Jonas Regnér, VD Saltå Kvarn. Foto: Erik Olsson
2 februari, 2019

”Vi vill påverka branschen mot ökad hållbarhet”

Tillväxt i livsmedelssektorn behöver handla mer om kvalitet, inte bara volym. Och vi måste som konsumenter vara beredda att betala mer för maten. – Det snabbaste sättet för Saltå Kvarn att påverka branschen mot ökad hållbarhet är att vi fortsätter vara en förebild som andra följer efter, säger Jonas Regnér som är ny VD på Saltå Kvarn sedan några månader tillbaka.…

LÄS MER

Tillväxt i livsmedelssektorn behöver handla mer om kvalitet, inte bara volym. Och vi måste som konsumenter vara beredda att betala mer för maten.
– Det snabbaste sättet för Saltå Kvarn att påverka branschen mot ökad hållbarhet är att vi fortsätter vara en förebild som andra följer efter, säger Jonas Regnér som är ny VD på Saltå Kvarn sedan några månader tillbaka.

Det här med kvalitetsmedvetande har han med sig ända från sin uppväxt i en blomsterhandlarfamilj i Örebro som gick emot strömmen och inte satsade på lägsta pris utan istället kvalitet, vilket också blev mycket lönsamt. Den inställningen har följt honom genom en över 30-årig karriär i livsmedelsbranschen. Först 13 år i Axfood-koncernen och sedan fem års utvecklingsarbete inom Coop. Därefter arbetade han under elva år med att lansera och utveckla konceptet Gooh! inom kvalitativ färdigmat (Lantmännen och Operakällaren), som blev både marknadsledande och lönsamt. Nu som VD på Saltå Kvarn ser Jonas Regnér intressanta möjligheter.

– Jag är väldigt värderingsstyrd och tycker att Saltå Kvarn är en sund och unik verksamhet som ligger rätt i tiden. Konkurrensen är en stor utmaning i vår bransch och vi på Saltå Kvarn väljer att satsa på att bli ännu bättre på det vi redan gör och att göra skillnad med kvalitet. Alternativet att slåss med jättarna och göra avkall på det vi står för är inte aktuellt.

 

Vill mer än eko

Jonas pekar på att Saltå Kvarn har ett stort försprång när det gäller ekologi och hållbarhet som en viktig kvalitet i vår mat. Man vill mer än eko. Det har företaget arbetat med under lång tid. Visionen är att ge makten över maten tillbaka till människor som vill göra det goda valet. Och för att få tillbaka den makten behöver människor inflytande över hur maten odlas, hur den produceras och vad den innehåller. Det här konkretiserar Saltå Kvarn på flera sätt i sin verksamhet. Förutom att alla produkter är ekologiska har man exempelvis en unik verktygslåda och poängsystem med en lång rad extra eko-åtgärder som de levererande bönderna frivilligt kan genomföra och få extra betalt för. Saltå Kvarn använder inga tillsatser i produkterna, man klimatkompenserar verksamheten och gör mycket annat i den här riktningen.

– Hela företaget är idédrivet med engagerade medarbetare som vill förändra världen. Det ger en speciell själ till företaget, och det är kärnan i varumärket.

 

"Det behövs en trovärdig spelare på marknaden som går före alla andra. Den spjutspetsen vill jag påstå att vi är."

 

Ett exempel på område som Jonas vill vidareutveckla är andelen kretsloppsjordbruk bland de ekologiska gårdar som levererar spannmål till Saltå Kvarn. Dvs jordbruk som går ett steg längre än eko. När det gäller spannmål ser han också gärna att det kommer in mer äldre kultursorter i kvarnprodukterna. För produktsortimentet generellt ser han också möjligheter att satsa ännu mer på produktförädling.

–Jag tror det är viktigt med en produktutveckling som tillfredsställer aktuella behovstrender hos kunderna. Förutom att konsumenter idag söker ekologiska värden handlar mycket idag också om enkelhet, och det är därför viktigt att titta på hur vi kan underlätta för kunderna. En annan trend att titta på idag är det ökande uteätandet och hur man kan bli en del av det. Många konsumenter söker också mellanmålslösningar, säger Jonas Regnér.

Men det här handlar inte om att byta inriktning på Saltå Kvarn. Jonas vill framförallt fortsätta med det som sedan länge är unikt för företaget och att modernisera där det behövs och ha ett affärsfokus som ger kraft att investera för framtiden. Han ser en tydlig koppling mellan affärer och ett gott syfte.

– I livsmedelsbranschen pratar man mycket om volymtillväxt, men vi kan istället satsa på ekologisk hållbarhet och kvalitet. Det behövs en trovärdig spelare på marknaden som går före alla andra. Den spjutspetsen vill jag påstå att vi är, och vi ska bli ännu tydligare med det i framtiden.

 

Vi behöver betala mer för maten

När det gäller eko och kvalitet anser Jonas att vi som konsumenter måste vara beredda att betala mycket mer för maten, framför allt den lokala, eko-producerade maten. Här menar han också att staten har ett ansvar för att sätta igång vissa processer och att det behövs mer utmanande politiska mål än de som regeringen idag har i sin livsmedelsstrategi.

– Vi måste få in miljökostnaderna i bilden. Det som har lite miljöpåverkan får inte, genom ett alltför för lågt pris, ”subventionera” det som har stor miljöpåverkan. Vi betalar för lite för mat som är eko, och alldeles för lite för mat som är dålig för miljön.

I grunden handlar hållbarhetsfrågorna, enligt Jonas, mycket om den onödiga delen av konsumtionen, och att vi har ett system som driver på denna. Det menar han är baksidan av att fokusera på volymtillväxt hela tiden. Vi måste hitta ett annat sätt att definiera tillväxt. Det räcker inte med BNP och liknande mått.

 

Lovande trender

När Jonas Regnér tittar framåt några år ser han mycket som talar för att vi som konsumenter kommer att betala mer för matens kvaliteter. Konsumenterna kommer att vara mer pålästa och medvetna. Det kommer att finnas fler alternativ att välja bland och inom vissa områden kommer sortimenten att skifta snabbare efter trender. Det blir mycket mer förädlade produkter och mindre bulkprodukter. Vi kommer att handla mer efter recept och enkelhet blir viktigt.

– En pågående trend som jag tror kommer att förstärkas är att maten är en del av din identitet. Det kan exempelvis ta sig uttryck i dieter som är mer tydligt klimatsmarta. Inom några år tror jag att de flesta produkter i handeln kommer att vara CO2-märkta och många konsumenter kommer att ha egna CO2-budgetar. Det finns strukturer för det redan idag.

Jonas Regnér tror att Saltå Kvarn även framöver har en ledande roll när det gäller naturlig kvalitet och ekologi. Ännu fler konsumenter kommer här att se ett enkelt sätt att göra gott för världen genom sin egen konsumtion.

Läs även

Text: Red / Staffan Nilsson

27 januari, 2019

”Fokusera mer på hur maten produceras”

Det är för mycket fokus på vilken typ av mat vi ska producera och för lite på hur maten ska produceras på ett hållbart sätt. Det anser en rad sakkunniga personer som nu kritiserar delar av de argument som nyligen fått stor uppmärksamhet i media, i samband med rapporten ”Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems”. …

LÄS MER

En rad sakkunniga personer kritiserar nu delar av de argument som nyligen fått stor uppmärksamhet i media, i samband med rapporten ”Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems”.
I en replik i DN-debatt menar kritikerna att det är för mycket fokus på vilken typ av mat vi ska producera och för lite fokus på hur maten ska produceras på ett hållbart sätt.

Alla i den här debatten tycks vara överens om att det behövs en snabb omställning av hela livsmedelssystemet för ökad hållbarhet och hälsa. Men man är inte överens om metoderna när de gäller miljö, klimat och social hållbarhet. I debattrepliken, som undertecknats av bland andra Anders Wijkman, Göran Greider och flera sakkunniga in jordbruk och odling, lyfter man fram flera invändningar mot en del av det som hävdas kring rapporten.

En grundläggande kritik är att produktionssätten inte ifrågasätts. Det är exempelvis en förhastad slutsats att utgå från att alla grönsaker och nötter är bra oavsett hur de produceras, och att animalier och potatis generellt är negativt. Och de förändringar av produktionen som föreslås av forskare bakom rapporten är svepande och delvis motstridiga.

 

"...en global diet vore förödande eftersom hållbar livsmedelsförsörjning bygger på att använda och hushålla med de olika resurser och förutsättningar som finns på varje plats..."

 

Debattrepliken är också kritisk till tron att själva dieten är nyckeln till lösningen. Man skriver bland annat att en global diet vore förödande eftersom hållbar livsmedelsförsörjning bygger på att använda och hushålla med de olika resurser och förutsättningar som finns på varje plats, vilket har format olika matkulturer.

Skribenterna bakom debattrepliken håller med om att det är bekymrande att antalet arter som vi odlar blir allt färre. Här menar man dock att en global diet bara förstärker den negativa utvecklingen och i rapporten ser man inga lösningar på detta. Man saknar också en analys och ifrågasättande av den globala marknaden som har lett fram till denna enfald och ohållbara produktion.

Debattrepliken pekar också på att när det gäller matens klimatpåverkan räknar rapporten inte med lantbrukets utsläpp av koldioxid, utan bara metan och lustgas, vilket snedvrider jämförelser mellan exempelvis vegetabilier och idisslande djur.

Kritiken kring rapporten avrundas med att man bör fokusera på hur maten produceras och hur livsmedelssystemen fungerar, inte vad som produceras. En global diet är fel svar på den här svåra frågan.

Läs även

,

Text: Red / Staffan Nilsson

23 november, 2018

”Ta tag i livsmedelssektorn – annars missar vi klimatmålen”

Om ansvariga svenska politiker verkligen menar allvar med de globala klimatmål man ställt sig bakom måste man även våga ta tag i jordbruket och maten, som står för över en tredjedel av vår konsumtions klimatbelastning. Med nuvarande politiska ambition når vi inte alls målen, anser Artur Granstedt som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.…

LÄS MER

Om ansvariga svenska politiker verkligen menar allvar med de globala klimatmål man ställt sig bakom måste man även våga ta tag i jordbruket och maten, som står för över en tredjedel av vår konsumtions klimatbelastning. Med nuvarande politiska ambition når vi inte alls målen, anser Artur Granstedt som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk.

– Det saknas tillräckliga insikter om det här. Nu behövs en radikalare strategi för både omställning till ekologiskt kretsloppsjordbruk och en kraftig minskning av köttkonsumtionen.

Sveriges livsmedelsstrategi och klimatmål går inte ihop

Enligt Parisöverenskommelsen från 2015 ska vi till år 2050 begränsa utsläppen av växthusgaser så att temperaturökningen stannar vid 1,5–2 grader. För oss i Sverige innebär det att vi ska minska utsläppen med cirka 80 procent. Och det inkluderar förstås även utsläpp som vår import orsakar i andra länder, vars andel av våra utsläpp har ökat med 50 procent den senaste 20 åren. Den sektor i Sverige som totalt sett har störst klimatpåverkan (38 procent) är livsmedelsområdet.

– Ändå tycks man undvika att ta tag i detta, och ger istället större uppmärksamhet åt transport- och energisektorerna. Vår totala klimatbelastning ligger på samma nivå som för 25 år sedan. Om vi ska lyckas minska våra emissioner av växthusgaser från dagens 11 ton till 2 ton per person och år måste samtliga sektorer vara med fullt ut, säger Artur Granstedt.

Han pekar på att regeringens nuvarande livsmedelsstrategi och handlingsplan (som beslutades 2017) inte räcker till. Ambitionen där är att öka den ekologiska odlingsarealen med 30 procent till år 2030, vilket egentligen bara motsvarar en fortsättning av den ökningstakt vi redan har sedan några år tillbaka. Ökningen måste, enligt Artur, ske betydligt snabbare. Ekomålet för 2030 behöver vara minst 50 procent av odlingsarealen för att vi till 2050 ska ha möjlighet att ställa om hela jordbruket till ekologiska kretslopp. Men då måste också en skärpning ske av vad som får kallas ekologisk odling. Detta är vad som krävs för att vi ska komma i närheten av att nå klimatmålen, som också förutsätter en radikal minskning av köttkonsumtionen.


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Det finns numera extra starka skäl att ställa om till mindre sårbara odlings- och matsystem anser Artur Granstedt.

Mer kretslopp viktigt av flera skäl

All ekologisk odling förutsätter att man har odling av vall med kvävebindande baljväxter på minst en tredjedel av arealen för att kunna driva odlingarna utan konstgödsel. Mångsidigheten med vallodling gör också att ekologisk odling kan drivas utan kemiska bekämpningsmedel. Men för att långsiktigt hushålla med växtnäringen och förhindra dagens stora läckage av kväve som skadar både hav och klimat måste man även föra tillbaka växtnäringen till odlingsjorden via djurgödseln. Så gör man i det som kallas ekologiskt kretsloppsjordbruk.

Artur menar att vi därför behöver skärpa kraven på vad som ska kallas ekologiskt och som därmed ska kunna få de eko-stöd som finns för lantbruk. Det bör ställas krav på verkliga kretslopp. Det innebär att gårdarna behöver ha både växtodling och djurhållning i en väl avvägd balans, på varje gård eller i samarbete mellan flera gårdar. Artur uppskattar att verkliga kretslopp idag bara finns på 40 procent av dagens svenska ekologiska lantbruk. Många ekogårdar har idag för många djur eller inga djur alls, och i båda fallen innebär det att man inte fullt ut åstadkommer ett kretslopp av näringsämnen, vilket innebär förluster för miljön.

Men den ännu större frågan är förstås att ställa om från konventionellt jordbruk till ekologiskt kretsloppsjordbruk – ett lantbruk som bland annat binder mer kol i marken i form av mull och som inte använder fossilenergikrävande konstgödsel och där fodret till djuren inte tar mark och skogsmark i anspråk i andra länder. Det har inte bara stor betydelse för vår klimatpåverkan, utan innebär också att läckaget av näringsämnen från jordbruket minskar kraftigt, vilket är mycket viktigt för att rädda Östersjön. Även odlingsjordens bördighet säkras då långsiktigt. Vi slipper förstås också spridning av kemiska bekämpningsmedel och dagens dramatiska minskning av biologisk mångfald kan hejdas. Genom att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk baserat på lokala resurser och samtidigt minska köttkonsumtionen kan vi också minska behovet av odlingsmark och göra Sverige mer självförsörjande på baslivsmedel.

Morot och piska

– Det behövs både morot och piska för att åstadkomma den nödvändiga omställningen. Bland annat bör man införa ett strukturstöd för bönder som vill ställa om till ekologiskt kretslopp. Många har tidigare uppmuntrats att investera tungt i högspecialiserat mer ensidigt lantbruk utan kretslopp och sitter idag fast i de investeringarna, säger Artur Granstedt.

– Samtidigt bör man göra det dyrare att använda konstgödsel i det konventionella jordbruket genom en kännbar skatt, och pengarna från detta ska gå till bönder som ställer om till ekologiskt. Det här är kontroversiellt, men viktigt. Det skulle leda till att fler lantbruk tar vara på stallgödsel och åstadkommer ett mer naturligt kretslopp av växtnäringsämnen, istället för att köpa in fossilenergikrävande konstgödsel utifrån och spä på läckaget till mark och vattendrag.

Det finns ytterligare en viktig möjlighet att göra jordbruket mer fossilfritt och minska utsläppen av klimatgaser ännu mer, berättar Artur. Med hjälp av gödsel och annat organiskt material kan gården producera egen biogas för sina maskiner. Det är testat och fullt möjligt att täcka in en stor del av ett lantbruks energibehov på det sättet. Här skulle det behövas ett omfattande stöd för sådan småskalig biogasproduktion och att det börjar tillverkas biogasdrivna traktorer, menar Artur.

Ekologiskt kretsloppsjordbruk är väl beprövat, inte minst genom EU-projektet Beras med Artur Granstedt som projektledare. Det omfattade ett stort antal försöksgårdar i länderna runt Östersjön inklusive Sverige. Nu planerar Artur och kollegor ett nytt praktiskt forskningsprojekt med en rad försöksgårdar i Sverige, för att se hur en omläggning kan gå till och fungera i olika regioner från norr till söder.

Minska köttkonsumtionen med 80 procent

Vad innebär då en omläggning av jordbruket för konsumenterna? Om vi ska gå i mål med klimatmålen till år 2050 behöver även konsumtionsvanor ändras. När det gäller köttkonsumtionen måste den, enligt Artur, minska med cirka 80 procent. Denna minskade köttkonsumtion motsvarar ungefär den mängd nötkött som kan produceras på ett hållbart sätt i ekologiskt kretsloppsjordbruk, där gårdar har en balans mellan växtodling och kor (eller andra betande, idisslande djur). Man har alltså inte fler kor än man kan odla grovfoder till.

Artur menar också att vi bör minimera den storskaliga produktionen av kött från enkelmagade djur som kyckling och svin, som föds upp på sådant vi människor kan äta. Den produktionen är miljömässigt ohållbar därför att den slukar mycket resurser samtidigt som den inte kan vara en del av jordbrukets naturliga kretslopp av näringsämnen.

Rimligt betala mer för hållbar mat

Vad händer med matpriserna om maten produceras på ett mer hållbart sätt i ekologiska kretsloppsjordbruk?

– Man kan räkna med att priserna ökar, men idag betalar vi ju inte matens verkliga pris. Med konventionellt jordbruk blir det betydande miljökostnader som vi skjuter på framtiden eller till andra delar av världen, säger Artur Granstedt.

Enligt en undersökning som han lett kan en verkligt hållbar matproduktion innebära att matkostnadernas andel av ett hushålls disponibla inkomst ökar från 12 procent (vilket är genomsnittet i Sverige idag) till cirka 15 procent.

– Om vi som konsumenter skulle betala vad maten verkligen kostar skulle matens pris vara betydligt högre än idag. Vad många kanske inte tänker på är dessutom att en del av detta idag går via olika former av skattefinansierat gårdsstöd och miljöbidrag. Jag tycker det är rimligt att lägga lite mer av hushållsbudgeten på mat som inte förstör miljön.

Artur anser att det här handlar om kunskap och vilja hos alla parter. Vi står nu inför en ödessituation för mänskligheten och tidsfristen för ett verkligt uppvaknande kring klimatförändringen, havsmiljön och den biologiska mångfalden med mera krymper ständigt. Han menar att det omgående behövs en färdplan för att lyckas nå målet i tid och minska klimatbelastningen med 80 procent till år 2050.

– Jag vill tro på människors förmåga att ta sitt förnuft tillfånga och styra utvecklingen istället för att styras av kortsiktiga intressen. Vår framtid avgörs av om vi kan vara medvetna människor som tar ansvar, eller inte. Där har vi hamnat idag, säger Artur Granstedt.

Läs även

Text: Red / Staffan Nilsson

2 augusti, 2018

Så kan vi lösa matens miljöproblem

Kan vi undvika den negativa påverkan som vår mat har på Östersjön, klimatet, den biologiska mångfalden och utarmningen av odlingsjordarna? Ja, metoderna för det finns redan. I Järna- och Södertäljeområdet har det genom åren vuxit fram en praktisk och forskningsbaserad modell som faktiskt kan lösa alla dessa problem och som nu fått internationell spridning. Det började med ett forskningsarbete som satte fingret på själva grundproblemet: det brutna kretsloppet av näringsämnen.…

LÄS MER

Kan vi undvika den negativa påverkan som vår mat har på Östersjön, klimatet, den biologiska mångfalden och utarmningen av odlingsjordarna? Ja, metoderna för det finns redan. I Järna- och Södertäljeområdet har det genom åren vuxit fram en praktisk och forskningsbaserad modell som faktiskt kan lösa alla dessa problem och som nu fått internationell spridning. Det började med ett forskningsarbete som satte fingret på själva grundproblemet: det brutna kretsloppet av näringsämnen.

Mycket av det här arbetet har under 2000-talet drivits genom det EU-stödda projektet BERAS *. Det är ett mångårigt arbete som inkluderar flera aspekter av matproduktion och matkonsumtion. En viktig poäng är att skapa samarbeten genom hela matkedjan – eller snarare genom hela matsystemet – med jordbruk, matföretag, samhälle och konsumenter, och inte minst forskning. Det handlar i grunden om kretslopp, hållbar mat och hållbara samhällen.

Forskning visade miljöskadligt systemfel

Det hela började med att Artur Granstedt, numera docent i växtodling och ekologiskt lantbruk, disputerade 1990 med en avhandling om hur man i ekologiska jordbruk klarar försörjning av kväve som växtnäring, utan att använda konstgödsel. Han studerade några biodynamiska gårdar, som bygger på egna kretslopp av näringsämnen, och jämförde dessa med några konventionella gårdar som specialiserat sig på antingen djurhållning eller växtodling, och som alltså inte har ett eget kretslopp.

– Då rullades det upp och visades vetenskapligt för första gången varför man är så beroende av konstgödsel på konventionella gårdar och varför man där har så stora näringsförluster till mark och vattendrag. På kretsloppsgårdarna däremot klarade man näringsförsörjningen på ett naturligt, balanserat sätt och det blev grunden till vad som kom att kallas ekologiskt kretsloppsjordbruk, berättar Artur Granstedt.

Det här visade egentligen på ett grundläggande systemfel i svenskt lantbruk som får flera negativa miljökonsekvenser. När Artur disputerade trodde han därför att forskningsresultaten skulle bli en stor nyhet i media. Men det förblev länge tyst om saken. Möjligen därför att han satte fingret på något som var stort och utmanande, och samtidigt relativt okänt. Men han fortsatte tålmodigt att forska kring och driva de här frågorna.

Det systemfel Artur Granstedt hela tiden pekat på är att det svenska lantbruket har blivit uppdelat i allt större specialiserade växtgårdar respektive djurgårdar som dessutom är geografiskt koncentrerade till olika delar av landet. Detta har gjort att de naturliga kretsloppen av växtnäringsämnen, där både djurgödsel och närande växtföljder är viktiga, har brutits i stor skala. På de konventionella spannmålsgårdarna, vars skördar till största delen blir djurfoder, kompenseras näringsförlusten med konstgödsel. Och på de konventionella djurgårdarna blir det samtidigt ett stort överskott av näringsämnen som läcker till mark, vatten och även till luften, istället för att användas i odling. Det här är inte bara ett problem för Östersjön. Eftersom detta system är beroende av att använda konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och importerat foder har det också negativ påverkan på klimatet, den biologiska mångfalden och bördigheten i marken. Grundorsaken till de här problemen i lantbruket är det brutna kretsloppet.

– Det som behövs är lantbruk som, enskilt eller i samarbete, har balans mellan växtodling och djurhållning och på så sätt blir i stort sett självförsörjande på både växtnäringsämnen för odlingen och foder till djuren. Växtnäringen återförs då till marken via djurgödsel. Det enda man måste tillföra utöver detta är en mångsidig växtföljd som gör att markens bördighet återhämtar sig och långsiktigt även ökar, säger Artur Granstedt.

Han menar att en tredjedel av de grödor som odlas på markerna vid varje tidpunkt bör vara vall av bland annat klöverväxter, som blir foder till djuren. Sådan vallodling ökar nämligen markens bördighet genom sin speciella förmåga att bygga upp mullhalten, ge djupa rotsystem, fixera kväve ur luften och ta upp mineraler ur marken. Ökande mullhalter i marken innebär både ökad bördighet och att kol binds i marken, vilket minskar odlingens klimatbelastning. Det är alltså viktigt att växla mellan odling av våra matgrödor som generellt tär på marken respektive vallodling som fungerar närande för marken.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Arthur Granstedt, docent i växtodling och ekologiskt lantbruk. Foto: Erik Olsson.

Vi kan klara Östersjön och klimatmålen

Grunden för BERAS-projekten, som startade år 2003, var just det ekologiska kretsloppsjordbruket. Med stöd i forskning arbetade man konkret med 48 typgårdar i alla länder runt Östersjön, varav 12 svenska gårdar. Här visade man att det går att lägga om till ekologiskt kretsloppsjordbruk. I Sveriges och i Finland gjordes också specialstudier av hela livsmedelskedjan med konsumenter, förädlare, distributörer och odlare. Konsekvenserna för hav, klimat och biologisk mångfald undersöktes i samtlig led och kunde jämföras med dagens konventionella matsystem.

Södertälje kommun blev så småningom partner i samarbetet, som då också kom att handla om en god, näringsrik och hållbar diet för kommunens skolor och äldreomsorg. Södertälje kommun blev en prisbelönad föregångare som idag har nått upp till omkring 60 procent ekologisk mat. Man har alltså redan nått den nivå som regeringen har som mål för all offentligt upphandlad mat år 2030.

– Det här arbetet har inspirerat många till att lägga om till en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Det är helt avgörande att konsumenterna är med som blåslampa i systemet. Det är i slutänden konsumenterna som avgör vad som odlas och som kan förändra världen, säger Artur Granstedt.

Han menar att en omställning till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle göra att vi klarar det officiella målet att halvera utsläppen till Östersjön och samtidigt minska matens klimatbelastning med 65 procent. Men för att nå en minskning med 80 procent, vilket är målet för hela samhället, behöver vi minska köttkonsumtionen med lika mycket. Och det motsvarar ungefär den produktionsnivå av kött som följer av ekologiska kretsloppsjordbruk där man har balans mellan växtodling och djurhållning baserad på de vallgrödor som måste ingå i växtföljden.

– Det som krävs framöver är att hela jordbruket blir ekologiskt till år 2050 och att ekokraven skärps så att alla ekojordbruk också är kretsloppsjordbruk. Många är redan på väg. Av den svenska ekoodlingen är idag uppskattningsvis 40 procent kretsloppsjordbruk, säger Artur Granstedt.


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Jostein Hertwig, vd för BERAS International. Foto: Erik Olsson.

Konkret modell som fått internationellt genomslag

Under senare år har det som vuxit fram i BERAS-projekten gått från att vara ett regionalt arbete i Järna- och Södertäljeområdet och i länderna runt Östersjön, till att bli ett internationellt erkänt initiativ. Konceptet ingår nu i ett av huvudprojekten i FN:s 10-åriga arbete för hållbara matsystem.

– En anledning till att det väckt stort intresse globalt är att det är baserat på både forskning och praktisk tillämpning och även att det bygger på samarbeten genom hela matsystemet. Det är ingen teoretisk modell, utan vi har gjort det här på riktigt i full skala, säger Jostein Hertwig som är VD för BERAS International.

På den internationella arenan har BERAS idag partnersamarbete med världsorganisationen för ekologisk lantbruk IFOAM och det globala forskarnätverket Food Quality and Health. Man har här utvecklat Organic Food Systems Programme (OFSP) som bygger mycket på principerna om kretslopp och hela matsystem som man länge arbetat med i Järna och Södertälje. Det programmet ingår nu i FN:s arbete.

– Det här har en enorm potential att spridas. Globalt arbetar nu 70-80 initiativ utifrån det hållbara systemtänkande som alltid präglat BERAS-konceptet. Den internationella forskargruppen i OFSP vill använda Södertälje/Järna som en case study, detta som en del av leveransen till FN, berättar Jostein Hertwig.

Många hållbarhetsfördelar

Han pekar också på att hela arbetet kring BERAS och ekologiska kretsloppsjordbruk kan ha stor betydelse regionalt och lokal i vårt närområde. Förutom att man kan komma tillrätta med övergödningen av Östersjön kan man säkra den biologiska mångfalden.

– Ekologiska kretsloppsjordbruk binder också mer kol i marken och är bra ur klimatsynpunkt. Ytterligare en vinst med ett naturbaserat lantbruk utan gifter är mer näringsämnen och högre kvalitet på maten, och att det bäddar för ökad regional självförsörjning av mat, säger Jostein Hertwig

Han menar också att för odlarna kan bättre ekologi leda till bättre ekonomi. Bland annat slipper man köpa dyra insatsvaror som konstgödsel och importerat foder. Och det finns ofta möjlighet att få bättre betalt för ekologiska råvaror. Inom BERAS och Organic Food Systems Programme finns idag mycket upparbetad kunskap och riktlinjer kring hur man kan göra praktiskt, och inte minst en hel del forskning.

– Här finns även mycket kunskaper som matförädlare och matindustri kan dra nytta av. Exempelvis när det gäller näringskvalitet och hur näringsämnena görs tillgängliga för människan, eller praktiska riktlinjer för uppvärmning och förädling av maten med mera. Inom Organic Food Systems Programme har vi idag världsledande forskning som studerar hur vi kan göra bättre matprodukter och se till att konsumenterna får den bästa maten vi kan åstadkomma.

– Det här arbetet handlar i grunden om att med ekologiska kretslopp, kvalitet och systemtänkande möta grundläggande utmaningar inom miljö, hälsa och matsäkerhet, säger Jostein Hertwig.

Det mångåriga arbete som lett fram till Östersjöprojektet BERAS och det fortsatta internationella arbetet har möjliggjorts tack vare finansiellt stöd från ideella stiftelser som Agape, Vidarstiftelsen och Ekhagastiftelsen, samverkan med Sveriges Lantbruksuniversitet och Södertörns högskola samt stöd från EU. Även många enskilda personer har genom sina bidrag gjort arbetet möjligt. Sådant stöd kommer också behövas i framtiden.


* BERAS var under 2003–2013 förkortning av Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society. Senare kom BERAS i internationella sammanhang att betyda Building Ecological Regenerative Agriculture and Societies.

Läs även

Text: Red / Staffan Nilsson