Greta Thunberg var på väg till klimatkonferensen i Madrid och representerades av deltagare i Fridays For Future. Foto: foto Anders Hellberg
5 december, 2019

Skarp kritik när pristagare talade i riksdagshuset

När årets mottagare av Right Livelihood-priset talade på ett seminarium i riksdagshuset i Stockholm kom det fram en hel del skarp kritik och vädjanden till både världssamfundet, Europa och Sverige. …

LÄS MER

När årets mottagare av Right Livelihood-priset talade på ett seminarium i riksdagshuset i Stockholm kom det fram en hel del skarp kritik och vädjanden till både världssamfundet, Europa och Sverige.

 

En av pristagarna, Greta Thunberg, var för tillfället på väg till klimatkonferensen i Madrid och representerades under seminariet av två unga kollegor från Fridays For Future som fick diskutera klimatfrågan med två svenska riksdagsledamöter (från S och M). Politikerna sa bland annat att Sverige har gjort mycket, men att man behöver göra mer, att man är överens om målen, men inte om vägen dit, att det kommer att ta tid – och att Sverige är en viktig röst i EU.

Det pekades också på att omställningen även måste vara rättvis, att det behövs hopp och att det behövs tillväxt för att utveckla klimatsmart teknik.

 

För lite handling

Men de unga representanterna för Greta Thunberg var inte särskilt imponerade av detta, och sa ungefär följande: Politikerna gör inte tillräckligt och målen man strävar mot räcker inte för att stoppa klimatkrisen. På konferenser är det för mycket tomt prat och för lite aktion. Det är när man handlar som man får hopp – handling är hopp.
Klimatdiskussionen idag är symbolisk, den har inte stoppat krisen. Och vi ska inte lita på teknologiska lösningar för att stoppa klimatkrisen.
På frågan om de var nöjda med vad de har åstadkommit med klimatstrejkerna var svaret:
– Nej, vi har inte uppnått det vi vill. Många tänker visserligen på det här nu, men vi ser fortfarande ingen handling. Vi fortsätter strejka varje vecka tills regeringen är i linje med klimatmålen.

 

Aminatou Haidar. Foto: Lena Thunberg

 

Kritik mot Europa och Sverige

Aminatou Haidar har fört en ickevåldskamp för självständighet och rättvisa åt Västsaharas folk, trots tortyr och förföljelse. Hon var mycket kritisk till att världssamfundet inklusive Europa och Sverige inte agerar mot Marockos kolonisering av Västsahara. Hon menar att hela världen känner till vad som pågår, men att man ändå vänder ryggen mot detta. Sverige har delvis stött Västsahara, bland annat genom en resolution 2012. Men enligt Aminatou Haidar slösades den bort genom att den inte implementerades, på grund av trycket från Marocko som har stöd av Frankrike och andra europeiska regeringar.

Hon vill att Sverige tar ledningen när de gäller demokrati och visar Europa att man behöver erkänna Västsaharas folk. Att det förekommit politiskt tryck från Marocko mot Sverige bekräftades också av utrikespolitiker som deltog i diskussionen på seminariet. En bild som gavs var att frågan kring marockanska gatubarn i Sverige kan ha spelat in, liksom att Europa förlitar sig delvis på länder som Marocko och Turkiet när det gäller migration, och att det politiska trycket på dessa länder därför saknas. Aminatou Haidar sa att Västsaharas unga inte tror på mänskliga rättigheter längre och de ser Europa som en medbrottsling till Marocko. Hon vädjar till svenska politiker att stödja deras fredliga kamp.

 

Davi Kopenawa. Foto: Survival International

Hot mot skog och folk i Amazonas

Davi Kopenawa från ursprungsfolket Yanomami i Brasilien och organisationen Hutukara Yanomami Association kämpar för ursprungsfolkens kultur och landområden i Amazonas och mot skogsskövling av gruvindustri, ranchägare och andra aktörer som hotar deras existens. Han beskrev Yanomami-folket som väktare av den skog de själva lever i och som är deras allierade. Han pekade på att vi i vår del av världen inte känner deras verklighet, och menar att vi behöver lära oss mer om varandra. Davi Kopenawa betonade vikten av att ha ”en god och ren väg framåt”. De som idag skövlar skog och invaderar ursprungsbefolkningens hem måste sluta stjäla deras mark och t.o.m. döda människor. Han vädjade till oss européer att i våra sinnen och hjärtan tänka efter och respektera ursprungsfolken som möter den här farliga utvecklingen.

 

 

Guo Jianmei. Foto: Qianqian Law Firm

 

Kinesisk pristagare fick inte resa

Den kinesiska advokaten Guo Jianmei har under lång tid arbetat med att säkra kvinnors rättigheter i Kina. Bland annat har hon drivit tusentals rättsfall och grundat flera organisationer för kvinnors rättigheter. Hon fick inte tillstånd att resa till Stockholm för att ta emot Right Livelihood-priset. Det är inte första gången statsmakter hindrar pristagare från detta. De senaste två åren har Azerbajdzjan och Egypten agerat på liknande sätt. Det här visar samtidigt att pristagarnas och civilsamhällets aktiviteter har effekt. I ett framfört tal uttrycker Guo Jianmei att Kina visserligen har gjort en del framsteg inom kvinnors rättigheter, men att det återstår stora brister på de flesta områden i samhället. Ett tal som avslutades med uppmaningen att låta lagens solsken lysa upp alla hörn av våra liv.

 

Läs även

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

Greta Thunberg, Davi Kopenawa, Guo Jianmei och Aminatou Haidar Illustrationer: Anna Albert
25 september, 2019

Greta och tre människorättskämpar får Alternativa Nobelpriset

I år när Right Livelihood-priset firar 40-årsjubileum är Greta Thunberg en av pristagarna, vid sidan om tre kvinnor som kämpar för mänskliga rättigheter i Brasilien, Kina och Västsahara. Alla på olika sätt högaktuella i vad man kan kalla modig kamp för rättvisa och hållbarhet.…

LÄS MER

I år när Right Livelihood-priset firar 40-årsjubileum är Greta Thunberg en av pristagarna, vid sidan om tre kvinnor som kämpar för mänskliga rättigheter i Brasilien, Kina och Västsahara. Alla på olika sätt högaktuella i vad man kan kalla modig kamp för rättvisa och hållbarhet.

 

Priset kallas sedan länge även för Alternativa Nobelpriset. I år vill man hedra, stötta och även skydda praktiska visionärer vars ledarskap har inspirerat miljoner människor att kräva sina grundläggande rättigheter och kämpa för en hållbar värld för alla. Förutom Greta Thunberg är årets pristagare Davi Kopenawa och organisationen Hutukara Yanomami Association (Brasilien), Guo Jianmei (Kina) och Aminatou Haidar (Västsahara).

Greta Thunberg får Right Livelihood-priset “för att med utgångspunkt i vetenskapliga fakta inspirera till och stärka politiska krav på omedelbara åtgärder mot klimatförändringarna.” Right Livelihood-stiftelsen menar bland annat att hon ger röst åt en generation som kommer att tvingas bära konsekvenserna av vår tids politiska oförmåga att stoppa klimatförändringarna. Och att hennes beslutsamhet att inte acceptera passiviteten har inspirerat miljoner jämnåriga att kräva omedelbara åtgärder.

Ett annat högaktuellt område som berör både hållbarhet och mänskliga rättigheter är utvecklingen i Brasilien, där Davi Kopenawa (som tillhör ursprungsfolket Yanomami) och organisationen Hutukara Yanomami Association för sin kamp.
De får Right Livelihood-priset för sitt ”outtröttliga och modiga arbete med att skydda Amazonas skogar och biologiska mångfald, liksom ursprungsfolkens landområden och kultur”.

Kopenawa spelar en central roll i att förena olika grupper av ursprungsfolk och motverka exploateringen från gruvindustri, ranchägare och andra aktörer som hotar deras existens.

Den kinesiska advokaten Guo Jianmei får priset ”för sitt banbrytande och ihärdiga arbete med att säkra kvinnors rättigheter i Kina”. Hon har under lång tid, och under vad hon beskriver som svåra omständigheter, arbetat för detta och även för att främja demokrati och rättssäkerhet i Kina.
En av fyra gifta kvinnor i Kina har upplevt någon form av våld i hemmet, och könsdiskriminering på arbetsplatsen är enligt Right Livelihood-stiftelsen mycket omfattande. Jianmei har grundat flera organisationer för kvinnors rättigheter, drivit tusentals rättsfall och påverkar kvinnorättsfrågorna på nationell nivå.

Aminatou Haidar får priset ”för sin orubbliga ickevåldskamp för självständighet och rättvisa åt Västsaharas folk, trots tortyr och förföljelse”.
Bakgrunden är att Västsahara annekterades 1975 av Marocko när Spanien övergav området som kolonialmakt. Haidar har under 30 år fört en fredlig kamp för sitt hemlands självständighet och kallas ibland ”Västsaharas Gandhi”. Ursprungsbefolkningen sahrawierna har fler gånger lovats självbestämmande, men detta har inte infriats och världssamfundet har förhållit sig passivt i frågan.

 

En miljon kronor var

De fyra pristagarna får en miljon kronor vardera – pengar som är avsedda att användas i deras arbete, inte för personligt bruk. Förutom detta erbjuder Right Livelihood-stiftelsen pristagarna långvarigt stöd och särskilda insatser för att skydda de pristagare vars liv eller frihet hotas. Själva prisutdelningen sker den 4 december i år i Stockholm. Hittills har 178 personer och organisationer från 70 länder mottagit priset under dess 40-åriga historia. Greta Thunberg blir den tredje svenska pristagaren, efter Astrid Lindgren (1994) och organisationen Kvinna till Kvinna (2002).

Läs även

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson