Lena Svedin Larsson och Håkan Larsson.
24 juli, 2020

Eget gårdsmejeri blev oväntad succé

I 140 år har släkten Larsson på den bohuslänska gården Skålldal levt på att sälja den mjölk som korna ger. Men efter 135 år hände något nytt. Nu kommer hälften av inkomsterna från ett litet hörn av ladugårdsbyggnaden, där Lena Svedin Larsson producerar yoghurt, fil och ost i det egna gårdsmejeriet.…

LÄS MER

I 140 år har släkten Larsson på den bohuslänska gården Skålldal levt på att sälja den mjölk som korna ger. Men efter 135 år hände något nytt. Nu kommer hälften av inkomsterna från ett litet hörn av ladugårdsbyggnaden, där Lena Svedin Larsson producerar yoghurt, fil och ost i det egna gårdsmejeriet.

Tre medaljer i SM i mathantverk, återförsäljare på kö och en stadig kundkrets i gårdsbutiken är beviset på att nyordningen blev lyckad. 

När Lena och maken Håkan Larsson en söndag i december 2015 slog upp dörrarna till gårdsbutiken intill sitt nyinrättade mejeri såg de fram emot en dag med en handfull nyfikna kunder. De visste inte då hur fel de skulle ha. Eller hur rätt deras nya satsning skulle visa sig vara.

– Vi hade ingen aning om hur många som skulle komma, men tänkte att ett femtiotal skulle vara fantastiskt bra, minns Lena Svedin Larsson.

Närproducerat blev lyckträff

När dagen var slut hade över fyrahundra personer åkt hem från gården utanför Kode i södra Bohuslän, med purfärsk ekologisk lantmjölk i bagaget. Efter en dag med två timmars kö för att överhuvudtaget komma in i den lilla gårdsbutiken, då inrättad i en byggbarack. Kvar stod Håkan och Lena med varsitt leende på läpparna och med insikten av att ha stakat ut en ny framtid för gården.

– Vi började i precis rätt tid, sett till efterfrågan på närproducerat. Det var rena lyckträffen, förstår vi nu i efterhand. Vi har inte ens behövt marknadsföra oss och sälja in våra produkter till matbutiker – det är de som ringt oss. Och just nu klarar vi inte att leverera till fler, säger Lena Svedin Larsson, ingift i gården där Håkan är fjärde generationens bonde.

Håkan och Lena tycker att de, förutom att de numera har roligare på jobbet, uppnått en bra ekonomisk balans i verksamheten. Drygt hälften av mjölken levereras till Arlas mejeri i Götene och resten förädlas i det egna mejeriet, Skålldals lilla ekomejeri. Mejeriet är Lenas domän, där hon arbetar sju dagar i veckan medan Håkan ansvarar för själva lantbruket.

Till sin hjälp har de också sonen Gustav, som redan som liten parvel bestämde sig för att bli nästa bonde på Skålldal. Precis som pappa och farfar har han utbildat sig på naturbruksgymnasium i Dingle, åtta mil längre upp i Bohuslän.

Till den obemannade gårdsbutiken kommer kunderna sju dagar i veckan mellan 10 och 19 och hämtar sin mjölk ur en självbetjäningsautomat. Antingen i medhavda flaskor eller i Skålldals egna förpackningar. De noterar på en lista vad de handlat och betalar med kontanter i en burk eller med Swish.

– Det fungerar hur bra som helst. På fem år har det bara hänt en enda gång att någon inte skrivit upp vad de tagit, berättar Lena Svedin Larsson.


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Gårdsbutiken har självbetjäning, vilket fungerar mycket bra.

Så naturligt som möjligt

Bland kunderna finns många stamkunder – allt ifrån barnfamiljer som köper all sin mjölk här varje vecka till de som väljer den feta Skålldalsmjölken enbart till fest när de ska göra den bohuslänska specialiteten äggost. För det är bara naturlig, femprocentig mjölk som kommer ur mejeriet. Lena vill leverera naturliga produkter som möjligt, och väljer bort att separera grädden från mjölken.

– Färskare än här blir det inte. Mjölken leds direkt från mjölkningen till pastören i värmeriet, där den värms upp, kyls ner och därefter tappas på flaska. Hela pastöriseringen tar tre timmar för 300 liter mjölk. Samma dag eller dagen efter finns den till försäljning i gårdsbutiken och hos leverantörerna. Det skulle säkert gå att sälja även andra sorters tunnare mjölk, och det kanske kan vara något för framtiden, säger hon.

I gårdsbutiken säljs alla produkter från mejeriet – förutom mjölk också naturell och smaksatt yoghurt och filmjölk och hantverksmässigt tillverkade ostar. Samt produkter som sylt, kakor och drycker – och mera ost – från andra gårdsproducenter och tidvis kött och korv från Skålldals djur.

Den största andelen mjölk, youghurt och fil säljs av matbutiker främst i närliggande Kungälv och Ytterby och runtom i Göteborg. Fem dagar i veckan levererar Håkan Larsson gårdens produkter till butikerna med egen kylbil.


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Några av Skålldals egna produkter.

Kretslopp med eget foder och gödsel

Skålldal är belägen en knapp mil från Hakefjorden på insidan Tjörn, på östra sidan av E6:an som skär genom Bohuslän från norr till söder. Håkans farfarsfar Alfred köpte gården 1880, farfar Albin förde arvet vidare från 1921 och 1955 tog pappa Gunnar vid.

Mjölkkorna fanns där från start och har alltid utgjort gårdens huvudnäring. Håkan fick börja hjälpa till med mjölkningen vid unga år, fortsatte sedan arbeta på gården efter avslutad utbildning och tog, tillsammans med hustru Lena, över efter fadern 1991.

När Skålldal blev Krav-certifierad 2010 var det inte mycket som krävde förändring. Håkan och Lena hade, precis som föregångaren Gunnar, alltid arbetat utifrån ekologiska principer, aldrig använt besprutning och bara tillfört mycket små mängder konstgödsel.

Skålldals fyrtio mjölkkor föds upp på den spannmål och vall som odlas på egen och arrenderad åkermark, totalt 80 hektar, med tillskott av lite inköpt Krav-certifierat kraftfoder. All gödsel står korna för, vilket sammantaget skapar ett fungerande kretslopp, även om balansen skulle tåla ytterligare gödsel. Korna hålls i lösdrift inomhus, mjölkas i en mjölkgrop och vistas utomhus på gårdens betesmarker under sommarhalvåret.

 – Vi låter våra kor mjölka länge, uppåt fem år, även om de inte ger så hög avkastning de sista åren. De har det lugnt och fint och mår i princip alltid bra. Vi har på alla år aldrig behövt behandla någon ko med antibiotika, säger Håkan Larsson.


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Mjölkkorna föds huvudsakligen upp på gårdens egen spannmål och vall och står för all gödsel.

Prisad hantverksproducent

Kvinnorna på Skålldal har traditionellt ystat lite till husbehov, men aldrig med kommersiella ansatser. Och faktum är att det inte heller var någon jättegenomtänkt strategi att starta mejeri.

– Vi har ju alltid tyckt om att ysta, så när vi byggde om ladugården för lösdrift och fick ett litet utrymme över fick vi en bra plats för en ostgryta och kunde börja testa lite olika saker. När vi sedan hoppade på en ystningskurs hos Eldrimner uppe i Jämtland var stenen i rullning, säger Lena Svedin Larsson.

På våren 2015 läste de om en gård i Boråstrakten som skaffat en mjölkautomat för försäljning och åkte dit på studiebesök. Sedan gick allt väldigt fort. I december samma år arrangerade intresseorganisationen Lokalproducerat i väst det publika evenemanget Matfest på ett antal gårdar i Västsverige, Skålldal hakade på – och 400 kunder senare var de övertygade om att de var på rätt väg. Kort därefter började Skålldal leverera till den första livsmedelsaffären, och sedan har flera tillkommit successivt.

Totalt har Skålldal investerat 2,5 miljoner kronor i mejeriet, där en ny lokal med större maskinell kapacitet nu står färdig att tas i bruk. I de pengarna ingår cirka en miljon i investeringsstöd från Västra Götalandsregionen.

– Vi har också fått mycket hjälp på vägen av andra mejerister och inte minst Lokalproducerat i Väst, som ställt upp med allt vi behövt, förutom pengar – kunskap, rådgivning och marknadsföring, säger Håkan Larsson.

Idag är Skålldals lilla ekomejeri etablerat bland landets ledande hantverksproducenter. Såväl yoghurten och filmjölken som Lenas skyr – en youghurtliknande produkt som är vanligast på Island – har premierats i tävlingen, där kunniga jurygrupper väljer ut vinnarna bland över 500 produkter i olika klasser.

Ostplaner

Produktionen av mjölk, yoghurt och fil har varit i fokus under de första åren. Härnäst är Lena mer än sugen på att börja tillverka egna ostar, men har ännu inte löst lagringsfrågan, då gården inte har något lämpligt utrymme. Hittills har hon därför nöjt sig med att ta fram mindre kvantiteter av ost av mer snabbproducerad karaktär.

Eldost förstås, som är det gemensamma namnet under vilket svenska gårdsmejerister saluför sin hantverksmässigt producerade stek- eller grillost, en svensk ”Halloumi”. En liknande produkt är den bohuslänska brynosten, som producerats i flera generationer på Skålldal. En ost av feta-karaktär som Lena kallar för Qvick, en salladsost av opastöriserad komjölk. Och så färskosten Vällost, den svenska motsvarigheten till Ricotta, som vissa njuter med sylt – andra med sill.

Lenas fascination över osttillverkningen och entusiastiska inställning till mejeriet delas av Håkan, och de pratar redan om en kommande tid efter pensioneringen där de ser mejeriet som en lagom reträttplats för dem, där de i lugn och ro kan utveckla sitt ostintresse. Allt medan Gustav driver gården vidare, som den femte bonden på Skålldal.

Text: Jens Frejrud

Foto: Jean-Paul Bastiaans och Jens Frejrud

Läs även

,


4 juni, 2020

”Coronakrisen visar behovet av mer hållbar livsmedelsförsörjning”

Coronapandemin har väckt allvarliga frågor om vilken beredskap Sverige har för varaktiga kriser och påfrestningar. Bland annat när det gäller behovet av livsmedel, där vi är självförsörjande till mindre än hälften. – Ett miljömässigt mer hållbart jordbruk baserat på inhemska resurser gör oss mer självförsörjande. Det är hög tid att driva på den omställningen och göra oss mindre sårbara, säger Artur Granstedt, docent och tidigare forskningsprofessor i ekologisk odling. …

LÄS MER

Coronapandemin har väckt allvarliga frågor om vilken beredskap Sverige har för varaktiga kriser och påfrestningar. Bland annat när det gäller behovet av livsmedel, där vi är självförsörjande till mindre än hälften.

– Ett miljömässigt mer hållbart jordbruk baserat på inhemska resurser gör oss mer självförsörjande. Det är hög tid att driva på den omställningen och göra oss mindre sårbara, säger Artur Granstedt, docent och tidigare forskningsprofessor i ekologisk odling.

Det finns idag flera risker för globala kriser som kan slå mer direkt mot vår livsmedelsförsörjning än Coronapandemin hittills gjort. Det kan handla om klimatkatastrofer, uteblivna skördar, konflikter av olika slag, avspärrningar med mera. Sveriges självförsörjningsgrad för livsmedel har minskat under de senaste decennierna och är enligt Livsmedelsverket nere på 50 procent. Om man räknar med det svenska jordbrukets beroende av importerade bekämpningsmedel, konstgödsel, djurfoder och fossila drivmedel är siffran egentligen ännu lägre.

För mycket specialisering gav ohållbart matsystem

– Genom jordbrukspolitiken har man under flera decennier prioriterat billig mat framför både livsmedelstrygghet och miljöpåverkan. Ett grundproblem är att detta har lett till en långt driven specialisering inom jordbruket som har brutit det naturliga kretsloppet av växtnäringsämnen och minskat mångfalden, säger Artur Granstedt.

"Vi har fått ett jordbruks- och matsystem som både lett till minskad självförsörjning av livsmedel i Sverige och som samtidigt genom sin miljöpåverkan bidrar till ökade risker för livsmedelskriser."

 

Han förklarar att lantbruket i vårt land lite förenklat har delats upp i specialiserade spannmålsgårdar utan djur, respektive specialiserade djurgårdar – i ett system där kretsloppet av näringsämnen mellan växtodling och djurhållning i stort sett inte längre finns. Spannmålsgårdarna har istället blivit beroende av konstgödsel och bekämpningsmedel, och skördarna säljs till största del som djurfoder. Samtidigt uppstår på de specialiserade djurgårdarna ett stort överskott av växtnäringsämnen som inte används som gödsel utan läcker ut i mark och hav. Problemen är likartade i hela den industrialiserade världens jordbruk.

Artur menar att vi nu är långt ifrån den mångfald och det självklara kretsloppet av växtnäring och organiska substanser som vi hade tidigare. Här fanns en balans mellan växtodling och djurhållning, inklusive kvävefixerande vallodling, som byggde upp odlingsjordarna och gjorde landet självförsörjande på baslivsmedel.

– Kort sagt har vi fått ett jordbruks- och matsystem som både lett till minskad självförsörjning av livsmedel i Sverige och som samtidigt genom sin miljöpåverkan bidrar till ökade risker för livsmedelskriser, säger Artur Granstedt.

De på så vis dubbla miljö- och livsmedelsriskerna handlar exempelvis om att maten idag står för en tredjedel av vår klimatpåverkan som ökar risken för klimatkatastrofer, att giftspridningen och monokulturerna leder till att pollinatörer försvinner i en skrämmande takt, att odlingsjordarnas bördighet utarmas och att havsbottnar dör.


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Det finns numera extra starka skäl att ställa om till mindre sårbara odlings- och matsystem anser Artur Granstedt.

Vi behöver återställa balansen

Men lösningen handlar enligt Artur inte om att gå tillbaka till hur det var förr, utan att på ett modernt sätt återställa balansen, och även mångfalden. Det innebär också att kostvanor behöver förändras, särskilt när det gäller konsumtionen av kött från industriell kyckling- och svinproduktion som behöver minskas kraftigt för att kunna nå ett hållbart odlings- och matsystem.

Den beprövade lösning som Artur Granstedt vill se mer av är att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk baserat på inhemska resurser. Kretsloppet bygger på en integrering av en mångsidig växtodling och en lagom omfattande djurhållning. Man är självförsörjande på foder, huvudsakligen från kvävefixerande vallodling, och man återcirkulerar växtnäringsämnen i form av gödsel.

Genomtänkta växtföljder skapar här också, genom sin mångfald, ett naturligt växtskydd och flerårig vallodling vidmakthåller odlingsmarkens bördighet genom att bygga upp mullhalten och binda kol och kväve från luften. Det finns, enligt Artur, en betydande potential att på så sätt även minska klimatbelastningen. I ett sådant här kretsloppsjordbruk behövs inget konstgödsel och inga kemiska bekämpningsmedel, och inte heller importerat foder. Artur menar också att en viktig del i ett uthålligt jordbruk är att, utöver den markvårdande vallodlingen, även utnyttja naturbeten.

Nu finns extra starka skäl till hållbar omställning

Regeringens livsmedelsstrategi från 2017 tycker Artur är otillräcklig. Här vill regeringen öka den ekologiska odlingsarealen till 30 procent år 2030.

– För att klara klimatmålen till år 2050 behöver 50 procent av all odling vara ekologisk redan 2030. Dessutom behöver man ställa hårdare krav på att de ekologiska gårdarna verkligen också bygger på lokala kretslopp.

I den allmänna debatten finns de som hävdar att den ekologiskt producerade maten inte skulle räcka till en fortsatt växande världsbefolkning. Det håller Artur inte med om.

– Man har då inte tagit hänsyn till att vi också behöver ändra vår kosthållning till vad som motsvarar jordens produktionsförmåga med hänsyn till lokala och förnyelsebara resurser. En hållbar livsmedelsförsörjning, med minskat importberoende, förutsätter exempelvis minskad köttkonsumtion, säger Artur Granstedt.

Coronakrisen har genom tvärstopp i den globala ekonomin tillfälligt lett till minskad miljöbelastning. Tyvärr till priset av mänskligt lidande. Nu talar man om när vi kan återgå till det ”normala”.

– Men det vore katastrof om vi bara fortsätter som vanligt. Nu finns bra tillfällen för hela samhället att göra hållbara omställningar. Och när det gäller livsmedel finns det numera extra starka skäl att ställa om till mindre sårbara odlings- och matsystem. Det här handlar om både de växande miljöproblemen och vår egen livsmedelsförsörjning, säger Artur Granstedt.

Läs även

,

Text: Staffan Nilsson

Robin Tidholm på odlingskooperativet Under Tallarna. Här med en perenn Cikoria i handen.
19 april, 2020

Projekt ska testa produktion av ”nya” fleråriga grönsaker

Att odla och konsumera perenna (fleråriga) grönsaker har flera fördelar för bland annat miljö och näringsinnehåll. Det öppnar också upp för nya intressanta smaker på tallriken. Nu pågår ett projekt som ska prova ut och lyfta fram ett antal perenna grönsaker som lämpar sig för produktion och som samtidigt är intressanta för mathantverkare och konsumenter.…

LÄS MER

Att odla och konsumera perenna (fleråriga) grönsaker har flera fördelar för bland annat miljö och näringsinnehåll. Det öppnar också upp för nya intressanta smaker på tallriken. Nu pågår ett projekt som ska prova ut och lyfta fram ett antal perenna grönsaker som lämpar sig för produktion och som samtidigt är intressanta för mathantverkare och konsumenter.

Projektet heter Odlingsvärda perenna grönsaker för produktion och ska leda fram till en kunskapsbank som ska kommuniceras på olika lättillgängliga sätt. Bland annat riktat till odlare och mathantverkare (exempelvis kockar) i form av workshops, rapport, hemsida med mera. Det här blir färdigt och tillgängligt under 2021.

Vi har besökt odlingskooperativet Under Tallarna, som är en av de drivande parterna i projektet och där en rad olika perenna grönsaker nu provas i odling.

– Det finns ett stort intresse för detta idag. Vi har även tidigare odlat en del perenna grönsaker, men nu ska vi genom det här projektet hitta betydligt fler som är tillräckligt producerande och goda för att de ska vara framkomliga vägar för odlare, mathantverkare och konsumenter, säger Robin Tidholm som är en av delägarna i Under Tallarna.

– De odlingsvärden vi tittar på är bland annat produktivitet, härdighet, efterfrågan, smak samt även att de perenna grödorna inte sprider sig mer än önskat, säger Eva Johansson, som också är med och driver projektet.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Eva Johansson, med Kärleksört och Skotsk libbsticka i famnen.

Flera viktiga fördelar

Det finns en rad positiva poänger med att odla perenna grönsaker. Som komplement till de ettåriga matgrödorna är det, enligt Robin Tidholm, ett hållbart sätt att utnyttja marken bättre och att efterlikna naturliga växtförhållanden.

– Med perenna grödor är markytan hela tiden bevuxen och täckt. Växtrötterna kan breda ut sig mer och hämta mineraler och annan näring djupare i jorden än ettåriga grödor. Kolbindningen blir större, livet i jorden blir mer ostört och den biologiska mångfalden gynnas. Skördeperioden blir också längre och sträcker sig från tidig vår till sen höst.

Eva Johansson pekar också på att perenna grönsaker överlag har mindre behov av gödsling och vattning och är mindre känsliga för torka än ettåriga grödor. Odlare behöver heller inte köpa in utsäde varje år eftersom grödan redan är etablerad i jorden.

– Från konsumenter och mathantverkare finns också ett stort intresse för perenna grönsaker, som ju öppnar nya möjligheter för vad vi kan äta, menar Eva. Tidigare analyser av perenna grönsaker har också visat att de har högre näringshalt, och detta hoppas vi få möjlighet att studera närmare i ett separat projekt.

Många lovande grödor att testa

Det finns många olika perenna matgrödor. Bland de som är allmänt kända idag kan man exempelvis nämna rabarber, sparris, pepparrot, svartrot, brännässlor och jordgubbar. I det nu aktuella projektet ska man testa flera mindre kända grödor för produktion.

– Det kan ge en intressant breddning av de grönsaker som produceras i dag. Inte minst kan flera av dem passa i salladsblandningar och göra dessa mer värdefulla att äta, både vad gäller näring smak, menar Robin Tidholm.

Bland några favoritexempel han pekar på finns en uppskattad piplök (Allium fistulosum) som kan ge upp till sju ordentliga skördar per säsong och som kräver minimal skötsel. Ett annat exempel är Trädgårdssyra (Rumex rugosus), som är en salladsväxt med lite syrlig smak. Libbsticka (Levisticum officinale) har enligt Robin en stark potential. Den är ofta grund i buljong. Ostronört (Mertensia maritima) är mycket uppskattad inom restauranger. Det är ett blad som smakar ostron med lite sälta och havssmak. Kinesisk gräslök (Allium tuberosum) är ytterligare att lovande exempel.

Bland intressanta uppstickare av perenna grönsaker nämner Robin bland annat Cikoria (Cichorium intybus), som är släkt med maskrosen och har både beska och sötma i smaken, samt Gode Kung Henriks Målla (Chenopodium bonus-henricus), som är en mycket näringsrik och lite besk kulturväxt.

Det finns enligt Robin Tidholm många gamla, intressanta kulturväxter som ännu inte har tagit klivet över till produktion. Det finns också lovande grödor som ursprungligen kommer från andra klimatzoner, bland annat vissa perenna kålsorter. Ett annat exempel som man ska testa är Funkia, som är en delikatess i Japan och som redan finns i många svenska rabatter. Det är en tidig vårgröda där man skördar skotten.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Piplök och Trädgårdssyra på gång (bilderna togs i mitten av mars).

Positiva möjligheter

Det tycks finnas en stor potential bland perenna grönsaker och de kan troligen ta större plats i våra mat- och odlingssystem.

– Intresset för det här är stort. Ett steg mot mer perenna grönsaker kan vara att vi nu testar olika grödor, tar fram deras odlingsvärden och ser om det finns efterfrågan, säger Eva Johansson.

– Matfrågorna behöver ses över från många olika håll, säger Robin Tidholm. Det gäller att våga prova olika vägar och inte köra fast i ett spår. Den kunskapsbank vi arbetar fram i det här projektet hoppas vi ska förenkla för andra att ta in perenna grönsaker i sin produktion. Hos oss på Under Tallarna kan det här ge ett perennt system som motsvarar ungefär en tredjedel av vår produktion.

Robin hoppas också att konsumenter ska få mer förståelse för näringskapaciteten och andra positiva möjligheter i perenna grönsaker och kunna göra val utifrån det. En viktig drivkraft och gemensam utmaning tycker han också är att odlare ska kunna få mer betalt för det man odlar.

– Att man kan leva på odling och att det är ett område i utveckling är inte minst viktigt för de ungas intresse för odling. Det finns idag en återspirad odlingsrörelse som utvecklas på bred front. Det är hoppfullt.

Som odlare värdesätter Robin även samarbetet i projektet där han får ta del av de andra odlarnas erfarenheter, metoder och tillhöra en proffesionell odlingsgemenskap. De andra projektdeltagarna är Förädlad andelsförädlingsodling, Hornuddens trädgård och Peterslunds Ekoodling. Stiftelsen Skillebyholm är huvudman för projektet kring perenna grönsaker som är tvåårigt och finansieras av Jordbruksverket och Vidarstiftelsen. Under 2020 handlar det om att odla fram grödorna och 2021 ser man resultaten och fokuserar också på bredare kunskapsdelning.

Foto: Erik Olsson

Läs även

Text: Staffan Nilsson

4 mars, 2020

Inomhusodling inte så miljösmart som många tror

Att kommersiellt odla små gröna blad, groddar och svamp inomhus har väckt en del intresse på senare tid. Det här är dock en mycket liten del av vad vi behöver för vår livsmedelsförsörjning och samtidigt är den delen mycket energi- och resurskrävande. Det framkom när en ny rapport från projektet MatLust presenterades nyligen. …

LÄS MER

Att kommersiellt odla små gröna blad, groddar och svamp inomhus har väckt en del intresse på senare tid. Det här är dock en mycket liten del av vad vi behöver för vår livsmedelsförsörjning och samtidigt är den delen mycket energi- och resurskrävande. Det framkom när en ny rapport från projektet MatLust presenterades nyligen.

Rapporten är skriven av Gunnar Rundgren som är jordbruksexpert, författare, föreläsare och lantbrukare. Den belyser inomhusodling ur hållbarhetsperspektiv och jämför med växthusodling, frilandsodling, import och andra odlingsmetoder. Gunnar Rundgren baserar rapporten på vetenskapliga artiklar, rapporter, intervjuer och egna undersökningar.

Konsumtionen av färsk svamp och groddar i Sverige är ganska liten. Det produktområde som i rapporten kallas små gröna blad är större och kan exempelvis vara allt från ruccola till krukbasilika. Dessa grödor kan odlas på friland, i växthus eller inomhus (i artificiellt ljus). Det rör sig om växter som skördas i ett tidigt utvecklingsstadium – här ingår inte mer utvecklade grönsaker som isbergssallad, vitkål med flera som odlas under längre tid och oftast på friland.

 

Inga starka närings- och miljöargument

Små gröna blad är en mycket liten del av allt grönt vi äter och är enligt Gunnar Rundgren ganska dyra i förhållande till näringsinnehållet. Ur näringssynpunkt ser han inga starka skäl att konsumera små gröna blad, groddar och svamp. Det verkar mer vara något som sätter ”en grön kant på tillvaron”.

Gunnar skriver att det görs många svepande påståenden om de här produkternas egenskaper och fördelar, men att det saknats oberoende fakta. Rapporten är gjord för att bringa större klarhet i detta. I presentationen drar han bland annat slutsatsen att det inte finns några miljöargument för växthusodlade, inomhusodlade eller importerade små gröna blad. Konsumtion av groddar tycks inte ha några större miljönackdelar och odlad svamp har en svårbedömd men troligen ganska liten miljöpåverkan.

 

Resurskrävande odling och hantering

Odling på friland har i Sverige förstås en säsongsmässig begränsning. Växthus- och inomhusodling har inte den begränsningen men är betydligt mer energi- och resurskrävande. Här krävs en särskild infrastruktur, uppvärmning och tillskottsbelysning (i växthus), konstljus och viss kylning (i inomhusodling), substrat, växtnäring, extra förpackning, kyltransporter, extra mycket transporter för grödor i kruka, samt lagring.

Växthus- och inomhusodling tar å andra sidan mindre mark i anspråk än frilandsodling, dels genom att man kan få betydligt fler skördar och genom att man kan odla i flera plan. Men Gunnar Rundgren menar att den fördelen egentligen upphävs genom att det krävs så mycket energi och att energiproduktion tar mycket mark i anspråk. En fördel som växthus- och inomhusodling har är att man kan planera och kontrollera den bättre än frilandsodling, som ibland kan ha problem med att få avsättning av hela skördarna, vilket kan leda till betydande svinn.

Man skulle kunna tänka sig att vi i Sverige frilandsodlar små gröna blad under den varma årstiden och sedan kompletterar med växthus- och inomhusodling. Förr fungerade växthus mer som ett sådant komplement. Men Gunnar Rundgren pekar på att det idag generellt krävs så stora investeringar att man måste driva sådana odlingar året runt för att de ska gå ihop ekonomiskt.

Alternativet att importera frilandsodlade små gröna blad från exempelvis Spanien är också ganska resurskrävande i form av mycket bevattning inklusive energi för att få fram rent vatten, mycket plast (för plasttak som används där), förpackning, kyltransporter och kyllagring. Och det används en hel del kemiska bekämpningsmedel i den odlingen.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14

 

Stora skillnader i odlingssätt

Näringsinnehåll och smak varierar också mellan olika odlingsmetoder. Det är exempelvis inte svårt att tänka sig att det blir skillnad mellan grödor som odlas i naturlig jord full av levande organismer respektive grödor som odlas i en näringslösning. Små plantor kan odlas genom så kallad hydroponisk odling, vilket innebär att rötterna hänger i en cirkulerande näringslösning. Nästa all inomhusodling går till på det sättet, liksom en stor andel av växthusodlingen i Sverige. I ekologisk odling måste dock jord användas och huvuddelen av näringen ska komma från jorden.

Paneldiskussionen som följde efter rapportpresentationen gav ett seriöst intryck av koncept för inomhusodling. Ett argument var att man kan kontrollera inomhusodlingen i minsta detalj och få fram det perfekta odlingsreceptet (av värme, ljus, vatten, näring etc). Det tycks ligga mycket kunskap bakom detta. Men det ligger också nära till hands att här ana en viss underskattning av de växtbetingelser som naturen har skapat under många miljoner år. Särskilt betydelsen av bördiga odlingsjordar och hur dess biologiska mångfald av mikroliv etc skapar denna bördighet.

 

Komplement med vissa fördelar

Man kan säga att det i panelsamtalet rådde en viss enighet om att inomhusodling av exempelvis små gröna blad är ett komplement och inte ersätter traditionell odling. På plussidan kan inomhusodling också vara ett sätt att intressera unga för odling, att integrera odling i stadsmiljöer, att möta en ökande efterfrågan på bladgrönsaker och att bättre kunna planera och kontrollera odlingen.

Gunnar Rundgren påpekar dock att det numera främst är de resurskrävande grönsakerna – inte de resurssnåla – som har ökat. Han menar också att världen måste födas med annat än gröna blad från inomhusodling, annars skulle energibehovet bli större än för all annan verksamhet. Han tycker också att uppmärksamheten kring inomhusodling drar bort tankarna och diskussionen från de stora odlingsfrågorna.

Läs även

, ,

Text: Red / Staffan Nilsson

1 mars, 2020

Sveriges mest sålda russin odlas ekologiskt

Sveriges mest sålda russin kommer ifrånden Egeiska regionen i västra Turkiet, där obesprutade vindruvsodlingar breder ut sig i de bördiga dalarna. 1992 lyckades frukthandlaren Mehmet Ali Isik få de lokala bönderna att ställa om från konventionell till ekologisk odling – och projektet Happy Village var fött. I dag ingår cirka 4 000 odlare i fem regioner i projektet.…

LÄS MER

Gyllengula druvklasarna dignar från buskarna i den fyrtiogradiga värmen. Det är augusti och klasarna plockas varsamt och för hand från sina grenar. Druvorna läggs på stora dukar på den varma marken och får torka i solgasset. På en dryg vecka mognar druvorna till bärnstensbruna aromatiska sultanrussin – Sveriges mest sålda russin.

I den Egeiska regionen i västra Turkiet odlas de druvor som blir Saltå Kvarns KRAV-märkta russin. Obesprutade vindruvsodlingar breder ut sig i de bördiga dalarna. Bönderna i projektet Happy Village använder varken kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Här råder en samklang mellan natur och människa. Men så har det inte alltid varit.

Företagaren Mehmet Ali Isik som handlar med torkad frukt fick en idé när han för trettio år sedan märkte att de turkiska jordarna utarmats och gav sämre skördar. Den biologiska mångfalden var hotad. År av konstgödsel och besprutning med kemikalier hade fått negativa konsekvenser på miljön och människors hälsa.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Kampanjer som visade att druvor hörde till de mest besprutade frukterna i världen ökade efterfrågan på ekologisk frukt

 

Happy Village

Mehmet Ali Isik lyckades få en turkisk by att ställa om från konventionell till ekologisk odling. Agronomer stöttade bönderna med tips om hur man bedriver ekologiska och hållbara odlingar. Det var 1992 och projektet Happy Village var fött.

I dag ingår cirka 4 000 odlare i projektet i fem regioner. Ett av målen är att få fler och fler bönder att odla ekologiskt så att deras odlingar inte riskerar att förorenas med kemiska bekämpningsmedel när konventionella bönder sprutar sina grödor.

Projektet har vuxit genom åren med målet att även öka levnadsstandarden i byarna. Bönderna får experthjälp för att förbättra vattenförsörjningen, det byggs bostäder åt gästarbetare och ordnas skolgång åt familjernas barn. De som odlar ekologiskt belönas också med bra betalt för frukt och grönt.

 

Plockas för hand

När druvorna mognar i början av augusti plockas de för hand av säsongsarbetare som breder ut druvklasarna på stora dukar i den brännheta solen. Där ligger de och mognar till russin på en dryg vecka.

– Sultanrussinens arom utvecklas på ett unikt sätt i solen. När naturen får göra jobbet får vi ett helt annat resultat än när druvor snabbtorkas i ugn, säger Janne Gustafsson försäljningsansvarig för dagligvaruhandeln på Järnaföretaget Saltå Kvarn.

 

"När naturen får göra jobbet får vi ett helt annat resultat än när druvor snabbtorkas i ugn."

 

När druvorna blivit russin i den brännheta solen samlas de in, tvättas, rensas och sorteras. Innan de hamnar i förpackningarna duschas de lätt med en liten mängd ekologisk solrosolja för att inte försockras och klumpa ihop sig. En vanlig metod för konservering av torkad frukt är annars att använda svaveldioxid. Men sultanrussinen från Happy Village är garanterat osvavlade.

Var femte svensk köper idag Saltå Kvarns sultanrussin. När företaget började leverera till Coop 2004 var de övriga russinen på butikshyllorna icke-ekologiska. Få konsumenter hade vid den tiden reflekterat över vad russin innehöll. Det var väl bara torkade druvor?


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
När druvorna mognar i början av augusti plockas de för hand av säsongsarbetare som breder ut druvklasarna på stora dukar i den brännheta solen

 

Barn är storkonsumenter

Men med Naturskyddsföreningens kampanjer vände det. De kunde visa att druvor och bananer var de mest besprutade frukterna i världen och det ökade efterfrågan på ekologisk frukt och gav en skjuts till försäljningen av Järnaföretagets ekologiska sultanrussin.

– Barn är storkonsumenter av russin. Vem vill ge sitt barn hårt besprutad frukt som mellanmål? När druvorna torkas till russin ökar också koncentrationen av bekämpningsmedel i frukten. Det blir en oönskad cocktaileffekt, säger Lena Ekman, Saltå Kvarns marknadskommunikatör.

– Russin innehåller mycket fruktsocker, men de är i alla fall nyttigare än raffinerat socker som finns i mycket godis och kakor. Våra russin är faktiskt också billigast på marknaden.

Text: Ulla Tillgren

27 februari, 2020

Att vårda odlingsjorden är en överlevnadsfråga

Nyckeln till hållbar odling och hög bördighet är att sköta odlingsjorden. Men idag utarmar vi istället jordkapitalet genom ett kemikalieberoende jordbruk. De flesta av oss förstår inte hur jord egentligen fungerar med alla dess levande komponenter. Det här är en överlevnadsfråga för jordbrukare, och på längre sikt för hela mänskligheten, anser Josef Carey som arbetar som jordkonsult på företaget 59degrees.…

LÄS MER

Nyckeln till hållbar odling och hög bördighet är att sköta odlingsjorden. Men idag utarmar vi istället jordkapitalet genom ett kemikalieberoende jordbruk. De flesta av oss förstår inte hur jord egentligen fungerar med alla dess levande komponenter.
Det här är en överlevnadsfråga för jordbrukare, och på längre sikt för hela mänskligheten, anser Josef Carey som arbetar som jordkonsult på företaget 59degrees.

Josef är certifierad Soil Food Web Consultant från internationellt erkända Elaine Ingham Network. Han är uppvuxen på en mjölkgård i Wales, och har bland annat en 20-årig bakgrund som arborist. Idag arbetar han inom odling mer generellt. Mycket kretsar kring att skapa konkret förståelse för relationerna och samverkan mellan växter och allt som finns i jorden. I marken handlar det, enligt Josef, både om jordstruktur och den stora mångfald av levande organismer som finns i frisk jord och som gör att växter kan växa och frodas. Ju mer aktiv jorden är, desto mer produktiv är den.

 

Att förstå vad jord är

– Alla växter, oavsett om det är träd eller tomatplantor, är beroende av kapaciteten i den levande jorden och förutsättningarna för god rotutveckling. Mikroorganismer cirkulerar näringsämnen och frigör mineraler i jorden som då blir tillgängliga för växterna. En mångfald av levande organismer skyddar också växterna från sjukdomar och angrepp, berättar Josef Carey.

Han anser att särskilt dagens konventionella jordbruk odlar på fel sätt. Växter frodas av sig själva om vi vårdar jorden. Att arbeta med och optimera odlingsjorden är därför nyckeln. Växterna har även ett immunförsvar som är beroende av mikrolivet i frisk jord. Han pekar på att i modernt konventionellt jordbruk är växternas hälsa överlag så låg att man måste använda kemiska bekämpningsmedel och sprida gift i markerna och även i maten.

– Det finns många missförstånd inom jordbruk. Man förstår inte fullt ut vad jord är och det innebär att vi inte kan utnyttja potentialen som finns i jorden. Att lära jordbrukare att sköta jorden anser jag är den kritiska delen inom odling.

 

"Vi har nått gränsen för vad man kan göra med kemiskt jordbruk och kan förvänta oss mindre skördar framöver."

 

Viktigt med bra jordstruktur

Frisk jord har en luftig struktur som är gynnsam för växter och rotbildning. Där finns upp emot 60 procent luft (och olika gaser) och vatten kan lätt penetrera jorden, berättar Josef. Utrymmet för växter att utveckla rötter är större och mängden kol som lagras i jorden är större. Vid sämre jordstruktur rinner en stor del av vattnet bort på markytan, luftigheten är sämre och rötterna får svårare att utvecklas. Något som missgynnar rotbildning ytterligare är att köra mycket med stora maskiner, eftersom jorden då blir mer packad.

Rötterna tar upp vatten, näring och mineraler och är förstås avgörande för hur växten utvecklas. Rötter kan vara betydligt djupare än vi vanligen tror, om jorden ger förutsättningar för det. Enligt Josef kan exempelvis gräsrötter var flera meter djupa och trädrötter kan sträcka sig över hundra meter ner i marken.

 

Frisk jord klarar torka bättre

Med tanke på luftigheten i jorden skulle man kunna tro att plöjning enbart är av godo, men riktigt så är det inte. När man plöjer stör man jorden påtagligt och minskar bördigheten, menar Josef. Plöjning förstör mycket av mikrolivet i jorden, man förlorar kol (som hamnar i atmosfären) och allt detta gör att jorden får sämre förmåga att hålla kvar vatten. Jordens vattenhållningsförmåga är inte bara viktig för växternas tillväxt, utan också för jordbrukets motståndskraft mot torka – som den torka som drabbade Sverige sommaren 2018, och som vi genom den pågående klimatförändringen kan få se mer av framöver. Enligt Josef klarar vi sådan torka bättre om vi genom ett regenerativt jordbruk – kretsloppsjordbruk – tar hand om jorden och har en frisk jordstruktur, med rikt mikro- och makroliv och djupa växtrötter.

– Överhuvudtaget har dagens konventionella jordbruk låg motståndskraft. Man har pressat ekosystemet så långt att det inte klarar påfrestningar. Vi har nått gränsen för vad man kan göra med kemiskt jordbruk och vi kan förvänta oss mindre skördar framöver. Det handlar om jordförstöring i kontrast till jorduppbyggande, säger Josef Carey.

 

Ett kapital som minskar

Han menar att vi måste se jorden som en resurs som behöver vårdas. Vårt jordkapital minskar idag och man kan jämföra det med ett batteri som numera är halvtomt. I exempelvis Storbritannien har man, enligt Josef, bara 60 år av konventionellt jordbruk kvar innan batteriet är slut.

– Det gäller att inte bara hålla batteriet fullt utan också att bygga upp jorden allt mer genom lagring av kol i marken. På så sätt kan vi odla näringsrika grödor och samtidigt minska mängden kol i atmosfären. Utmaningen är att använda metoder som bygger upp jorden istället för att förbruka den. Vi ska skörda räntan av jordkapitalet, inte förbruka det kapitalet.

 

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Frisk jord har en luftig struktur som är gynnsam för växter och rotbildning, förklarar Josef Carey.

 

 

Organismer i jorden avgörande

Som jordkonsulter hjälper Josef Carey och 59degrees jordbrukare/odlare genom att titta på jordens hälsa. Bland annat tittar man på mikrober, makroliv, kolhalt, kemi och vad i jorden som är tillgängligt för växterna. Utifrån det ger man sedan rekommendationer om vad som kan förbättra produktiviteten och man erbjuder även ett antal produkter. Mycket handlar om mikrolivet i jorden.

– Mikrober som bryter ner organiskt material till kol är jordbrukarens bästa vän. Ett generellt råd är därför att lära sig använda mikroskop. Ett rikt mikroliv ger en bra indikation på jordens hälsa, säger Josef.

Ett annat allmänt råd är att ibland lämna traktorn och gräva i jorden på en liten yta. På mindre än en kvadratmeter ska det i en frisk jord finnas hundratals maskar, enligt Josef. Om man bara hittar ett 10-tal maskar är det ett dåligt tecken. Andra exempel på generella råd är att lära sig kompostera, att lämna orörda ytor runt odlingar och att även odla växter som attraherar pollinerare.

Josef Carey tror att det konventionella jordbruket inte kommer att bestå och han vill se mer av regenerativ, jorduppbyggande odling där man slipper konstgödsel och gifter och även minskar behovet av olja.

– Idén att föda växter med konstgödsel är förlegad. Istället för att anpassa växter till vårt sätt att arbeta bör vi anpassa arbetssättet till växterna. Vi är en del av ett ekosystem och grunden är att vi tar hand om odlingsjorden.

 

Ödesfråga för människan

Vad händer om vi inte arbetar mer hållbart?

– Vi ser effekterna idag. Jordbördigheten minskar, kol hamnar i atmosfären och matkvaliteten sjunker genom minskat näringsinnehåll. Exempelvis finns det äpplen som idag har 25 gånger lägre järnhalt än för 50 år sedan.

Josef pekar också på att vi i dagens jordbruk stoppar in mer och mer energi, men att vi relativt sett egentligen får ut mindre och mindre energi av detta. Tidigare fick vi tvärt om ut mer energi från jordbruket än vi stoppade in. Att förstå vad som pågår i jorden och använda den kunskapen är nyckeln till jordbrukarens försörjning, menar Josef. Han anser att frågan om att vårda odlingsjorden på sikt också är en avgörande ödesfråga för människan som art och belyser detta med en tankeväckande aspekt:

– Alla organismer som inom ett ekosystem inte kan försörja sig själva definieras rent biologiskt som parasiter – och just nu är vi människor tyvärr parasiter.

 

Mer regenerativt jordbruk

Hela frågan om hållbart jordbruk kokar enligt Josef ner till vilka intentioner jordbrukaren har och vad konsumenterna efterfrågar. Idag sätts stor press på bonden att konkurrera på en global marknad, istället för att mer lokalt bidra till människors matförsörjning och hälsa. Idag pressar vi också ekosystemen för långt och Josef menar att allt detta kommer att leda till att jordbrukare slås ut. Han tror att en hållbar modell kan bygga mer på att producera för det han kallar communities, snarare än på storskalig produktion för en global marknad. I bland annat Järna finns bra exempel på sådana fungerande, hållbara matsystem.

– Det finns all anledning att vara optimistisk kring möjligheterna att gå över till ett mer regenerativt och hållbart jordbruk. Det är bara logiskt och det vi ser nu är ett pionjärstadium till ett bättre jordbruk. Jag tror många konsumenter vill ha kvalitet och allt fler kommer att stödja det här om man vet att det gynnar alla, säger Josef Carey.

Läs även

, , ,

Text: Red / Staffan Nilsson

En halmbal som får ligga kvar är inte bortglömd - den är lämnad för att bli hem åt insekter.
2 februari, 2020

Bonden på Ulfsgården odlar ekologiskt för ekonomin och miljön

Affärsidé, strategi, lönsamhet. Företagandets terminologi är nyckelorden för Jonas Götesjö på Gillstad Ulfsgården utanför Lidköping. Saltå kvarns projekt för hållbar livsmedelsproduktion är en viktig ekonomisk impuls för utvecklingen mot ett ekologiskt kretslopp. – Min affärsidé är att tjäna pengar på att producera mat på ett miljövänligt och hållbart sätt. Bondens verktygslåda gör att jag får möjlighet att tjäna mer pengar på att vara ännu mer miljövänlig, säger han.…

LÄS MER

Affärsidé, strategi, lönsamhet. Företagandets terminologi är nyckelorden för Jonas Götesjö på Gillstad Ulfsgården utanför Lidköping. Saltå kvarns projekt för hållbar livsmedelsproduktion är en viktig ekonomisk impuls för utvecklingen mot ett ekologiskt kretslopp.
– Min affärsidé är att tjäna pengar på att producera mat på ett miljövänligt och hållbart sätt. Bondens verktygslåda gör att jag får möjlighet att tjäna mer pengar på att vara ännu mer miljövänlig, säger han.

 

Ulfsgården ligger i kanten av den stora Västgötaslätten, någon mil från Vänern. Det är ett mestadels platt landskap med inslag av skog som omger den vidsträckta åkermarken, en miljötyp Jonas Götesjö kallar för ”mellanbygd”.

Från att ha varit ett konventionellt familjejordbruk i tre generationer är Gillstad Ulfsgården idag ett ekologiskt lantbruk där ingenting längre odlas med konventionella metoder. När Jonas Götesjö, som tidigt intresserade sig för företagande, gick in i verksamheten stakade han snart ut den nya inriktningen – ett ekologiskt lantbruk med djurhållning och odling av spannmål och vall.

– Det var inte att köra traktor eller klappa kor som lockade mig, utan affärsidén, strategiska beslut och ekonomin, säger han.

 

Strategiskt beslut

Han är väldigt nöjd med de förbättrade arbetsförhållanden och den mindre miljöpåverkan som den ekologiska odlingen innebär. Men att gå över från konventionell odling till ekologisk var i grunden just ett strategiskt företagsbeslut.

Vi möter Jonas Götesjö när hans övergång till ekologisk odling är klar. En nästan tio år lång period som, med hans egna ord, lärt honom ”hur mycket lättare det ekologiska lantbruket är än det konventionella, sedan man väl kommit in i det”. Den ekonomiska belöningen är en verksamhet med minst 50 procents högre omsättning än tidigare.

– Tidigare var topparna högre än nu. Men ett normalår har vi ungefär lika stora skördar som när vi arbetade konventionellt. Och inkomstmässigt gör det ju en väldig skillnad. Som konventionella odlare var vi i och för sig ganska försiktiga med alla preparat och som ekologiska odlare ligger vi snarare åt det intensiva hållet. Där har vi helt bytt strategi.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
– Det ligger i ekoodlingens natur att vi inte är så specialiserade utan har kor som både ger mjölk och producerar kalvar och att vi odlar både foder och spannmål, säger Jonas Götesjö.

 

Mjölk och kött

Verksamheten har mjölk- och köttkor som bas och växtodling för korna och för försäljning. Här finns ungefär 70 kor av typen svensk röd och vit boskap, en mycket vanlig ras för mjölkkor i Sverige, som ger bra med mjölk och kött och klarar sig bra på naturbeten.

Odlingsmarken uppgår till 300 hektar, varav knappt hälften är arrenden. Och så tillkommer skog som stadga och vintersyssla.

– Jag tycker det är intressant att vara bred i verksamheten, men jag tror definitivt på det som affärsidé också eftersom jag får en riskspridning och kan lägga tyngdpunkten på olika saker under olika delar av året. Det ligger i ekoodlingens natur att vi inte är så specialiserade utan har kor som både ger mjölk och producerar kalvar och att vi odlar både foder och spannmål. Jag är övertygad om att vi blir starkare av den här bredden, säger Jonas Götesjö.

 

Ville odla dinkel

All spannmål levereras till Saltå Kvarn. Förra året blev det bortåt 500 ton havre och råg, vilket gör gården till en av de större leverantörerna.

– Havre och råg har hög motståndskraft mot ogräs och kräver låga insatser, så de fungerar bra i den ekologiska odlingen. Korn och vete är känsligare grödor och kräver mer insatser, säger han.

 

"Det var inte att köra traktor eller klappa kor som lockade mig, utan affärsidén, strategiska beslut och ekonomin."

 

Men det var tack vare en annan gröda som Jonas Götesjö blev Saltå-leverantör 2015.

– Vi ville gärna odla dinkel, och det var bara Saltå kvarn som ville köpa det. Dinkel är en kul gröda, bångstyrig och besvärlig att hantera, men när den väl är i jorden trivs den jättebra i en ekologisk odling. Vi har fått bra skördar och vi har fått bra betalt, så den har varit lönsam. Nu har tyvärr efterfrågan varit så låg att jag inte lyckats sälja det jag odlat. Men det är kul att jobba med Saltå Kvarn, eftersom vi hela tiden har en dialog om vad de vill ha och hur efterfrågan ser ut, säger han.

Sedan tre år arbetar Ulfsgården med Bondens verktygslåda, som är Saltå kvarns verktyg för att driva utvecklingen av den ekologiska odlingen mot en högre biologisk mångfald, minskade utsläpp av kväve och fosfor och minskad klimatpåverkan. Grundtanken och själva målbilden är kretsloppsjordbruk som gynnar alla dessa områden.

 

Komplex verktygslåda

– Verktygslådan är väldigt komplex, vilket jag tycker är spännande. Alla behöver inte göra på samma sätt, utan här får man ett smörgåsbord av bra idéer att välja mellan. Mycket passar inte på min gård men andra delar är jätteintressanta och genomförbara, säger han.

Jonas Götesjös incitament för att genomföra verktygslådans intentioner är helt klart de ökade inkomsterna det engagemanget ger. I reda pengar handlar det om cirka 30 öre mer per kilo spannmål som Saltå kvarn betalar för att gården genomför valda delar av det 155-punktsprogram som verktygslådan utgör.

– Jag kan inte lägga om hela verksamheten efter verktygslådan, men det gör en hel del på marginalen. Jag tjänar cirka tio procent mer på spannmålen, och det är så pass mycket pengar att det har betydelse.

Han delar upp åtgärderna i verktygslådan i tre grupper. Den bästa gruppen är de miljöåtgärder som är klart lönsamma och där han inte ser någon som helst motsättning mellan gott företagande och höga miljöambitioner. Där är hans ambition att genomföra allt som går med de förutsättningar som gäller på hans gård.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
– Dinkel är en kul gröda, bångstyrig och besvärlig att hantera, men när den väl är i jorden trivs den jättebra i en ekologisk odling.

 

Åtta års växtföljd

Ett sådant exempel är den åtta års växtföljd Jonas arbetar med: tre år vall, ett år raps, två år höstsäd och därefter bönor och vårsäd med vallinsådd. Det ger honom höga, jämna skördar med låga insatser och det är en växtföljd som bidrar till god markstruktur, ogräskontroll och god kväveförsörjning, vilket verktygslådan premierar.

En enskild åtgärd som Jonas hyllar är täckdikning, alltså att skapa övertäckta diken för dränering av åkermarken, vilket leder bort överskottsvatten. I områden med gott om vatten, som här i kanten av Västgötaslätten, ger det flera goda effekter; minskad användning av traktordiesel, högre skördar med lägre insatser och minskning av vattensjuka områden där växtnäringen inte kommer grödan till del.

I nästa kategori placerar han åtgärder ”som inte inverkar negativt på ekonomi och arbetsinsats” och i den tredje åtgärder som han ser som ”en belastning på ekonomin och som gör det svårt att vara bonde”.

 

Allt inte lönsamt

– Det finns många miljöåtgärder jag kan genomföra även om de inte är direkt lönsamma. Att skapa miljöer på våra åkerholmar där bin, humlor och andra pollinerande insekter trivs är ett sådant exempel. Men det handlar om prioriteringar och att hinna med och här behöver jag ge mig själv en spark i baken för att hinna göra mer, helt klart. I den tredje kategorin, däremot, är jag tveksam till om jag orkar hålla på och kämpa utan att några lagkrav tvingar mig till det, säger han.

Som exempel på den senare kategorin nämner han trädplantering på åkermarken, vilket han ser som goda åtgärder i andra odlingsmiljöer – mindre mekaniserade, erosionsdrabbade områden.

– Här har vi snarare för mycket vatten. Och där jag har träd har jag inget solljus och där växer ingen gröda. Dessutom tror jag vi skulle öka vår bränsleförbrukning om vi hade fler träd, säger han.

 

Gården premieras

Ulfsgården premieras under 2019 av verktygslådan för en lång rad åtgärder som främjar utvecklingen mot ett kretsloppsjordbruk, till exempel blommande blommor i beteshagar, åkerkanter och vallodling, optimerad ogräsbearbetning, reduktion av fossila bränslen, åtgärder för ökad djurhälsa, flera produkter per djurslag, och reducerad plöjningsfrekvens.

Optimering av gödsel är ett premierat område där Jonas anstränger sig för att nå bästa möjliga resultat för olika grödor.

– Vi försöker styra våra olika gödselslag med lite olika egenskaper. Biogasgödseln som ger snabb kväve använder jag till exempel för rapsetableringen på hösten. Och vår fastgödsel, det vill säga mull, sprider jag i växtföljden när vi bryter vallen och då kör vi efter fosfor- och kaliumkartan som visar var vi har näringsbrist i marken. Det är vårt sätt att precisionsgödsla för att jämna ut och ta bort de låga nivåerna i skörden. Under vallåren magrar vi istället ut jorden genom att inte tillföra någonting alls.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14

 

La om till ekologiskt i små steg

För att ytterligare närma sig det optimala kretsloppet skulle gården dock behöva producera klart mer gödsel än dagens nivåer.

– Vi klarar oss inte på den gödsel korna producerar utan köper in kravgodkänd grisgödsel från en avelsgård här intill och kravgodkänd gödsel från en biogasanläggning i Lidköping.

När Jonas Götesjö gick från en konventionell till en ekologisk verksamhet gjorde han det i små steg. Det första som lades om till ekologisk produktion var vallodlingen som krävdes för att få fram foder till korna, varefter mjölken blev KRAV-godkänd 2011. Därefter förändrade Jonas och hans far område för område till ekologisk odling allteftersom de såg möjligheter och lösningar på de problem som dök upp i samband med övergången.

En ny ladugård lade grunden till att öka antalet djur och att odla mer vall. Därefter byggdes en ny spannmålsanläggning och ett nytt gödsellager. Fortfarande ligger en del av marken i karens efter att ha odlats konventionellt, men allt som odlas idag är ekologiskt, och om två år kan även den sista marken kunna odlas enligt Kravs kriterier.

Nyligen har ytterligare en gård inköpts, så under 2020 uppgår den odlingsbara marken till 430 hektar. Men den här gången behöver företagaren och bonden Jonas Götesjö inte pröva sig fram.

– På den nya gården går vi över med allt till ekologisk odling på en gång. Nu har jag förmågan och erfarenheten att förändra allt i ett svep. Ur ett strikt företagsperspektiv skulle det vara mycket sämre att parallellt arbeta med två helt skilda metoder. Och så vill jag ju heller aldrig arbeta konventionellt igen.

Läs även

, , ,

Text och foto: Jens Frejrud

31 januari, 2020

Små skogar viktiga i jordbrukslandskapen

En studie av 224 små skogar i Europa, bland annat i Sverige, visade nyligen att dessa skogar har oväntat stor betydelse för biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster i jordbrukslandskapen. Mer skogskanter är en förklaring.…

LÄS MER

 

En studie av 224 små skogar i Europa, bland annat i Sverige, visade nyligen att dessa skogar har oväntat stor betydelse för biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster i jordbrukslandskapen. Mer skogskanter är en förklaring.

 

Det här är något som inte har undersökts tidigare och författarna till studien konstaterar att små skogar har större betydelse än man tidigare trott. Man pekar på att det behövs naturbevarande åtgärder som bevarar småskogarnas roll och värde, men att dessa skogar ännu inte inkluderas i nationella och internationella policys kring biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskap. Det handlar om skogar som är mindre än några få hektar.

Studien omfattade små skogar i tempererade områden i Europa, närmare bestämt i Frankrike, Belgien, Tyskland och Sverige. Här tittade man på den biologiska mångfalden inom sex grupper av organismer – kärlväxter, svampar, jordlöpare, spindlar, gråsuggor och tusenfotingar. I varje skog undersökte man också potentialen för fem ekosystemtjänster – andelen medicinal- och ätbara växter och bär, mängden virke, skadedjursbekämpning, jordens kolinlagring och andelen vilt.

Studien visar att både större och mindre skogsområden har en viktig roll i jordbrukslandskap. Större, äldre skogar har störst biologisk mångfald och en avsevärd potential att producera ekosystemtjänster. Mindre skogar har dock, räknat per ytenhet, större potential att leverera en mångfald av ekosystemtjänster, särskilt om det är gammal skog. Orsaken är att små skogar har relativt sett gott om skogskanter som exponeras för den omgivande miljön.

De små skogarnas skogsbryn får bland annat mer solljus och näring från omgivningen, vilket exempelvis ger mer bär, mer småplantor av ek och björk, mer rådjur osv. Små skogar är också bra kolsänkor som motverkar klimateffekten, eftersom de har en hög biologisk aktivitet och därför absorberar mycket kol per ytenhet.

 

Text: Red / Staffan Nilsson

Curt Johansson föder upp Charolais-kor på sin gård Rogsta i Sörmland. Foto: Jens Frejrud
18 december, 2019

Bonden på Rogsta brinner för att göra de goda valen

Curt Johansson är bonden som brinner för att göra de goda valen. För sin mark, för sina djur – och för sig själv. I snart 25 år har han odlat spannmål och fött upp köttdjur med ekologiska metoder, hela tiden med ambitionen att verka i ett miljövänligt kretslopp. Med Bondens verktygslåda, Saltå Kvarns unika projekt för hållbar livsmedelsproduktion, har det blivit lättare. – Verktygslådan har varit en skola och ett starkt stöd för mig i utvecklingen av ett naturligt kretslopp, säger Curt Johansson. …

LÄS MER

Curt Johansson är bonden som brinner för att göra de goda valen. För sin mark, för sina djur – och för sig själv. I snart 25 år har han odlat spannmål och fött upp köttdjur med ekologiska metoder, hela tiden med ambitionen att verka i ett miljövänligt kretslopp.
Med Bondens verktygslåda, Saltå Kvarns unika projekt för hållbar livsmedelsproduktion, har det blivit lättare.
– Verktygslådan har varit en skola och ett starkt stöd för mig i utvecklingen av ett naturligt kretslopp, säger Curt Johansson.

Alldeles utanför Tystberga i Sörmland ligger Rogsta, en levande by med faluröda byggnader, omgiven av åkermark och lite skog. Här bor totalt åtta familjer, några av dem med utsikt över de fält där Curt Johansson bedriver sitt lantbruk. Hans gård ligger i slutet av byn och består av boningshus, ligghall, maskinhall och ekonomibyggnader.

Novemberförmiddagen är grå men får lite färg av de omgivande gröna fälten och flocken med ett tjugotal vita Charolais-kor som samlats kring foderhäcken i den närmaste hagen.

– De går ute hela året och trivs. Det ska till riktigt dåligt väder om de ska gå in i ligghallen och ta skydd. Snö bekommer dem inte, men stark blåst och regn från sidan gillar de inte jättemycket, säger Curt Johansson och småler.

När han talar om sina kor gör han det med värme. Ord som ”harmoni” och ”balans” återkommer ideligen när han beskriver sin besättning. Och ”trevliga”.


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Korna på Rogsta är av typen Charolais, vita kor.

Vän med djuren

– Jag är vän med mina djur och de är vän med mig. Är man mycket med djuren är de trevliga, och är man inte det så är de inte lika trevliga. Så funkar det, de är individer.

Köttdjur är huvudinriktningen på Rogsta. Ett normalår finns här ett tjugotal  moderdjur. Curt behåller kalvarna tills de är 18-20 månader gamla, och med nya kalvar blir det totalt ett sextiotal djur på sommaren. Han skickar djur till slakt två till tre gånger om året och säljer köttet till en fast kundkrets, mestadels från Stockholmstrakten.

"Förr hade jag 90 djur som mest på sommaren, men det var för mycket för den här lilla gården, och med 60 har jag uppnått en bra balans"

Den odlingsbara marken på Rogsta uppgår till 61 hektar, som Curt fördelar jämnt på bete, vallodling  och spannmålsodling. Därutöver ingår 31 hektar skog.

– Korna äter vanligtvis endast gräs och baljväxter, naturligt bete på sommaren och ensilage på vintern. De mår oförskämt bra av det. De är sällan sjuka och det är sällan något trassel. Under de två senaste torra åren har jag tvingats komplettera med lite helsädesensilage, men de äter vanligtvis ingen spannmål, säger Curt Johansson.

Det var 1993 som Curt tog över gården efter sin far och farbror, som hade odlat konventionellt men varit sparsamma med konstgödsel och bekämpningsmedel. Två år senare blev Rogsta KRAV-godkänd och Curt vände sig direkt till Saltå Kvarn, dit han i snart 25 år levererat havre och vete, uppskattningsvis 50-60 ton per år. När Saltå Kvarn lanserade Bondens verktygslåda 2012 var det en självklarhet för Curt att haka på.

– Jag hade alltid försökt värna om naturen, såväl växtlighet som djurliv, och tänkt i termer av kretslopp. Men med verktygslådan fick jag massor av bra vägledning och konkreta idéer på vad jag kunde göra i den riktningen på min gård, med mina förutsättningar och utan alltför stora arbetsinsatser, säger han.


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14

Bondens verktygslåda är ett verktyg för att driva utvecklingen av den ekologiska odlingen mot en högre biologisk mångfald, minskade utsläpp av kväve och fosfor och minskad klimatpåverkan. Grundtanken och själva målbilden är kretsloppsjordbruk som gynnar alla dessa områden. Ett kretsloppsjordbruk bygger på en kombination av växtodling och djurhållning, mycket vall i växtföljden och en hög ambition att vara självförsörjande på foder och gödsel.

Curt Johansson har nått ända fram. Vallodlingen ger tillräckligt med vinterföda åt djuren och djuren ger ett gott tillskott med gödsel åt vall- och spannmålsodlingen. Vilket han berättar med inte lite stolthet i rösten.

– Jag köper inte in extra gödsel och bara i undantagsfall extra foder, så jag är mycket nöjd med hur jag driver det här. Jag kan inte se att jag gör något större fel någonstans, även om det alltid finns utrymme för förbättringar, säger han.

Ersättning för ekologiska åtgärder

Verktygslådan erbjuder bönderna 155 olika åtgärder som går längre än de ekologiska kraven och för varje åtgärd som den enskilde bonden genomför erhålls extra betalning genom ett poängsystem. De allra flesta av Saltå Kvarns leverantörer har valt att genomföra ett valfritt urval av de 155 åtgärderna. Men i Curt Johanssons fall har inte betalningen spelat någon avgörande roll, då spannmålen från 20 hektar är en relativt liten del av hans ekonomi, som i huvudsak bygger på köttproduktionen.

– Även om jag tycker att den extra betalningen är fantastiskt bra så betyder den inte så mycket i reda pengar just för mig. Jag använder verktygslådan eftersom den hjälper mig att hela tiden göra min verksamhet ännu mer miljövänlig. Att veta att djuren trivs, att mina produkter är rena och att jag gör minsta möjliga påverkan på klimatet och miljön gör att också jag mår bra, säger Curt Johansson.

Valet av Charolais och den höga graden av djurvälfärd premieras av verktygslådan. Det gör också kretsloppsgraden som uppnås av den balanserade djurintensiteten, maximalt en vuxen ko per hektar odlingsbar mark. Det Curt uppnår med 60 moder- och ungdjur på totalt 61 hektar.

– Förr hade jag 90 djur som mest på sommaren, men det var för mycket för den här lilla gården, och med 60 har jag uppnått en bra balans, säger han.

Han arbetar med en femårig växtföljd med två års spannmål som följs av tre år med vall, varav två för bete. På så vis har han djur omväxlande på alla fält. Det första året med spannmål har han fånggröda i botten och det andra vallinsådd. God växtföljd, fånggrödor som minskar växtnäringsläckage liksom val av lämpliga och etablerade vall- och spannmålssorter ger många poäng av verktygslådan.

"Jag spar gamla halmbalar och stubbar som getingar och humlor kan bygga bon i och lämnar en del slybuskar, stubbar och annat som främjar insekternas liv."

– Det är enkel men fungerande växtföljd. Fånggrödan och att jag spar vallarna i tre år ger en hel del tillbaka till marken. Att djuren flyttar runt på alla fält gör också sitt till, säger Curt Johansson.

Han talar gärna om ogräs, Curt, men kanske av andra anledningar än vi andra. Han är mycket nöjd med hur lite av den varan han har på sina marker. Den relativt stora andelen vall och fånggrödan som sås in i spannmålen ser han som två förklaringar till det. Men som den största ser han det faktum att han plöjer på våren, vilket är en annan poänggivande åtgärd.

– Jag har väldigt lite ogräs jämfört med såväl konventionella gårdar som ekologiska gårdar häromkring, och jag är ganska ensam om att vårplöja. Jag tycker det är överlägset. Då hinner jag så både spannmål och fånggröda eller vallinsådd så att grödorna kan etablera sig innan ogräset får något fäste. Mindre ogräs betyder större skörd. Och så får jag gröna, fina fält över vintern som binder kvävet i marken.

Bland övriga åtgärder som Curt Johansson genomfört hittar vi bland annat 20 meter breda gräsbevuxna kantzoner mellan odlingsmarkerna som förhindrar kväveläckage. I samarbete med Saltå Kvarn har Curt också haft besök av en ornitolog som hjälpt till med en inventering av fågellivet och en plan för fågellivet runt gården. Det omfattar bland annat utplacering av holkar och matställen och åtgärder för att insekter av olika slag ska trivas i omgivningarna.

Rikt fågelliv

– Enligt ornitologen har vi det gott ställt med fågellivet. Här är gott om hämpling och massor av sidensvansar till exempel. Och i somras hade vi ett par glador här, det ska bli intressant att se om de etablerat sig. Där det finns mycket insekter finns det fåglar. Jag spar gamla halmbalar och stubbar som getingar och humlor kan bygga bon i och lämnar en del slybuskar, stubbar och annat som främjar insekternas liv.

De senaste två åren har Curt haft mer tid till att göra annat än det allra nödvändigaste på gården. Tidigare hade han ett heltidsarbete och skötte gården vid sidan av. För två år sedan slutade han sin anställning för att ägna sig på heltid åt lantbruket.

– Jag ser det alltjämt som en hobby, men nu kan jag göra allt mycket bättre. Jag kan vara på tå och plöja exakt när det behöver göras, utan att behöva sitta i traktorn halva natten. Och jag kan vara hos mina djur en stund varje dag, vilket gör att de blir trevligare. Det gick bra förr också, men nu har det blivit mer balans i det hela. Kanske, säger Curt med ett stort leende, så handlar det mest om att det är jag som blivit mer harmonisk.

Läs även

, ,

Jens Frejrud
Reporter

Insekterna har på kort tid minskat kraftigt enligt en stor tysk studie. Värst ser det ut i närheten av intensivt jordbruk, och orsakerna påverkar stora områden.
11 november, 2019

Nya tydliga bevis på kraftig minskning av insekter

En omfattande studie i Tyskland visar att på bara tio år har den totala biomassan av leddjur – det är insekter, spindlar, mångfotingar och kräftdjur – minskat med hela två tredjedelar och antalet arter med en tredjedel i landets gräsmarker. Värst ser det ut i landskap med intensivt jordbruk.…

LÄS MER

En omfattande studie i Tyskland visar att på bara tio år har den totala biomassan av leddjur – det är insekter, spindlar, mångfotingar och kräftdjur – minskat med hela två tredjedelar och antalet arter med en tredjedel i landets gräsmarker. Värst ser det ut i landskap med intensivt jordbruk.

 

Det här är naturligtvis mycket oroande. Omkring 80 procent av alla jordens djurarter lär vara leddjur, varav de flesta är insekter, och de har viktiga roller i ekosystemet.

Tidskriften Nature konstaterar att insekter dominerar den globala biologiska mångfalden mätt både i antal, biomassa och antal arter. Insekter utför många ekosystemtjänster som pollinering, hantering av döda organismer och avfall, och de formar avgörande länkar i näringskedjor. En minskning av antalet insekter anses bland annat ligga bakom den minskning av antalet fåglar och djurpollinerade växter som andra studier har konstaterat.

 

Minskat med 67 procent på tio år

Det kommer allt fler bevis på att insekterna minskar kraftigt och forskare har länge varnat för detta. Den nu aktuella studien ger ännu starkare och mer direkta bevis än många tidigare studier. Nu har man under 10 år och på ett standardiserat sätt samlat in över en miljon leddjur (2.700 arter) i 150 gräsmarker och 140 skogsmarker i tre regioner i Tyskland. I gräsmarker minskade under dessa 10 åren leddjurens sammanlagda biomassa med 67 procent, antalet individer med 78 procent och antalet arter med 34 procent. På platser i områden med intensivt jordbruk var minskningen störst.

– En minskning av den omfattningen på bara tio år kom som en total överraskning för oss. Det är skrämmande, men stämmer med den bild som ges av ett växande antal studier, säger Wolfgang Weisser som är professor vid Technical University of Munich.

 

Orsakerna påverkar stora områden

Även i skogsmarker såg man en kraftig minskning av leddjur. Där minskade leddjurens samlade biomassa med 41 procent och antalet arter med 36 procent. Tidigare har det varit oklart om och hur mycket skogsmarker påverkas. I den nya studien ser man att minskningarna skett på alla typer av platser som studerats, till och med i skyddade skogar.

Resultaten visar, enligt forskarna, bland annat att de drivande orsakerna till minskningen av insekter verkar över större områden och att de (åtminstone för gräsmarker) hänger ihop med jordbruk på landskapsnivå. Man behöver alltså göra något även på den nivån för att mildra negativa effekter av markanvändningen.

– Nuvarande initiativ för att adressera förlusten av insekter berör för det mesta individuella odlingar och verkar oberoende av varandra. För att stoppa nedgången behövs enligt våra resultat mer koordination på regional och nationell nivå, säger Dr. Sebastian Seibold, forskare vid Technical University of Munich.

Läs även

,

Text: Red / Staffan Nilsson