Enligt Naturvårdsverket är övergödning det allvarligaste hotet mot vår havsmiljö. Orsaken till övergödning är höga halter av näringsämnen i mark och vatten, framförallt kväve och fosfor. I en artikel på Supermiljöbloggen går de igenom det aktuella läget på såväl nationell som internationell nivå.

Anledningen till att kväve och fosfor sprids i haven är mänsklig aktivitet, i form av jordbruk, avloppsvatten, skogsbruk och förbränning från industri och trafik. De höga halterna förändrar växtligheten stegvis och vissa arter trängs undan. Övergödningen får också växtplankton att öka, vilket kan ge syrefria bottnar och försämra levnadsvillkoren för många djur- och växtarter, enligt Supermiljöbloggen.

Det finns många initiativ för att motverka det här och förbättra situationen. På nationell nivå finns bland annat åtgärdsprogram för förbättrad miljö i Östersjön och Nordsjön. Programmen tenderar dock att bli försenade och dra ut på tiden.

Det finns möjlighet till ersättning för att minska påverkan från jordbruket – till exempel går det att söka pengar för att upprätta speciella diken och skyddszoner för att hindra att näringsämnen läcker. Ett annat exempel är förbudet mot toalettavfall från fritidsbåtar.

På EU-nivå finns direktiv som styr utsläpp av luftförorenande ämnen. Även vattenkvaliteten är reglerad med minimikrav för en god miljöstatus. Fortfarande finns däremot inte ett fullt utvecklat system för att undersöka om god miljöstatus har uppnåtts.

Internationellt finns ett FN-samarbete för att minska utsläppen av långväga luftföroreningar av bland annat svaveldioxid och kväveoxider. Många av de luftburna ämnen som bidrar till övergödningen kommer från utsläpp i andra länder. Därför krävs kraftigare tag på en internationell nivå.

Naturvårdsverket menar att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och att det krävs ytterligare åtgärder för att nå dit. Det ser ljusare ut på vissa håll men förbättringarna räcker inte som det ser ut just nu.