Foto: Erik Olsson
8 september, 2019

När bra resultat för patienterna inte längre är det viktigaste

Nu när Stiftelsen Vidarkliniken tvingats lägga ner sin sjukvårdsverksamhet (rehabiliteringssjukhus och vårdcentral) efter ett politiskt spel i Region Stockholm kan man fråga sig hur det kunde gå så här för en så uppskattad och för patienterna så framgångsrik verksamhet. Det finns flera oroande dimensioner i det här dramat, men jag ska för enkelhetens skull här bara hålla mig till en enda. …

LÄS MER

Nu när Stiftelsen Vidarkliniken tvingats lägga ner sin sjukvårdsverksamhet (rehabiliteringssjukhus och vårdcentral) efter ett politiskt spel i Region Stockholm kan man fråga sig hur det kunde gå så här för en så uppskattad och för patienterna så framgångsrik verksamhet. Det finns flera oroande dimensioner i det här dramat, men jag ska för enkelhetens skull här bara hålla mig till en enda.

 

Inom hälso- och sjukvården finns det förvisso olika synsätt på hur vård bör bedrivas, och vad som läker människor och ger dem bättre hälsa. Men om vi för ett ögonblick bortser från alla sådana diskussioner finns det ändå en odiskutabel grundbult som borde förena och som borde väga allra tyngst – nämligen SLUTRESULTATEN FÖR PATIENTERNA. Jag vill här lyfta fram det egentligen helt självklara att det absolut inte kan finnas någonting i hälso- och sjukvården som är viktigare än just detta, givet att vården också ges på ett patientsäkert sätt. Vården finns ju till för patienterna!

Men när det gäller Region Stockholms hantering av Stiftelsen Vidarkliniken måste man tyvärr konstatera att de ansvariga sjukvårdspolitikerna den senaste tiden har låtit egna symbolfrågor och ideologi gå före faktiska resultat för patienterna. Det är riktigt oroande och mycket allvarligt.

Det man åstadkommit på Vidar Rehab (som tidigare hette Vidarkliniken och genom åren varit huvudverksamheten) är påtagligt positivt. Alla studier och patientutvärderingar, både egna och andras, visar att rehabiliteringssjukhusets vårdkoncept gav mycket bra resultat för patienterna när det gäller hälsa, livskvalitet och även ökad egen förmåga att ta ansvar för sin fortsatta hälsa. I många fall handlar det om livsavgörande resultat – ganska ofta för patienter som inte blivit hjälpta någon annanstans inom vården. Det är nog svårt att hitta en klinik i Sverige med genomgående så nöjda patienter.

Publicerade vetenskapliga studier (läs här och här) har också visat att patienter med långvarig smärta respektive utmattningssyndrom som fått vård på Vidar Rehab halverade sin användning av smärtstillande läkemedel respektive psykofarmaka, samtidigt som motsvarande patientgrupper i landstingets vård istället fick fördubblad förskrivning av sådana läkemedel. Ett högintressant resultat för både patienter och samhällets hälsoekonomi.

 

 

"...en mycket efterfrågad vårdverksamhet som visar goda patientresultat, hög patientsäkerhet och av allt att döma är samhällsekonomiskt vettig helt enkelt har stängts av."

 

 

I den logiska världen borde alla sjukvårdspolitiker, forskare och även samhällsekonomer applådera och säga att: den här vårdinriktningen verkar ju fungera bra både för patienterna och samhället – den ska vi ha kvar och utveckla och lära oss av. Så har också tongångarna från landsting och regeringar varit under många av de 33 år som Vidar Rehab funnits. Men idag har vi tydligen fått fler sjukvårdspolitiker som i praktiken tillåter sig att prioritera annat än resultaten för patienterna.

Om det nu finns något som ansvariga politiker i Region Stockholm tycker är viktigare för en rehabiliteringsklinik än att patienterna får bättre hälsa, minskad sjukskrivning och dessutom blir mindre läkemedelsberoende så skulle jag hemskt gärna vilja veta vad detta kan vara. Patientsäkerheten kan det knappast handla om i det här fallet. Det är nog svårt att hitta vårdformer som är så fria från biverkningar och vårdskador som vården på Vidar Rehab.

När de goda patientresultaten i Stiftelsen Vidarklinikens verksamheter offras i Region Stockholm görs det med svepande och grovt förenklade allmänna formuleringar om vetenskap och patientsäkerhet. Detta blir ganska bakvänt och motsägelsefullt. Det finns en hel del vetenskaplig evidens till stöd för den här vårdinriktningen, och även lång beprövad erfarenhet. Hela den här frågan handlar egentligen inte om evidens utan om andra saker, exempelvis att Sverige har fyrkantigare regelverk för naturbaserade läkemedel än många andra länder. Det handlar också en hel del om personligt tyckande hos enskilda politiker.

Det finns väldigt mycket att säga om allt detta. Men man behöver egentligen inte alls ha den diskussionen för att se hur fel det var av Region Stockholm att sänka samarbetet med Stiftelsen Vidarkliniken. Det räcker med att konstatera att en mycket efterfrågad vårdverksamhet som visar goda patientresultat, hög patientsäkerhet och av allt att döma är samhällsekonomiskt vettig helt enkelt har stängts av. Och att det främst är två politiker som nu står bakom detta, Anna Starbrink (L) och Ella Bohlin (KD).

Så kan det gå när verkliga resultat i vården inte längre är det viktigaste.

 


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

presskontakt
Staffan Nilsson

Fr v: Jonas Ludvigsson, Hanna Angerud, Kjell Asplund, Ursula Flatters och Dan Larhammar.
6 juli, 2019

Seminarium i Almedalen: Alternativ medicin – alternativ etik

Statens medicinsk-etiska råd, SMER, anordnade under årets Almedalsvecka ett seminarium på temat Alternativ medicin – alternativ etik. Temat lockade och seminariet var välbesökt, men trots den utmanande rubriken fanns det ingen konfliktyta kring etikfrågan. Att samma etikkrav ska råda oavsett behandlingsmetod tvekade ingen paneldeltagare om.…

LÄS MER

Statens medicinsk-etiska råd, SMER, anordnade under årets Almedalsvecka ett seminarium på temat Alternativ medicin – alternativ etik.
Temat lockade och seminariet var välbesökt, men trots den utmanande rubriken fanns det ingen konfliktyta kring etikfrågan. Att samma etikkrav ska råda oavsett behandlingsmetod tvekade ingen paneldeltagare om.

 

Redan i seminariets inledning hettade det ändå till mellan läkaren Ursula Flatters, Stiftelsen Vidarkliniken/VidarRehabs talesperson i medicinska frågor och Professor Dan Larhammar, för detta ordförande i föreningen Vetenskap och Folkbildning och numera preses i Kungliga Vetenskapsakademien.

 

– Du, Dan, sa Ursula Flatters, har varit en huvudmotståndare till mig och Vidarkliniken i över 30 år. Du använder i det sammanhanget din professorstitel på ett oetiskt och vilseledande sätt. När du uppträder som kritiker av antroposofisk medicin, går du utanför ditt kompetensområde (som är ett helt annat/red. anm.) och agerar i själva verket som aktivist. Då är det etiskt viktigt och riktigt att förklara för allmänheten att man i själva verket uppträder som privatperson!

Här är hela filmen från seminariet.
(Ursulas Flatters inledande anförande börjar 7:22 minuter in i filmen.)

 

Någon kommentar till det fick Ursula Flatters inte. Dan Larhammar kommenterade dock att han på KIs läkarutbildning undervisar studenterna om alternativmedicin och inte i alternativmedicin.

 

Begreppsförvirring

Kjell Asplund, som nyligen lämnat sitt betänkande om KAM till regeringen (Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog) modererade seminariet där också Professor Jonas Ludvigsson, Örebro universitetssjukhus samt Hanna Angerud, ordförande i Akupunkturförbundet medverkade.

 

Debatten kom att präglas av en viss begreppsförvirring. Dan Larhammar och Jonas Ludvigsson, valde genomgående att använda begreppet ”alternativmedicin”, som innebär patientens val står mellan antingen så kallas skolmedicin eller alternativa terapier av olika slag. Kjell Asplund talade utifrån ”KAM”–begreppet – det vill säga komplementär, alternativ medicin, alltså terapier som även kan fungera som rena komplement till den konventionella medicinen så som exempelvis akupunktur. Den antroposofiska medicinen, som Stiftelsen Vidarkliniken företräder, är integrativ, alltså en helt integrerad metod som sammanfogar konventionella och antroposofiska terapier och behandlingar i en helhetslösning under läkaransvar.

Inger Holmström

Foto: Erik Olsson
26 maj, 2019

Människosynen grunden för Vidarklinikens uppskattade verksamhet

Stiftelsen Vidarklinikens sjukhus, som idag heter Vidar Rehab, lägger ner efter mer än 30 års verksamhet. För ett par år sedan förlorade man sina största landstingsavtal med nuvarande Region Stockholm vilket bidragit till en ohållbar ekonomisk situation. …

LÄS MER

Stiftelsen Vidarklinikens sjukhus, som idag heter Vidar Rehab, lägger ner efter mer än 30 års verksamhet. För ett par år sedan förlorade man sina största landstingsavtal med nuvarande Region Stockholm vilket bidragit till en ohållbar ekonomisk situation. 

Vidarkliniken har under flera decennier drivit en unik rehabiliteringsverksamhet, som på ett avgörande sätt hjälpt tusentals patienter med komplexa sjukdomar till ett bättre liv.

Kliniken har varit ett modellsjukhus för vård med en stark inriktning på den enskilde patienten och med en kompetens att tillfredsställa den enskildes behov med speciella verktyg från den antroposofiska hälso- och sjukvården.

Läkare och annan vårdpersonal på sjukhuset är legitimerade och har samma grundutbildning som sina kollegor i den offentliga vården. Dessutom har de vidareutbildning inom den integrativa antroposofiska vårdformen.

Jag träffar Ursula Flatters, specialistläkare inom allmänmedicin.  Hon har varit med ända sedan starten och har under många år varit medicinskt ansvarig och under en period även chef för hela verksamheten.

Vad är det då som gjort kliniken så älskad och uppskattad?

– Jag tror det handlar om vår människosyn, säger hon. Patienter har känt sig sedda och tagna på allvar här. Det har att göra med att vi fokuserar på helheten och inte separerar sjukdomen från själva människan. Sjukdom handlar inte bara om kroppen, utan är ju även en händelse i personens liv.

– Den integrativa antroposofiska hälso- och sjukvården har verktyg för ett riktigt bra omhändertagande, samtidigt som vi hjälper patienterna att ta eget ansvar och få fram sina egna resurser för läkande. Vården har därmed en stark inriktning på hälsa, säger Ursula.

Hon berättar att vården har passat särskilt bra för patienter med komplexa behov. Det har på senare år oftast handlat om patienter med långvarig svår smärta, stressrelaterad ohälsa samt patienter, som har behövt rehabilitering efter krävande cancerbehandlingar. Främst kvinnor.

 

Foto: Erik Olsson

 

Men låt oss ta det från början.

När Vidarkliniken startade 1985 väckte den stort intresse bland politiker, patienter och professionen. Här fanns en intressant modell för ett ordnat samarbete mellan legitimerad vårdpersonal och andra typer av terapeuter. Det var också det första sjukhuset i Sverige som med sin unika arkitektur byggdes ur ett patientperspektiv. Flera regeringar stödde sedan på olika sätt Vidarkliniken under en lång rad år.

– Kanske förstod vi att det var ett tomrum i svensk sjukvård som vi tog? Vi hade en otrolig tilltro till det vi gjorde, berättar Ursula. Det var modigt att starta ett stort sjukhus i ett land där nästan ingenting annat fanns än skolmedicin och lite folkrörelser kring hälsohem. Att starta ett sjukhus är ju att tro på någonting! Det fanns så lite säkerhet i det – men så mycket entusiasm.

Ursula minns hur positiva de första åren var. Man tittade på det vackra sjukhuset som ett sorts mirakel.

– De patienter vi började ta emot var så nöjda och från sjukvården började busslaster strömma till. Vi var med på konferenser inom vården och berättade om antroposofisk hälso- och sjukvård. En hel del TV-reportage gjordes. Det var väldigt glädjande.

Vidarklinikens svåraste fråga var även då de antroposofiska läkemedlen. Ganska snabbt tillsatte Gertrud Sigurdsen, som då var socialminister, en utredning, den så kallade alternativmedicinkommittén. Dåvarande Vidarkliniken kom genom detta genast upp på regeringsnivå och blev skälet till att man ville se över lagstiftningen för alternativmedicin överhuvudtaget. Kommittén reste runt och tittade på antroposofiska sjukhus i andra länder, men också på ayurvedisk medicin, kinesisk medicin och så vidare.

– De reste till olika länder och hade med sig tillbaka till Sverige en sorts förvåning över hur mångkulturellt det kunde vara i andra länder och hur tolerant, berättar Ursula. Det hade en stark verkan.

Foto: Erik Olsson

Forskning kring rehabilitering efter bröstcancer

Alternativmedicinkommitténs förslag utmynnade dock inte i så mycket eftersom lagstiftningen nu skulle anpassas till ESS, där Sverige under tiden hade blivit medlem. För att hitta en lösning för de antroposofiska läkemedlen skrevs en särskild text om tillstånd till försäljning av dessa in i lagen. Den var kopplad till vissa krav. Det blev nödvändigt för Vidarkliniken att bedriva forskning och den kom snabbt igång. Elisabeth Hamrin, som senare blev professor, tillfrågades om hon kunde göra ett forskningsprojekt. Kvinnor med bröstcancer var den enskilt största diagnosgruppen och en omfattande studie kring hur det gick för dessa patienter efter vård på Vidarkliniken startade. Den innehöll kvantitativa och kvalitativa delar, liksom doktorsavhandlingar och pågick under många år.

De flesta patienterna var svårt sjuka med spridd cancer och forskningen handlade om att undersöka deras livskvalitet efter två veckors rehabilitering på Vidarkliniken. De jämfördes med en kontrollgrupp, som enbart fick landstingsvård. Alla följdes upp under ett år. (se länk nedan.)

– Det var den första studien som visade att vi hade bättre resultat än kontrollgruppen, berättar Ursula, Man mätte allt från ont i magen, ont i huvudet, bra respektive dålig sömn till existentiella frågor, som om livet upplevdes som meningsfullt? Det var olika skikt i livskvaliteten man undersökte.

– Efter två veckors rehabilitering på Vidarkliniken hade livskvaliteten signifikant förbättrats för denna grupp mycket svårt sjuka patienter, vilket är ganska otroligt, menar Ursula. I kontrollgruppen hade upplevelsen av livskvalitet sjunkit efter ett år, men för vår grupp fortsatte den att öka.

Här kunde man för första gången tydligt se vad behovet egentligen är, när det gäller rehabilitering av en kvinna med bröstcancer. Det var på den tiden inte så klart. Livet efter att man förlorat ett bröst, blivit strålad och tagit cellgifter blir inte detsamma som innan. När man är klar med behandlingarna undrar de flesta hur de nu ska gå vidare, hur de ska leva med sina nya erfarenheter och för en del, hur de ska leva med sin sjukdom

 

"I vår människosyn ingår att människan hela tiden är i utveckling. Det finns ingen fas och ingen dag i livet när detta inte är möjligt."

.

– Jag brukade säga till bröstcancerpatienterna: ”Under behandlingen handlade det om din tumör. Nu handlar det om dig.” Det är en väldig skillnad. En människa kan ha svårt att komma vidare om man inte kommer till hur man själv tolkar en svår sjukdom i sitt liv. Det gäller också andra kroniska sjukdomar. För patienter med cancer är inte minst upplevelsen av den egna kroppen drabbad av hotet i sjukdomen och jobbiga behandlingar.

– Vi har därför i vårt upplägg haft en generös hållning till omvårdnad. Även om du kan klä på dig själv, kan du få omvårdnad – bad, massage, insmörjningar och beröring – som stärker din positiva kroppsupplevelse. Kroppen är inte bara en kropp, den är du. Du måste leva med den. Du måste identifiera dig med den. Du måste acceptera den och du måste i bästa fall tycka om den. Det är grundläggande för framtiden.

Vidarkliniken har utvecklat ett tydligt koncept för en process för rehabilitering i tre till fyra steg, som varit avgörande för de goda resultaten. I den processen användes verktyg som omvårdnad, konstnärliga terapier, kost, rörelse och samtal med innehåll anpassat till olika faser.

– Principiellt såg vi rehabilitering och läkning som en kreativ process med individens egen potential i fokus, berättar Ursula.

– Den första delen av rehabiliteringen handlar om att bekräfta, symtomlindra, vårda och lyssna – att skapa en terapeutisk allians – så att patienterna känner att här får jag vara precis den jag är och här finns det någon som lyssnar förutsättningslöst.

– Nästa fas handlar om bearbetning och utveckling. Man får tid att gå igenom vad man upplevt, vad man förlorat, vad man har lidit, men också vad man vunnit och vill utveckla. Fokus ligger helt på individen.

– Den fasen leder över i hur han eller hon vill komma vidare, vad patienten sätter främst, vad som är nästa steg och hur man ska implementera sin egen inre och yttre förändring i sin familj och i sin vänkrets.

– Det kommer frågor som: Hur berättar jag? Hur kommer mina nära, vänner och sedan arbetskamrater ta emot mig, för jag är inte samma som jag var innan? Hur kommer jag tillbaka till mitt jobb?

Under den första delen av rehabiliteringen står individen i centrum. Hon eller han får vara i sin ”grotta,” men får nu sällskap där. Man bearbetar och kommer fram till ”vem är jag nu?” och ”vad vill jag göra nu?”. I den senare fasen får man hjälp med att implementera det nya i sitt nya liv.

 

 

Foto: Erik Olsson

Långvarig svår smärta och stressrelaterad ohälsa

Rehabiliteringsprocessen för de andra stora patientgrupperna med långvarig svår smärta och stressrelaterad ohälsa är samma, även om verktygen är lite annorlunda.

– Speciellt för dessa patienter är det första steget väldigt viktigt, menar Ursula. De saknar inte sällan att bli tagna på allvar, att bli lyssnade på.

– Det hände ofta att det blev en stor suck av lättnad när någon, som hade ont, fick ligga i sängen, och kunde få en insmörjning, en värmeflaska, en kopp te – och bli trodd på. Vi visade att vi ville förstå det de upplevde. Först när patienten känner sig trygg och tagen på allvar, går det att arbeta vidare och komma ur sin problematik.

 

"...förskrivningen av smärtläkemedel halverades efter integrativ antroposofisk vård mot smärta på Vidarkliniken"

 

Även dessa grupper har varit föremål för jämförande forskning, där man haft kontrollgrupper inom landstingsvården.

En studie, som publicerades i den ansedda tidskriften PLOS One 2014, visade att förskrivningen av smärtläkemedel halverades efter integrativ antroposofisk vård mot smärta på Vidarkliniken, medan motsvarande patienter i vanlig sjukvård nästan fördubblade sin användning. (Se även länk nedan.)

En annan studie på patienter med stressrelaterad ohälsa publicerades 2015 i PLOS One. Den visade på signifikant bättre hälsorelaterad livskvalitet, bättre självskattad hälsa och minskad användning av receptförskrivna läkemedel efter vård på Vidarkliniken jämfört med kontrollgruppen. (Se även länk nedan.)

De senaste studierna, som också är publicerade , visar att kliniken har bättre resultat än kontrollgruppen även när det gäller sjukskrivningstiden och att vården på kliniken därmed är effektiv även ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. (Se även länk nedan.)

– Framgångsfaktorn även här är människosynen, menar Ursula. Den innebär bland annat konkreta insikter i helheten av kropp och själ, som ligger till grund för de kompletterande terapimetoder vi använder. Överlag gäller också att många har sagt att vi varit väldigt bra på den existentiella dimensionen, som är involverad i alla sjukdomstillstånd. Vi var tidiga med det. Idag talas det mycket om att de existentiella frågorna måste tas på allvar.

– För 30 år sedan var det inte så. Då var det kropp och själ, men nu har existentiellt och socialt kommit till, men fortsatt finns dessa aspekter inte på ett naturligt sätt i all sjukvård. Styrkan är att se alla dimensioner i en enda helhet. Man behöver inte dela på det. En insmörjning kan vara existentiellt berörande, ett samtal lindra smärta och så vidare. Vi ser till helheten i alla åtgärder, även gestaltningen av ett rum, material, färg med mera.

Ursula menar att skolmedicinen också har mycket bra vårdforskning, som både är filosofisk och djup, medan att det medicinska anses vara en naturvetenskap, där kroppen blir ett biologiskt objekt. Vården hotar då bli för inriktad på piller- och dubbelblinda studier.

– För mig är en stor sak att vi på Vidarkliniken kunde få ihop detta – filosofi, psykologi och naturvetenskap i en samsyn på kropp och själ, säger hon.

 

Foto: Erik Olsson

Den palliativa vården

Hälsa kan beskrivas som att vara i harmoni med sig själv. Är man inte i harmoni med sig själv är man inte helt frisk.

– Sjukdom är någon slags disharmoni, som är genomgående, menar Ursula. Både kropp och själ är involverade. Det finns ingen sjukdom, som man kan definiera som bara kroppslig eller bara själslig. Det går inte. Bara du har snuva är din själ drabbad i form av sämre tänkande. Vad är fysiskt och vad är psykiskt? Du kan i grunden inte dela det.

– Men även svårt sjuka människor kan känna att de uppnår harmoni med sig själva. Patienter med svår cancer har uttryckt sig så. Den förvånande harmonin, som en del svårt sjuka människor ger uttryck för, talar om att människans förmåga till utveckling och meningsskapande är stor och viktig.

 

"Ingen behövde vara ensam. Alla gavs möjlighet att inte bara få symptomlindring, utan ett meningsfullt liv."

 

Under 2000-talet fick Vidarkliniken en tilläggssumma för att bedriva palliativ vård med antroposofisk inriktning. Vid den tiden började palliativ vård komma upp som ett eget område inom medicinen. Innan dess betraktades det som en del av olika specialistområden. Sverige var tidiga. En professur i palliativ medicin tillsattes.

– Palliativ medicin är komplex och där är det särskilt tydligt att varje symptom kan ha flera dimensioner, som exemelvis smärta. Den kan vara fysisk, själslig och existentiell, menar Ursula. Var och en av de dimensionerna påverkar varandra. Det vet idag varje palliativ medicinare.

– Vi var redan vana på Vidarkliniken att bemöta människor och ta allting på allvar – att ta på patienterna, att vårda dem, kroppsnära, men också själsnära. Hela den goda omvårdnaden där vi använder omslag och insmörjningar, hands on, skönhet också i patientrummen och lyssnandet. Det var helt tydligt att vi var uppskattade inte minst för omvårdnaden. Även kritiker gav uttryck för att de gärna ville vårdas på Vidarkliniken i livets slutfas.

– Ingen behövde vara ensam. Alla gavs möjlighet att inte bara få symptomlindring, utan ett meningsfullt liv. Våra patienter fick t ex. måla eller göra läkeeurytmi. De var kreativa. Vissa tyckte att de upplevde den bästa tiden i sitt liv. Det låter som ironi, men de sa det. När jag frågade varför, kom svaret ”jag har aldrig haft så mycket insikter”, ”jag har aldrig varit så överens med mig själv”.

– Det behövs också här en människosyn för att den vården ska fungera. I vår människosyn ingår att människan hela tiden är i utveckling. Det finns ingen fas och ingen dag i livet när detta inte är möjligt. Det driver framåt och är en väldigt livsbejakande hållning.

Foto: Erik Olsson

De antroposofiska läkemedlen

Ett område som ständigt diskuterats och ifrågasatts är de antroposofiska läkemedlen. Under nästan 30 år godkände Sveriges olika regeringar användningen av dem i särskilda beslut. EU krävde dock till slut att det systemet måste upphöra och att läkemedlen måste inordnas i gängse läkemedelslagstiftning. Just nu finns ett försäljningstillstånd som går ut den 1 september. Därefter försvinner de flesta läkemedlen och patienter är bestörta och arga. Framtiden för dessa läkemedel i vårt land är fortfarande oviss.

Ursula Flatters menar av användningen av dem är helt avgörande för tillämpningen av den integrativa, antroposofiska vården.

– Synen på sjukdom och läkning hos en människa får sitt yttersta uttryck i vad man anser vara ett läkemedel. Inom antroposofisk hälso- och sjukvård har vi en helt annorlunda syn på dessa medel än inom den konventionella medicinen, som har en väldigt reduktionistisk syn i sin ansats. Där gäller ju smalare verkan, desto bättre läkemedel. Det ska bara verka i något ”fel”, som man ser att sjukdomen beror på.

– Det synsättet står i tydlig motsats till hur man tänker när man utvecklar ett antroposofiskt läkemedel. Det utvecklas ur en noggrann observation av en obalans i hela människan.

– En väldigt banal obalans är när du har ont i huvudet för att du har feber. Huvudet är varmt och fötterna är kalla. Det är uppenbart en obalans i värmefördelningen. Som antroposofisk läkare skulle jag säga att det är enkelt. Jag skulle ge ett varmt fotbad, avleda blodet från huvudet till fötterna och kanske lägga något kallt på pannan. På ett mer komplicerat sätt kan man även se på mer komplexa sjukdomar.

 

"Ingenting i människan händer bara på ett ställe. Allt har genast eko i hela organismen. Allt i en levande organism samverkar"

 

Intentionen i läkning är att återställa en slags harmoni.

– Ingenting i människan händer bara på ett ställe. Allt har genast eko i hela organismen. Allt i en levande organism samverkar, menar Ursula. Vi använder gärna naturläkemedel för att vi är ute efter att förstå hur naturens liv i många fall kan stämma med en obalans i en viss sjukdom. Det är rationellt när man förstår komplexa, levande sammanhang. Läkemedlet blir då ett stöd. Vi människor försöker alltid läka våra sjukdomar och till exempel immunsystemet har en stor kompetens att göra precis rätt. Läkemedlet behövs när den egna självläkningsansatsen inte är tillräckligt stark.

De, enligt läkemedelsverket, godkända så kallade mistelpreparaten, Iscador och Helixor, som i Sverige används för att lindra biverkningar av till exempel cellgifter, är exempel på antroposofiska läkemedel som påverkar immunsystemet.

– Vi vill använda oss av det i människan som är läkekompetent. Man säger ofta att läkemedel är ”mot” någonting, men de kan också vara ”för”. Om man skulle reducera antroposofiska läkemedel till en mer biologisk syn, skulle man säga de är medel som reglerar immunsystemet. Inte alltid stimulerar. Ibland måste man reglera om det, till exempel när man har autoimmunsjukdomar. Då verkar det fel. Då måste man reglera det, inte bara slå ned det.

Idag pratar man mycket om immunterapi även inom skolmedicinen, för att den vägen stimulera en viss kompetens i immunsystemet mot en viss typ av cancercell. Hur ser ni på det?

– Det är lite så vi tänker. Det finns en stor framtid i detta att förstå läkning och stödja den. Det kräver vishet, som kräver uppmärksamhet och är precis motsatsen till dubbelblinda studier. Vilket inte betyder att man inte kan forska.

– Tvärtom är forskning mycket viktig och Vidarkliniken var en unik plats för forskning som bidragit med nya insikter och goda resultat på högst relevanta områden: cancer, psykisk ohälsa, svår smärta och även astma och allergi hos barn.

 

Foto: Erik Olsson

Den antroposofiska hälso- och sjukvården och framtiden

Vidar vårdcentral i Järna, som drivs av Stiftelsen Vidarkliniken, lever vidare även efter stängningen av Vidarkliniken/Vidar Rehab och blir den enda plats i Sverige, där man har en uttalat integrativ, antroposofisk inriktning. Ursula Flatters känner sig säker på att det ändå finns en framtid för antroposofisk hälso- och sjukvård.

– Patienter är tack och lov mer aktiva nu för tiden. De vill vara med. De vill förstå. Jag vet inget system som kan bidra så mycket, svara och tillfredsställa patienten i sitt behov att förstå och gå igenom sin sjukdom, som den antroposofiska hälso- och sjukvården.

– Ju mer vakna människor blir, desto högre krav kommer de att ställa på sina läkare och sjukvården. Ungefär 60 procent av de sjukdomar vi söker för, går inte att behandla med något läkemedel. Ännu fler kan inte behandlas särskilt bra och ytterligare fler kan inte botas.

– Den antroposofiska hälso- och sjukvården har mycket kunskap om folksjukdomar som till exempel högt blodtryck och vad man kan göra för att bli av med sådant i stället för att mest äta piller. Det kommer skolmedicinen också behöva ta till sig.

Av rent ekonomiska skäl och folkhälsoskäl, menar Ursula, att man i framtiden kommer att behöva en människosyn som mer dialogbaserad och mindre pillerbaserad, även om dessa i många fall verkligen behövs och ska användas.

– När vi startade Vidarkliniken var samhällsklimatet helt annorlunda, säger hon. Man hade tillit till den medicinska professionen. Vartefter kom New public management in i sjukvården och med det otroliga kontrollsystem – dokumentation, mätningar, statistik, rapporter, GDPR etcetera, som snart upptog halva vår tid. Det bidrog till ett klimat där den antroposofiska vården har svårt att passa in. Det blev som två skilda verkligheter – att arbeta med patienterna på patientens villkor var en sak och att skriva så att myndigheterna blev nöjda, en annan. Vården skulle vara effektiv och med det menade man att patienten skulle fungera på arbetsmarknaden snabbast och billigast möjligt. ”Funktionsförmåga” blir en ekonomiskt mätbar produkt, som i verkligheten styr sjukvårdens organisation idag.

 

"Jag skulle också vilja se en eller två professurer i det här landet, som har till uppgift att ge så mycket forskningsmöjligheter som möjligt kring integrativa behandlingsformer som är värdefulla, så att evidensen faktiskt ökar."

 

– Jag skulle vilja se mindre kontroll på kvantitativa innehåll i framtiden, säger hon, mer tillit till välutbildad profession och påföljder för dem inom professionen, som inte sköter sig. Bra ”outcome-kontroll” och mer frihet däremellan för professionen i form av både sjuksköterskor, läkare och sjukgymnaster. Det är viktigt.

– Jag skulle också vilja se en eller två professurer i det här landet, som har till uppgift att ge så mycket forskningsmöjligheter som möjligt kring integrativa behandlingsformer som är värdefulla, så att evidensen faktiskt ökar. Det integrativa, hälsoinriktade, salutogena, angreppssättet ligger i tiden och kommer att bli alltmer nödvändigt i vården. Det beror bland anna på att den ”hälsokompetente” patienten också har bäst funktionsförmåga.

 

Ursula Flatters i sin trädgård. Foto: Erik Olsson

 

I patientkontakten menar Ursula att den antroposofiska hälso- och sjukvården representerar en modell som integrerar det mätbara och det mänskliga på ett unikt sätt.

– De mjuka värdena blir hårdvara när man mäter effekten av dem, säger Ursula. Vår vårdmodell har visat sig ge utmärkta och varaktiga resultat för klinikens patienter. Det framgår tydligt av både forskning och utvärderingar som gjorts. Patienterna får bättre livskvalitet, behöver betydligt mindre läkemedel, får minskad sjukskrivning och får ökad egen förmåga att upprätthålla sin hälsa.

– Vi står för ett mer komplext angreppssätt på sjukdom och hälsa, vilket man pratar mer om i vården idag, avslutar hon. Det gäller att titta på hela resultatet, inte bara läkemedelseffekter och det finns även stora hälsoekonomiska vinster i vårt sätt att arbeta som det går lätt att räkna fram utifrån den forskning som är gjord.

Med allt detta sagt framstår det som en tragisk gåta att Vidarkliniken är tvungen att lägga ned. Varför beröva Sverige denna oas för läkning och medmänsklighet som dessutom visat sig vara kostnadseffektiv?

Text: Inger Holmström

25 april, 2019

Stormig debatt om nedläggningen av Vidar Rehab

Den senaste månaden har nedläggningen av Stiftelsen Vidarklinikens sjukhus Vidar Rehab uppmärksammats i både lokalpress och riksmedier. Många namnkunniga debattörer och engagerade vänner har ställt upp till försvar för både kliniken och den integrativa medicinens framtid i vårt land och ser med oro på utvecklingen.…

LÄS MER

Den senaste månaden har nedläggningen av Stiftelsen Vidarklinikens sjukhus Vidar Rehab uppmärksammats i både lokalpress och riksmedier. Många namnkunniga debattörer och engagerade vänner har ställt upp till försvar för både kliniken och den integrativa medicinens framtid i vårt land och ser med oro på utvecklingen.

Den politiska redaktören Tomas Karlsson ledare ”Nedläggningen av Vidar Rehab – enfaldens triumf” i LänsTidningen, Södertälje (LT) den 6 mars blev starten på den debatt som nu pågått i veckor och där förmodligen sista ordet ännu inte är sagt.

Tomas Karlsson gick i sin ledare hårt åt Anna Starbrink och påminner läsarna om alla de forskningsstudier som gjorts under de dryga 30 år som Vidarkliniken/Vidar Rehab har funnits och som samtliga pekar på utmärkta resultat. Han påminner om nöjda patienter och anhöriga, men konstaterar att hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink – trots att det finns gott om belägg för motsatsen – fortsatt påstår att Vidar Rehab inte uppfyller de krav som ställs på medicinsk kvalitet, säkerhet och vetenskaplig evidens.

Anna Starbrink försökte ge svar på tal några dagar senare genom att skylla ifrån sig på bland annat Socialstyrelsen Trots att hon för inte så länge sedan i en intervju i LT meddelade: ”Vi kommer aldrig att upphandla antroposofisk medicin så länge jag är hälso- och sjukvårdslandstingsråd”, hävdar hon nu att hennes personliga preferenser inte varit avgörande för beslutet.

Mot bättre vetande låtsas hon återigen att vi inte uppfyllt avtalens krav – vilket inte någon annan än hon personligen har hävdat. Det står inte att läsa i någon av de granskningar som hon hänvisar till – varken den av henne själv beställda granskningen från Helseplan 2016, revisionsbyrån Ernst Youngs granskning eller den granskning Region Skåne gjorde 2017.

Anna Starbrinks inlägg fick Per Granstedt (C), samhällsanalytiker och tidigare riksdagsledamot, att ilskna till och ge sig in i debatten under rubriken ”Stängningen av Vidar Rehab – ett liberalt haveri”

Per Granstedt tar utgångspunkt i sveken mot liberala löften om valfri vård. Han påminner om Anna Starbrinks uttalade personliga hållning och menar att de politiska direktiven var kristallklara. Han ser en återgång till 1950- och 60-talens förmyndarsamhälle där staten visste bäst vilken vård medborgarna skulle ha.

Robert Hahn, läkare och forskare vid Södertälje sjukhus, lyfter några dagar senare den roll medlemmar i föreningen (sekten?) Vetenskap och Folkbildning har i att aktivt motverka allt som har med alternativa vårdmetoder att göra. Ett av deras uttalade mål har också varit att antroposofin ska försvinna och en handfull av deras medlemmar har återkommande sett till att i media sprida lögner och befästa fördomar om våra verksamheter.

”VoF har bara ett par tusen medlemmar, men har god hand med media, som aldrig har förstått att detta är en ideologisk påtryckargrupp utan vetenskaplig verksamhet”, skriver Robert Hahn.

"VoF har bara ett par tusen medlemmar, men har god hand med media, som aldrig har förstått att detta är en ideologisk påtryckargrupp utan vetenskaplig verksamhet."

 

VoF var inte sena med sitt svar genom sin ordförande, civilekonomen Pontus Böckman, som utan att skämmas hävdar att Vidarkliniken misslyckats med att uppvisa resultat vad gäller de antroposofiska behandlingar som utförts. Man häpnar.

Men han får svar på tal. Ursula Flatters, läkare och styrelseledamot i Stiftelsen Vidarkliniken påtalade i LT de goda resultat vi ser från de forskningsprojekt som utförts på sjukhuset och som också publicerats i välrenommerade forskningstidskrifter efter sedvanlig granskning. Företrädare för VoF ”tror” dock inte på dessa och framställer gärna sig själva som ”experter”, trots att de flesta som debatterar dessa frågor från VoF:s håll inte har någon medicinsk bakgrund.

 

Dagens Nyheter

Frågan om den integrativa medicinens framtid och nedläggningen av Vidarklinikens sjukhus Vidar Rehab har även debatterats i riksmedierna.

Kjell Asplunds utredning om komplementär och alternativ medicin presenterade sitt delbetänkande på DN Debatt den 28 mars under rubriken ”Vårdpersonal måste kunna mer om alternativ medicin”

Här finns ett flertal förslag som har till syfte att förbättra situationen för vårdsökande som idag har små möjligheter att hitta tillförlitlig information om de olika metoderna. Förslagen är bra, men anslaget är brett och de komplementära metoder, som t ex antroposofisk hälso- och sjukvård, som har god evidens och redan idag kombinerar skolmedicin med särskilt utvecklade terapier, kan lätt blandas ihop med mer oseriösa och mindre beforskade metoder. Vi avvaktar slutbetänkandet innan vi uttalar oss mer än så.

 

Dagens Samhälle

I Dagens Samhälle har en grupp namnkunniga skribenter och vårddebattörer samt före detta patienter på Vidarklinikens sjukhus också skrivit en debattartikel med utgångspunkt ifrån patientperspektivet under rubriken ”Inrätta en professur i integrativ medicin” 

Här tar man upp de senaste forskningsresultaten liksom patientperspektivet och uttrycker en oro för att Kjell Asplunds utredning inte ska föra frågan framåt och att de som söker den integrativa vårdformen ska tvingas söka vård utomlands. Deras lösning är att höja kompetensen inom området och satsa på en professur i integrativ medicin och dessutom skapa skapa ett centrum för integrativ medicin, enligt amerikansk modell, med uppgift att kunskapsutveckla och kvalitetssäkra andra evidensbaserade integrativa vårdformer som antroposofisk hälso-och sjukvård, kiropraktik och osteopati. I USA har det visat sig mycket värdefullt.

 

Aftonbladet

I Aftonbladet fick vi också starkt stöd för vår sak av en modig grupp tillskyndare i form av Malin Berghagen, Karin Björkegren-Jones, Sarah Dawn Finer, Marianne Goldman med fler.

Rubriken var ”Vi skambeläggs för att vi vill ha annan vård” och debattörerna menade att nedläggningen av Vidarkliniken sjukhus är det senaste politiska sveket mot folkviljan. Deras stöd för vår verksamhet betyder mycket för både oss och våra duktiga medarbetare i den situation vi befinner oss.

Vi välkomnar debatten och känner stor tacksamhet till alla som vill verka för att föra frågan om den evidensbaserade integrativa medicinen framåt.


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.


16 mars, 2019

Färre sjukskrivna efter vård vid Vidarkliniken

Vägen tillbaka till arbetslivet är ofta lång för den som drabbats av sjukdom på grund av smärta eller stress. Andelen av dessa patienter som är sjukskrivna minskar dock både efter konventionell landstingsvård och integrativ vård vid Vidarkliniken. Det visar en nypublicerad studie som följde ca 1800 patienter i fyra år. …

LÄS MER

Vägen tillbaka till arbetslivet är ofta lång för den som drabbats av sjukdom på grund av smärta eller stress. Andelen av dessa patienter som är sjukskrivna minskar dock både efter konventionell landstingsvård och integrativ vård vid Vidarkliniken. Det visar en nypublicerad studie som följde ca 1800 patienter i fyra år.

Kroniska smärt- och stresstillstånd innebär ett stort lidande för individen och ett ansenligt inkomstbortfall för samhället. Patienter med dessa tillstånd genomgår också ofta sjukskrivningar som kan bli långvariga. Forskarna försöker förstå de bakomliggande processerna för att förbättra vård, rehabilitering och arbetsliv, så att fler kan återgå i arbete, helt eller delvis.

 

Omkring 1800 patienter

Den aktuella studien omfattar totalt omkring 1800 patienter, mest kvinnor 20-49 år, som remitterats för smärta eller stress till Vidarkliniken eller vanlig vård. Sjukskrivningsdata hämtades från Försäkringskassans register. Närmare bestämt registrerades fyra olika kategorier av sjukskrivning:

 

  • hel sjukskrivning med sjuk- och aktivitetsersättning
  • hel sjukskrivning med antingen sjuk- och rehabpenning eller en kombination av sjuk och rehabpenning och sjuk- och aktivitetsersättning
  • deltidssjukskrivning
  • ingen sjukskrivning

Sjukskrivningstal jämfördes för patienterna vid fyra tidpunkter – ett år före remittering till integrativ eller vanlig vård, vid påbörjad vård samt ett och två år därefter.

– Det är unikt att följa patienterna över så lång tid som fyra år. De flesta tidigare studier av sjukskrivning har varit kortare, berättar Tobias Sundberg, en av forskarna bakom studien som genomförts under ledning av docent Torkel Falkenberg vid enheten för studier av integrativ vård, sektionen för omvårdnad, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

 

Färre sjukskrivna i båda grupper

Sjukskrivningstalen sjönk i båda grupperna över tid, alltså för patienter remitterade till antingen konventionell landstingsvård eller integrativ vård.

Tobias Sundberg:

– Men det verkar generellt vara en lång väg tillbaka för patienter med dessa tillstånd. Andelen sjukskrivna patienter minskade gradvis över ett par års tid. Ingen av grupperna påvisade således någon ”quick fix” beträffande sjukskrivningar.

 

"Den positiva trenden med minskad andel sjukskrivna patienter över tid kan därför utgöra ett första viktigt kvitto, som pekar mot att både den integrativa vården och konventionell vård kan bidra till förändring"

 

Vad minskningarna beror på går det bara att spekulera om när det gäller en tillbakablickande observationsstudie av det här slaget. Det kan vara en effekt av vården, men det kan också finnas andra mer systematiska eller tekniska orsaker såsom sjukdomarnas naturliga förlopp eller hantering och reglering av sjukskrivningar över tid.

Andra begränsningar i studien är avsaknaden av data om vårdbesök och behandlingsplaner, sjukdomens varaktighet och intensitet av smärta och stress, samt patienternas arbetssituation. Resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Studien är framför allt en första beskrivning av sjukskrivningstal som kan bidra med information till hypoteser och forskningsfrågor i framtida studier, betonar Tobias Sundberg.

 

Fler sjukskrivna i integrativ vård

Ett resultat från studien var att det var större andel sjukskrivna patienter i integrativ vård än i konventionell vård.

Tobias Sundberg:

– Det kan bero på att patienterna i integrativ vård hade mer långvariga tillstånd än patienterna i konventionell vård. Det är en intressant observation som vi rekommenderar att det forskas vidare på i framåtblickande kliniska studier. Vi saknade nämligen information om sjukdomsförlopp och sjukdomens varaktighet i den här tillbakablickande analysen.

 

Sjukskrivningsstudien viktigt kvitto

Tidigare observationsstudier av den integrativa vården vid Vidarkliniken har rapporterat att patienter tycks få bättre livskvalitet, högre självskattad hälsa, bättre levnadsvanor och minskat behov av vissa läkemedel.

Sjukskrivningsstudien bidrar till detta genom att beskriva en mer objektiv ”hård” markör som kan användas för att studera eventuella effekter av olika åtgärder i forskningssammanhang. Den positiva trenden med minskad andel sjukskrivna patienter över tid kan därför utgöra ett första viktigt kvitto, som pekar mot att både den integrativa vården och konventionell vård kan bidra till förändring i det avseendet.

 

Flera styrkor i studien

  • Studien har flera styrkor. Hit hör att vi i den statistiska analysen och rapporteringen använt standardiserade metoder från Nationella registret över smärtrehabilitering och Försäkringskassan. Den antyder också värdet av att bygga in flera tidsmässiga observationspunkter i framtida studier.
  • Detta är också en av de första studierna i världen som överhuvudtaget belyst integrativ vård och sjukskrivningstal. Därmed kan den bidra till att utveckla hypoteser och metodrekommendationer in i den vidare forskningen, vilket studien också diskuterar, avslutar Tobias Sundberg.

 

Forskningsrapporten ”Exploring sick leave in integrative care – retrospective observations and future study recommendations” publiceras i Journal of Alternative and Complementary Medicine.

Andra medförfattare är från Göteborgs universitet, Quality Stat AB, Umeå och University of Technology, Sydney, Australien. Studien har delfinansieriats av fristående forskningsstiftelser i Sverige, Finland, Holland och Tyskland.

 

David Finer

Vidar Rehab, tidigare Vidarkliniken. Foto: Erik Olsson
9 mars, 2019

Nu stänger Vidarkliniken

Efter 33 års verksamhet stänger vi nu, med sorg i hjärtat, Vidarkliniken/Vidar Rehab, Nordens enda integrativa sjukhus. …

LÄS MER

Efter 33 års verksamhet stänger vi nu, med sorg i hjärtat, Vidarkliniken/Vidar Rehab, Nordens enda integrativa sjukhus.

Vitsorden från våra patienter har varit på topp och när landstingsavtalen hotades skickade över 20 000 patienter, anhöriga och andra vänner till kliniken, mail till politikerna i Stockholms Läns Landsting för att uttrycka sitt stöd för vår verksamhet.
Det hjälpte inte och nu ger vi upp. Huvuddelen av vår verksamhet stängdes 1 mars och resten avvecklas i steg med slutdatum 18 september.

 

Skillnaden ligger i människosynen

Stängningen av Vidarkliniken innebär att möjligheterna för patienter att välja den läkarkontrollerade internationellt etablerade integrativa antroposofiska vårdformen i Sverige i princip omöjliggörs.

Vår skickliga och uppskattade personal har utgjorts av legitimerade läkare och sjuksköterskor, med samma kompetens som inom den gängse sjukvården, men med vidareutbildning inom antroposofisk hälso- och sjukvård, liksom av legitimerade terapeuter och andra experter inom denna vårdform. Antroposofisk hälso- och sjukvård vilar liksom skolmedicinen på naturvetenskaplig grund och utövas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Skillnaden är en människosyn där även livssituation och existentiella frågor bearbetas i samband med svåra sjukdomstillstånd och där fokus ligger på att stärka det friska s k salutogenes. Terapierna är ofta taktila och läkemedlen till för att förstärka kroppens eget försvar.

Vidarkliniken/Vidar Rehab har följt svensk lagstiftning, uppfyllt våra avtal, levererat goda forskningsresultat och våra patienter är enligt landstingets egna mätinstrument genomgående mycket nöjda. Trots detta har vår verksamhet varit omstridd sedan start.

Bakgrunden är okunnighet och rädsla hos beslutsfattare, som framför allt i Stockholms Läns Landsting, som under förnedrande former såg till huvuddelen av avtalen med Vidarkliniken sades upp för ett par år sedan. Politiker och tjänstemän svek när det gällde en av de mest älskade vårdinrättningarna i Sverige.

 

Studie på smärtpatienter

EU:s krav på Sverige att hitta en rimlig lösning för de komplementära antroposofiska naturläkemedlen blev spiken i kistan. Detta trots att dessa läkemedel under mer än 90 års användning i Sverige, Europa och övriga världen har visat sig både patientsäkra och fungera väl.

I Tyskland, Schweiz och Frankrike, liksom i ett stort antal andra länder har 100 000-tals patienter istället blivit hjälpa av både de antroposofiska läkemedlen och övriga terapier som ingår i den integrativa antroposofiska hälso – och sjukvården.

Omfattande forskning har också bedrivits i Sverige och utomlands och de resultat som kommit fram har varit både anmärkningsvärt positiva och övertygande.

I dagarna publicerades en forskningsrapport i den vetenskapliga tidskriften Journal of Alternative and Complementary Medicine, som visar hur smärt – och stresspatienter i anslutning till vård på Vidarkliniken förbättrade sin arbetsförmåga och minskade sin sjukskrivning. Studien är en jämförande registerstudie där två grupper av patienter med överensstämmande problematik togs om hand på Vidarkliniken respektive i landstingets vård. Arbetsförmåga och sjukskrivning kontrollerades ett år före behandling, liksom ett, respektive två år, efter vårdtidens slut. Vidarklinikens patienter hade genomgående ett sämre utgångsläge och mer komplexa tillstånd än landstingets patienter, men kom ändå snabbt tillbaka i arbete. Motsvarande patienter i den offentliga vården förbättrade också sin arbetsförmåga, men inte lika uttalat.

 

 

"Medan Norge och flertalet länder i Europa, liksom WHO, anser att samverkan mellan så kallad skolmedicin och olika komplementära terapier är ett område som hör framtiden till, vågar Sverige inte satsa."

 

 

Studier har tidigare publicerats som pekar på signifikant ökad livskvalitet och minskad läkemedelsanvändning efter vård för stressrelaterad ohälsa på Vidarkliniken.

En annan studie visade att efter integrativ vård mot smärta på Vidarkliniken halverades förskrivningen av smärtläkemedel, medan patienter i vanlig sjukvård däremot nästan dubblerade sin användning. Studien publicerades i PLOS One, en internationell vetenskaplig tidskrift med högt anseende.

Den integrativa medicinen, även kallad KAM (Komplementär Alternativ Medicin) beskylls av kritiker för att vara ovetenskaplig, men när termen används internationellt avses utveckling och integration av evidensbaserad kunskap från olika alternativa medicinska traditioner som komplement till den etablerade medicinen. Antroposofisk hälso- och sjukvård faller under begreppet integrativ medicin liksom akupunktur, kiropraktik, osteopati etc. Stora folksjukdomar och kroniska sjukdomar, som är utbredda folkhälsoproblem, anses generellt ha mycket positivt att hämta från den integrativa vården. Ökade kostnader för sjukfrånvaro samt läkemedelsskador på 10-20 miljarder årligen bara i Sverige enligt Svensk apoteksförening, borde motivera en satsning på integrativa modeller som uppenbarligen fungerar.

Sverige har mycket att lära av Norge, som på senare tid öppnat för samverkan mellan företrädare för skolmedicinen och komplementära terapier. Politiskt ville man möta den norska befolkningens önskemål om att få tillgång till komplementära behandlingar även inom den vanliga vården. En kommitté med stor bredd tillsattes. Förutom läkare och sjuksköterskor deltog specialister inom komplementära metoder, farmaceuter, forskare, antropologer, sociologer, statsvetare etc. Specialisterna fick bl a som uppgift att sätta sig in i de olika områden som de själva inte sedan tidigare hade kompetens om. Utredningen utvecklades till en utbildning och bidrog till att man kunde komma fram till ett nästan enhälligt förslag till Stortinget om hur man skulle gå till väga för att öppna upp mer för komplementära metoder i vården.

 

Omfattande efterfrågan

Efterfrågan på KAM är omfattande och ser relativt lika ut i de länder vi har kunskap om. I Tyskland och Frankrike uppger cirka 75 procent av befolkningen att man prövat på någon form av kompletterande terapier eller läkemedel. I Schweiz är motsvarande siffra 90 procent! I dessa länder är möjligheterna att välja dessa vårdformer väl tillgodosedda. I Sverige är efterfrågan enligt en NOVUS- undersökning 2015 i princip lika stor (67 procent skulle uppskatta om deras läkare hade kunskap om komplementär medicin. Siffran för kvinnorna var hela 76 procent), men valmöjligheterna är snart helt borta.

I kontrast till den politiska utvecklingen visar en NOVUS-undersökning från förra sommaren att 47 procent av våra svenska allmänläkare är positiva till komplementär vård och 39 procent skulle gärna vilja erbjuda sina patienter denna möjlighet. 65 procent tror att deras patienter skulle uppskatta om deras läkare hade utbildning inom detta område. 4 av 10 läkare får frågor från sina patienter varje vecka om komplementära terapier och 6 av 10 får det minst en gång i månaden.

Stor okunskap hos makthavare

En opinionsbildande kraft i Sverige som är starkt bidragande till det negativa och aggressiva debattklimat som härskar i denna fråga är ett antal medlemmar från Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF), som utgör en svensk gren av den internationella skeptikerrörelsen. De senaste åren har företrädare för organisationen – som uppträder i privata roller – gått till hårda angrepp mot personer, verksamheter och grupper som företräder den integrativa medicinen – i debattartiklar, genom medverkande i TV och radio, diskussioner i webbforum, egna podcasts och tidskrifter, och genom att systematiskt redigera och kontrollera faktaposter som man uppfattar som motståndare på svenska Wikipedia. VoFs företrädare har vunnit gehör inte minst hos makthavare. Vidarkliniken har felaktigt, och trots tydliga dementier, i media beskyllts för att vara mässlingsivrare och vaccinationsmotstånd och, anklagats för att ägna oss åt pseudovetenskap och kvacksalveri och företräda en rakt igenom homeopatisk läkemedelsfilosofi. Den handfull personer som engagerat sig i den debatt som förts i Sverige de senaste åren kring integrativ medicin kan med rätta konstatera att de lyckats.

Slutsatserna från utredningen om den integrativa medicinens framtid i Sverige1) läggs nu på regeringen bord efter två års arbete. Konkreta förslag som för frågan framåt ser ut att saknas. Medan Norge och flertalet länder i Europa, liksom WHO, anser att samverkan mellan så kallad skolmedicin och olika komplementära terapier är ett område som hör framtiden till, vågar Sverige inte satsa.

1) ”Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården Dir. 2017:43”,


Kontakta Anders via e-post: anders@ytterjarnaforum.se eller Twitter: @AndersKumlander.


Annika Dopping ledde Politikersamtal om framtidens komplementära integrativa vård under läkaransvar
4 september, 2018

Sjukvårdspolitiker i Stockholm: Det behövs mer kunskaper om komplementär medicin

Den svenska sjukvården behöver utvecklas. Det behövs mer kunskaper om komplementär medicin, mer fokus på hela människan och större öppenhet för metoder och arbetssätt som är hälsoekonomiska, men som ännu i stort sett inte erbjuds till patienterna i vårt land. Det är några exempel på vad som kom fram under ett seminarium och panelsamtal nyligen med politiker i Stockholm Läns Landsting och en rad experter.…

LÄS MER

Den svenska sjukvården behöver utvecklas. Det behövs mer kunskaper om komplementär medicin, mer fokus på hela människan och större öppenhet för metoder och arbetssätt som är hälsoekonomiska, men som ännu i stort sett inte erbjuds till patienterna i vårt land. Det är några exempel på vad som kom fram under ett seminarium och panelsamtal nyligen med politiker i Stockholm Läns Landsting och en rad experter.

Seminariet ägde rum i Kulturhuset i Stockholm och leddes av Annika Dopping. Hon började med att konstatera att jämlik vård inte betyder samma vård åt alla, eftersom vi människor är olika. Många patienter frågar efter komplementär medicin, men för läkare i Sverige finns inga krav på kunskap om detta område och inte heller krav på kompetensutveckling generellt, vilket man har i många andra länder.

Komplementär medicin, eller integrativ medicin, bygger på en kombination av etablerad skolmedicin och beprövade, patientsäkra komplementära vårdformer. Exempelvis osteopati, naprapati, kiropraktik, massage, naturmedicin och akupunktur.

Del 1

Del 2

 

Stort patientintresse och bra resultat

Daniel Olsson, analytiker på Priority, berättade om en Novus-undersökning som visar att cirka 60 procent av läkarna i Sverige får frågor minst en gång i månaden från sina patienter om komplementär medicin. 65 procent tror att patienterna skulle uppskatta om de hade vidareutbildning om komplementär medicin, men lika stor andel av läkarna tror att deras kollegor och arbetsgivare har låg acceptans för komplementär medicin. Man uppfattar alltså stort intresse hos patienterna, men lågt intresse hos kollegor. Enligt en annan jämförande analys med länder som Tyskland, Frankrike och Schweiz har patienter i Sverige betydligt mindre frihet att välja inriktning i sin egen vård trots att vården kostar oss ungefär lika mycket via skatter eller obligatoriska socialförsäkringar.

 

Therese Leijonhufvud från försäkringsbolaget EuroAccident.

När det gäller inställningen till komplementär medicin sa docenten och forskaren Torkel Falkenberg att det finns en del oinformerade skeptiker, men också okritiska entusiaster – och att båda grupperna kan vara lika svåra. Han menar att forskningen däremot ska ha en balanserad syn på detta. Mycket i vården handlar om omvårdnad, inte bara att bota sjukdomar, och man bör titta på och använda pragmatiska lösningar och inte bara randomiserade kliniska prövningar. I USA har alla stora sjukhus integrativa vårdavdelningar som erbjuder yoga, taktil massage med mera. Hälsoekonomin är en viktig fördel. Komplementär medicin är lönsamt på många håll och därför används det. Torkel Falkenberg berättade bland annat om en studie som visade att patienter till läkare som har kunskaper om komplementär medicin uppvisade upp till 30 procent lägre kostnader och även lägre dödlighet. Han pekade också på att det sker en stark utveckling inom komplementär medicin och att det gäller att hänga med i den.

Ett exempel på viktiga resultat som komplementär medicin kan bidra med har visat sig i omfattande svenska registerstudier som Torkel Falkenberg lett. Här jämfördes läkemedelsanvändningen för patientgrupper före och efter behandling hos Vidarkliniken (numera Vidar Rehab) respektive hos vårdgivare inom landstinget i Stockholm. För Vidarklinikens patienter minskade läkemedelsförskrivningarna kraftigt, medan den i stället ökade kraftigt för patienter i landstingets vård. Man såg liknande resultat för både smärtpatienter och patienter med kronisk stress.

Viktigt bli sedd som människa

Karin Björkegren Jones, författare och f.d. cancerpatient, berättade om sina erfarenheter från sjukvården, på ett sätt som berörde flera av politikerna på plats. Efter en tuff cancerbehandling fick hon bland annat hjärtsvikt och ordinerades då bara mer mediciner mot det. Hon är inte alls emot skolmedicin, men insåg risken för ytterligare biverkningar och hittade då andra vägar att själv bota sin hjärtsvikt. Hon berättade att ingen i vården pratade om biverkningar, eller livslust – att hon kände sig mycket ensam och minns varje hand som tog på henne. Det behövs hjälp med det psykologiska i en sådan här situation, men det får man inte, man blir inte sedd, menar Karin. Hon kom så småningom till Vidarkliniken för rehabilitering, vilket hon tycker var fantastiskt, och hon anser att det är fruktansvärt att den möjligheten har tagits bort för patienter i Stockholms län.

Linn Rönne, sjuksköterska på nuvarande Vidar Rehab och magister i folkhälsovetenskap, pekade på vikten av ett salutogent (hälsoinriktat) perspektiv på vården. Mycket handlar om omvårdnad, att bli sedd som människa, men miljön har också betydelse. Hon menar att det finns önskan från patienter om mer kompetens om komplementär medicin hos vårdpersonal. Det finns inget motsatsförhållande i detta. De här perspektiven är hörnstenar i vårdvetenskapen. Vårdande är också en färdighet man har som yrkesperson, en läkekonst där kunskaper och visdom vävs ihop. Linn Rönne pekar på vikten av att patienten blir sedd som fysisk, social och själslig människa. Och då behöver man finnas i en organisation som har förutsättningar att arbeta på det sättet. Det har alltid funnits efterfrågan på sådan vård, menar hon.

Rehnqvist kritiserade läkare och politiker

Efter att de flesta i politikerpanelen på olika sätt uttryckt att bemötandet av patienterna etc är viktigt, påpekade Nina Rehnqvist, professor och f.d. ordförande i SBU, att allt detta om att vi ska bry oss om människan egentligen står i Hälso- och sjukvårdslagen. Hon sa här också att hon är besviken på läkarna. Legitimation innebär ett personligt ansvar – om man ska följa lagen ska man ta reda på patientens behov. Men mycket fokus ligger på att följa systemet med ”pinnar” istället för att se hur det går för patienten.

Nina Rehnqvist riktade också kritik mot politikerna: Politiker ska följa upp vad de får för pengarna, men ni har inte varit tillräckligt bra på det – ni frågar om pengarna, men ni frågar inte om kvalitet. Det handlar här både om hårda mått och hur patienterna mår, sa hon. Hon pekade också på möjligheten att ge skräddarsydda mediciner och råd. Läkekonsten finns fortfarande. Och det finns inget bra skäl att inte kräva kompetensutveckling av läkare. Nina Rehnqvist sa att det inte får fortsätta vara som det är i vården idag, och att det är bråttom. Man behöver ge vården mer frihet. Man ska vara överens om vart man ska komma och följa upp det. Ha en plan för varje patient, och om patienten och vården är oense får man kalla in någon som kan avgöra tvistefrågan. Om man har den typen av kommunikation går allt mycket smidigare.
Politikerna kan kräva det här, menar hon.

Daniel Olsson redogjorde för kraven på läkares kompetensutveckling i olika länder.

Mer förebyggande vård

Ralf Sundberg, docent och ordförande för Läkarföreningen för integrativ medicin, gav även han några råd till sjukvårdspolitikerna. Gårdagens sjukvård handlade om skador och infektioner etc, men vi är nu i en ny fas av metabola syndrom, diabetes, högt blodtryck med mera. Politiker behöver tänka mer på preventiv medicin. Bland annat behövs bättre råd till folk om vad som är bra nutrition, och då inte de råd som Livsmedelsverket ger, som han menar gör detta på uppdrag av industrin (via finansiering från industrin / reds anm). Ralf Sundberg har tidigare även skrivit en bok om forskningsfusk inom kost- och läkemedelsindustrin och gav på seminariet exempel kring effekter av läkemedel. Bland annat att många läkemedel har effekt på bara 1 av 100 människor och att alltför många därför medicineras utan verkan. Han pekade också på hur man inte är tydliga med skillnaden mellan absolut och relativ riskminskning som ett läkemedel ger. En risk som minskar från 1,4 procent till 1 procent kan framställas som en 40-procentig riskminskning. Han tog också upp läkemedelsgruppen statiner som de flesta läkare har stort förtroende för, men som enligt forskning inte reducerar dödligheten av infarkter.

Peter Martin, läkare och grundare av FunMed AB, talade om funktionsmedicin där man fokuserar på de underliggande orsakerna till sjukdom och ohälsa. Han beskrev dagens vårdparadigm som ”one ill – one pill”, exempelvis högt blodtryck = en medicin. Men 85 procent är epigenetik – dvs hur vi lever kan förklara sjukdomarna. Han menar att mag-tarmkanalerna är det viktigaste, och att vi har glömt bort det. Där sitter 75 procent av immunförsvaret. Peter Martin pekade på att läkare inte kan någonting om nutrition och att sjukvårdssystemet är fullständigt underpresterande för kroniska sjukdomar. Inom funktionsmedicinen ser man kroppen som ett komplext integrerat nätverk och arbetssättet blir också förebyggande mot sjukdom. Prevention menar han är den stora bristen i den konventionella sjukvården. Han tror att funktionsmedicin kommer att slå igenom snabbt och om vi inte gör något kring det i vården kommer folk att söka sig till detta i andra länder. Peter Martin tror att vi kan få världens friskaste befolkning i Sverige om vi får fart på funktionsmedicin.

Det är dags att släppa prestigen och rädslan inom vården, sa Therese Leijonhufvud, som är produktchef sjukvård på försäkringsbolaget Euro Accident. Hon menar att människor är olika och för att kunna personanpassa lösningar behöver man lyfta blicken. Det finns en massa olika modeller för att gå framåt och för att må bra, men det är väldigt få som tittar på helheten och grundorsaker. Försäkringsbolaget har många olika kompetenser i sitt nätverk och eftersom bolaget själva bestämmer hur man ska arbeta kan man se pragmatiskt på det hela. Therese Leijonhufvud pekar på att ohälsa kostar i smärta och lidande, men också att det kostar för försäkringsbolaget, för arbetsgivare och för Sverige. Det hon önskar av den svenska vården framöver är att man öppnar upp och ser vad som finns och vad som fungerar.

Landstingspolitikerna i Stockholm fick en uppdatering i komplementär vård och omsorg.

Så här sa politikerna

De flesta sjukvårdspolitikerna i panelen verkade ta till sig av det man fick höra från experter, profession och patient kring komplementär medicin. De flesta uttryckte att det finns behov av att förbättra vården och att det är viktigt att vårdpersonal har mer kunskaper om komplementär medicin. Politikerna visade ett positivt lyssnande, men de var också försiktiga i sina uttalanden. Det parti i Stockholms Läns Landsting som brukar uttrycka mest öppen inställning till komplementär medicin är Miljöpartiet.

Här följer korta, redigerade axplock av vad respektive politiker sa vid olika tillfällen under seminariets gång (texten nedan ska inte tolkas som citat):

Landstingsråd Marie Ljungberg Schött (M):
Det är viktigt att vara delaktig i forskningen om komplementär medicin. Det ska fungera för patienten, sedan ska det passa in i våra system. Det finns mycket vi skulle kunna göra bättre. Jag tycker vi har bra vård, men vi ska bejaka möjligheter att utveckla sjukvården. Jag lyssnar mycket på forskare om att se helheten. Vi behöver få psykiatrin och resten av vården att fungera bättre ihop.

Landstingsråd Gustav Hemming (C):
Med den här typen av resultat (se Torkel Falkenberg studie ovan) har man en viss evidens. Det är viktigare att en metod fungerar än varför den fungerar. Människor är individer och det finns ett starkt samspel där. Vi har stora utmaningar i vården, det finns en attitydutmaning och det handlar om att lära och systematisera och även tillåta en mångfald. Resursfrågan är också viktig. Det finns metoder som fungerar,men som är svåra att få fram i vården. Vi politiker har ansvar för att våra förvaltningar har kompetens att avgör sådant.

Oppositionslandstingsråd Dag Larsson (S):
Det finns behov av kompetensutveckling hos professionen. Svensk sjukvård har bra resultat internationellt sett, men är usel på bemötande. Vi har en stor demografisk utmaning, pressad personal tvingas ofta ta till dåliga lösningar. Det är ett vårdsystem som behöver reformeras. Jag är orolig för utmaningarna vi står inför. Om vi bara betalar för läkemedel etc kommer det inte fungera. Vi måste betala för förebyggande insatser för att klara detta. Hälso- och sjukvård ska inte bara handla om att skriva ut medicin. Skolmedicinen måste självklart utvecklas och samtidigt ha stora krav gentemot både kvacksalvare och läkemedelsindustrin.

Oppositionslandstingsråd Susanne Nordling (MP)
Att vårdpersonal har kunskaper om komplementär medicin är viktigt. Det blir patientsäkert. Idag har vi mycket kroniska sjukdomar, det behövs mer personcentrerad sjukvård och då påverkas förutsättningarna för vården. Vi bör bejaka det friska i människan. Den psykiska hälsan får ofta stå tillbaka för den fysiska idag, där finns utvecklingspotential. Vi kan inte bränna ut planeten och inte heller människor. Vi (MP) vill hitta olika möjligheter för avtalsformer, just nu är detta för strömlinjeformat. Vi vill öppna för vårdverksamheter med värdegrund för att läka människor.

Catarina Wahlgren (V):
Det är viktigt med kunskaper om komplementär medicin. Jag har hört mycket positivt om Vidarkliniken/Vidar Rehab från patienter, men det i sig räcker inte för politiska beslut. Siffror om exempelvis minskad läkemedelsanvändning osv (se Torkel Falkenbergs studie ovan) är viktiga. Det behövs mer jämställd vård med kvinnors perspektiv. Vidarkliniken/Vidar Rehab kan vara bra för många och vi kan behöva ta till oss det i landstinget.

Dan Kareliusson (SD):
Komplementär vård är mer accepterat i andra länder. Det behövs mer information och utbildning om detta inom professionen. Helheten hos människan är det avgörande, där har vi i landstinget problem jämfört med exempelvis Vidarkliniken/Vidar Rehab. Bara det att patienter får byta läkare så ofta är illa. Omhändertagandet är avgörande, vi brister där, det handlar om kropp och själ. Vården har också en stressig situation.

Margaretha Åkerberg (KD): 
Kunskaper om komplementär medicin behövs. Jag är öppen för de här diskussionerna. Forskning är viktigt. Medmänsklighet har också stor betydelse. Jag efterlyser resultat. Vi borde ta kvalitetsregister mer ad notam.

Jan Liliemark (L):
Som politiker kan vi inte ta ställning till varje form av terapi. Det är viktigt att använda skattepengarna på bästa sätt och vi måste prioritera hårt i framtiden pga en demografisk tsunami som är på väg. Det är glädjande att det kommer studier inom komplementär medicin, men vi politiker kan inte bedöma dessa. Det måste andra göra. Psykosocialt omhändertagande är viktigt, där finns det förbättringsutrymme i sjukvården.

 

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

3 september, 2018

Mats Pertoft: Det är på valdagen du kan göra en insats för Vidarkliniken/Vidar Rehab!

När valdagen närmar sig är det framtiden, möjligheterna som räknas, inte det förflutna. En fråga som jag har engagerat mig länge i är frågan om Vidarklinikens/Vidar Rehabs vara eller icke vara. En fråga som engagerat många och som kan komma att avgöras på valdagen.…

LÄS MER

Mats Pertoft, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet, kandiderar 2018 till kommunfullmäktige i Södertälje. Här skriver han om sina politiska visioner för Vidarkliniken/Vidar Rehabs framtid. 

När valdagen närmar sig är det framtiden, möjligheterna som räknas, inte det förflutna.

En fråga som jag har engagerat mig länge i är frågan om Vidarklinikens/Vidar Rehabs vara eller icke vara. En fråga som engagerat många och som kan komma att avgöras på valdagen.

I Södertälje har medborgare fått möjligheten att lyfta sina viktiga frågor inför valet i den lokala tidningen, Länstidningen direkt till politikerna, under rubriken #kandulova. Du kan själv både titta på frågorna, se partiernas svar och ställa egna frågor på nätet på följande adress: www.kandulova.se/lt .

En fråga som ställdes där gällde Vidarkliniken/Vidar Rehab i Järna och lydde: Kan du lova att STHLM läns landsting åter skriver ett vårdavtal med Vidarkliniken så att alla som vill kan få vård där inom ramen för landstingets sjukvårdsavtal?

Här kan man läsa flera mer eller mindre hoppingivande svar från partierna i Stockholms Läns Landsting. Att notera är att så gott som alla partier, från moderaterna till kristdemokraterna, centern, socialdemokraterna och vänstern svarar tydligt att så länge man uppfyller kriterierna, samt kravet om vetenskap och beprövad erfarenhet, så skall det inte stå något i vägen för ett nytt avtal mellan Stockholms Läns Landsting och Vidarkliniken/VidarRehab. Miljöpartiet sticker ut positivt eftersom dom som enda parti svarar ja på frågan om dom kan lova detta med motiveringen att dom vill att Vidarkliniken/Vidar Rehab får nya chanser att bedriva vård finansierad av landstinget, samt att dom ser idéburna vårdgivare utan vinstintresse som särskilt viktiga för att utveckla vårdens kvalitet och skapa en personcentrerad valfrihet. Sedan måste naturligtvis även här Vidarkliniken/Vidar Rehab uppfylla samma kriterier som alla andra vårdgivare. Liberalerna gör tvärtom och sticker ut med ett mer negativt svar, men avvisar ändå inte helt möjligheten för Vidarkliniken/Vidar Rehab att delta i en ny upphandling såvida man uppfyller kriterierna.

Denna korta frågerunda i Länstidningen mig lite hopp om en nystart i frågan om avtal mellan Vidarkliniken/Vidars Rehab och Stockholms Läns Landsting efter valet, där saklighet får råda istället för dogmatism. Det gäller nu att ta fäste vid dessa officiella svar som respektive parti har skickat in. Framöver gäller det för oss väljare att bevaka efterlevnaden av dessa löften! Jag vill här passa på att speciellt rekommendera en landstingskandidat från Miljöpartiets lista till Stockholms Läns Landsting, Emilia Pettersson, som står på plats 6 på listan i valdistrikt Sydost och plats 10 i distrikt Sydväst. Hon har själv varit patient på Vidarkliniken, bor i Södertälje och brinner för frågan. Kryssa gärna henne!

Men det gäller även att komma ihåg hur det har varit. Under den förra alliansregeringen 2010 – 2014 blockerades regeringsbeslut gällande Vidarkliniken under lång tid, till och med så lång tid att Vidarkliniken/Vidar Rehab tvingades arbeta utan tillstånd för sina mediciner, eftersom den borgerliga regeringen inte kunde komma överens internt. Eller för att säga som det är – eftersom Moderaterna och Liberalerna blockerade ett beslut. Under denna mandatperiod har S/MP-regeringen i nära kontakt med Vidarkliniken/Vidar Rehab tagit viktiga steg framåt för att lösa ut de problematiska frågorna. Regeringen har gett Vidarkliniken/Vidar Rehab fortsatt dispens för medicinerna 5 år framöver, men samtidigt gjort tydligt att detta är sista gången och att de antroposofiska läkemedlen som används vid Vidarkliniken/Vidar Rehab framöver måste vara godkända i Sverige och detta godkännande måste ske under dessa 5 år. Man har även tillsatt en statlig utredning för att finna vägar till dialog mellan komplementär och skolmedicinsk vård utifrån WHO:s strategi kring traditionella mediciner. Det finns en positiv utveckling i denna fråga under S/MP-regeringen, och det kan vi tacka Miljöpartiet för.

Nu gäller det att se till att denna utveckling får fortsätta, i regeringen, men också se till att vi får ett byte av styre i Stockholms Läns Landsting! Vi måste alla vara med och ta ansvar för detta på valdagen, söndag 9/8!

Mats Pertoft (mp)

Tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet

Kandiderar till kommunfullmäktige i Södertälje


Vill du också gästblogga här? Skicka din idé till gastblogg@ytterjarnaforum.se.

Text: Mats Pertoft
tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet, kandiderar 2018 till kommunfullmäktige i Södertälje.

27 augusti, 2018

Politikerutfrågning och manifestation för den komplementära vårdens framtid

I dag vänder sig fler och fler utanför vården till alternativa metoder som kanske inte är så patientsäkra. Hur kan man integrera vissa alternativa metoder för att utveckla och komplettera dagens vård så att den blir mer patientsäker? På tisdag 28 augusti är det utfrågning av de politiska partierna och manifestation i Stockholm med anledning av den komplementära vårdens framtid.…

LÄS MER

I dag vänder sig fler och fler utanför vården till alternativa metoder som kanske inte är så patientsäkra. Hur kan man integrera vissa alternativa metoder för att utveckla och komplettera dagens vård så att den blir mer patientsäker? På tisdag 28 augusti är det utfrågning av de politiska partierna och manifestation i Stockholm med anledning av den komplementära vårdens framtid.

Huvudarrangören till dagen är #ValfriVård, ett facebookinitiativ som vill verka för patientsäker komplementär vård och som startats av Siri Lundström.

– Vi bjuder in till panelsamtal mellan de olika partierna om vården inom Stockholms Läns Landsting. Representanter från alla partier kommer och vi hoppas att de vill profilera sin ståndpunkt inför valet. Efteråt blir det manifestation på Sergels torg, mitt i Stockholm.

Önskan är att öppna upp samtalet kring den komplementära vårdens framtid i Sverige, dvs en kombination av skolmedicin och komplementär vård för patientsäkerhet och bästa resultat.

– Jag hoppas att så många som möjligt tar sig tid att komma. Speciellt så här inför valet. Det är enormt viktigt att visa att det faktiskt är en mänsklig rättighet att bestämma över sin egen kropp. Hittills har vi fått mycket positiv respons från olika håll, men nu är det upp till folk att faktiskt komma också, uppmanar Siri.

Under panelsamtalet kommer Annika Dopping att vara moderator för åsiktsutbytet, och förutom partiernas olika representanter kommer bland annat Nina Rehnqvist, professor och f.d. ordförande SBU (Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering) att finnas på plats. Alla är välkomna att delta, men samtalet i Kulturhuset har begränsat med platser och kostar 50 kr. Manifestationen är gratis och öppen för alla.

För hela deltagarlistan se eventet på Facebook. Debatten kommer att spelas in och publiceras, men visas inte på TV.

Övriga arrangerar av dagen är Stiftelsen Vidarkliniken, Svenska Osteopatförbundet, Läkarföreningen för Integrativ vård (LIM) och Riksföreningen för metabol hälsa.


15 juni, 2017

Vidarkliniken byter namn till Vidar Rehab

Vidarkliniken byter den 14 juni namn till Vidar Rehab och har presenterat en ny logotype, design och hemsida.…

LÄS MER

Vidarkliniken byter den 14 juni namn till Vidar Rehab och har presenterat en ny logotype, design och hemsida – www.vidarrehab.se.

Så här förklarar Ursula Flatters, tf verksamhetschef, namnbytet i ett pressmeddelande:

– Namnbytet är ett naturligt utvecklingssteg för oss, då vårt erbjudande idag huvudsakligen handlar om rehabilitering efter cancerbehandling samt rehabilitering i samband med utmattningssyndrom och långvarig smärta. Både vår verksamhet och omvärlden har förändrats under de mer än 30 år, som vi varit verksamma, och det vill vi att namn, design och hemsida också ska uttrycka.

Både namnet Vidarkliniken och Vidar Rehab kommer att leva vidare parallellt under en period och övergången till den nya designen kommer att ske stegvis på olika kontaktytor.

– Vi vill med namnbytet helt enkelt bli ännu tydligare med vilka vi är och visa att vår verksamhet går vidare med samma höga kvalitet och patientfokus som tidigare, säger Ursula Flatters vidare.

Även Vidar Vårdcentral får en ny logotyp och hemsida, men behåller sitt namn – www.vidarvardcentral.se

Verksamheterna arbetar vidare med samma erbjudande och under samma organisationsnummer som tidigare.