8 februari, 2020

Flera faktorer bakom digitala medias effekter på hur unga mår

Sambanden mellan hur unga mår och användandet av digital teknik är inte helt enkla. Bland annat handlar sambanden om hur mycket tid man lägger på digitala media och vad man gör där, enligt en forskningsbaserad, nordisk kunskapssammanställning från den ideella föreningen Mind.…

LÄS MER

Sambanden mellan hur unga mår och användandet av digital teknik är inte helt enkla. Bland annat handlar sambanden om hur mycket tid man lägger på digitala media och vad man gör där, enligt en forskningsbaserad, nordisk kunskapssammanställning från den ideella föreningen Mind.

 

Flera rapporter visar, inte helt oväntat, att fler unga idag upplever psykiska besvär och samtidigt har konsumtionen av antidepressiva läkemedel ökat. Men Mind konstaterar också att förekomsten av allvarliga psykiska sjukdomar är oförändrad.

Det talas idag mycket om ungas psykiska ohälsa – men det finns också kritik mot hur en delvis skev bild av detta sprids och inte minst hur användandet av psykofarmaka har exploderat. (Läs mer om detta i denna artikel.)

Samband med nedlagd tid

I Minds rapport har man tittat närmare på kopplingen mellan ungas välbefinnande och tid ägnad åt digitala media generellt, samt mer specifikt sociala media och datorspelande. Bland unga som ägnar en begränsad tid med digitala media är sannolikheten att man rapporterar gott välbefinnande högre än bland unga som inte alls gör detta. Men bland dem som tillbringar mer tid åt detta är det vanligare med sämre välbefinnande. Det är, enligt rapporten, dock svårt att se vad som är orsak och verkan. Faktorer som sömn, motion med mera spelar också in här. Bakgrundsfaktorer som tycks ge förhöjd risk är kvinnligt kön (främst i kopplingen till sociala medier), lägre ålder, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och socioekonomisk utsatthet.

 

Sårbarhetsfaktorer

Barn och unga som tillbringar mycket tid på sociala media tenderar att må sämre, men effekten är liten, enligt rapporten. Påverkan kan hänga ihop med mindre sömn och större risk för trakasserier. Man pekar också på skillnader mellan aktivt och passivt användande av sociala media, som man tidigare sett hos vuxna. Skillnaden är att passivt användande verkar spä på avundsjuka och nedstämdhet, med aktivt användande kan stärka relationer. Bland unga ser man i rapporten också en del bakomliggande sårbarhetsfaktorer. Användare av kvinnligt kön, med låg självkänsla och som jämför sig själva med andra eller redan känner sig nedstämda påverkas mer negativt än andra.

 

När det gäller datorspelande tycks detta i sig, enligt rapporten, inte vara en betydande faktor för ungas välbefinnande. Det finns positiva aspekter på spelande, och dess påverkan på välmående verkar bero på motivet till att man spelar. Det finns enligt forskning risk för negativa effekter på sikt om man spelar för att undvika livsproblem. Och risken för att utveckla gaming disorder är större för personer med vissa sårbarhetsfaktorer, exempelvis svårigheter med känslohantering, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, svårigheter i skolan, social exkludering och bristande föräldrastöd.

 

Sammanfattningsvis menar författarna till rapporten att digitala medias påverkan på hur unga mår beror på vem man är, hur och hur mycket man använder dessa media samt hur livet ser ut i övrigt. Man måste se till helhetsperspektivet för varje individ för att se vilka åtgärder som kan stärka välbefinnandet. Och det är framför allt viktigt att främja de ungas grundläggande mänskliga behov.

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

Källor

Mind

11 maj, 2019

Ny förening kräver rätt till behandling utan psykofarmaka

I Sverige förskrivs alltmer psykofarmaka. Inte minst till unga som i många fall mår dåligt därför att de inte fått sina grundläggande behov tillfredsställda. Antidepressiva läkemedel är beroendeframkallande och har risker som man inte upplyser tillräckligt om i Sverige. Vi bör, liksom i Norge, ha rätt att välja vård utan denna medicinering, anser Lasse Mattila, som är ordförande i nybildade Föreningen Alternativ till Psykofarmaka.…

LÄS MER

I Sverige förskrivs alltmer psykofarmaka. Inte minst till unga som i många fall mår dåligt därför att de inte fått sina grundläggande behov tillfredsställda. Antidepressiva läkemedel är beroendeframkallande och har risker som man inte upplyser tillräckligt om i Sverige. Vi bör, liksom i Norge, ha rätt att välja vård utan denna medicinering, anser Lasse Mattila, som är ordförande i nybildade Föreningen Alternativ till Psykofarmaka.

 

Han menar att användandet av psykofarmaka har fått en alldeles för stor dominans och att det finns en stark benägenhet i Sverige att patologisera symptom av livets normala påfrestningar.

– Orsakssamband borde vara avgörande för hur vi försöker hjälpa de unga. Men vi ser idag att man genom en checklist-exercis i vården lätt diagnostiserar och påbörjar farmakologiska behandlingar, som sedan leder till andra problem och skapar nya allvarliga tillstånd. Det här når nu dessutom även ner till barn i låg ålder och det är beklämmande att se, säger Lasse Mattila.

Ser konsekvenserna på nära håll

Hans engagemang för de här frågorna har vuxit de senaste åren och grundar sig delvis på vad han mött inom socialtjänsten och skolan, där han under många år har arbetat med unga i utanförskap och utsatthet. Lasse har på nära håll sett många exempel på konsekvenserna av den biomedicinska inställningens dominans, och han poängterar att det här även gäller unga som inte befinner sig i utsatthet. De frågor han driver idag gäller även vuxna.

Lasse Mattila är i grunden socionom och arbetar numera bland annat med att stötta jour- och familjehem, handleda personal inom skola och socialtjänst, utbilda och föreläsa. Han har skrivit böcker inom det här ämnesområdet och gör också musik (se exempelvis den här musikvideon med ett budskap som berör). Han är också chefredaktör för sajten Mad in Sweden, som har motsvarigheter i USA och flera andra länder.

 

”Upplyser inte om riskerna och beroendet”

Genom sitt engagemang i Föreningen Alternativ till Psykofarmaka vill Lasse Mattila främja de läkemedelsfria behandlingsformerna i Sverige samt öka kunskaperna om och främja kritiska reflektioner kring psykofarmaka. Föreningen ska driva de här frågorna och vara mötesplats för alla som är intresserade. Det blir bland annat en kampanj om rätten att välja vård utan psykofarmaka (den rätten har man exempelvis i Norge). Det finns många behandlingsmetoder som inte bygger på medicinering. Man planerar också att ta fram ett praktiskt stödmaterial, Medicinkollen, om vad som kan vara bra att tänka på inför, under och efter behandling.

Med stöd av forskning i den vetenskapliga tidskriften The Lancet gick föreningen nyligen ut med en öppen skrivelse till regeringen och Socialstyrelsen. Man kräver där att vården ska erbjuda patienter hjälp att långsamt och på ett säkert sätt trappa ner och sluta ta antidepressiva läkemedel, vilket man menar är något som inte görs idag.

 

"Inte minst är det viktigt att vården informerar patienter om riskerna och beroendet och att man följer biverkningarna tydligare än man gör idag."

 

– Inte minst är det viktigt att vården informerar patienter om riskerna och beroendet och att man följer biverkningarna tydligare än man gör idag. Läkemedelsmyndigheterna i både EU och USA har för länge sedan varnat för riskerna med antidepressiva. Men detta har man inte alls anammat i Sverige, där användningen av dessa mediciner ökar kraftigt, säger Lasse Mattila.

Han pekar bland annat på en 3-4 gånger förhöjd risk för självmord och att antidepressiva (SSRI) också är bland de 30 mest beroendeframkallande läkemedlen i världen. Men på till exempel Vårdguiden skriver man att de inte är beroendeframkallande och själv har Lasse Mattila i sitt arbete aldrig hört att någon läkare informerat barn, ungdom och föräldrar om riskerna med antidepressiva.

– Det finns en utbredd kunskapsbrist kring detta både hos vårdprofessionen och allmänheten. Egentligen finns tillräckligt med forskning och kunskaper om hur ineffektiva antidepressiva är och vilka risker som finns, men de kunskaperna förs inte fram och man problematiserar inte det här.

– Svenska myndigheter bör ta till sig mer av den aktuella forskningen kring allt detta. Rekommendationerna från Socialstyrelsen strider mot mycket av denna forskning, säger Lasse Mattila.

 

”Forskning finansierad av läkemedelsbolag”

Han menar också att det finns underskattade intressekonflikter och jävsförhållanden som påverkar rekommendationerna inom psykiatrin. Det som dominerar vårdens riktlinjer på det här området är forskning som är finansierad av läkemedelsbolagen och likadant är det med fortbildningarna för vårdpersonal, säger Mattila.

Internationellt pekar han på att psykiaterföreningen i USA har stort inflytande genom sina manualer (DSM – Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder). Men enligt Mattila har det visat sig att 70 procent av dess ledamöter hade koppling till läkemedelsindustrin. I Sverige följer man formellt visserligen WHOs standard (ICD), men han menar att de flesta i praktiken använder sig av den amerikanska.

De här diagnosmanualerna har enligt Mattila bidragit till att den psykiatriska diagnostiseringen har ökat kraftig i Sverige. Kriterierna man använder har över tiden sänkts och man har skapat vad han kallar en inflation av diagnoser som för många utsatta barn och unga är förödande. Det blir alltfer diagnoser som ska behandlas med psykofarmaka.

– I jämförelse med andra länder framstår Sverige som ett utvecklingsland på det här området. Det verkar vara det enda land där antidepressiva ökar explosionsartat, medan motsvarande förskrivning i exempelvis Danmark har halverats sedan 2008, säger Lasse Mattila.

 

Hoppas på paradigmskifte

Han menar att vi oftast klarar oss bättre utan psykofarmaka, men att medicinering kan vara tillfälligt motiverad i vissa akuta fall för att undvika större katastrofer. Men det råder idag en kraftig slagsida i debatt och i praktik till förmån för psykofarmaka. Han anser att man bör lyssna mer på grundorsakerna till problem och att goda relationer är en grundförutsättning för att kunna hjälpa.

– Vi i Föreningen Alternativ till Psykofarmaka jobbar inte mot mediciner utan för effektiva och mindre farliga behandlingsalternativ. Det ska finnas en valfrihet där. Och vården inklusive myndigheter måste tydligare informera om riskerna med olika psykofarmaka.

Enligt Mattila finns det både i professionen och bland patienter stöd för detta och en framväxande insikt om det ohållbara i dagens praktik. Alltfler är berörda och alltfler börjar ställa frågor.

– Jag hoppas och tror på att vi framöver kommer att se ett paradigmskifte i de här frågorna. Det kommer att leda till förbättrad folkhälsa och en minskning av psykisk ohälsa i Sverige, säger Lasse Mattila.

Läs även

presskontakt
Text: Staffan Nilsson