14 mars, 2020

Ny studie: Så mycket minskade kretsloppsjordbruk klimatbelastningen

Vi kan kraftigt minska matens negativa påverkan på både klimatet och haven om jordbruket ställer om till ekologisk produktion och ett naturligt kretslopp av växtnäringsämnen. Det har återigen visat sig i en ny jämförande studie. …

LÄS MER

 

Vi kan kraftigt minska matens negativa påverkan på både klimatet och haven om jordbruket ställer om till ekologisk produktion och ett naturligt kretslopp av växtnäringsämnen. Det har återigen visat sig i en ny jämförande studie. 

 

– Ur konsumentsynpunkt är mat producerad på ekologiska kretsloppsgårdar både klimatsmartare och bättre för våra hav än mat producerad i konventionellt jordbruk. Vi kan också bli betydligt mer självförsörjande med ekologiskt kretsloppsjordbruk, men vi behöver då också förändra kostvanorna och bland annat äta mycket mindre kött, säger Artur Granstedt, som gjort studien och som är docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk.

Maten står i vår del av världen för omkring en tredjedel av hela vår konsumtions klimatpåverkan samt en stor del av övergödningsproblemen i hav och vattendrag. Det här beror mycket på att dagens konventionella jordbruk inte baseras på ett kretslopp av växtnäringsämnen och kolbindande uppbyggnad av jordens humus och bördighet. Istället förlitar man sig på konstgödsel i ett odlingssystem som ger stor klimatbelastning, läckage av näringsämnen till mark och vatten, gradvis utarmning av odlingsjordar och även minskad biologisk mångfald.

 

Stora skillnader

I den nu aktuella studien har man under fyra år tittat på en norsk biodynamisk gård (Fokhol) som tillämpar principerna för ekologiskt kretsloppsjordbruk och sedan jämfört med det genomsnittliga norska jordbruket. Man har också gjort motsvarande beräkningar för svenska förhållanden.

Det visade sig att det ekologiska kretsloppsjordbruket gav över 60 procent mindre klimatbelastning räknat per MJ (megajoule) energi i de producerade livsmedelsprodukterna, jämfört med det genomsnittliga jordbruket i Norge. Skillnaden är också stor om man räknar per hektar odlingsmark. Om man dessutom räknar in att kretsloppsjordbrukets vallodling och växtföljder binder betydligt mer kol i marken blir minskningen av klimatpåverkan ännu större. Det ekologiska kretsloppsjordbruket innebar också att överskottet av näringsämnen (som belastar våra hav) mer än halverades.

Motsvarande svenska jämförelse visade ungefär 40 procent mindre klimatbelastning från ett ekologiskt kretsloppsjordbruk, jämfört med det genomsnittliga svenska jordbruket (där även alla övriga ekologiska gårdar ingår). Om man jämför det ekologiska kretsloppsjordbruket med enbart konventionellt jordbruk i Sverige blir minskningen av klimatpåverkan ännu större. Även miljöbelastningen från överskottet av växtnäringsämnen är betydligt mindre från den svenska kretsloppsgården, jämfört med genomsnittsjordbruket. Men här är skillnaden inte lika stor som i Norge, vilket kan förklaras av att man i Norge använder betydligt mer konstgödsel, har mer djurproduktion och mycket färre ekologiska gårdar än i Sverige.

 

"Ur konsumentsynpunkt är mat producerad på ekologiska kretsloppsgårdar både klimatsmartare och bättre för våra hav."

 

Kretsloppet är nyckeln

Vad är det då som gör att ekologiskt kretsloppsjordbruk har så mycket mindre påverkan på klimat och hav?

– Kännetecknande för sådant jordbruk är att man integrerar växtodling och djurhållning för att åstadkomma ett slutet kretslopp av växtnäringsämnen. Här är en växtföljd med flerårig, kvävefixerande vallodling central. Vallen gör gården i princip självförsörjande på foder till ett lagom avvägt antal kor eller andra idisslande djur, berättar Artur Granstedt.

Förutom att ge foder till djuren bygger vallodlingen också upp mullhalten och bördigheten i odlingsjorden. Och gödseln från djuren som äter detta grovfoder bidrar ytterligare till mulluppbyggnaden. Eftersom mull består till 50 procent av kol får vi här en ökad bindning av kol i marken, och därmed en minskad klimatbelastning. Det här systemet gör också att man helt slipper konstgödsel som i sig är klimatbelastande. Kretsloppet är nyckeln och gör samtidigt att överskottet och läckaget av övergödande växtnäringsämnen till mark och vattendrag minimeras.

 

Kan ge ökat självförsörjande

Syftet med studien var att utvärdera hur uthållig matförsörjning är möjlig med hänsyn till klimatpåverkan och en hållbar hushållning av växtnäringsämnen. De jämförda ekologiska kretsloppsjordbruken i både Norge och Sverige producerade mer än det genomsnittliga jordbruket i respektive land, räknat som energiinnehåll och protein i livsmedelsprodukterna. Man kan dock inte dra säkra jämförande slutsatser på just den punkten eftersom detta är en fallstudie av ekologiskt kretsloppsjordbruk i mer bördiga förhållanden än det genomsnittliga jordbruket. Men det förtjänar ändå att påpekas, eftersom det i debatter ofta pratas om mindre skördar i ekologisk produktion.

Den studerade ekologiska kretsloppsgården i Norge kan försörja 500-700 människor med mat. Norge är idag bara till hälften självförsörjande på mat. Om man skalar upp det ekologiska kretsloppsjordbruket till större delen av Norges odlingsareal skulle landet kunna vara i stort sett självförsörjande på livsmedel baserade på lokala och förnyelsebara resurser. Det förutsätter då att matvanorna är ekoanpassade utifrån den ganska allsidiga produktionen som passar i ett kretsloppsbaserat jordbruk. Det innebär också betydligt mindre köttkonsumtion.

 

Rapport: Hur kan vi förverkliga en uthållig matförsörjning med hänsyn näringshushållning och klimat?
Rapporten kommer vara tillgänglig på hemsidan för Nordisk Forskningsring för biodynamisk odling – se länk nedan.

Den kan också beställas direkt av rapportförfattaren: artur.granstedt@jdb.se.

Läs även

Text: Red / Staffan Nilsson

1 mars, 2020

Sveriges mest sålda russin odlas ekologiskt

Sveriges mest sålda russin kommer ifrånden Egeiska regionen i västra Turkiet, där obesprutade vindruvsodlingar breder ut sig i de bördiga dalarna. 1992 lyckades frukthandlaren Mehmet Ali Isik få de lokala bönderna att ställa om från konventionell till ekologisk odling – och projektet Happy Village var fött. I dag ingår cirka 4 000 odlare i fem regioner i projektet.…

LÄS MER

Gyllengula druvklasarna dignar från buskarna i den fyrtiogradiga värmen. Det är augusti och klasarna plockas varsamt och för hand från sina grenar. Druvorna läggs på stora dukar på den varma marken och får torka i solgasset. På en dryg vecka mognar druvorna till bärnstensbruna aromatiska sultanrussin – Sveriges mest sålda russin.

I den Egeiska regionen i västra Turkiet odlas de druvor som blir Saltå Kvarns KRAV-märkta russin. Obesprutade vindruvsodlingar breder ut sig i de bördiga dalarna. Bönderna i projektet Happy Village använder varken kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Här råder en samklang mellan natur och människa. Men så har det inte alltid varit.

Företagaren Mehmet Ali Isik som handlar med torkad frukt fick en idé när han för trettio år sedan märkte att de turkiska jordarna utarmats och gav sämre skördar. Den biologiska mångfalden var hotad. År av konstgödsel och besprutning med kemikalier hade fått negativa konsekvenser på miljön och människors hälsa.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Kampanjer som visade att druvor hörde till de mest besprutade frukterna i världen ökade efterfrågan på ekologisk frukt

 

Happy Village

Mehmet Ali Isik lyckades få en turkisk by att ställa om från konventionell till ekologisk odling. Agronomer stöttade bönderna med tips om hur man bedriver ekologiska och hållbara odlingar. Det var 1992 och projektet Happy Village var fött.

I dag ingår cirka 4 000 odlare i projektet i fem regioner. Ett av målen är att få fler och fler bönder att odla ekologiskt så att deras odlingar inte riskerar att förorenas med kemiska bekämpningsmedel när konventionella bönder sprutar sina grödor.

Projektet har vuxit genom åren med målet att även öka levnadsstandarden i byarna. Bönderna får experthjälp för att förbättra vattenförsörjningen, det byggs bostäder åt gästarbetare och ordnas skolgång åt familjernas barn. De som odlar ekologiskt belönas också med bra betalt för frukt och grönt.

 

Plockas för hand

När druvorna mognar i början av augusti plockas de för hand av säsongsarbetare som breder ut druvklasarna på stora dukar i den brännheta solen. Där ligger de och mognar till russin på en dryg vecka.

– Sultanrussinens arom utvecklas på ett unikt sätt i solen. När naturen får göra jobbet får vi ett helt annat resultat än när druvor snabbtorkas i ugn, säger Janne Gustafsson försäljningsansvarig för dagligvaruhandeln på Järnaföretaget Saltå Kvarn.

 

"När naturen får göra jobbet får vi ett helt annat resultat än när druvor snabbtorkas i ugn."

 

När druvorna blivit russin i den brännheta solen samlas de in, tvättas, rensas och sorteras. Innan de hamnar i förpackningarna duschas de lätt med en liten mängd ekologisk solrosolja för att inte försockras och klumpa ihop sig. En vanlig metod för konservering av torkad frukt är annars att använda svaveldioxid. Men sultanrussinen från Happy Village är garanterat osvavlade.

Var femte svensk köper idag Saltå Kvarns sultanrussin. När företaget började leverera till Coop 2004 var de övriga russinen på butikshyllorna icke-ekologiska. Få konsumenter hade vid den tiden reflekterat över vad russin innehöll. Det var väl bara torkade druvor?


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
När druvorna mognar i början av augusti plockas de för hand av säsongsarbetare som breder ut druvklasarna på stora dukar i den brännheta solen

 

Barn är storkonsumenter

Men med Naturskyddsföreningens kampanjer vände det. De kunde visa att druvor och bananer var de mest besprutade frukterna i världen och det ökade efterfrågan på ekologisk frukt och gav en skjuts till försäljningen av Järnaföretagets ekologiska sultanrussin.

– Barn är storkonsumenter av russin. Vem vill ge sitt barn hårt besprutad frukt som mellanmål? När druvorna torkas till russin ökar också koncentrationen av bekämpningsmedel i frukten. Det blir en oönskad cocktaileffekt, säger Lena Ekman, Saltå Kvarns marknadskommunikatör.

– Russin innehåller mycket fruktsocker, men de är i alla fall nyttigare än raffinerat socker som finns i mycket godis och kakor. Våra russin är faktiskt också billigast på marknaden.

Text: Ulla Tillgren

Bilden tagen i mitten av juli i år på expedition med R/V Aranda. Foto: SMHI.
31 juli, 2019

Tyst om jordbrukets övergödning av Östersjön

Sommar och ännu en oroande algblomning. Problemet med övergödningen av Östersjön minskar inte trots olika program och punktåtgärder. Hälften av de svenska utsläppen kommer från vårt jordbruk, men politiker och jordbruksnäringen pratar mycket lite om vad som i grunden behöver förändras där. Det verkar vara en för obekväm och utmanande fråga, menar Artur Granstedt, docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk.…

LÄS MER

Sommar och ännu en oroande algblomning.
Problemet med övergödningen av Östersjön minskar inte trots olika program och punktåtgärder.
Hälften av de svenska utsläppen kommer från vårt jordbruk, men politiker och jordbruksnäringen pratar mycket lite om vad som i grunden behöver förändras där. Det verkar vara en för obekväm och utmanande fråga, menar Artur Granstedt, docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk.

 

– Man kan inte långsiktigt lösa problemen i Östersjön om man inte tar tag i jordbruket. Vi borde kunna förvänta oss större kurage från politikerna att ta obekväma beslut kring det som orsakar övergödningen. Särskilt som jordbrukets påverkan även hänger ihop med klimatproblemet och den minskande biologiska mångfalden. Men det är uppenbart att politikerna inte vill stöta sig med de starka ekonomiska jordbruksintressena.

Läs även en färsk debattartikel om detta på DN Debatt, av Artur Granstedt och Anders Alm, som är seniorrådgivare i Östersjöfrågor på WWF.

 

Hälften av utsläppen kommer från jordbruket

Algblomningen handlar förstås inte bara om sämre badvatten och risk för ohälsosamma kallsupar. Den är en påminnelse och ett synligt tecken på allvarliga problem med övergödning i Östersjön. När algerna dör och sjunker till botten uppstår syrebrist där och det blir omöjligt för organismer och fiskar att överleva. Dessa döda bottnar, eller havsöknar som det också kallas, täcker idag en yta som motsvarar nästan dubbla Danmarks yta.

SMHI har ett forskningsfartyg som mäter de här områdena och tar prover. Läget har enligt Artur Granstedt inte förbättrats för Östersjön som helhet, även om man genom åtgärder har fått vissa lokala förbättringar i bland annat kustnära områden. Men utbredningen av de döda bottnarna ligger kvar på samma höga nivåer och algblomningen återkommer varje år.

Att läget i stort inte förbättras idag beror dels på att Polen och de baltiska länderna ökar sina utsläpp, men också på de betydande utsläpp som fortfarande kommer från Sverige och andra länder. Det man diskuterar mest i vårt land är utsläppen från avlopp, reningsverk och vissa industrier. Men inte så mycket om jordbruket, trots att ungefär hälften av både kväve- och fosforbelastningen från Sverige kommer från just jordbruket.

– Inom det svenska jordbruket görs visserligen en del på symptomnivå. Exempelvis genom att anpassa mängden konstgödsel, anpassa tidpunkt för stallgödsling, anlägga fångstdammar, undvika att ha öppen mark på hösten etc. Men så länge man inte åtgärdar de grundläggande orsakerna kvarstår övergödningsproblemet, säger Artur Granstedt.

 

Problemet: Brutet kretslopp

Han menar att det grundläggande problemet är att det naturliga kretsloppet av växtnäringsämnen är brutet i det svenska jordbruket. Man återanvänder inte näringsämnena genom att integrera växtodling och djurhållning på ett väl avvägt sätt. I Sverige har lantbruket nämligen i hög grad delats upp i å ena sidan specialiserade, konstgödselberoende växtodlingsgårdar utan djur, å andra sidan stora specialiserade djurgårdar med alldeles för lite växtodling för att kunna åstadkomma ett kretslopp. På djurgårdarna uppstår stora överskott av näringsämnen som till slut hamnar i haven, istället för att användas på våra åkrar. Detta är ett brutet kretslopp i stor skala. De specialiserade växtodlingsgårdarna och djurgårdarna är också geografiskt skilda från varandra, berättar Artur.

– I mellan-Sverige och i södra Skåne har vi regioner av spannmålsdominerat, konstgödselberoende jordbruk. De specialiserade djurgårdarna däremot finns i ett område som vi kan kalla Animaliebältet och som sträcker sig från norra Skåne Blekinge, Kalmar län över Småland och vidare till Halland. Där har vi koncentrerad djurhållning och där uppstår det stora läckaget av växtnäring. Cirka 80 procent av det som spannmålsgårdarna odlar blir djurfoder, vilket ger ett linjärt flöde av växtnäring från spannmålsområdet till djurgårdsområdet, istället för ett lokalt kretslopp.

– Dessutom tillkommer stora mängder soya som importeras för kraftfoder till djuren, vilket egentligen inte behövs. Det gör överskottet av näringsämnen i lantbruket ännu större och kostar även i form av kemikalieanvändning och avskogning i andra delar av världen.

 

Koppling till våra största miljöproblem

Det brutna kretsloppet av näringsämnen i svenskt landbruk är, enligt Artur Granstedt, ett systemfel och en av huvudorsakerna till övergödningen av Östersjön.

Lösningen är ett väl beprövat ekologiskt kretsloppsjordbruk som återanvänder växtnäringsämnen och som samtidigt avsevärt skulle minska jordbrukets stora påverkan på klimatet och den biologiska mångfalden. Det är en paradox att problemen i Östersjön idag har hamnat lite i skuggan av klimatfrågan och den minskande biologiska mångfalden, eftersom alla tre frågorna hänger ihop via jordbruket.

– De tre högst rankade miljöproblemen vi har idag handlar om havet, klimatet och den biologiska mångfalden. De har alla en direkt koppling till dagens konventionella jordbruksmetoder. Ändå talar man mycket lite om detta inom politiken och även i media och på andra håll. Och de svenska politiska eko-målen för jordbruket och offentlig livsmedelskonsumtion som finns idag räcker inte, säger Artur Granstedt.

 


Warning: Use of undefined constant alt - assumed 'alt' (this will throw an Error in a future version of PHP) in /storage/content/69/197169/ytterjarnaforum.se/public_html/wp-content/themes/yf/inc/module-post.php on line 14
Satellitbild som är processad av SMHI. Satellit: Soumi-NPP Tid: 2019-07-27 Kl.11:28. Datakälla: Copernicus/ESA. Färgerna i bilden är förstärkta.

 

Behövs morot och piska

Det man enligt Artur behöver göra är att återupprätta kretsloppet i vårt jordbruk, genom både morot och piska.

– Det behövs dels ett strukturstöd eller omställningsstöd till bönder. De sitter idag ofta fast i stora investeringar i stora specialiserade enheter som man tidigare uppmuntrats att göra, men som alltså leder till brutna kretslopp.

Artur menar att det också måste kosta att orsaka negativa miljöeffekter. Exempelvis genom skatt på konstgödsel, som då ska vara tillräckligt hög för att fungera. De politiska ekologiska målen behöver också snabbas upp och det bör ställas tydligare krav på verkliga kretslopp för att klassas som ekologisk.

 

Politiker vågar inte röra jordbruket

– Jordbrukets intresseorganisationer har varit skickliga på att trycka ner de här frågorna både i debatt och i politiken. Inte ens miljöpartister vågar ta tag i jordbruket, säger Artur Granstedt. Det är så starka ekonomiska intressen som blir hotade av den strukturella omställning av jordbruket som krävs för att lösa problemen. Politiker är också väldigt rädda för att stöta sig med de grupper av väljare som har inställningen ”rör inte min tallrik”.

I Polen och de baltiska länderna håller man nu på att göra samma strukturella misstag som vi i Sverige gjort tidigare under flera decennier – dvs att bryta kretsloppet av näringsämnen genom att specialisera och industrialisera lantbruket och skilja på växtodling och djurhållning. Det riskerar att förvärra problemen i Östersjön. Men det duger enligt Artur Granstedt inte att skylla på dessa länder. Vi i Sverige måste återupprätta kretsloppet i vårt jordbruk om vi menar allvar med miljömålen.

– Utöver ödesfrågorna om haven, klimatet och den biologiska mångfalden handlar det här dessutom om att säkra odlingsmarkens långsiktiga bördighet och näringsvärdena i våra livsmedel. Ett jordbruk utan kretslopp utarmar jordarna på sikt och späder ut näringsvärdena i maten. Det finns många väldigt viktiga skäl att ställa om jordbruket till hållbara ekologiska kretslopp, säger Artur Granstedt.

Läs även

Text: Red / Staffan Nilsson

Källor

DN Debatt