstaterar Farmer John i filmen, ”That is right, but it is life” svarar mamman.

""

#6. Surplus – Terrorized into being consumers är en svenskproducerad film om konsumtion och globalisering. Otroligt snyggt klippt där samspelet mellan musik och bild ger filmen en tredje dimension som träffar rakt i maggropen. Övertygande och intressant på många sätt.


Foto: Ur filmen Vårt dagliga bröd.

Earth matters på Artipelag
14 april, 2015

Earth Matters – viktig utställning på Artipelag

I knappt tre veckor till har du möjlighet att uppleva vad både SvD och DN recenserar som en av de viktigaste utställningarna: ”Earth Matters” på Artipelag. En samtida designutställning som både vill agera ”väckarklocka för hur vi överkonsumerar vår jords resurser, men också en hyllning till densamma”.…

LÄS MER

I knappt tre veckor till har du möjlighet att uppleva vad både SvD och DN recenserar som en av de viktigaste utställningarna: ”Earth Matters” på Artipelag. En samtida designutställning som både vill agera ”väckarklocka för hur vi överkonsumerar vår jords resurser, men också en hyllning till densamma”.

”Earth matters – när naturliga och kreativa krafter möts” cureras av Lidewij Edelkoort och Philip Fimmano och består av nästan 80 verk av 38 olika konstnärer i Artipelags vackra konsthall.

”Under allt för lång tid har vi hänsynslöst förbrukat vår jords tillgångar och dränerat den på resurser. Skogar blir till möbler, haven förorenas och djungler exploateras. För denna generation och kommande vill vi frammana en ny reflektion. En radikal förändring bort från överkonsumtion och mot en utveckling som vandrar naturens väg, med större respekt för våra tillgångar och för varandra.”beskriver Artipelag utställningen på sin hemsida.

DN:s recensent Annica Kvint skriver att det är en av de viktigaste utställningarna hon sett:
”Earth Matters” är helt enkelt en utställning som känns. I hjärtat. Ögonen. Öronen. Händerna. Den gör ont, men ger hopp på en och samma gång. Och måste jag sammanfatta den blir det med ett, enda ord: Äntligen!”

Även SvD:s recensent Erica Treijs lovordar Earth Matters:
”Design är ingen universallösning, men det är ett av de mest kraftfulla verktyg vi har för att lösa hållbarhetsfrågan i världen. Det har Artipelag tagit fasta på i vårens viktigaste utställning”

Läs mer om utställningen på Artipelags hemsida.


Annika Lauren från Ekobanken
2 april, 2015

Stadigt växande intresse för sociala banker

Hur sparkapital på bankkonton används av bankerna har stor betydelse för hur världen utvecklas. Det är något man tar fasta på inom den internationella impuls som kallas social banking, som växer allt mer – även i Sverige. Inriktningen är att bidra till en bra samhällsutveckling genom att finansiera miljömässigt och etiskt hållbara företag och verksamheter.…

LÄS MER

Hur sparkapital på bankkonton används av bankerna har stor betydelse för hur världen utvecklas. Det är något man tar fasta på inom den internationella impuls som kallas social banking, som växer allt mer – även i Sverige. Inriktningen är att bidra till en bra samhällsutveckling genom att finansiera miljömässigt och etiskt hållbara företag och verksamheter.

I Sverige representeras social banking främst av Ekobanken, som är medlem i ett internationellt nätverk av liknande banker – GABV (Global Alliance for Banking on Values). Ekobanken har ända sedan starten för 17 år sedan haft en obruten och stadig tillväxt. En liknande utveckling kan man även se internationellt. I exempelvis Tyskland växer detta så det knakar. I grannländer som Danmark och Norge ser man också en tillväxt.

Viktigt veta hur pengarna används

Ekobanken lånar ut spararnas pengar enbart till ekologiskt, socialt eller kulturellt hållbara verksamheter och projekt. Vilka dessa är redovisas öppet, vilket gör att spararna vet vad pengarna faktiskt används till. Det är en transparens som är unik i Sverige. En mindre del av utlåningen är också vanliga bolån.

– Vi arbetar så att säga i tre dimensioner. För banker generellt är det viktigt att hanteringen av andras pengar är säker och att de ger avkastning. Vi tillför utöver detta en tredje dimension, d v s att pengarna görs produktiva på ett hållbart sätt, säger Ekobankens vd Annika Laurén.

– Vi ser till att spararnas insatta pengar på ett säkert sätt bidrar till en god samhällsutveckling, och att de ger en rimlig ekonomisk avkastning, även om vi just nu förstås påverkas av det ovanligt låga allmänna ränteläget.

Att en bank styr utlåningen till hållbara verksamheter och projekt får verkliga konsekvenser. Finansiering påverkar i hög grad vilka verksamheter som kan startas och utvecklas. Det gäller både goda och ”dåliga” (exempelvis oetiska, miljöförstörande) verksamheter. Totalt sett får det mycket stor inverkan på samhällsutvecklingen vad pengar på vanliga bankkonton är med och finansierar. Bankkontosparandet i Sverige är en av hushållens största sparformer och uppgår till över 1.300 miljarder kronor (enligt SCBs sparbarometer). Det är pengar som spararna idag i stort sett inte har någon insyn i vad de används till.

– Idag är medvetenheten så stor kring hållbarhet och de stora problem världen står inför att det måste börja röra sig även på kapitalmarknaden, menar Annika Laurén.

– Jag tror att bankerna kommer att förändras, och hoppas det blir på ett bra sätt. Det finns många kloka människor i bankvärlden. Men en begränsning i hållbarhetsarbetet ligger nog i bankernas ägarformer och vinstkrav. Där har sociala banker som Ekobanken en klar fördel. Vi kan renodla hållbarhetsarbetet på ett annat sätt, och vara en spjutspets.

Med senaste finanskrisen i färskt minne kan man också konstatera att många sociala banker har en fördel i lägre riskexponering för spararnas pengar. Ekobanken lånar inte upp medel från kapitalmarknaden eller placerar i riskbärande finansiella instrument etc. Man använder bara de pengar som de egna kunderna faktiskt har satt in i banken, ungefär som spar- och föreningsbankerna för inte så länge sedan. Sårbarheten för vad som händer på finansmarknaden blir då mindre. När det gäller säker hantering av insatta pengar kan man i Ekobankens fall även konstatera att man inte haft en enda kreditförlust sedan starten 1998.

– Sociala banker står för en bankkultur som jag tror många vill se mer av. Det finns en jättepotential för detta, och som växer i takt med att människor blir allt mer medvetna om hur egna sparpengar ger fotavtryck i omvärlden, säger Annika Laurén.

Text: Red. SN
Foto: Erik Olsson


19 mars, 2015

En modern syn på antroposofi

Ytterjärna Forums policy: ”Ytterjärna Forum har låtit sig inspireras av antroposofi, men gör inga anspråk på att representera antroposofin som helhet. Vi gör en egen tolkning av vad vi menar att den moderna antroposofin står för idag.” Men vad menar vi då med antroposofi idag? Anders Kumlander, initiativtagare till samhällsprojektet Ytterjärna Forum har arbetat i antroposofiskt inspirerade verksamheter i över 40 år och berättar vilka tankar som ligger bakom projektet. …

LÄS MER

Ytterjärna Forums policy: ”Ytterjärna Forum har låtit sig inspireras av antroposofi, men gör inga anspråk på att representera antroposofin som helhet. Vi gör en egen tolkning av vad vi menar att den moderna antroposofin står för idag.” Men vad menar vi då med antroposofi idag? Anders Kumlander, initiativtagare till samhällsprojektet Ytterjärna Forum har arbetat i antroposofiskt inspirerade verksamheter i över 40 år och berättar vilka tankar som ligger bakom projektet. 

– För mig är antroposofi ett sätt att förhålla sig till sig själv och världen. Det handlar om fördjupad sak- och fackkunskap som kräver att hela människan är involverad och där det intressanta är själva metoden man använder för att komma till den här fördjupningen, förklarar Anders.

I dagens resultatfokuserade samhälle blir antroposofin ett bidrag till andra perspektiv på livet. Perspektiv där den ständiga nyfikenheten och utforskandet av vad det innebär att vara människa är själva målet i sig – med visionen att skapa ett bättre samhälle där egoism och darwinism inte anses vara den enda drivkraften till samhällsbyggnad och mänsklig verksamhet.

– Vi behöver hitta en annan utgångspunkt för människan, ett annat fokus för att få ett hållbart samhälle som kan fungera in i framtiden. För mig är antroposofi en sorts mänsklig mognad och ett andligt, existentiellt perspektiv som är meningsbärande och som till stor del saknas i samhällslivet idag. Det råder ett fantastiskt högmod där människan tror att hon redan vet allt. Antroposofi handlar för mig om att hela tiden hålla sig nyfiken och ödmjuk inför sig själv och sin omvärld.

Antroposofi är inte enbart filosofi och teori utan omsätts även i praktiken. Tillämpningen har resulterat i en rad olika verksamheter; Sveriges första sjukhus där man kombinerar konventionell skolmedicin med antroposofisk läkekonst, ett jordbruk som är hållbart för människan, havet, jorden och klimatet och som dessutom används av Sveriges stjärnkockar, en pedagogik som vill fostra våra yngsta medborgare till självständiga, kritiskt tänkande individer – med mera, med mera.

”Det handlar om att ta fram metoder som fungerar effektivt i större skala. Det kallar jag för antroposofiskt – eller bara vettigt.”

Mellan åren 1986 och 2008 var Anders antingen ordförande eller generalsekreterare för det Antroposofiska Sällskapet i Sverige. Han berättar om utmaningarna som fanns, och fortfarande finns, i och med människors tendens att vilja dela in sin omgivning i olika fack. ”Antroposoferna i Järna” har blivit ett begrepp. Men vem är egentligen en antroposof?

– Jag anser inte att det motsvarar ett modernt medvetande att identifiera sig med en grupp. Det är sällan man hör människor identifiera sig själva som i första hand kristen, socialdemokrat eller hammarbysupporter. Jag kan aldrig vara någon annan än mig själv och på samma sätt kan jag inte heller ta ansvar för allt som sker i antroposofins namn. Jag är inspirerad av Steiners tankar men även av andra kloka tänkare.

Ytterjärna Forum är alltså i första hand ett samhällsprojekt samtidigt som det är ett projekt för människor som vill utveckla sig själva. Det är inte på något sätt begränsat till antroposofi eller Ytterjärna som ort utan finns, dessbättre: överallt!

– Ytterjärna Forum handlar inte om vad Rudolf Steiner sa på något föredrag för snart 100 år sedan, utan om att se hur detta ansvarstagande för en ständigt utvidgad förståelse för människan och samhället kan utvecklas och fungera idag. Det jag skulle vilja kalla levande antroposofi. På så sätt blir det även aktuellt för samhället i övrigt, säger Anders.
Foto: Erik Olsson

Läs även:

Anders blogginlägg om samhällsprojektet
Vidarstiftelsens hemsida

19 mars, 2015

Kulturhuset i Ytterjärna – en drömscen för artister från hela världen

Det finns många kulturhus runtomkring i Sverige men få är de som ligger mitt ute på landet och lockar toppartister från hela världen. Vad är det som gör Kulturhuset i Ytterjärna så speciellt? Varför väljer artister som Laleh, Sankai Juku, Barbara Hendricks, James Turell och Batsheva Dance Company att om och om igen återkomma till detta färgglada konstverk?…

LÄS MER

Det finns många kulturhus runtomkring i Sverige men få är de som ligger mitt ute på landet och lockar toppartister från hela världen. Vad är det som gör Kulturhuset i Ytterjärna så speciellt? Varför väljer artister som Laleh, Sankai Juku, Barbara Hendricks, James Turell och Batsheva Dance Company att om och om igen återkomma till detta färgglada konstverk?

En vacker dag i augusti 1992 stod det blå–lila–rosa– Kulturhuset i Ytterjärna klart att invigas. En bucklig byggnad mitt på den sörmländska slätten, omgiven av åkrar och kor.

Peter de Voto var en av eldsjälarna bakom kulturhuset och den vars huvuduppgift det blev att fylla det med kultur. En enorm utmaning kan tyckas, för den som någon gång själv svängt av E4:an, avfart Järna, och tagit landsvägen in i den sörmländska landsbygden.

”Här möts naturen som vi har att vårda och kulturen som vi har att skapa och utveckla”

– Vi ville bli en mötesplats och en smältdegel för skapande och tänkande – ett aktionscentrum som såg till helheten och människan som positiv kraft i världen, berättar Peter de Voto, vd och initiativtagare till Kulturhuset i Ytterjärna.

En del av kulturhusets varande ligger i själva arkitekturen. Det måttas och mäts en hel del vid ett husbygge, men i slutänden handlar det om arkitektens förmåga att sätta liv i en byggnad. Färgsättningen, takmålningen i stora salen och idén om att människan alltid ska vara i centrum lämnar få besökare oberörda. 2001 tilldelades Kulturhuset i Ytterjärna silvermedalj i tävlingen ”Sveriges mest omtyckta moderna byggnad”.

– Huset i sig inbjuder till vidgade vyer. Vår arkitekt Erik ”Abbi” Asmussen var ett geni som var övertygad om att arkitektur påverkade vårt sätt att tänka – så han undvek det fyrkantiga, berättar Peter de Voto.

En viktig del i Peters jobb är att ta hand om de artister som kommer. Varje artist ska känna att kulturhuset är deras hus så fort de stiger innanför dörren.
– Artistens önskan är vår lag, kan man säga. Vill japanska Sankai Juku ha en speciell kvartssand på scenen, som de ville vid ett av sina besök, så gör vi allt som står i vår makt för att de ska få det, berättar Peter.

Dansaren Virpi Pahkinen är en annan artist som återkommit till Ytterjärnas scen många gånger genom åren. I ett pressmeddelande med anledning av kulturhusets tjugoårsjubileum skrev hon att: ”Kulturhuset i Ytterjärna är en unik plats dit man gärna återvänder för att titta på folk genom logefönstret, låta Järnaglassen tina vid brasan och testa knarret på scengolvet. Här får den stora konsten plats, Sankai Yuko, James Turrell, Hilma af Klint. Det är hisnande”

”Konsten kan inspirera oss, vetenskapen kan upplysa oss, men enbart vi själva kan förändra oss”

Men vad är egentligen Kulturhuset i Ytterjärnas funktion sett ur ett större perspektiv, vad är kulturens uppgift i samhället?

– Kultur är som en slags skolning där man utvecklar sig själv i upplevelsen. Kultur behöver inte nödvändigtvis bara vara underhållande. En del tycker till exempel att det är svårt med modern konstmusik. Musik som kräver en egen inre ansträngning från lyssnaren för att man ska komma åt dess puls och nerv, dess själ – det krävs att man blir medskapande. Men är man beredd att göra det, kan det också finnas möjlighet till helt nya upplevelser och utveckling av ens egna förmågor. Det blir kunskap – en fördjupad kunskap som vidgar vår själ till att kunna förstå den ordlösa kunskap som är konstens språk. Det blir till ett inre samtal där vi utvecklar förmågor vi knappt anade att vi hade.

”Att skapa något som inte ännu blivit till och att skapa en kultur som inspirerar till liv är avgörande idag för människans framtid”

Men egentligen, menar Peter, är det emot konstens väsen att redan ha en färdig idé. Det skulle vara döden för kultur om man hade en idé som skulle förkroppsligas i det materiella. Det handlar om att göra precis tvärtom – att lyfta det jordiska till en översinnlig nivå – höjd över allt förnuft, för himmelsk för att begripa (som Gullberg formulerar det) och likväl det som höjer oss över det triviala och alldagliga. Som ger oss nya perspektiv och genomskakande känslor.

– Konsten förutsätter total frihet, samtidigt som den paradoxalt lyder under oerhört starka lagar. Där varje verk är sitt eget universum med sina egna lagar – precis som varje människa. För att citera en av vår tids stora koreografer Mats Ek: ”När jag börjar med ett nytt verk är det som om det får ett eget liv och en egen vilja och jag har bara att följa med dess utveckling och hjälpa dess tillblivelse”.

Att sätta fingret på orsaken till varför Kulturhuset i Ytterjärna fortfarande, efter 23 år, står som ett blomstrande centrum mitt bland de biodynamiska åkrarna är med andra ord inte lätt. Var det arkitekten? Artisterna? Publiken? Maten & kaféet? Trädgården? Himlen? Solnedgången?

Säkert upplever alla det olika, men klart är att upplevelsen är mycket mer än bara en konsert eller en och annan kulturupplevelse. Det är en upplevelse av skönhet och magi som är svår att sätta ord på – något som bara kan upplevas. Och det är det många som vill göra, om och om igen.

– Även artisterna lever upp och känner detta nuets medryckande förtrollning. Till och med jag, som sett detta hus varje morgon i två decennier drar efter andan varje gång det stiger fram i morgonljuset, avslutar Peter.


18 mars, 2015

Vad innebär ett rikt liv?

Antarktis svämmar över, regnskogarna skövlas och jordarna utarmas som ett resultat av vår livsstil. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan i Sverige, vi verkar vara olyckligare än någonsin trots att vi toppar listorna över välfärdsländer.…

LÄS MER

Antarktis svämmar över, regnskogarna skövlas och jordarna utarmas som ett resultat av vår livsstil. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan i Sverige, vi verkar vara olyckligare än någonsin trots att vi toppar listorna över välfärdsländer.

Vi står inför ett paradigmskifte där synen på välstånd måste ändras. Vad innebär egentligen ett rikt liv? Och vad är lycka?

Bhutan, även kallat Lyckoriket, är ett mycket litet land uppe bland Himalayas toppar, inklämt mellan Indien och Kina. Där har kungen bestämt att man ska börja mäta landets välstånd i form av bruttonationallycka (BNL) istället för den klassiska bruttonationalprodukten (BNP).

Det nya lyckoindexet mäter nio olika faktorer:

  • psykiskt, fysiskt och andligt välbefinnande
  • tidsutnyttjande
  • social vitalitet
  • samhällelig vitalitet
  • ekologisk mångfald
  • kulturell mångfald
  • levnadsstandard
  • utbildning
  • god samhällsstyrning

Utifrån resultatet kan sedan regeringen kategorisera befolkningen i två grupper: antingen lyckliga eller inte-ännu-lyckliga (Gillar så mycket att de valt att kalla dem för inte-ännu-lyckliga istället för olyckliga red. anm.) Regeringen använder sig sedan av detta för att identifiera områden som innehåller lite för många inte-ännu-lyckliga och se till så att de också får lite mer av det där som gjort de lyckliga lyckliga. Frågor som ”vad skapar mening i en människas liv” blir plötsligt högst relevanta i en politisk debatt.

”Strävan efter lycka är kollektiv, även om den kan upplevas djupt personligt” kan man bland annat läsa i rapporten om BNL som getts ut av The Centre of Bhutan StudiesSydsvenskan har publicerat en intressant text av Peter Singer, en australisk filosof och professor i praktisk etik, som även belyser problematiken kring omöjligheten med att hitta ett objektivt mått på lycka. Singer väljer dock att citera John Maynard Keynes: ”Jag har hellre ungefär rätt än exakt fel.” För oavsett utvecklingspotential: visst känns det som att Bhutan är på väg åt ett mer hållbart håll än vi?

Bhutan har blivit som ett paradexempel för resten av världen på hur man faktiskt kan förändra ett helt samhälle. Genom att omsätta hållbar utveckling i praktiken har landet dessutom fått en av Sydostasiens snabbast växande ekonomier. FN har plockat upp idén och diskuterar hur man kan utveckla det vidare. Även den svenska regeringen har givit i uppgift att utreda liknande mätmetoder för att mäta svenskarnas lycka, med deadline 1 juni 2015. Fortsättning följer med andra ord…!

I väntan på regeringen kan du kolla in dokumentären Korrespondenterna i Bhutan på SVT Play.


18 mars, 2015

Andligt underhåll pågår hos Quirky

Quirky är ett amerikanskt företag som uppfinner, producerar och säljer innovativa produkter. Och det verkar som att deras interna företagskultur är minst lika banbrytande.…

LÄS MER

Quirky är ett amerikanskt företag som uppfinner, producerar och säljer innovativa produkter. Och det verkar som att deras interna företagskultur är minst lika banbrytande. För att måna om sina anställdas kreativitet har företaget infört en veckas betald ledighet i början av varje kvartal för ”mental service och andligt underhåll” – utöver den vanliga semestern.

Deras företagsbeskrivning lyder: ”Vi är Quirky. Vi gör uppfinningar åtkomliga. Vi tror inte att världens bästa idéer finns ute i världen – de är inlåsta i människors huvuden. Vi finns till för att lösa det problemet.”

Det nya konceptet för personalvård kallar de för ”blackout” och förklarar det med att alla maskiner då och då måste fyllas på och underhållas – detta gäller även ”människans maskin”. Därför stänger de ner hela maskineriet en hel vecka varje kvartal för att låta personalen fylla på med vad de själva upplever saknas.

”På Quirky, vet vi att fantastiska saker kan hända på de mest okonventionella sätten, en mentalitet som från första början fick oss att bygga detta företag. Vår tes är att Blackout kommer att leda till större effekt, fler vackra produkter, och ett sundare arbetslag.” skriver Quirky själva på sin hemsida.

Är ett inre andligt rum det nya gymmet 2015?

 

Ytterjärna Forum
Text: Red / SZ.

18 mars, 2015

Nudging – lösningen för ett mer hållbart samhälle?

Visst är det härligt med ökade valmöjligheter. Vi kan välja ekomjölk, vi kan välja ”vanlig” mjölk, vi kan välja havremjölk eller till och med ekohavremjölk. Men den ökade valmöjligheten innebär även ett indirekt krav på ökad medvetenhet om vårt eget ansvar som individer. Är det rättvist att lämna över ansvaret till den enskilda individen, och är vi människor ens kapabla att axla det?…

LÄS MER

Visst är det härligt med ökade valmöjligheter. Vi kan välja ekomjölk, vi kan välja ”vanlig” mjölk, vi kan välja havremjölk eller till och med ekohavremjölk. Men den ökade valmöjligheten innebär även ett indirekt krav på ökad medvetenhet om vårt eget ansvar som individer. Är det rättvist att lämna över ansvaret till den enskilda individen, och är vi människor ens kapabla att axla det?

Vi verkar hur som helst vara överens om att det krävs en kollektiv beteendeförändring för att minska klimathotet. I Naturvårdsverkets nya rapport från november 2014 har man granskat fenomenet Nudging som ett potentiellt politiskt verktyg till en systematisk beteendeförändring. Kan Nudging vara lösningen för ett mer hållbart samhälle?

”Nudge betyder ”putta” och nudging handlar om att försiktigt leda människor i en önskvärd riktning, utan att använda varken morot eller piska. Nudging syftar inte till att förändra individers värderingar eller att öka flödet av information utan handlar istället om att möjliggöra beteenden och enskilda beslut på ett sätt som kan vara fördelaktiga för individen men ofta också för samhället.”

I rapporten uttrycks en viss skepsis mot människans förmåga att själv utföra den beteendeförändring som klimatfrågan kräver. ”Det vi redan har är vi mycket ovilliga att förlora” konstaterade forskarna Kahneman och Tversky redan 1979. Alltså: vi blir generellt sätt argare över att inte få äta köttbiff till måndag lunch, än vad vi blir gladare över att se biffen ligga där på tallriken som vanligt.

”Vi ändrar hellre tron än beteendet” konstaterade psykologen Festinger 1957 och pratade om kognitiv konsekvens, dvs vi människor vill gärna att vår tro ska stämma överens med vårt beteende. Men gör den inte det, ja, då ändrar vi helt enkelt hellre vår tro än vårt beteende.
Alltså: ponera att du tycker att ekologisk mat är bäst men din vanliga matbutik inte säljer några ekologiska varianter för den middagsrätt du brukar äta. Då är du alltså, enligt Festingers teori, mer benägen att intala dig att ekologiskt nog inte är så himla bra ändå, än att ändra din middagsmeny eller faktiskt gå till den mer ekologiska butiken 300 meter bort.

Nudging är kanske inte det optimala verktyget i verkligheten, kritikerna påpekar till exempel att det även skulle kunna användas för mindre vänliga ändamål än att minska klimathotet. Men det kan vara intressant som tankeexperiment och väcker även en del funderingar kring människans förmåga att ta egna beslut. Hur fria är vi egentligen i våra val? Hur många medvetna beslut tar vi varje dag, och hur många av dem sker mest per automatik? Behöver vi en ”storebror” som hjälper oss att välja rätt?

Hur fri är du?
Foto: Erik Olsson


16 mars, 2015

Zajoncs bok nu på svenska

Arthur Zajonc är en amerikansk professor i fysik som skrivit en rad böcker om vetenskap, medvetande och spiritualitet. 2008 gav han ut boken ”Meditation As Contemplative Inquiry: When Knowing Becomes Love” med ekonomiskt stöd från Vidarstiftelsen. Boken har sedan dess översatts till flera olika språk och nu har den även kommit på svenska.…

LÄS MER

Arthur Zajonc är en amerikansk professor i fysik som skrivit en rad böcker om vetenskap, medvetande och spiritualitet. 2008 gav han ut boken Meditation As Contemplative Inquiry: When Knowing Becomes Love med ekonomiskt stöd från Vidarstiftelsen. Boken har sedan dess översatts till flera olika språk och nu har den även kommit på svenska.

I boken, som på svenska fått namnet Meditation som kunskapsmetod – När vetskap blir till kärlek, bjuds det på en blandning av praktiska instruktioner och inspiration från olika tänkare – från Rudolf Steiner till Rumi, Goethe och Asiens visa mästare.

Zajonc slår an tonen redan i bokens första mening med följande diktrad från Henry David Thoreau:

”Vi måste lära oss att vakna upp
och hålla oss vakna, inte
genom mekaniska hjälpmedel, utan i en
ändlös förväntan på gryningen,
som inte överger oss
ens under vår djupaste sömn.”

Arthur Zajonc har utvecklat sin inriktning av meditation genom flera års arbete med hundratals universitetsstudenter, professorer och kontemplativa grupper över hela världen. Boken är en frukt av hans år av undervisning och eget personliga praktiserande. För närvarande är Zajonc ordförande för Mind and life institute och arbetar bland annat med att utveckla en ny pedagogisk modell byggt på ”compassion” för Bhutan.
Foto: A. Zajonc