Foto: Erik Olsson
5 februari, 2020

Nya arbetssätt i läkargruppen ”2-heal”

Läkargruppen ”2-heal”, är en unik sammanslutning av erfarna läkare från den offentliga vården med olika specialiteter. De vill arbeta på nya sätt som involverar hela människan i läkningsprocessen. VD för gruppen är Isis Amer-Wåhlin, gynekolog och forskare, med mångårig erfarenhet från sjukvården: "Vi har var för sig under en längre tid känt behov av att få arbeta mer holistiskt och övergripande. Vi har alla en öppenhet för andra vårdformer och är intresserade av att lära mer av varandras erfarenheter", säger hon. …

LÄS MER

Läkargruppen ”2-heal”, är en unik sammanslutning av erfarna läkare från den offentliga vården med olika specialiteter. De vill arbeta på nya sätt som involverar hela människan i läkningsprocessen.
VD för gruppen är Isis Amer-Wåhlin, gynekolog och forskare, med mångårig erfarenhet från sjukvården:
– Vi har var för sig under en längre tid känt behov av att få arbeta mer holistiskt och övergripande. Vi har alla en öppenhet för andra vårdformer och är intresserade av att lära mer av varandras erfarenheter, säger hon.

 

Den nybildade läkargruppen med ett tiotal läkare, tog i somras plats i det gamla välkända privatläkarhuset på Riddargatan 12 i Stockholm. Redan för cirka tre år sedan började man träffas och skicka patienter mellan varandra. Alla arbetade då inom sina respektive verksamheter i den vanliga, landstingsfinansierade vården, men delade en vilja att förnya sina arbetssätt.

– De insatser man gör som läkare i den vanliga vården är ju tyvärr väldigt begränsade, säger Isis Amer-Wåhlin. Bland annat är styrsystemen sådana att man måste hålla igen på utredningar. Vi läkare i Sverige har satts som ”gatekeepers” för att spara.

Läkarna upplevde en tidspress i den vanliga vården med många patienter som måste betas av från långa listor.

– Om jag står inför en patient där jag ser att notan kan bli väldigt stor för alla labbtester och utredningar jag vill göra, så är jag programmerad att tänka: ”Finns det någon annan och billigare väg?”

– Kan mitt ”detektivarbete” – för det är vad vi läkare gör – göras utan att ta detta prov, utan att göra den där undersökningen?

– Jag menar inte att man ohämmat ska utreda, men det finns ändå ett inslag av att förenkla i syfte att slippa utreda. Det har ju fått konsekvensen att man idag är otroligt kringskuren. Det är väldigt, väldigt svårt att verka på det sätt man skulle vilja.

 

Nyfikenhet och affärstänk

Isis Amer-Wåhlin är också forskare och menar att hon alltid haft nyfikenheten och öppenheten för nya insikter.

– Som forskare är man ju tvungen att vara inläst även på sådant som inte riktigt finns i vardagen i den vanliga vården, säger hon. Man måste hålla sig uppdaterad och man blir varse att det finns mycket kunskap som inte används. Man har då insikter som normalt tar 16-20 år innan de når patienten.

Isis har även varit verksam i näringslivet i olika vändor. Där har hon fått insikter om att det går att utveckla verksamhet fortare än vad som görs i den vanliga vården. Med nyfikenhet och ett visst mått av affärstänk, som hon tycker saknas i den offentliga vården, vill hon medverka till en vårdkvalitet, där hon som läkare får bedöma vad som är rätt nivå i det enskilda fallet.

 

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
– Vi har en speciell funktionsmedicinsk arbetsmodell, som vi har lärt oss i USA, berättar Isis Amer-Wåhlin. Foto: Erik Olsson

 

Patienter med komplexa problem

Till ”2 heal” kommer framförallt patienter med komplexa problem och mångåriga kroniska besvär.

– Den typen av patienter ramlar lätt mellan stolarna, säger Isis. Ingen tar helhetsgreppet. Hit kommer väldigt många kvinnor. Det finns uppenbarligen ett problem för kvinnor att nå fram och få gehör och hjälp med de problem de tycker att de har.

– Vi ger varje patient mer tid. Skillnaden mellan att ge patienten en kvart eller 90 minuter är monumental. Patienterna tror inte att det är sant! Vi frågar efter och vill ha mer information. I den vanliga vården är det tvärtom; ”Ge mig inte mer information, för det blir för krångligt att hantera.”

– Vi vet ju att det är så, för så har vi själva tänkt i den gamla rollen.

Exempel på diagnoser som ”2-heal” tar hand om är alla typer av endokrina problem – det betyder allt som har med kroppens hormonella system att göra. ”2-heal” erbjuder också gynekologi och andrologi, som är den manliga motsvarigheten.

– Det kan handla om mannens och kvinnans reproduktiva hormoner och system, säger Isis. Fertilitet och infertilitet ingår, liksom kvinnans alla faser i livet med de sjukdomar som finns där. Hos mannen finns det på motsvarande sätt problem med potens och liknande.

– Det är också områden som är fullständigt beroende av att både kvinna och man har kroppar som är i balans ända ner på cellnivå. Naturen har säkerställt att ingen graviditet äger rum om det råder ohälsa eller risk för ohälsa.

 

360 graders undersökning

– Vi ser också många av de kroniska sjukdomarna, som hänger ihop med det hormonella systemet – sköldkörteln och binjurarna – men även metabola syndrom som diabetes och sjukdomar som är kopplade till den typen av problem. Sedan är det hela gruppen utmattning och trötthet, där man inte riktigt vet varför man mår som man mår.

”2-heal” har bland annat ett erbjudande med en 360 graders genomgång av individen, där olika prover och frågeformulär ingår, liksom de längre läkarbesöken.

– Vi har en speciell funktionsmedicinsk arbetsmodell, som vi har lärt oss i USA, berättar Isis. Den hjälper oss att sortera informationen, hitta mönster och ända ner på cellnivå adressera vad det kan handla om.

 

"Hit kommer väldigt många kvinnor. Det finns uppenbarligen ett problem för kvinnor att nå fram och få gehör och hjälp med de problem de tycker att de har."

 

– Vi nöjer oss inte med att konstatera att du har energibrist eller järnbrist. Vi går ännu längre. Det kan finnas andra brister och du kanske till och med har en genvariant, som gör att du inte kan tillgodogöra dig exempelvis D-vitamin på ett adekvat sätt.

– Vi försöker också adressera själen, relationer och allt runt omkring inklusive arbetsmiljön – det vill säga hela människan.

– Vi är läkare med olika specialiteter, som vill samarbeta med kompetenser som inte finns i den konventionella vården, men som patienterna efterfrågar. Vi har exempelvis psykoterapi, näringsmedicin, akupunktur och även kraniosakral terapi, som är en avstressande behandling.

– Vi försöker successivt att utöka kompetensen och utröna vilka områden vi ska erbjuda. Det avgör sedan vilka kompetenser vi knyter till oss.

 

Behandlingsplan och uppföljning

Den stora undersökningen som ”2-heal” erbjuder kallas för ”Fördjupad medicinsk bedömning” och kostar 6000 kronor exklusive labbanalyser.

– Vi har ju ett system i Sverige, som innebär att om jag skriver en remiss för blodprover som helt privat läkare, så måste du som patient betala dem själv. I exempelvis Norge går provtagning alltid på det allmänna.

– I den fördjupade medicinska bedömningen ingår en teamdiskussion och analys samt framtagande av en behandlingsplan, där vi föreslår åtgärder. Därefter kommer uppföljning. I slutändan får patienten ganska mycket för den här pengen.

Man kan också välja att komma till ”2-heal” för ett kortare besök. Beroende på vem man träffar betalar man från några hundralappar till 2000 kronor.

 

 

Annorlunda nätverk

Isis menar att man drar till sig läkare med lite annorlunda intressen när man startar ett sådant här nätverk.

– Vi har verkat ett tag nu och lär oss fantastiskt mycket. Man får insikter, som man inte hade fått om man bara hade hängt med sina gamla kollegor.

– Vi är speciella i meningen att vi inte är rädda för det okända. Många läkare blir ju oerhört provocerade om patienten berättar om erfarenheter från komplementär medicin som akupunktur eller har kunskaper från ”Google”. Vi blir inte det, utan tycker det är spännande. Vi har bejakat insikter från våra patienter och en väg in i något som skulle kunna kallas för ”integrativ vård” på ett sätt som vår bakgrund inte riktigt tillät oss.

– Det betyder ju inte att man bara ohämmat kan använda metoder som är dåligt studerade eller har resultat som inte är kända för oss konventionella läkare, men jag menar att om man inte är öppen får man ju aldrig några nya influenser. Den attityd vi normalt har, sätter stopp för andra metoder, men samtidigt också för ny kunskap.

 

Bejaka det friska

Under förberedelserna sökte läkarna i nätverket upp olika vårdföretag både i Sverige och utomlands, som jobbar på andra sätt. På den vägen kom de också i kontakt med Vidarkliniken i Järna.

– Vidarkliniken intresserade oss utifrån att ryktet var extremt gott och att man erbjöd svårt sjuka patienter något som ingen annan gjorde, säger Isis. Dessutom fanns det där legitimerad personal sida vid sida med icke legitimerad. Den kombinationen tror vi på, för att inte fastna i medikalisering utan bejaka det friska.

Isis berättar hur flera av dem åkte till Vidarkliniken och träffade personal och patienter.

– Vi ville titta på hur det såg ut där, hur man jobbade. Vi fick väldigt bra intryck och mycket viktig information, som gjorde oss hoppfulla och stärkte oss i våra planer.

– När Vidarkliniken sorgligt nog fick stänga ner i höstas, erbjöd vi klinikens chefsläkare Ursula Flatters, att verka här med oss. Det samarbetet har just börjat.

– Jag är visserligen inte är kunnig på antroposofisk hälso- och sjukvård, men jag begriper så mycket som att vi delar uppfattningen att det är viktigt att jobba med hela människan. Jag ser det som en stor möjlighet att vi nu också kan erbjuda antroposofisk hälso- och sjukvård här.

 

Undersöker landstingsfinansiering

Läkargruppen ”2-heal” har särskilt intresserat sig för så kallad livsstilsmedicin.

– Det har varit centralt för oss alla! Kost är ett område, som vi är väldigt intresserade av. Där har vi bjudit in kompetens i form av näringsterapi, vilket är ovanligt i Sverige. Svenska dietister arbetar lite annorlunda och läkare får ju tyvärr bristfällig undervisning i nutrition, kost och näringsämnen i vårt land.

Hur har då reaktionerna från patienter och kollegor sett ut?

– Vi har fått väldigt mycket stöd och positiv återkoppling från båda håll, berättar Isis. Vi ser att patienterna behöver oss, men vi är inte vana att betala vad sjukvård faktiskt kostar i Sverige. Patienterna vet ju inte att det i praktiken kostar 2000 kronor, när de betalar 150 kronor hos sin vanliga läkare. Mellanskillnaden betalar landstinget.

– Kollegorna tycker ofta vi är väldigt modiga. Det finns inte någon stor vana vid att man kliver ut helt utanför systemet, som vi gjort, och vänder sig direkt till patienten.

– Vi jobbar också på att kunna nå fler än de som idag tycker sig ha råd att betala. Vår långsiktiga vision är ju en annan typ av vård för alla och arbetssätt i vården som är hållbara. Då funkar det inte att välja ut en liten del av befolkningen och bara vända sig till dem.

Isis berättar att ”2heal” därför också undersöker möjligheter till landstingfinansiering och finansiering via försäkringsbolag.

 

 

Kidnappade begrepp

I relation till kollegor och den offentliga vården har läkargruppen också funderat mycket kring vilka begrepp de ska använda för att beskriva sitt öppnare arbetssätt.

– Det är svårt att navigera bland begreppen, menar Isis. Vi kommer ju från en värld där vi är väl bekanta med den skepsis som finns. Vi är själva fostrade i den konventionella vården och är skeptiska vi också.

– Vi valde exempelvis mellan holistisk och helhetshälsa. Då känner vi att vi kan stå för begreppet helhetshälsa. Holistisk är ett svårare ord. Integrativ missuppfattas också lätt.

– Funktionsmedicin är ett annat begrepp som växt fram i USA och England. Det handlar om ett samarbete mellan kompetenser, som utforskar mer av livsstilsfrågorna. Man jobbar holistiskt och funktionellt och tar reda på varför det inte fungerar, istället för att bara konstatera att det inte fungerar och sätta på ett plåster eller ge ett läkemedel. Problemet med det begreppet är att även det har kidnappats i Sverige. Man förknippas lätt med en viss typ av mindre seriösa aktörer. Vi vill utöva medicin på en excellent nivå och måste vara försiktiga med orden vi väljer och anpassa dem till svenska förutsättningar.

Hon menar också att det finns en övertro på korta besök hos digitala vårdgivare ska lösa sjukvårdsproblemen.

– De behövs, men det som kommer att göra stor skillnad är ju en vård som bedrivs på ett annat sätt, där man adresserar de livsstilsfaktorer vi måste ta tag i för att människor på sikt ska bli friskare. Vi kan inte bara symtomlindra, lappa och laga.

 

Finns utrymmet?

Frågan på samhällsnivå kvarstår. Finns det utrymme för så omvälvande innovation att man skapar nya penningflöden, som gör att vården kan utvecklas?

– Det är en enorm utmaning att gå från de 30 linjära steg, som vårt offentliga system idag är uppbyggt kring, och få en utveckling och skapa ett nytt tänkande.

– Jag skulle säga att det inte finns något sådant utrymme i den vanliga vården. På en mänsklig nivå finns inte heller kraften. Vi har ju ransonerat resurserna till vården och av olika skäl låtit bli att ta tag i utvecklingen av styrsystem, ledning, management och värdegrund – alla de bitar som krävs.

– Många läkare i Sverige idag har gett upp och utför bara, utan att säga ifrån. Andra avgår, går till läkemedelsindustrin eller liknande därför att de ser att det inte är möjligt att göra ett tillräckligt bra jobb i vården.

 

Forskningssamarbeten

”2-heal” arbetar också med att över tid kunna sammanställa och bygga evidens för att bevisa att det blir det annat resultat om man arbetar på ett annat sätt. Det finns också planer på internationella forskningssamarbeten.

Isis själv disputerade 2003 på en avhandling om en medicin-teknisk metod för att övervaka fostret under födelsen och hon är fortfarande aktiv forskare på halvtid. Idag handlar hennes forskning mer om sjukvårdsutveckling som exempelvis hur man påverkas av styrsystem när man bedriver sjukvård, hur olika professioner jobbar tillsammans, hur man tar emot ny teknik i sitt arbete och liknande frågor.

– Jag är ju som forskare helt kvantitativt skolad, säger hon. Jag fick ju lära mig att randomiserade, kontrollerade studier var det enda som gällde.

– Av olika skäl har jag under min karriär fått sätta mig in i och lära mig nya forskningsmetoder. Många får aldrig den chansen. De är skolade på ett sätt, med en typ av metoder. Då tror man bara på dem.

– Vi har knutit till oss ett medicinskt råd från framförallt Karolinska Institutet, som har ett intresse av livsstilsmedicin och som själva har hållit på med forskning inom detta område. Tillsammans lägger vi nu upp riktlinjerna för hur det arbete vi gör här ska beforskas.

 

Visionärt och hållbart

Internationellt finns en del initiativ liknande ”2-heal”, varav det mest kända är en mottagning för funktionell medicin som Cleveland Clinic, i USA, har öppnat. I Sverige finns det i första hand initiativ som enskilda läkare och eller terapeuter tagit.

Läkargruppen ”2- heal” med Isis i spetsen vill vara en del i en ny vision för svensk sjukvård.

– Vi vill ta ansvar, bibehålla, men ändå utveckla en välfärd, som har givit så otroligt mycket, understryker Isis. Vi har ju levererat vidunderliga resultat i svensk sjukvård, men priset har varit jättehögt.

– Samtidigt utvecklas tekniken, vi blir som befolkning äldre, utmaningarna blir större och det blir allt svårare att tillhandahålla den här vidunderliga vården. Dessutom är den i stor utsträckning anpassad till akuta problem.

– Vi försöker i akutvården ta hand om alla kroniker, som också finns där, men det funkar ju inte särskilt bra.

– Vi måste tänka hållbart. Det nya händer inte av sig själv. Vi måste ta tag i de delar som vi kan påverka. Hela livshjulet har betydelse – maten, sömnen, stressen, relationerna – allt det som ingår i att vara människa och det måste vi läkare jobba med.

– Jag tror att det är rätt tid för det vi i ”2-heal” vill åstadkomma. Annars skulle jag inte göra detta. Jag tror att vi står i ett så stort problem och så stora utmaningar i den välfärdsmodell vi har i Sverige, att det kommer att tvinga fram nya lösningar.

Text: Inger Holmström

Kenneth Johansson: – Det handlar om att ha tilltro till varandra och använda de samlade resurserna för att nå ett resultat. Foto: Lotta Eriksson
9 december, 2019

Statens medicinsk-etiska råd och människosynen

– Vårt arbete utgår helt enkelt från alla människors lika värde, säger Kenneth Johansson, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (SMER) sedan ett halvår tillbaka. Det viktiga för SMER är att lyfta dessa fyra ord – alla människors lika värde – kopplat till just sjukvården. Vi träffas tillsammans med Ursula Flatters, tidigare verksamhetschef på Vidarkliniken, för ett samtal kring människosynen i vården och hur SMER ser på frågor som patientmakt, evidensbegreppet och den högaktuella frågan om dödshjälp. …

LÄS MER

– Vårt arbete utgår helt enkelt från alla människors lika värde, säger Kenneth Johansson, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (SMER) sedan ett halvår tillbaka. Det viktiga för SMER är att lyfta dessa fyra ord – alla människors lika värde – kopplat till just sjukvården.
Vi träffas tillsammans med Ursula Flatters, tidigare verksamhetschef på Vidarkliniken, för ett samtal kring människosynen i vården och hur SMER ser på frågor som patientmakt, evidensbegreppet och den högaktuella frågan om dödshjälp.

Kenneth Johansson, var landshövding i Värmland fram till förra årsskiftet. Han är utbildad socionom och har också suttit 14 år i riksdagen, hela den tiden i socialutskottet, men även med andra uppdrag inom angränsande områden.

– Formellt är det väldigt tydligt utstakat vad vi ska göra i SMER, säger Kenneth. Vi ska vara riksdagens och regeringens expertorgan kring etiska frågor i vården. Man ska kunna vända sig till oss och få hjälp med synpunkter och underlag kring aktuella etiska utmaningar. Vi ska fördjupa, analysera och ta fram rekommendationer. Vi kan också ta de initiativ vi själva finner lämpliga. För mig är detta verkliga hjärtefrågor.

Regeringen beslutade 1985 att inrätta ett medicinskt-etiskt råd med uppgiften att belysa etiska frågeställningar ur ett övergripande samhällsperspektiv och ge vägledning till regering och riksdag. I rådet ingår ordförande, åtta företrädare för de politiska partierna och tio sakkunniga. Rådet ska, mot bakgrund av den snabba utvecklingen, bedöma konsekvenserna för människovärdet och den mänskliga integriteten, i relation till medicinsk forskning, diagnostik och behandling.

 

 

Sverige var det andra landet i Europa som etablerade ett rådgivande nationellt organ. Det första var Frankrike. Under de senaste åren har flera europeiska länder inrättat motsvarande funktion. Sverige är dock det enda landet som har politiskt valda företrädare i sitt råd.

– Jag har min partipolitiska bakgrund, säger Kenneth, men i den här rollen sitter jag inte på något partimandat, utan på regeringens mandat.

– De politiska ledamöterna och jag är inte experter och ska inte vara det. Vi ska väga ihop helhetssynen. Vi ska höra olika kompetenser och experter. Därför har vi inom rådet tio olika experter inom etik, juridik och medicin. Vi kan vartefter bjuda in kompletterande kompetenser, vilket vi också gör.

SMER har inget beslutsmandat, utan utfärdar endast rekommendationer, ger ut skrifter och skriver ibland debattartiklar.

 

Patienten som resurs

Ursula Flatters, som är läkare och specialist i allmänmedicin, har ett särskilt intresse för just människosynens avgörande roll i utformningen av vården.

– Många upplever idag att människosynen i vården är alltmer reduktionistisk, säger hon. Vi reduceras till vår fysiska och biologiska kropp. Vården prioriterar inte de existentiella frågor som följer med sjukdom och ohälsa. Många upplever att den dimensionen har byggts bort!

Kenneth håller med om att vården kan upplevas som alltmer rationell.

– Jag har en hel del egna erfarenheter – både för mig själv och för anhöriga. Det varierar väldigt mycket vem man möter i vårdkontakten. Jag har både positiva och mindre positiva erfarenheter. Det är både en kunskaps-, attityd- och resursfråga, säger han.

Ursula Flatters vill dock tillföra ett annat perspektiv.

– Min bakgrund i Vidarkliniken gör mig säker på en sak. I den gängse vården ser man inte värdet av att patienten är med – att den verkligen är med – också i förståelsen av sin sjukdom och i arbetet med att övervinna sjukdomen. Man får visserligen information, men man blir inte tilltalad som en resurs.

Kenneth Johansson instämmer.

– Både patient och anhöriga måste ses som resurser i arbetet med att övervinna sjukdomen, menar han, men jag lever ändå i föreställningen att vårdgivare och vårdtagare faktiskt oftast möter och förstår varandra. Det handlar om att ha tilltro till varandra och använda de samlade resurserna för att nå ett resultat.

 

Vetenskapen i vården

Han berättar hur man många år i både riksdagen och socialutskottet hade frågor uppe som t ex om det finns hälsovinster av att vistas i naturen eller ägna sig åt kulturella aktiviteter.

– För mig var det självklart och idag finns även vetenskapliga belägg för att det har ett värde. För att det skulle accepteras och ta fart, behövde det beläggas vetenskapligt.

– Jag har sett och läst om utredningsarbetet kring KAM, där man konstaterar att väldigt många av våra medborgare visar intresse och söker alternativ, komplement eller varianter på det i vården. Utredningen försöker förstärka patientens roll där i positiv bemärkelse, men jag tror att en viktig framgångsfaktor är just att få fram belägg för att det fungerar.

– SBU föreslås i utredningen få uppdrag att utvärdera olika metoder och det tycker jag är väldigt positivt.

Ursula Flatters påtalar att också vetenskapen har starka reduktionistiska paradigmer.

– Patienten som resurs, liksom klinisk expertis som resurs och inte bara som verkställare av forskning, är så viktigt, menar hon. Människosynen är en verksam realitet i sjukvården. Man kan känna sig delad. Patienten har en sjukdom. Den är biologisk. Samtidigt har man en människa mitt emot sig som är en individ.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Ursula Flatters
Ursula Flatters: – Jag ser inte dödshjälp som en medicinsk fråga överhuvudtaget! Där kommer människosyn in. Vad är döden och vad är livet? Foto: Erik Olsson

 

– I den antroposofiska modellen är kärnan att man kan få ihop detta. Du och din sjukdom hör ihop. Man tar alltid vad patienten upplever på stort allvar.

– Sjukvården är idag snabba på att skicka patienten till labbet, magnetröntgen etc och därifrån kommer diagnosen, behandlingen föreslås enligt manualer och sedan är du kanske en bra doktor på att förklara.

– I den antroposofiska medicinen finns en äkta dialog – vad har du för resurser, hur ligger det till just hos dig?

Kenneth Johansson håller med om att den traditionella vården har mycket att lära om både bemötande, den fysiska vårdmiljöns betydelse, kontinuiteten, den tid som ägnas åt den vårdsökande, hur ospecifika effekter kan ses som en tillgång i vården etc.

– Jag har under hösten i egenskap av patient träffat många olika läkare – tio, kanske femton – och bristen på kontinuitet är störande och ineffektiv, berättar Kenneth. Man känner sig inte sedd och man känner sig inte som den här resursen, när man varje gång börjar från början i varje samtal.

– En del erfarna doktorer är fantastiskt duktiga, men det finns andra där man känner att det går på slentrian. Det varierar väldigt mycket. Utbildning, bemötande, fysiska miljön och tillgänglighet – alla de bitarna är viktiga, men man vill ju i första hand bli frisk!

 

Evidensbegreppet

Det kliniska evidensbegreppet bygger på tre ben – vetenskapliga rapporter, den kliniska expertisen och patienternas önskemål.  Ursula vill veta hur man inom SMER resonerar för att skapa en balans kring detta. Hon påpekar att det är lätt att de vetenskapliga rapporterna väger över.

Vården ska också styras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men vad ska räknas som beprövad erfarenhet? Det blir idag snabbt till manualer och konsensusdokument, menar hon:

– Det är ofta bra, men vart tar utrymmet för det verkliga mötet mellan patienten och professionen vägen? Till slut sitter man där i ett rum med patienten och är snäll, men allt vad du kan göra är redan beskrivet.

– Jag kan inte gå in på patientens faktiska preferenser, även om det står att det ska vägas in, för då lever jag farligt som läkare. Det är jättesvåra etiska frågor särskilt när de kopplas till de ekonomiska modellerna i sjukvården.

– Det är New Public Management som organisationsmodell, som präglar vården idag och mäter andra saker än man gjort tidigare. Allt är kvantitativa mått och mycket går ut på ekonomi. Nästan halva tiden tillbringar vi idag med administration.

 

Etiska analyser

– Man har personal inom myndigheterna som inte kan medicin, som ska kunna läsa det man skriver och kunna avgöra om vi är ”effektiva. Vi måste alltså leverera siffror som folk kan läsa, som inte vet vad vi gör.

Kenneth Johansson menar också att etiska analyser är ett verktyg som bör användas inför introduktioner av nya styr – och organisationsmodeller i sjukvården.

– Nya modeller bör utvecklas och förbättras i samverkan mellan profession och beslutsfattare där värdefrågorna och den etiska analysen bör vara en utgångspunkt och vi ser absolut ett etiskt problem här, menar Kenneth. Det behöver vi arbeta med mycket mer!

Han berättar om en rapport, som SMER publicerat nyligen ”Styrmodeller i hälso- och sjukvården – förslag till modell för etisk analys”, där man just vill väcka frågan, hur vi möter olika trender i vården.

– Vi understryker i den att man måste se till helhet och vård är ju i grunden en väldigt värdestyrd verksamhet i de lagar som uttrycks. Vi måste ha en styrmodell, som ger hela bilden och som grundar sig på de värden som ska genomsyra vården. Man kan inte bara se till ett mål i taget. Vi har helt enkelt ett antal frågor som vi tycker att man borde ställa sig innan man tar ställning till en ny modell.

 

Dödshjälp

En fråga som just nu är aktuell och som Kenneth tror att SMER kommer att arbeta med framöver – på uppdrag eller på eget initiativ – är frågan om dödshjälp.

– För ett antal år sedan, när frågan var högaktuell förra gången, tog vi fram en faktarapport och hade en arbetsgrupp som jobbade med den. SMER har dock inte tagit ställning i själva sakfrågan. I det läget tyckte vi att det viktiga var att beslutet byggde på bästa tillgängliga kunskap. Vilka argument borde ha mer tyngd än andra? Det finns ju äkta etiska dilemman i detta, där man måste bestämma sig vad som är viktigast.

SMER tittade då på några olika länder, som har tillåtit dödshjälp. Vissa har haft det i upp till 20 år. Erfarenheter i dessa länder tyder på att vissa saker är reella risker, medan annat kanske inte är det.

– Utan fakta kan man upprepa samma argument gång på gång, men genom att visa på vad som verkligen har hänt kan man komma vidare i diskussionen, menar Kenneth.

Vi ville helt enkelt då bidra till en mer saklig debatt! Gamla argument man hade förr är nu också mer nedtonade och andra har dykt upp. Det ser vi som positivt.

 

”Fråga om människosyn”

Ursula Flatters tillför ett annat perspektiv på frågeställningen.

– Jag ser inte dödshjälp som en medicinsk fråga överhuvudtaget! Där kommer människosyn in. Vad är döden och vad är livet?

– För mig är det en väldigt allmänmänskligt berörande fråga med döden. Jag hade en tid då jag bestämde mig för att fråga alla mina döende patienter, vad de tyckte var viktigt.

– Jag frågade dem som var i den situationen och inte de som inte var det. Det är stor skillnad. För mig var det de kanske mest berörande samtal jag har haft under hela mitt liv, för att de var så överraskande.

– Många av dessa patienter, som var väl omhändertagna, kunde uttrycka att den tid där de befann sig, av dem upplevdes som den mest meningsfulla tiden i livet. Många kunde säga: ”Jag har aldrig tidigare haft sådana insikter. Jag har aldrig haft sådana relationer”.

– Jag vet alltså att det är fullt möjligt att den sista dagen blir den bästa dagen och inte den sämsta. Det smyger sig in ett slags antagande i debatten om dödshjälp, från dem som inte är i den situationen, att det är outhärdligt på slutet. Det tycker i själva verket väldigt få!

Kenneth antecknar mycket under vårt samtal. Kanske lämnar vårt samtal kring människosynen i vården spår i SMERs framtida arbete?

Text: Inger Holmström