27 februari, 2020

Att vårda odlingsjorden är en överlevnadsfråga

Nyckeln till hållbar odling och hög bördighet är att sköta odlingsjorden. Men idag utarmar vi istället jordkapitalet genom ett kemikalieberoende jordbruk. De flesta av oss förstår inte hur jord egentligen fungerar med alla dess levande komponenter. Det här är en överlevnadsfråga för jordbrukare, och på längre sikt för hela mänskligheten, anser Josef Carey som arbetar som jordkonsult på företaget 59degrees.…

LÄS MER

Nyckeln till hållbar odling och hög bördighet är att sköta odlingsjorden. Men idag utarmar vi istället jordkapitalet genom ett kemikalieberoende jordbruk. De flesta av oss förstår inte hur jord egentligen fungerar med alla dess levande komponenter.
Det här är en överlevnadsfråga för jordbrukare, och på längre sikt för hela mänskligheten, anser Josef Carey som arbetar som jordkonsult på företaget 59degrees.

Josef är certifierad Soil Food Web Consultant från internationellt erkända Elaine Ingham Network. Han är uppvuxen på en mjölkgård i Wales, och har bland annat en 20-årig bakgrund som arborist. Idag arbetar han inom odling mer generellt. Mycket kretsar kring att skapa konkret förståelse för relationerna och samverkan mellan växter och allt som finns i jorden. I marken handlar det, enligt Josef, både om jordstruktur och den stora mångfald av levande organismer som finns i frisk jord och som gör att växter kan växa och frodas. Ju mer aktiv jorden är, desto mer produktiv är den.

 

Att förstå vad jord är

– Alla växter, oavsett om det är träd eller tomatplantor, är beroende av kapaciteten i den levande jorden och förutsättningarna för god rotutveckling. Mikroorganismer cirkulerar näringsämnen och frigör mineraler i jorden som då blir tillgängliga för växterna. En mångfald av levande organismer skyddar också växterna från sjukdomar och angrepp, berättar Josef Carey.

Han anser att särskilt dagens konventionella jordbruk odlar på fel sätt. Växter frodas av sig själva om vi vårdar jorden. Att arbeta med och optimera odlingsjorden är därför nyckeln. Växterna har även ett immunförsvar som är beroende av mikrolivet i frisk jord. Han pekar på att i modernt konventionellt jordbruk är växternas hälsa överlag så låg att man måste använda kemiska bekämpningsmedel och sprida gift i markerna och även i maten.

– Det finns många missförstånd inom jordbruk. Man förstår inte fullt ut vad jord är och det innebär att vi inte kan utnyttja potentialen som finns i jorden. Att lära jordbrukare att sköta jorden anser jag är den kritiska delen inom odling.

 

"Vi har nått gränsen för vad man kan göra med kemiskt jordbruk och kan förvänta oss mindre skördar framöver."

 

Viktigt med bra jordstruktur

Frisk jord har en luftig struktur som är gynnsam för växter och rotbildning. Där finns upp emot 60 procent luft (och olika gaser) och vatten kan lätt penetrera jorden, berättar Josef. Utrymmet för växter att utveckla rötter är större och mängden kol som lagras i jorden är större. Vid sämre jordstruktur rinner en stor del av vattnet bort på markytan, luftigheten är sämre och rötterna får svårare att utvecklas. Något som missgynnar rotbildning ytterligare är att köra mycket med stora maskiner, eftersom jorden då blir mer packad.

Rötterna tar upp vatten, näring och mineraler och är förstås avgörande för hur växten utvecklas. Rötter kan vara betydligt djupare än vi vanligen tror, om jorden ger förutsättningar för det. Enligt Josef kan exempelvis gräsrötter var flera meter djupa och trädrötter kan sträcka sig över hundra meter ner i marken.

 

Frisk jord klarar torka bättre

Med tanke på luftigheten i jorden skulle man kunna tro att plöjning enbart är av godo, men riktigt så är det inte. När man plöjer stör man jorden påtagligt och minskar bördigheten, menar Josef. Plöjning förstör mycket av mikrolivet i jorden, man förlorar kol (som hamnar i atmosfären) och allt detta gör att jorden får sämre förmåga att hålla kvar vatten. Jordens vattenhållningsförmåga är inte bara viktig för växternas tillväxt, utan också för jordbrukets motståndskraft mot torka – som den torka som drabbade Sverige sommaren 2018, och som vi genom den pågående klimatförändringen kan få se mer av framöver. Enligt Josef klarar vi sådan torka bättre om vi genom ett regenerativt jordbruk – kretsloppsjordbruk – tar hand om jorden och har en frisk jordstruktur, med rikt mikro- och makroliv och djupa växtrötter.

– Överhuvudtaget har dagens konventionella jordbruk låg motståndskraft. Man har pressat ekosystemet så långt att det inte klarar påfrestningar. Vi har nått gränsen för vad man kan göra med kemiskt jordbruk och vi kan förvänta oss mindre skördar framöver. Det handlar om jordförstöring i kontrast till jorduppbyggande, säger Josef Carey.

 

Ett kapital som minskar

Han menar att vi måste se jorden som en resurs som behöver vårdas. Vårt jordkapital minskar idag och man kan jämföra det med ett batteri som numera är halvtomt. I exempelvis Storbritannien har man, enligt Josef, bara 60 år av konventionellt jordbruk kvar innan batteriet är slut.

– Det gäller att inte bara hålla batteriet fullt utan också att bygga upp jorden allt mer genom lagring av kol i marken. På så sätt kan vi odla näringsrika grödor och samtidigt minska mängden kol i atmosfären. Utmaningen är att använda metoder som bygger upp jorden istället för att förbruka den. Vi ska skörda räntan av jordkapitalet, inte förbruka det kapitalet.

 

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Frisk jord har en luftig struktur som är gynnsam för växter och rotbildning, förklarar Josef Carey.

 

 

Organismer i jorden avgörande

Som jordkonsulter hjälper Josef Carey och 59degrees jordbrukare/odlare genom att titta på jordens hälsa. Bland annat tittar man på mikrober, makroliv, kolhalt, kemi och vad i jorden som är tillgängligt för växterna. Utifrån det ger man sedan rekommendationer om vad som kan förbättra produktiviteten och man erbjuder även ett antal produkter. Mycket handlar om mikrolivet i jorden.

– Mikrober som bryter ner organiskt material till kol är jordbrukarens bästa vän. Ett generellt råd är därför att lära sig använda mikroskop. Ett rikt mikroliv ger en bra indikation på jordens hälsa, säger Josef.

Ett annat allmänt råd är att ibland lämna traktorn och gräva i jorden på en liten yta. På mindre än en kvadratmeter ska det i en frisk jord finnas hundratals maskar, enligt Josef. Om man bara hittar ett 10-tal maskar är det ett dåligt tecken. Andra exempel på generella råd är att lära sig kompostera, att lämna orörda ytor runt odlingar och att även odla växter som attraherar pollinerare.

Josef Carey tror att det konventionella jordbruket inte kommer att bestå och han vill se mer av regenerativ, jorduppbyggande odling där man slipper konstgödsel och gifter och även minskar behovet av olja.

– Idén att föda växter med konstgödsel är förlegad. Istället för att anpassa växter till vårt sätt att arbeta bör vi anpassa arbetssättet till växterna. Vi är en del av ett ekosystem och grunden är att vi tar hand om odlingsjorden.

 

Ödesfråga för människan

Vad händer om vi inte arbetar mer hållbart?

– Vi ser effekterna idag. Jordbördigheten minskar, kol hamnar i atmosfären och matkvaliteten sjunker genom minskat näringsinnehåll. Exempelvis finns det äpplen som idag har 25 gånger lägre järnhalt än för 50 år sedan.

Josef pekar också på att vi i dagens jordbruk stoppar in mer och mer energi, men att vi relativt sett egentligen får ut mindre och mindre energi av detta. Tidigare fick vi tvärt om ut mer energi från jordbruket än vi stoppade in. Att förstå vad som pågår i jorden och använda den kunskapen är nyckeln till jordbrukarens försörjning, menar Josef. Han anser att frågan om att vårda odlingsjorden på sikt också är en avgörande ödesfråga för människan som art och belyser detta med en tankeväckande aspekt:

– Alla organismer som inom ett ekosystem inte kan försörja sig själva definieras rent biologiskt som parasiter – och just nu är vi människor tyvärr parasiter.

 

Mer regenerativt jordbruk

Hela frågan om hållbart jordbruk kokar enligt Josef ner till vilka intentioner jordbrukaren har och vad konsumenterna efterfrågar. Idag sätts stor press på bonden att konkurrera på en global marknad, istället för att mer lokalt bidra till människors matförsörjning och hälsa. Idag pressar vi också ekosystemen för långt och Josef menar att allt detta kommer att leda till att jordbrukare slås ut. Han tror att en hållbar modell kan bygga mer på att producera för det han kallar communities, snarare än på storskalig produktion för en global marknad. I bland annat Järna finns bra exempel på sådana fungerande, hållbara matsystem.

– Det finns all anledning att vara optimistisk kring möjligheterna att gå över till ett mer regenerativt och hållbart jordbruk. Det är bara logiskt och det vi ser nu är ett pionjärstadium till ett bättre jordbruk. Jag tror många konsumenter vill ha kvalitet och allt fler kommer att stödja det här om man vet att det gynnar alla, säger Josef Carey.

Läs även

, , ,

Text: Red / Staffan Nilsson

En halmbal som får ligga kvar är inte bortglömd - den är lämnad för att bli hem åt insekter.
2 februari, 2020

Bonden på Ulfsgården odlar ekologiskt för ekonomin och miljön

Affärsidé, strategi, lönsamhet. Företagandets terminologi är nyckelorden för Jonas Götesjö på Gillstad Ulfsgården utanför Lidköping. Saltå kvarns projekt för hållbar livsmedelsproduktion är en viktig ekonomisk impuls för utvecklingen mot ett ekologiskt kretslopp. – Min affärsidé är att tjäna pengar på att producera mat på ett miljövänligt och hållbart sätt. Bondens verktygslåda gör att jag får möjlighet att tjäna mer pengar på att vara ännu mer miljövänlig, säger han.…

LÄS MER

Affärsidé, strategi, lönsamhet. Företagandets terminologi är nyckelorden för Jonas Götesjö på Gillstad Ulfsgården utanför Lidköping. Saltå kvarns projekt för hållbar livsmedelsproduktion är en viktig ekonomisk impuls för utvecklingen mot ett ekologiskt kretslopp.
– Min affärsidé är att tjäna pengar på att producera mat på ett miljövänligt och hållbart sätt. Bondens verktygslåda gör att jag får möjlighet att tjäna mer pengar på att vara ännu mer miljövänlig, säger han.

 

Ulfsgården ligger i kanten av den stora Västgötaslätten, någon mil från Vänern. Det är ett mestadels platt landskap med inslag av skog som omger den vidsträckta åkermarken, en miljötyp Jonas Götesjö kallar för ”mellanbygd”.

Från att ha varit ett konventionellt familjejordbruk i tre generationer är Gillstad Ulfsgården idag ett ekologiskt lantbruk där ingenting längre odlas med konventionella metoder. När Jonas Götesjö, som tidigt intresserade sig för företagande, gick in i verksamheten stakade han snart ut den nya inriktningen – ett ekologiskt lantbruk med djurhållning och odling av spannmål och vall.

– Det var inte att köra traktor eller klappa kor som lockade mig, utan affärsidén, strategiska beslut och ekonomin, säger han.

 

Strategiskt beslut

Han är väldigt nöjd med de förbättrade arbetsförhållanden och den mindre miljöpåverkan som den ekologiska odlingen innebär. Men att gå över från konventionell odling till ekologisk var i grunden just ett strategiskt företagsbeslut.

Vi möter Jonas Götesjö när hans övergång till ekologisk odling är klar. En nästan tio år lång period som, med hans egna ord, lärt honom ”hur mycket lättare det ekologiska lantbruket är än det konventionella, sedan man väl kommit in i det”. Den ekonomiska belöningen är en verksamhet med minst 50 procents högre omsättning än tidigare.

– Tidigare var topparna högre än nu. Men ett normalår har vi ungefär lika stora skördar som när vi arbetade konventionellt. Och inkomstmässigt gör det ju en väldig skillnad. Som konventionella odlare var vi i och för sig ganska försiktiga med alla preparat och som ekologiska odlare ligger vi snarare åt det intensiva hållet. Där har vi helt bytt strategi.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
– Det ligger i ekoodlingens natur att vi inte är så specialiserade utan har kor som både ger mjölk och producerar kalvar och att vi odlar både foder och spannmål, säger Jonas Götesjö.

 

Mjölk och kött

Verksamheten har mjölk- och köttkor som bas och växtodling för korna och för försäljning. Här finns ungefär 70 kor av typen svensk röd och vit boskap, en mycket vanlig ras för mjölkkor i Sverige, som ger bra med mjölk och kött och klarar sig bra på naturbeten.

Odlingsmarken uppgår till 300 hektar, varav knappt hälften är arrenden. Och så tillkommer skog som stadga och vintersyssla.

– Jag tycker det är intressant att vara bred i verksamheten, men jag tror definitivt på det som affärsidé också eftersom jag får en riskspridning och kan lägga tyngdpunkten på olika saker under olika delar av året. Det ligger i ekoodlingens natur att vi inte är så specialiserade utan har kor som både ger mjölk och producerar kalvar och att vi odlar både foder och spannmål. Jag är övertygad om att vi blir starkare av den här bredden, säger Jonas Götesjö.

 

Ville odla dinkel

All spannmål levereras till Saltå Kvarn. Förra året blev det bortåt 500 ton havre och råg, vilket gör gården till en av de större leverantörerna.

– Havre och råg har hög motståndskraft mot ogräs och kräver låga insatser, så de fungerar bra i den ekologiska odlingen. Korn och vete är känsligare grödor och kräver mer insatser, säger han.

 

"Det var inte att köra traktor eller klappa kor som lockade mig, utan affärsidén, strategiska beslut och ekonomin."

 

Men det var tack vare en annan gröda som Jonas Götesjö blev Saltå-leverantör 2015.

– Vi ville gärna odla dinkel, och det var bara Saltå kvarn som ville köpa det. Dinkel är en kul gröda, bångstyrig och besvärlig att hantera, men när den väl är i jorden trivs den jättebra i en ekologisk odling. Vi har fått bra skördar och vi har fått bra betalt, så den har varit lönsam. Nu har tyvärr efterfrågan varit så låg att jag inte lyckats sälja det jag odlat. Men det är kul att jobba med Saltå Kvarn, eftersom vi hela tiden har en dialog om vad de vill ha och hur efterfrågan ser ut, säger han.

Sedan tre år arbetar Ulfsgården med Bondens verktygslåda, som är Saltå kvarns verktyg för att driva utvecklingen av den ekologiska odlingen mot en högre biologisk mångfald, minskade utsläpp av kväve och fosfor och minskad klimatpåverkan. Grundtanken och själva målbilden är kretsloppsjordbruk som gynnar alla dessa områden.

 

Komplex verktygslåda

– Verktygslådan är väldigt komplex, vilket jag tycker är spännande. Alla behöver inte göra på samma sätt, utan här får man ett smörgåsbord av bra idéer att välja mellan. Mycket passar inte på min gård men andra delar är jätteintressanta och genomförbara, säger han.

Jonas Götesjös incitament för att genomföra verktygslådans intentioner är helt klart de ökade inkomsterna det engagemanget ger. I reda pengar handlar det om cirka 30 öre mer per kilo spannmål som Saltå kvarn betalar för att gården genomför valda delar av det 155-punktsprogram som verktygslådan utgör.

– Jag kan inte lägga om hela verksamheten efter verktygslådan, men det gör en hel del på marginalen. Jag tjänar cirka tio procent mer på spannmålen, och det är så pass mycket pengar att det har betydelse.

Han delar upp åtgärderna i verktygslådan i tre grupper. Den bästa gruppen är de miljöåtgärder som är klart lönsamma och där han inte ser någon som helst motsättning mellan gott företagande och höga miljöambitioner. Där är hans ambition att genomföra allt som går med de förutsättningar som gäller på hans gård.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
– Dinkel är en kul gröda, bångstyrig och besvärlig att hantera, men när den väl är i jorden trivs den jättebra i en ekologisk odling.

 

Åtta års växtföljd

Ett sådant exempel är den åtta års växtföljd Jonas arbetar med: tre år vall, ett år raps, två år höstsäd och därefter bönor och vårsäd med vallinsådd. Det ger honom höga, jämna skördar med låga insatser och det är en växtföljd som bidrar till god markstruktur, ogräskontroll och god kväveförsörjning, vilket verktygslådan premierar.

En enskild åtgärd som Jonas hyllar är täckdikning, alltså att skapa övertäckta diken för dränering av åkermarken, vilket leder bort överskottsvatten. I områden med gott om vatten, som här i kanten av Västgötaslätten, ger det flera goda effekter; minskad användning av traktordiesel, högre skördar med lägre insatser och minskning av vattensjuka områden där växtnäringen inte kommer grödan till del.

I nästa kategori placerar han åtgärder ”som inte inverkar negativt på ekonomi och arbetsinsats” och i den tredje åtgärder som han ser som ”en belastning på ekonomin och som gör det svårt att vara bonde”.

 

Allt inte lönsamt

– Det finns många miljöåtgärder jag kan genomföra även om de inte är direkt lönsamma. Att skapa miljöer på våra åkerholmar där bin, humlor och andra pollinerande insekter trivs är ett sådant exempel. Men det handlar om prioriteringar och att hinna med och här behöver jag ge mig själv en spark i baken för att hinna göra mer, helt klart. I den tredje kategorin, däremot, är jag tveksam till om jag orkar hålla på och kämpa utan att några lagkrav tvingar mig till det, säger han.

Som exempel på den senare kategorin nämner han trädplantering på åkermarken, vilket han ser som goda åtgärder i andra odlingsmiljöer – mindre mekaniserade, erosionsdrabbade områden.

– Här har vi snarare för mycket vatten. Och där jag har träd har jag inget solljus och där växer ingen gröda. Dessutom tror jag vi skulle öka vår bränsleförbrukning om vi hade fler träd, säger han.

 

Gården premieras

Ulfsgården premieras under 2019 av verktygslådan för en lång rad åtgärder som främjar utvecklingen mot ett kretsloppsjordbruk, till exempel blommande blommor i beteshagar, åkerkanter och vallodling, optimerad ogräsbearbetning, reduktion av fossila bränslen, åtgärder för ökad djurhälsa, flera produkter per djurslag, och reducerad plöjningsfrekvens.

Optimering av gödsel är ett premierat område där Jonas anstränger sig för att nå bästa möjliga resultat för olika grödor.

– Vi försöker styra våra olika gödselslag med lite olika egenskaper. Biogasgödseln som ger snabb kväve använder jag till exempel för rapsetableringen på hösten. Och vår fastgödsel, det vill säga mull, sprider jag i växtföljden när vi bryter vallen och då kör vi efter fosfor- och kaliumkartan som visar var vi har näringsbrist i marken. Det är vårt sätt att precisionsgödsla för att jämna ut och ta bort de låga nivåerna i skörden. Under vallåren magrar vi istället ut jorden genom att inte tillföra någonting alls.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14

 

La om till ekologiskt i små steg

För att ytterligare närma sig det optimala kretsloppet skulle gården dock behöva producera klart mer gödsel än dagens nivåer.

– Vi klarar oss inte på den gödsel korna producerar utan köper in kravgodkänd grisgödsel från en avelsgård här intill och kravgodkänd gödsel från en biogasanläggning i Lidköping.

När Jonas Götesjö gick från en konventionell till en ekologisk verksamhet gjorde han det i små steg. Det första som lades om till ekologisk produktion var vallodlingen som krävdes för att få fram foder till korna, varefter mjölken blev KRAV-godkänd 2011. Därefter förändrade Jonas och hans far område för område till ekologisk odling allteftersom de såg möjligheter och lösningar på de problem som dök upp i samband med övergången.

En ny ladugård lade grunden till att öka antalet djur och att odla mer vall. Därefter byggdes en ny spannmålsanläggning och ett nytt gödsellager. Fortfarande ligger en del av marken i karens efter att ha odlats konventionellt, men allt som odlas idag är ekologiskt, och om två år kan även den sista marken kunna odlas enligt Kravs kriterier.

Nyligen har ytterligare en gård inköpts, så under 2020 uppgår den odlingsbara marken till 430 hektar. Men den här gången behöver företagaren och bonden Jonas Götesjö inte pröva sig fram.

– På den nya gården går vi över med allt till ekologisk odling på en gång. Nu har jag förmågan och erfarenheten att förändra allt i ett svep. Ur ett strikt företagsperspektiv skulle det vara mycket sämre att parallellt arbeta med två helt skilda metoder. Och så vill jag ju heller aldrig arbeta konventionellt igen.

Läs även

, , ,

Text och foto: Jens Frejrud

31 januari, 2020

Små skogar viktiga i jordbrukslandskapen

En studie av 224 små skogar i Europa, bland annat i Sverige, visade nyligen att dessa skogar har oväntat stor betydelse för biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster i jordbrukslandskapen. Mer skogskanter är en förklaring.…

LÄS MER

 

En studie av 224 små skogar i Europa, bland annat i Sverige, visade nyligen att dessa skogar har oväntat stor betydelse för biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster i jordbrukslandskapen. Mer skogskanter är en förklaring.

 

Det här är något som inte har undersökts tidigare och författarna till studien konstaterar att små skogar har större betydelse än man tidigare trott. Man pekar på att det behövs naturbevarande åtgärder som bevarar småskogarnas roll och värde, men att dessa skogar ännu inte inkluderas i nationella och internationella policys kring biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskap. Det handlar om skogar som är mindre än några få hektar.

Studien omfattade små skogar i tempererade områden i Europa, närmare bestämt i Frankrike, Belgien, Tyskland och Sverige. Här tittade man på den biologiska mångfalden inom sex grupper av organismer – kärlväxter, svampar, jordlöpare, spindlar, gråsuggor och tusenfotingar. I varje skog undersökte man också potentialen för fem ekosystemtjänster – andelen medicinal- och ätbara växter och bär, mängden virke, skadedjursbekämpning, jordens kolinlagring och andelen vilt.

Studien visar att både större och mindre skogsområden har en viktig roll i jordbrukslandskap. Större, äldre skogar har störst biologisk mångfald och en avsevärd potential att producera ekosystemtjänster. Mindre skogar har dock, räknat per ytenhet, större potential att leverera en mångfald av ekosystemtjänster, särskilt om det är gammal skog. Orsaken är att små skogar har relativt sett gott om skogskanter som exponeras för den omgivande miljön.

De små skogarnas skogsbryn får bland annat mer solljus och näring från omgivningen, vilket exempelvis ger mer bär, mer småplantor av ek och björk, mer rådjur osv. Små skogar är också bra kolsänkor som motverkar klimateffekten, eftersom de har en hög biologisk aktivitet och därför absorberar mycket kol per ytenhet.

 

Text: Red / Staffan Nilsson

Greta Thunberg var på väg till klimatkonferensen i Madrid och representerades av deltagare i Fridays For Future. Foto: foto Anders Hellberg
5 december, 2019

Skarp kritik när pristagare talade i riksdagshuset

När årets mottagare av Right Livelihood-priset talade på ett seminarium i riksdagshuset i Stockholm kom det fram en hel del skarp kritik och vädjanden till både världssamfundet, Europa och Sverige. …

LÄS MER

När årets mottagare av Right Livelihood-priset talade på ett seminarium i riksdagshuset i Stockholm kom det fram en hel del skarp kritik och vädjanden till både världssamfundet, Europa och Sverige.

 

En av pristagarna, Greta Thunberg, var för tillfället på väg till klimatkonferensen i Madrid och representerades under seminariet av två unga kollegor från Fridays For Future som fick diskutera klimatfrågan med två svenska riksdagsledamöter (från S och M). Politikerna sa bland annat att Sverige har gjort mycket, men att man behöver göra mer, att man är överens om målen, men inte om vägen dit, att det kommer att ta tid – och att Sverige är en viktig röst i EU.

Det pekades också på att omställningen även måste vara rättvis, att det behövs hopp och att det behövs tillväxt för att utveckla klimatsmart teknik.

 

För lite handling

Men de unga representanterna för Greta Thunberg var inte särskilt imponerade av detta, och sa ungefär följande: Politikerna gör inte tillräckligt och målen man strävar mot räcker inte för att stoppa klimatkrisen. På konferenser är det för mycket tomt prat och för lite aktion. Det är när man handlar som man får hopp – handling är hopp.
Klimatdiskussionen idag är symbolisk, den har inte stoppat krisen. Och vi ska inte lita på teknologiska lösningar för att stoppa klimatkrisen.
På frågan om de var nöjda med vad de har åstadkommit med klimatstrejkerna var svaret:
– Nej, vi har inte uppnått det vi vill. Många tänker visserligen på det här nu, men vi ser fortfarande ingen handling. Vi fortsätter strejka varje vecka tills regeringen är i linje med klimatmålen.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Aminatou Haidar. Foto: Lena Thunberg

 

Kritik mot Europa och Sverige

Aminatou Haidar har fört en ickevåldskamp för självständighet och rättvisa åt Västsaharas folk, trots tortyr och förföljelse. Hon var mycket kritisk till att världssamfundet inklusive Europa och Sverige inte agerar mot Marockos kolonisering av Västsahara. Hon menar att hela världen känner till vad som pågår, men att man ändå vänder ryggen mot detta. Sverige har delvis stött Västsahara, bland annat genom en resolution 2012. Men enligt Aminatou Haidar slösades den bort genom att den inte implementerades, på grund av trycket från Marocko som har stöd av Frankrike och andra europeiska regeringar.

Hon vill att Sverige tar ledningen när de gäller demokrati och visar Europa att man behöver erkänna Västsaharas folk. Att det förekommit politiskt tryck från Marocko mot Sverige bekräftades också av utrikespolitiker som deltog i diskussionen på seminariet. En bild som gavs var att frågan kring marockanska gatubarn i Sverige kan ha spelat in, liksom att Europa förlitar sig delvis på länder som Marocko och Turkiet när det gäller migration, och att det politiska trycket på dessa länder därför saknas. Aminatou Haidar sa att Västsaharas unga inte tror på mänskliga rättigheter längre och de ser Europa som en medbrottsling till Marocko. Hon vädjar till svenska politiker att stödja deras fredliga kamp.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Davi Kopenawa. Foto: Survival International

Hot mot skog och folk i Amazonas

Davi Kopenawa från ursprungsfolket Yanomami i Brasilien och organisationen Hutukara Yanomami Association kämpar för ursprungsfolkens kultur och landområden i Amazonas och mot skogsskövling av gruvindustri, ranchägare och andra aktörer som hotar deras existens. Han beskrev Yanomami-folket som väktare av den skog de själva lever i och som är deras allierade. Han pekade på att vi i vår del av världen inte känner deras verklighet, och menar att vi behöver lära oss mer om varandra. Davi Kopenawa betonade vikten av att ha ”en god och ren väg framåt”. De som idag skövlar skog och invaderar ursprungsbefolkningens hem måste sluta stjäla deras mark och t.o.m. döda människor. Han vädjade till oss européer att i våra sinnen och hjärtan tänka efter och respektera ursprungsfolken som möter den här farliga utvecklingen.

 

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Guo Jianmei. Foto: Qianqian Law Firm

 

Kinesisk pristagare fick inte resa

Den kinesiska advokaten Guo Jianmei har under lång tid arbetat med att säkra kvinnors rättigheter i Kina. Bland annat har hon drivit tusentals rättsfall och grundat flera organisationer för kvinnors rättigheter. Hon fick inte tillstånd att resa till Stockholm för att ta emot Right Livelihood-priset. Det är inte första gången statsmakter hindrar pristagare från detta. De senaste två åren har Azerbajdzjan och Egypten agerat på liknande sätt. Det här visar samtidigt att pristagarnas och civilsamhällets aktiviteter har effekt. I ett framfört tal uttrycker Guo Jianmei att Kina visserligen har gjort en del framsteg inom kvinnors rättigheter, men att det återstår stora brister på de flesta områden i samhället. Ett tal som avslutades med uppmaningen att låta lagens solsken lysa upp alla hörn av våra liv.

 

Läs även

Text: Red / Staffan Nilsson

Greta Thunberg, Davi Kopenawa, Guo Jianmei och Aminatou Haidar Illustrationer: Anna Albert
25 september, 2019

Greta och tre människorättskämpar får Alternativa Nobelpriset

I år när Right Livelihood-priset firar 40-årsjubileum är Greta Thunberg en av pristagarna, vid sidan om tre kvinnor som kämpar för mänskliga rättigheter i Brasilien, Kina och Västsahara. Alla på olika sätt högaktuella i vad man kan kalla modig kamp för rättvisa och hållbarhet.…

LÄS MER

I år när Right Livelihood-priset firar 40-årsjubileum är Greta Thunberg en av pristagarna, vid sidan om tre kvinnor som kämpar för mänskliga rättigheter i Brasilien, Kina och Västsahara. Alla på olika sätt högaktuella i vad man kan kalla modig kamp för rättvisa och hållbarhet.

 

Priset kallas sedan länge även för Alternativa Nobelpriset. I år vill man hedra, stötta och även skydda praktiska visionärer vars ledarskap har inspirerat miljoner människor att kräva sina grundläggande rättigheter och kämpa för en hållbar värld för alla. Förutom Greta Thunberg är årets pristagare Davi Kopenawa och organisationen Hutukara Yanomami Association (Brasilien), Guo Jianmei (Kina) och Aminatou Haidar (Västsahara).

Greta Thunberg får Right Livelihood-priset “för att med utgångspunkt i vetenskapliga fakta inspirera till och stärka politiska krav på omedelbara åtgärder mot klimatförändringarna.” Right Livelihood-stiftelsen menar bland annat att hon ger röst åt en generation som kommer att tvingas bära konsekvenserna av vår tids politiska oförmåga att stoppa klimatförändringarna. Och att hennes beslutsamhet att inte acceptera passiviteten har inspirerat miljoner jämnåriga att kräva omedelbara åtgärder.

Ett annat högaktuellt område som berör både hållbarhet och mänskliga rättigheter är utvecklingen i Brasilien, där Davi Kopenawa (som tillhör ursprungsfolket Yanomami) och organisationen Hutukara Yanomami Association för sin kamp.
De får Right Livelihood-priset för sitt ”outtröttliga och modiga arbete med att skydda Amazonas skogar och biologiska mångfald, liksom ursprungsfolkens landområden och kultur”.

Kopenawa spelar en central roll i att förena olika grupper av ursprungsfolk och motverka exploateringen från gruvindustri, ranchägare och andra aktörer som hotar deras existens.

Den kinesiska advokaten Guo Jianmei får priset ”för sitt banbrytande och ihärdiga arbete med att säkra kvinnors rättigheter i Kina”. Hon har under lång tid, och under vad hon beskriver som svåra omständigheter, arbetat för detta och även för att främja demokrati och rättssäkerhet i Kina.
En av fyra gifta kvinnor i Kina har upplevt någon form av våld i hemmet, och könsdiskriminering på arbetsplatsen är enligt Right Livelihood-stiftelsen mycket omfattande. Jianmei har grundat flera organisationer för kvinnors rättigheter, drivit tusentals rättsfall och påverkar kvinnorättsfrågorna på nationell nivå.

Aminatou Haidar får priset ”för sin orubbliga ickevåldskamp för självständighet och rättvisa åt Västsaharas folk, trots tortyr och förföljelse”.
Bakgrunden är att Västsahara annekterades 1975 av Marocko när Spanien övergav området som kolonialmakt. Haidar har under 30 år fört en fredlig kamp för sitt hemlands självständighet och kallas ibland ”Västsaharas Gandhi”. Ursprungsbefolkningen sahrawierna har fler gånger lovats självbestämmande, men detta har inte infriats och världssamfundet har förhållit sig passivt i frågan.

 

En miljon kronor var

De fyra pristagarna får en miljon kronor vardera – pengar som är avsedda att användas i deras arbete, inte för personligt bruk. Förutom detta erbjuder Right Livelihood-stiftelsen pristagarna långvarigt stöd och särskilda insatser för att skydda de pristagare vars liv eller frihet hotas. Själva prisutdelningen sker den 4 december i år i Stockholm. Hittills har 178 personer och organisationer från 70 länder mottagit priset under dess 40-åriga historia. Greta Thunberg blir den tredje svenska pristagaren, efter Astrid Lindgren (1994) och organisationen Kvinna till Kvinna (2002).

Läs även

Text: Red / Staffan Nilsson