Det tar mycket lång tid att bygga upp jorden, men kortare tid att utarma den.
7 juni, 2019

Varning för utarmning av våra odlingsjordar

Världen odlar 95 procent av all mat i det övre jordskiktet. Men nästan hälften av den mest produktiva jorden har genom konventionella jordbruksmetoder försvunnit under de senaste 150 åren, skriver The Guardian i en artikel. Det här hotar skördarna, och bidrar till läckage av näringsämnen, döda zoner och erosion. Bara i USA eroderar odlingsjorden 10 gånger snabbare än den kan återskapas, enligt artikeln…

LÄS MER

Världen odlar 95 procent av all mat i det övre jordskiktet. Men nästan hälften av den mest produktiva jorden har genom konventionella jordbruksmetoder försvunnit under de senaste 150 åren, skriver The Guardian i en artikel. Det här hotar skördarna, och bidrar till läckage av näringsämnen, döda zoner och erosion. Bara i USA eroderar odlingsjorden 10 gånger snabbare än den kan återskapas, enligt artikeln.

 

Fortsätter vi att utarma jordarna i den här takten, menar Maria-Helena Semedo på FN-organet FAO, kan toppskiktet av jord i världen vara slut om 60 år. Och utan det faller jordens förmåga att filtrera vatten, ta upp kol och föda befolkningen, samtidigt som det vi odlar troligen kommer att vara mindre näringsrikt. Enligt artikeln är det kombinationen intensiv plöjning, bristen på täckgrödor, användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som minskat de näringsämnen, mineraler och mikrober som gynnar växterna.

Men man pekar också på jordbruk som arbetar i positiv riktning. Exempelvis en gård i USA som sedan tre decennier tillbaka odlar utan plöjning, därför att man förstått att det ökar tillgången på kol/organiskt material, näring och vatten i marken. Ju mer organiskt material som finns i jorden, desto mer organismer kan leva där och bidra till ökad bördighet. Enligt The Guardian blir plöjningsfri odling allt populärare i USA, även om det ännu inte är allmänt utbrett.

 

Krävande monokulturer

Dave Montgomery, geolog vid University of Washington, säger att utan sunda odlingssystem kommer bönderna inte att kunna försörja världens växande befolkning med mat. Han påminner även om historiska exempel på områden och civilisationer där man förlorat odlingsjorden. Det tar mycket lång tid att bygga upp jorden, men kortare tid att utarma den.

Montgomery menar också att metoden att bara odla en eller två grödor på en yta snabbar på utarmningen av jorden. Politiskt har man i USA uppmuntrat specialisering av jordbruket (det har man även gjort i Sverige under lång tid / reds. anm.). I USA har det lett till monokulturer som kräver mer vatten, gödning och kemiska bekämpningsmedel. Montgomery ser dock början till en positiv förändring.

Insatserna är höga, enligt The Guardian. Rob Myers, en jordforskare vid University of Missouri, säger att om bönder inte fortsätter att bättre värdera vad som är bra för deras grödor kan vi stå inför en oöverskådlig katastrof. Vi måste ha det där övre jordlagret, det är av största vikt för vår överlevnad.

 

Läs även

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

Källor

The Guardian

Lisa Trolle, chef för hållbarhet- och verksamhetsutveckling, Saltå Kvarn.
18 maj, 2019

Så kan vi göra mer för hotade ekosystemtjänster

Det är skillnad på ekologiskt och ekologiskt. Det blir tydligt när man tittar på de 155 frivilliga eko-åtgärder, utöver Krav-kriterierna, som Saltå Kvarn erbjuder bönder extra betalt för. Den stora mängden extra eko-åtgärder som rekommenderas visar inte minst hur mycket av naturens viktiga ekosystemtjänster som idag missgynnas av det industriella jordbruket. …

LÄS MER

Det är skillnad på ekologiskt och ekologiskt. Det blir tydligt när man tittar på de 155 frivilliga eko-åtgärder, utöver Krav-kriterierna, som Saltå Kvarn erbjuder bönder extra betalt för. Den stora mängden extra eko-åtgärder som rekommenderas visar inte minst hur mycket av naturens viktiga ekosystemtjänster som idag missgynnas av det industriella jordbruket. 

 

Det här är ett bonussystem som Saltå Kvarn har sedan många år tillbaka och som kallas Saltå Kvarns Verktygslåda. Tanken är att gå längre än de ekologiska kraven och att genom extra betalning till bönderna säkra flera ekosystemtjänster, dvs sådant som naturen själv egentligen gör åt oss om vi låter den göra det. Exempelvis pollinera växter, binda kol i marken, bygga upp bördig jord, cirkulera växtnäringsämnen, stå emot påfrestningar och mycket annat som är avgörande för att vi människor ska kunna odla och leva.

 

Säkra fler ekosystemtjänster

– Vår verktygslåda är något av top of the line inom hållbar livsmedelsproduktion. Vi vill uppmärksamma det extra som görs på gårdar som levererar till oss och vi vill även inspirera andra att göra mer, säger Lisa Trolle som är chef för hållbarhet- och verksamhetsutveckling.

Hon tycker det är en stor utmaning att nå ut bredare med de här ekologiska mervärdena. Bland annat därför att det råder en hel del förvirring bland konsumenter om vad som är verkligt hållbart, samtidigt som nästan vem som helst inom livsmedelsproduktion kan påstå att man jobbar med hållbarhet.

"Vår verktygslåda är något av top of the line inom hållbar livsmedelsproduktion."

 

Utgångspunkter i Saltå Kvarns verktygslåda är flera av de så kallade Planetary Boundaries som Stockholm Resilience Centre har utarbetat, FN-rapporter om ekosystemtjänster samt EU-projektet BERAS definition av ekologiskt kretsloppsjordbruk. De områden som verktygslådan främst fokuserar på är klimatpåverkan, biologisk mångfald och kretslopp av fosfor och kväve (växtnäringsämnen).

– Den stora grejen i verktygslådan är kretsloppsjordbruk eller regenerativt jordbruk, som gynnar alla de här tre hållbarhetsområdena. Det är jordbruk som bland annat skapar ett kretslopp av växtnäringsämnen genom att ha både växtodling och djur, mycket vall i växtföljden och hög ambition att vara självförsörjande på foder och gödsel. Det ska vara basen i våra inköp av spannmål, menar Lisa Trolle.

 

Många möjligheter

Det finns en stor bredd i de frivilliga hållbarhetsåtgärder som Saltå Kvarn betalar bonden extra för. Några exempel är: att odla med varierad växtföljd, använda fånggrödor som tar upp växtnäring, minska markbearbetningen, spara blommor på åkerkanter och vägkanter, se till att det finns föda för bin, humlor och fjärilar, anlägga fosfor- eller kvävedamm eller våtmark, ha genomtänkt betesföljd, låta djuren gå på skogsbete, anlägga ekologiska korridorer och gröna stråk på och omkring fälten, byta bränsletyp, ha biogasanläggning, bygga flispanna, installera solceller… och så vidare.

– Det finns 155 olika åtgärder där bonden kan välja utifrån sin ambitionsnivå och övriga planer man har för sin gård. För varje åtgärd får man en viss poäng och motsvarande extrabetalt för de grödor man levererar. Som mest får de som når upp till maxpoäng cirka 10 procent mer betalt av oss. Vi lägger omkring 1 miljon kronor extra per år på inköp från bönder som gör extra åtgärder enligt verktygslådan, berättar Lisa Trolle.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14

 

Man kan säga att Saltå Kvarn på det här sättet betalar för ekosystemtjänster som annars riskerar att utarmas. Lisa håller med om att den stora bredd av bra miljöåtgärder som finns i verktygslådan visar att det är stor skillnad på eko och eko. Man kan även se både Kravs regler och Saltå Kvarns tillkommande verktygslåda som omfattande provkartor över hur mycket det egentligen är som missgynnas av dagens icke-ekologiska, industriella jordbruk.

Idag är det ett 30-tal av de gårdar som levererar till Saltå Kvarn som använder delar av verktygslådan. Någonstans mellan 40 och 100 procent av Saltå Kvarns spannmålsråvara kommer från sådana gårdar. Det varierar mellan olika spannmål och år. Ambitionen är att det långsiktigt ska vara 90 procent.

 

Vad kommer framöver?

Saltå Kvarns verktygslåda är ett levande koncept som utvecklas hela tiden utifrån ny kunskap och forskning, och i dialog med bönderna. Om man vill kan man se den utvecklingen som exempel på vart hållbarhetsutvecklingen inom livsmedel är på väg. Lisa tror att det framöver kommer ytterligare verktyg kring att minska utsläpp av växthusgaser och att få jordbruket att fungera som kolsänka. Många lantbruk har även skog som också finns med i bilden.

– Inom klimatområdet handlar det i grunden om att vi genom jordbruket och livsmedelsproduktionen kan komma närmare en lösning på klimathotet.

Den biologiska mångfalden är också ett viktigt utvecklingsområde, liksom djurhållningen, menar Lisa. Senaste versionen av verktygslådan innehåller även sociala verktyg, där man får poäng om man på olika sätt gör gården mer öppen utåt.

– Näringstätheten i maten är också något som det generellt talas allt mer om idag. Det handlar då inte bara om hur vi producerar maten, utan också vad vi bör producera och äta så att vi kan utnyttja resurserna vi har på ett hållbart sätt, säger Lisa Trolle.

Läs även

,

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

Källor

Saltå Kvarn

2 maj, 2019

Gott om kemiska bekämpningsmedel i europeiska vattendrag

I en ny studie har man i samtliga 29 mindre vattendrag som undersöktes i 10 europeiska länder hittat mixar av kemiska bekämpningsmedel och i de flesta fall även veterinärläkemedel som används i lantbruket. Totalt hittades 103 olika bekämpningsmedel varav de flesta var herbicider samt 21 läkemedel som huvudsakligen var antibiotika.…

LÄS MER

I en ny studie har man i samtliga 29 mindre vattendrag som undersöktes i 10 europeiska länder hittat mixar av kemiska bekämpningsmedel och i de flesta fall även veterinärläkemedel som används i lantbruket. Totalt hittades 103 olika bekämpningsmedel varav de flesta var herbicider samt 21 läkemedel som huvudsakligen var antibiotika.

 

I det vattenprov som hade högst koncentration fanns 70 olika bekämpningsmedel. En fjärdedel av de kemikalier som hittades i studien är förbjudna i EU och i hälften av vattendragen fanns minst ett bekämpningsmedel i nivåer över det tillåtna. Det vanligaste var här neonikotinoider, som anses bidra till den oroande minskningen av mängden bin och andra pollinerande insekter och som numera inte är tillåtna i EU. Att man hittat förbjudna kemikalier behöver inte vara tecken på illegal användning, utan kan vara resultat av urlakning av beständiga kemikalier som använts tidigare och som finns kvar i jorden.

 

Studien publicerades i Science of The Total Environment. Forskarna säger enligt en artikel i The Guardian att det stora antalet bekämpningsmedel och läkemedel man fann i vattendragen betyder att det finns komplicerade mixar av dessa vars påverkan är okänd. De säger att studien visar en utbredning av biologiskt aktiva kemikemikalier i vattendrag över hela Europa och att det finns potential för ekosystemeffekter.

 

Läs även

, ,

presskontakt
Text: Staffan Nilsson

11 april, 2019

Därför är livet i åkerjorden så viktigt

En frisk odlingsjord ska myllra av liv, och detta liv hänger nära samma med jordens mullhalt och bördighet. Här har daggmaskarna och djupa växtrötter viktiga nyckelroller. Livet i jorden är grunden för vår existens, men det missgynnas av det industriella jordbruket och kemiska bekämpningsmedel. I ekologisk odling finns ofta mer daggmask och mer mull än i konventionell odling.…

LÄS MER

En frisk odlingsjord ska myllra av liv, och detta liv hänger nära samma med jordens mullhalt och bördighet. Här har daggmaskarna och djupa växtrötter viktiga nyckelroller. Livet i jorden är grunden för vår existens, men det missgynnas av det industriella jordbruket och kemiska bekämpningsmedel. I ekologisk odling finns ofta mer daggmask och mer mull än i konventionell odling.

SLU-forskaren och bonden Hans Larsson har studerat de här förhållandena och betonar att det även är mycket viktigt att utnyttja jordarna mer på djupet, inte bara ytskiktet.

– Det moderna konventionella jordbruket använder bara själva matjorden och tesen är här att genom konstgödsel tillföra näring för att ersätta den näring man tar bort från marken genom odlingen. Men då utnyttjar man egentligen inte jorden alls, och man skulle nästan lika gärna kunna odla i glasull, säger Hans.

Använd jorden mer på djupet

Han berättar att det är viktigt att använda växter med djupa rötter i jordbruket, av flera skäl. Inte minst i vallodling, där man bör ha djuprotade fleråriga baljväxter som lucern och rödklöver. Dessa fixerar kväve från luften (konstgödsel behövs inte) och bygger upp mullhalten i jorden.

Här finns även en viktig synergi med daggmaskarna. Rötterna utnyttjar daggmaskgångarna i marken som kan sträcka sig ner till ett par meters djup, och daggmaskarna använder i sin tur rotgångarna. Tillsammans med allt annat liv som finns i en frisk mark – bland annat i form av insekter, mikroorganismer och mykorrhizasvampar – skapas en mullrik och bördig jord där näringsämnen frigörs och blir tillgängliga för växtligheten.

 

"Ju mer daggmaskar desto mer jordliv. De gynnar den övriga markfaunan."

– Mullhalten är det som ger liv i jorden. Man brukar säga att 1-2 procent mullhalt ger för lite djurliv i marken. Det vanligaste i våra jordbruksmarker är 2-3 procent mull. Men man ska upp till över 4 procent mullhalt för att få liv i jorden och det är vad man i regel strävar efter i ekologisk odling, säger Hans Larsson.

 

Mullhalt, daggmaskar, jordliv, bra skörd – allt hänger ihop

Mullhalten bestämmer i hög grad hur mycket daggmask det finns i jorden, vilket är en bra indikator på hur frisk jorden är. Hans Larsson har gjort studier kring hur det här ser ut i olika odlingssystem.

I konventionella odlingar har han uppmätt stora variationer av tillgång på daggmask, allt ifrån 15-20 upp till 225 daggmaskar per kvadratmeter. På en del konventionella gårdar finns mycket lite daggmask och det är enligt Hans ofta jordbruk som sedan länge inte har djur och stallgödsel. Specialiserade växtodlingsgårdar utan djur, som är det vanligaste idag, har överlag mindre daggmask i jorden. I ekologisk odling har han uppmätt upp till 8 miljoner daggmaskar per hektar, vilket är mer än dubbelt så mycket som han maximalt har uppmätt i konventionell odling (det var dock inte i en jämförande studie). Han har också konstaterat stora skillnader i mängden biomassa av daggmaskar i marken – upp till 4 ton per hektar i ekologisk odling och bara upp till 500 kilo per hektar i konventionell odling.

– Ju mer daggmaskar desto mer jordliv. De gynnar den övriga markfaunan. Exempelvis blir det mer skalbaggar som äter skadedjur, bland annat bladlöss. Det här är ekologiska system som också tar hand om problemen.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Hans Larsson

 

Daggmaskar är viktiga för bördigheten. I en studie som Hans gjort på sockerbetsodlingar visade det sig att ju fler maskgångar det fanns i marken, desto större blev skörden. Daggmaskar gör nytta på flera sätt. De gör jorden mer porös, vilket också ökar markens förmåga att ta emot och behålla vatten. Motsatsen är så kallad markpackning som förhindrar rotutveckling och djurliv i marken och som ger sämre vatteninfiltration, vilket lätt leder till markerosion.

– Det ställs en del krav för att daggmaskar ska trivas i jorden. De behöver tillräckligt med föda i form av rotmassa, skörderester, stallgödsel och/eller gröngödsling. De behöver också lugn och ro och tid för fortplantning, exempelvis genom långliggande vallodling på två, tre år och genom skonsam jordbearbetning. Allra helst ska det finnas vegetation på marken hela tiden, säger Hans Larsson.

 

Daggmasken som klimathjälte

Daggmaskar är även något av klimathjältar och har en betydande förmåga att både skapa kolsänkor och öka bördigheten. Hans berättar om ett försök man gjorde med att sprida ut stora mängder torkad och hackad vall på odlingsmarken.

– Senare samma år var all denna grönmassa som vi spridit ut borta. Daggmaskarna hade då dragit ner allt detta i marken. Med hjälp av daggmaskarna fick vi alltså ner stora mängder kol i marken, med en väldigt liten insats. Det här är ett bra sätt att ganska snabbt öka mullhalten i jorden. Resultatet blev en ekologisk odling utan behov av att rensa ogräs och som gav väldigt höga skördar.

– Eko-motståndare brukar säga att vi inte kan odla ekologiskt därför att det ger lägre skördar. Men vi har visat väldigt höga skördar med sådant här odlingssystem. Man brukar också påstå att med eko måste vi hugga ner mer skog. Nej, det stämmer inte. Vi måste istället utnyttja odlingsjorden bättre, och mer på djupet. Dessutom ligger idag en halv miljon hektar svensk åkermark oanvänd, säger Hans Larsson.

Att använda marken mer på djupet handlar inte bara om djuprotade perenna grödor. En spännande möjlighet finns också i agroforestry, det vill säga att ha träd och buskar i anslutning till odlingar. Hans berättar att träd kan ha rötter som sträcker sig 80 meter ner i marken. Lövträd och lövbuskar med djupa rötter pumpar upp näring som via löven göder odlingsjorden varje år.

De lövängar som vi i Sverige förr hade miljontals hektar av var en sorts agroforestry på betesmarker. På dessa lövängar hade man utspridda bestånd av lövträd och buskar som gödde gräset, så kallade djuprotade grässvålar. Det var ett gigantiskt ekosystem där daggmaskarna drog ner de markgödande löven i jorden och där träden och buskarna också gav skydd mot torka.

– Det här har bönder förstått och använt under kanske tusentals år, men inte idag. Nu har vi i Sverige ett EU-jordbruksstöd som tvärt om innebär att man ska hugga ner träd och buskar i betesmarkerna för att få betesbidraget.

 

Behövs mer metodkunskaper och hållbar filosofi

Hans Larsson anser att man behöver kartlägga och lyfta upp alla de här sambanden kring växtlighet och livet i marken. Jordbruksforskningen och jordbrukspolitiken hänger ihop. Det är inte minst viktigt att lära ut hållbara metoder som tar hand om kolet och som skyddar djurlivet i marken och överallt. Det är ju grunden för vår existens.

– Man styr idag jordbruket genom subventioner och där finns möjligheter att åstadkomma åtgärder. Man pratar exempelvis om att styra över till mer gröna stöd, men i praktiken fortsätter det idag ungefär som tidigare. Man borde exempelvis ta tag i problemet med bekämpningsmedlen. Det kemiska jordbruket är ohållbart, säger Hans Larsson.

På ett mer filosofiskt plan menar han att det i grunden också behövs större vördnad för djurlivet och de komplexa samband som finns i marken.

– Filosofin kring detta är viktig. Vad vi gör speglar vad vi tänker och hur vi ser på jorden. Här behövs ett respektfullt förhållningssätt.

Vad passar väl bättre än att avrunda med den vördnadsfulla dikten Daggmaskar, av Harry Martinson:

 

Vem vördar daggmasken,

odlaren djupt under gräsen i jordens mull.

Han håller jorden i förvandling.

Han arbetar helt fylld av mull,

stum av mull och blind.


Han är den undre, den nedre bonden

där åkrarna klädas till skörd.

Vem vördar honom,

den djupe, den lugne odlaren,

den evige grå lille bonden i jordens mull.


Läs även

,

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

Foto: Erik Olsson
2 mars, 2019

Poängen med naturviner

Intresset för naturviner ökar starkt. Det är viner som görs med så lite manipulation och tillsatser som möjligt, och ofta småskaligt. Det ger en stor mångfald av viner där karaktären på odlingsplatsen, druvan och även det enskilda vineriet slår igenom tydligare i smakupplevelsen. Som kontrast till detta är inom EU mer än 50 ämnen idag tillåtna som tillsatser i vanlig vinproduktion.…

LÄS MER

Intresset för naturviner ökar starkt. Det är viner som görs med så lite manipulation och tillsatser som möjligt, och ofta småskaligt. Det ger en stor mångfald av viner där karaktären på odlingsplatsen, druvan och även det enskilda vineriet slår igenom tydligare i smakupplevelsen. Som kontrast till detta är inom EU mer än 50 ämnen idag tillåtna som tillsatser i vanlig vinproduktion.

 

Exempel på sådana tillsatser är socker, koncentrerad druvjuice, syror, ekchips, klarningsmedel, svavelföreningar med mera. Ekologiska viner tillåter färre tillsatser än konventionella, biodynamiska viner ännu färre och naturviner nästan inga tillsatser alls. Man kan lite förenklat säga att ju mer naturligt vinet produceras, desto mindre kan man fuska och ta till enkla lösningar.

Ju mindre tillsatser desto mindre fusk

– Det krävs en annan skicklighet och kunskap hos dem som gör naturviner och även hos alla led fram till konsumenten, säger Pia Spörndly som är sommelier och krögare på Matbygget och Järna Kafé och som har lång bakgrund inom gastronomi och vinimport.

Hon beskriver framväxten och ökningen av naturviner som en rörelse och något av ett uppror mot användandet av kemiska bekämpningsmedel och tillsatser. Man har även anammat delar av det biodynamiska, inte minst när det gäller att vårda odlingsjorden och låta platsens terroir prägla vinet. Pia berättar att en av vinodlarna har sagt ungefär att ”det handlar om att göra det bästa vinet och då är det här är den enda vägen”. Man måste ta hand om jorden.

Bara jäst druvsaft – inget tillsatt, inget borttaget

Det finns inga spikade definitioner av vad som får kallas naturviner och heller inga certifieringar som Krav eller Demeter (dock kan naturviner vara Krav- och/eller Demetermärkta). Man får här lita på att odlare och producenter följer de ”regler” eller de gemensamma nämnare som ändå råder bland naturvinsproducenter.

Så naturlig produktion med så lite manipulation som möjligt är en sorts grundinställning inom naturvin. Odlingen av druvorna bör vara ekologisk eller gärna biodynamisk. Det innebär till att börja med att inga kemiska bekämpningsmedel och ingen konstgödsel används. I biodynamisk odling har man också ett självförsörjande kretslopp växtnäringsämnen.

 

"Det krävs en annan skicklighet och kunskap hos dem som gör naturviner"

 

Produktion av biodynamiskt vin och naturvin har en hel del gemensamt. Man är generellt ute efter att i vinet få fram den naturliga karaktären av odlingsplatsen och dess odlingsjord. Vinerna produceras med den naturliga jästen från vingården och utan filtrering, utan klarning och utan eller med mycket liten användning av svavel. Man kan säga att naturviner ska vara jäst druvsaft och inget annat – inget tillsatt och inget borttaget.

– Det blir ett levande vin som talar sitt egna språk och där druvan och jordmånen får sätta tydlig prägel och karaktär på vinet. Det handlar också om småskalig, hantverksmässig produktion vilket gör skillnad. Olika årgångar och producenter sätter också karaktär på naturvinerna och de är svåra att sätt in i en mall, säger Pia Spörndly.


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Foto: Erik Olsson

Fruktig och komplex smak

Av det här följer att olika naturviner skiljer sig mycket från varandra.

Men kan man kanske ändå säga något generellt om hur vinerna fungerar smakmässigt?

– Naturvinerna tycker jag generellt är fruktigare och har större komplexitet och djup, och samtidigt en mer ”rättfram” smak. Det smakar mycket druva och det fruktiga känner man ofta först. Naturviner smakar helt enkelt väldigt mycket vad vinet egentligen är. Även mycket av växtplatsen känns, exempelvis om odlingsjorden är kalkrik får vinet mer mineralitet. Smakerna är intressanta, och det kan skilja mycket även mellan närliggande vinodlare, säger Pia.

– Eftersom naturvinerna inte är filtrerade blir de också ”tätare” och kan upplevas som lite tjockare. En annan generell smakmässig särprägel är att man kan känna avsaknaden av tillsatt svavel, särskilt i vita viner där man inom vanlig vinproduktion använder mer svavel än i röda.

Har du själv några favoriter bland naturvinerna?

– I Frankrike är man duktiga på det här. Ett intressant distrikt generellt är Loire-dalen. Här finns en mångfasetterad produktion av naturviner med både gröna och röda druvor, och både mousserande och stilla viner. Bland bra druvor kan jag nämna Chenin Blanc och ett tips på en bra producent är Pierre Olivier Bonomme, säger Pia Spörndly.

Läs även

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson
Presskontakt

Källor

Winefinder

Foto: Erik Olsson
15 februari, 2019

Så har en jordbruksmodell från Järna påverkat hela eko-utvecklingen

Den biodynamiska odlingen och forskningen lade i Sverige en viktig grund för det som senare kom att kallas ekologiskt. Det här växte inte minst fram i Järna-trakten, långt innan det ekologiska blev hett. Här är historien om hur ett från början lokalt initiativ av forskning och praktik växte och kom att påverka eko-utvecklingen i Sverige, i Östersjöregionen och så småningom även internationell via FN.…

LÄS MER

 

Den biodynamiska odlingen och forskningen lade i Sverige en viktig grund för det som senare kom att kallas ekologiskt. Det här växte inte minst fram i Järna-trakten, långt innan det ekologiska blev hett. Här är historien om hur ett från början lokalt initiativ av forskning och praktik växte och kom att påverka eko-utvecklingen i Sverige, i Östersjöregionen och så småningom även internationell via FN.

 

Det är en historia som är okänd för många. Flera decennier innan vi allmänt började prata om ekologisk odling utan kemikalier, konstgödsel och med hållbara kretslopp var detta redan etablerat inom den biodynamiska odlingen. Här pågick redan då forskning och utveckling för hållbart jordbruk och näringsrika matgrödor.

 

Handlade först om kvalitet

En viktig startpunkt i Sverige och Norden kan anses vara 1949 när Nordisk Forskningsring för Biodynamisk Odling bildades, med ett institut i Järna. Man ville anpassa biodynamisk odling till skandinaviska förhållanden. Ett första långliggande fältförsök med växtföljder och olika gödslingssystem startade 1958, intill det som senare skulle bli Saltå Kvarn. Försöken kom att pågå under hela 32 år och kallades K-försöken, där K stod för kvalitet.

På den här tiden var inte miljöfrågorna det främsta motivet för utvecklingsarbetet. Man var snarare ute efter hälsoeffekter och att de biodynamiska produkterna skulle bli så näringsrika och bra som möjligt. Tidigt fanns också ett starkt samspel mellan det biodynamiska och frisksportarrörelsen, som blev en naturlig kundkrets och marknad. I omvärlden kom 1962 ett stort internationellt genombrott även för miljöfrågorna i jordbruket, när den amerikanska forskaren Rachel Carson kom med rapporten ”Tyst vår”. Hon pekade på att bekämpningsmedel har en förödande effekt och gör att insekter och fåglar försvinner.

 

"Flera decennier innan vi allmänt började prata om ekologisk odling utan kemikalier, konstgödsel och med hållbara kretslopp var detta redan etablerat inom den biodynamiska odlingen."

 

År 1964 startade Saltå Kvarn. Bakgrunden var att elever med funktionsnedsättning på Saltå By (dåvarande Saltå Arbetsskola) sedan några år tillbaka bakade bröd på biodynamiskt mjöl och att det här blev mycket populärt och växte i omfattning. 1970 invigde Saltå Kvarn ett nytt bageri i anslutning till kvarnen. 1966 startades också det som idag heter Biodynamiska Produkter. Det var viktigt att på det här sättet öppna marknaden och att bönder kunde få avsättning för biodynamiskt odlade grödor, långt innan livsmedelshandeln hakade på den ekologiska strömningen.

Under 1970-talet gjordes fältförsök i Järna där man jämförde biodynamisk och konventionell odling, vilket bland annat ledde fram till den första svenska doktorsavhandlingen i ämnet 1981. Den forskningen visade att den biodynamiska skörden var mindre än 10 procent lägre (här slipper dock odlarna köpa in jordbrukskemikalier) och att det biodynamiska spannmålet hade bättre näringsvärden än det konventionellt odlade. Det var ungefär då man lade den vetenskapliga grunden för biodynamisk odling i vår region. Begreppet ekologisk odling fanns ännu inte.

Det fanns ett visst uppvaknande för miljöfrågor på 1970-talet. Exempelvis hölls den första FN-konferensen om hållbarhetsutveckling i Stockholm 1972. Men fram till slutet av 1980-talet var det bara inom det biodynamiska som man forskade och erbjöd rådgivning om hållbarhetsfrågorna för jordbruk. Det hade också skapats en tillväxt inom det området, tack vare det biodynamiska initiativet. Det här bäddade för det som skulle komma att kallas ekologiskt.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Foto: Erik Olsson

Stort systemfel uppdagades

Redan på den här tiden pågick i det svenska konventionella lantbruket en strukturomvandling mot ökad specialisering, som sedan har fortsatt in i våra dagar. Vi fick alltmer en uppdelning i specialiserade växtodlingsgårdar respektive specialiserade djurgårdar, som också koncentrerades till olika delar av landet. Det här gjorde att det naturliga kretsloppet av växtnäringsämnen bröts i stor skala. Vi fick allt mindre av det kretslopp som annars är möjligt i jordbruk som har en balanserad kombination av odling och djurhållning. De specialiserade växtodlingsgårdarna fick ett underskott av växtnäringsämnen och blev alltmer beroende av konstgödsel samt även kemiska bekämpningsmedel, medan djurgårdarna fick ett stort överskott av växtnäringsämnen som läcker ut i mark och hav.

 

"…forskningen visade att den biodynamiska skörden var mindre än 10 procent lägre (…) och att det biodynamiska spannmålet hade bättre näringsvärden…"

 

Under 1980-talet gjordes jämförande studier som påvisade det här problemet med brutna kretslopp i jordbruket. Man jämförde då hela gårdar – dels biodynamiska gårdar som har ett bibehållet kretslopp, dels konventionella specialiserade växtodlings- respektive djurgårdar där kretsloppet rationaliserats bort. I en doktorsavhandling 1990 kunde man för första gången vetenskapligt visa det grundläggande problemet med förluster av näringsämnen i det konventionella jordbruket. Här framgick samtidigt att biodynamiskt/ekologiskt jordbruk med ett balanserat kretslopp mellan växtodling och djurhållning samt med mångsidiga växtföljder klarar sin försörjning av växtnäringsämnen utan att använda konstgödsel.

I växtföljderna ska då ingå flerårig humusuppbyggande vallodling med bland annat baljväxter.

Det som visades i den här forskningen var egentligen ett gigantiskt systemfel i det konventionella svenska lantbruket, som sedan dess fortsatt att förvärras. Vi hade fått ett lantbrukssystem som blivit beroende av att använda konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och importerat foder. Det leder till övergödning av Östersjön och inte minst negativ påverkan på klimatet, den biologiska mångfalden och bördigheten i marken. Grundorsaken är det brutna kretsloppet av växtnäringsämnen i det konventionella jordbruket. Den nyss nämnda forskningen fick på sin tid inget stort genomslag, men den lade en grund för det man idag kallar ekologiskt kretsloppsjordbruk.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Foto: Erik Olsson

Alternativ odling blev ekologisk

År 1985 bildades Kontrollföreningen för Alternativ Odling, som förkortades KRAV. Det var ett svar på att handeln och konsumenterna ville ha en enhetlig märkning. En av de fyra organisationerna som bildade KRAV var Biodynamiska föreningen med sin redan då etablerade kontrollorganisation DEMETER.

År 1986 kom regeringen med en forskningsproposition som fick betydelse. Då talade man bland annat om icke önskvärda effekter av konventionell odling. Detta var ett motiv till att titta närmare på det man då kallade alternativ odling, som till 95 procent var biodynamisk odling (enligt en inventering). Det här var första gången som det ekologiska tilldelades statliga resurser i Sverige. Pengar gick till rådgivning och omläggning av gårdar som skulle bli fria från kemiska insatsmedel. Och så småningom också till forskning. Det gjorde Sverige delvis ledande på området.

 

"Det biodynamiska jordbruket tar också det ekologiska ett steg längre och betonar gårdens kretslopp av växtnäringsämnen"

 

Men det var först 1988 som det kom en nordisk definition av begreppet ekologisk odling och vad som skulle få kallas ekologiskt. Då kom även en vetenskaplig definition av vad ekologi är, vilken löd ungefär så här: kunskapen om levande organismer och deras samverkan med varandra och den miljö de befinner sig i. Det som definierades som ekologiskt jordbruk rymmer till stor del det som också ingår i biodynamiskt jordbruk, utom vissa specifika åtgärder och odlingspreparat. Det biodynamiska jordbruket tar också det ekologiska ett steg längre och betonar gårdens kretslopp av växtnäringsämnen mycket tydligare.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Foto: Erik Olsson

Saltå Kvarn blev ledande på eko-marknaden

Saltå Kvarn har ända sedan starten varit en positiv kraft i eko-utvecklingen. Från omkring år 2002 och framåt hade företaget en stark tillväxt. Både sortimentet av nya ekologiska produkter och omsättningen ökade kraftigt under en lång rad år och företaget utsågs av Dagens Industri till Gasellföretag fyra år i rad. Saltå Kvarn blev det ledande ekologiska varumärket i Sverige och har sedan dess i olika mätningar legat i den absoluta toppen bland Sveriges mest hållbara varumärken.

Företaget har varit, och är, föregångare inom eko och hållbarhet på flera sätt. Man var exempelvis år 2006 första företag i Sverige som klimatkompenserade sina transporter och man har överhuvud taget alltid strävat efter att åstadkomma mer än det som definierats som eko. Ett exempel är att Saltå Kvarn sedan många år har en unik verktygslåda och poängsystem med en lång rad extra eko-åtgärder som de levererande bönderna frivilligt kan genomföra och få extra betalt för. En viktig faktor i tillväxten för både Saltå Kvarn och den ekologiska maten i stort var också att Coop som första stora aktör i livsmedelshandeln satte ner foten och tydligt satsade på ekologiska produkter.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Foto: Erik Olsson

Mer betoning på hållbara matsystem

År 1999 hölls en konferens i Järna som blev förspel till de fleråriga EU-stödda BERAS-projekten som startade 2003 under ledning av Artur Granstedt och Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna. Fokus var just ekologiska kretsloppsjordbruk där man har ett eget kretslopp av näringsämnen, vilket är en av de huvudsakliga poängerna i biodynamiskt jordbruk. Baserat på forskning arbetade man inom BERAS med 48 typgårdar i alla länder runt Östersjön. Man visade här att det går att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk och att det ger avsevärda miljöeffekter. Bland annat kan vi på det sättet minska matens klimatbelastning med 65 procent och samtidigt halvera jordbrukets utsläpp av näringsämnen till Östersjön samt eliminera jordbrukets spridning av kemiska bekämpningsmedel.

Inom BERAS* satsade man också på att studera en mer hållbar livsmedelskedja från odlare, förädlare, distributörer och konsumenter och man jämförde dess miljökonsekvenser med konventionella livsmedelssystem. En viktig poäng för BERAS var att inkludera aktörer från hela kedjan, inklusive kommuner, för att åstadkomma hållbara livsmedelssystem. Inte minst lokalt och regionalt. Det här integrerade synsättet tog sig omkring år 2011 konkret uttryckt i konceptet Diet for a Claen Baltic, som senare blev Diet for a Green Planet. Det handlade om en god, näringsrik och hållbar diet, där mycket kunde baseras på lokala resurser. Som partners ingick här Södertälje kommun och Saltå Kvarn. Södertälje kommun blev ganska snart föregångare i Sverige när det gäller att ställa om till lagad, ekologisk mat i skolor och äldreomsorg.

 

Modell med rötter i Järna sprids globalt

BERAS-projektens forskning och erfarenheter kring kretsloppsjordbruk, som startade i Järna och blev ett regionalt arbete i hela Östersjöregionen, har på senare år spridits globalt. Inte minst genom FN. BERAS har ett partnersamarbete med världsorganisationen för ekologiskt lantbruk IFOAM samt det globala forskarnätverket Food Quality and Health. I det samarbetet har man utvecklat Organic Food Systems Programme (OFSP), vilket bygger mycket på principerna om kretslopp, kvalitet och hållbara matsystem som man länge arbetat med i Järna och Södertälje. Detta har blivit ett internationellt erkänt koncept och blev år 2017 ett av huvudprojekten i FN:s 10-åriga arbete för hållbara matsystem.

De biodynamiska initiativ som började i Järna har tydligt påverkat framväxten av det ekologiska i Sverige och bidrar nu också till hållbarhetsarbetet globalt. Inte minst genom betoningen på kretsloppsjordbruk, eller Ecological Regenerative Agriculture som det ofta kallas internationellt. Det här arbetet har påverkat utvecklingen främst genom att man utifrån forskning och konkreta försök verkligen har sett till att omsätta nya kunskaper i modeller som fungerar i praktiken. Det är ett av skälen till att FN vill använda sig av detta. Ekologiska kretsloppsjordbruk tar det ekologiska ett steg längre än det som idag definieras som ekologiskt. Man skulle kunna kalla det Eko 3.0 och mycket talar för att det även framöver kommer att fortsätta påverka utvecklingen mot mer hållbar matproduktion och matkonsumtion.

—–

*BERAS var under 2003–2013 förkortning av Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society. Senare kom BERAS i internationella sammanhang att betyda Building Ecological Regenerative Agriculture and Societies.

Läs även

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

8 februari, 2019

Kritik mot svensk giftdispens trots växande bidöd

För flera år sedan förbjöd EU tre bekämpningsmedel i gruppen neonikotinoider som anses bidra till en oroande minskning av mängden bin och andra pollinerande insekter. Nyligen gav den svenska Kemikalieinspektionen dispens för sockerbetsodlare att fortsätta använda en av dessa pesticider, vilket nu får kritik från bland annat svenska EU-politiker.…

LÄS MER

För flera år sedan förbjöd EU tre bekämpningsmedel i gruppen neonikotinoider som anses bidra till en oroande minskning av mängden bin och andra pollinerande insekter. Nyligen gav den svenska Kemikalieinspektionen dispens för sockerbetsodlare att fortsätta använda en av dessa pesticider, vilket nu får kritik från bland annat svenska EU-politiker.

 

Fredrik Federley (c) menar att dispensbeslutet är anmärkningsvärt. Jytte Guteland (s) har i EU-parlamentet sysslat med risker kring bekämpningsmedlen och säger till Sveriges Radio:

– Jag tycker det är negativt med den här typen av beslut. Jag vill inte se en utveckling där man får undantag. Vi ser i vissa medlemsländer att man systematiskt lägger undantag på varandra. Man staplar dem. Då betyder inte förbudet av de här farliga ämnena någonting när man agerar på det sättet.

Enligt forskaren Maj Rundlöf finns anledning att vara försiktig. Hon menar att pesticiderna kan stanna kvar i marken och tas upp av andra grödor som exponeras för insekter.

 

"... risken för 10 procent av skörden kan ställas mot de återkommande larmen om att bin och andra pollinerande insekter försvinner samt vilka konsekvenser det kan få för vår matförsörjning."

 

Det var de svenska sockerbetsodlarnas organisation Betodlarna som ansökte om dispens för 2019 och enligt SR var orsaken att de bedömer att de annars riskerar 10 procent av skörden. Kemikalieinspektionen gav dispens på vissa villkor och pekar på att man enligt EU:s regler kan ge tillfällig dispens om odlingen är i fara och det inte finns något annat rimligt sätt att avvärja faran.

Den av sockerbetesodlarna bedömda risken för 10 procent av skörden kan ställas mot de återkommande larmen om att bin och andra pollinerande insekter försvinner samt vilka konsekvenser det kan få för vår matförsörjning. FN har varnat för att 40 procent av pollinerande insekter, särskilt bin och fjärilar, riskerar global utrotning. Neonikotinoider angriper insekternas centrala nervsystem och studier har visat att de bland annat påverkar binas fortplantning och minne.

Flera EU-länder har enligt Lantbrukets Affärstidning gett motsvarande dispens för sockerbetsodlare, de flesta är länder i Östeuropa. Trots att Sverige var med och verkade för förbudet mot neonikotinoider finns vi nu med bland de länder som ger dispens.

 

Läs även

,

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

27 januari, 2019

”Fokusera mer på hur maten produceras”

Det är för mycket fokus på vilken typ av mat vi ska producera och för lite på hur maten ska produceras på ett hållbart sätt. Det anser en rad sakkunniga personer som nu kritiserar delar av de argument som nyligen fått stor uppmärksamhet i media, i samband med rapporten ”Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems”. …

LÄS MER

En rad sakkunniga personer kritiserar nu delar av de argument som nyligen fått stor uppmärksamhet i media, i samband med rapporten ”Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems”.
I en replik i DN-debatt menar kritikerna att det är för mycket fokus på vilken typ av mat vi ska producera och för lite fokus på hur maten ska produceras på ett hållbart sätt.

Alla i den här debatten tycks vara överens om att det behövs en snabb omställning av hela livsmedelssystemet för ökad hållbarhet och hälsa. Men man är inte överens om metoderna när de gäller miljö, klimat och social hållbarhet. I debattrepliken, som undertecknats av bland andra Anders Wijkman, Göran Greider och flera sakkunniga in jordbruk och odling, lyfter man fram flera invändningar mot en del av det som hävdas kring rapporten.

En grundläggande kritik är att produktionssätten inte ifrågasätts. Det är exempelvis en förhastad slutsats att utgå från att alla grönsaker och nötter är bra oavsett hur de produceras, och att animalier och potatis generellt är negativt. Och de förändringar av produktionen som föreslås av forskare bakom rapporten är svepande och delvis motstridiga.

 

"...en global diet vore förödande eftersom hållbar livsmedelsförsörjning bygger på att använda och hushålla med de olika resurser och förutsättningar som finns på varje plats..."

 

Debattrepliken är också kritisk till tron att själva dieten är nyckeln till lösningen. Man skriver bland annat att en global diet vore förödande eftersom hållbar livsmedelsförsörjning bygger på att använda och hushålla med de olika resurser och förutsättningar som finns på varje plats, vilket har format olika matkulturer.

Skribenterna bakom debattrepliken håller med om att det är bekymrande att antalet arter som vi odlar blir allt färre. Här menar man dock att en global diet bara förstärker den negativa utvecklingen och i rapporten ser man inga lösningar på detta. Man saknar också en analys och ifrågasättande av den globala marknaden som har lett fram till denna enfald och ohållbara produktion.

Debattrepliken pekar också på att när det gäller matens klimatpåverkan räknar rapporten inte med lantbrukets utsläpp av koldioxid, utan bara metan och lustgas, vilket snedvrider jämförelser mellan exempelvis vegetabilier och idisslande djur.

Kritiken kring rapporten avrundas med att man bör fokusera på hur maten produceras och hur livsmedelssystemen fungerar, inte vad som produceras. En global diet är fel svar på den här svåra frågan.

Läs även

,

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

15 november, 2018

Vår konsumtion ger störst utsläpp i andra länder

En stor del av vår konsumtions miljöpåverkan sker i andra länder, vilket återigen bekräftas av en rapport nyligen från Naturvårdsverket. Det är viktigt att vara medveten om detta när vi då och då får andra rapporter om smärre minskningar av utsläpp inom Sveriges gränser. Där inkluderas inte vår stora import, som står för två tredjedelar av den svenska konsumtionens klimatpåverkan. …

LÄS MER

En stor del av vår konsumtions miljöpåverkan sker i andra länder, vilket återigen bekräftas av en rapport nyligen från Naturvårdsverket. Det är viktigt att vara medveten om detta när vi då och då får andra rapporter om smärre minskningar av utsläpp inom Sveriges gränser. Där inkluderas inte vår stora import, som står för två tredjedelar av den svenska konsumtionens klimatpåverkan.

I rapporten Miljöpåverkan från svensk konsumtion har man tittat på miljöpåverkan både i Sverige och utomlands, bland annat när det gäller utsläpp av betydelse för luftkvalitet och klimat samt kemikalieanvändning. Den studie som ligger till grund för rapporten visar överlag att svensk matkonsumtion har stor påverkan utanför landets gränser. Särskilt tydligt är detta när det gäller kemikalier i jordbruket samt utsläpp från avskogning för att få fram mer jordbruksmark.

En vanlig uppskattning för Sverige är att vår mat står för cirka en tredjedel av vår totala klimatbelastning. Enligt Naturvårdsverkets rapport kommer nära 40 procent av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan från svenska utsläpp, medan större delen alltså sker i andra regioner, bland annat i andra europeiska länder, Asien och Latinamerika.

Cirka en femtedel av användningen och utsläppen av farliga kemikalier som svensk konsumtion genererar sker enligt rapporten inom Sveriges gränser. Resten sker i andra länder som vi importerar ifrån. Man har dock inte hela bilden av detta eftersom den befintliga statistiken om kemikalieanvändningen i världens jordbruk är ganska bristfällig, särskilt i utvecklingsländer.

I Naturvårdsverkets rapport nämns en av utgångspunkterna för svensk miljöpolitik – det så kallade Generationsmålet: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Rapporten påminner också om att Sveriges riksdag tidigare (i en proposition 2010) har beslutat att det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska finnas på plats inom en generation, vilket tolkas som år 2020.

Så hur går det?
Inte så bra, måste man nog säga. Det övergripande miljöpolitiska målet verkar idag ganska avlägset.

Läs även

presskontakt
Text: Red/Staffan Nilsson

Fr v Anna Erixon, Tomas Erlandsson och Gunnar Backman från Nordisk Råvara.
17 oktober, 2018

Skonsam odling fick Änglamarkspriset

Att odla markuppbyggande baljväxter på ett skonsamt sätt och försöka påverka den svenska matkulturen i den riktningen. Det är ett koncept som gav relativt nystartade företaget Nordisk Råvara årets Änglamarkspris.…

LÄS MER

Att odla markuppbyggande baljväxter på ett skonsamt sätt och försöka påverka den svenska matkulturen i den riktningen. Det är ett koncept som gav relativt nystartade företaget Nordisk Råvara årets Änglamarkspris.

Nordisk Råvara har tagit fasta på baljväxternas markvårdande egenskaper och även att i övrigt odla så skonsamt som möjligt, med bland annat marktäckande kompletterande växter i odlingarna och ett minimum av plöjning eller annan jordbearbetning. Jordhälsa är ett nyckelord. Man menar bland annat att det är viktigt att se till att växtdelar och näring kommer tillbaka till jorden för att hålla den frisk.


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Odling av matlupin i Skåne.

– Allmänt sett har vi genom jordbruket degenererat jordarna under decennier. Vi vill sträva efter att bevara och återskapa allt friskare jordar, med dess naturliga och mycket komplexa system av mikroorganismer, maskar, mykorrhiza med mera, berättar Tomas Erlandsson, som är VD på Nordisk Råvara.

Eftersträvar friskare jordar

Idag kontraktsodlar företaget i samarbete med ett 30-tal Krav-certifierade gårdar i Sverige. Samarbetet anpassas utifrån varje gårds förutsättningar och man försöker lära sig nya sätt att odla. Det som odlas är både äldre, traditionella grödor och andra grödor som vi i Sverige inte är så vana vid att odla. Några exempel är Bondböna, Gråärt, Gotlandslins, Lupinböna, vit Quinoa, Yin Yangböna med flera. Ett av målen är även att diversifiera matutbudet. Än så länge säljer Nordisk Råvara mest till storkök och livsmedelsindustri, men också direkt till konsumenter via sin webbshop och viss livsmedelshandel.

– Vi vill harmonisera det vi kan odla i Sverige med det vi äter i vårt land. Vi bör överhuvudtaget producera mer av det vi äter här i Sverige. Vårt mål är inte att få fram produkter snabbt och billigt, utan att göra det som vi vet är rätt och som ger de bästa produkterna för miljö och hälsa, säger Tomas Erlandsson.

Baljväxter viktiga för kretslopp

Baljväxter är fleråriga med relativt djupa rötter som bygger upp mullhalten och de har inte minst en särskild förmåga att fixera kväve ur luften, vilket ger en naturlig gödning till odlingsjorden. Det här gäller både baljväxter som vi människor kan äta direkt, och de för oss oätliga baljväxter som bör ingå i odling av vall (foder för betesdjur). Att på olika sätt ha med baljväxter i en växtföljd är viktigt för att åstadkomma ett naturligt kretslopp av näringsämnen i ett lantbruk. Det gör att man kan odla matgrödor utan att på sikt utarma odlingsjorden och utan att använda konstgödsel. Samtidigt binds kol i marken istället för att hamna i atmosfären.

För att åstadkomma det ekologiska kretsloppsjordbruk vi har skrivit om tidigare på Ytterjärna Forum krävs att man förutom odlingen av matgrödor även har en väl avvägd balans mellan idisslande djur och vallodling. Baljväxterna i vallodlingen och återförda näringsämnen från djurgödseln sluter här kretsloppet och bygger upp odlingsjorden. Djurgödseln i ett sådant kretslopp återför också viktiga mineralämnen till marken.

Läs även

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson