Illustration: Anna Gran.
23 maj, 2018

Tarmfloran kan vara nyckel till bättre hälsa

Att 40 biljoner bakterier i våra tarmar påverkar hur vi mår både fysiskt och psykiskt är kanske inte så förvånande. Det här är något som vi själva kan påverka ganska snabbt. Det behövs dock mycket forskning kring hur tarmfloran mer specifikt påverkar hälsan. Men vi vet idag tillräckligt mycket för att göra något åt saken, exempelvis genom att äta mer varierad kost och få i oss tillräckligt av kostfibrer.

Många intressanta fakta och aspekter kring tarmflorans betydelse kom fram på ett seminarium på ämnet, arrangerat nyligen av projektet MatLust. Dagens moderator Anna K Sjögren, som är kostvetare och frilansjournalist, började med att konstatera att i varje milliliter tarmvätska i tjocktarmen finns mer bakterier än det finns människor på jorden.

Påverkar hjärnan

En av experterna i seminariet var Frida Hållenius, docent i molekylär nutrition och forskare vid Institutionen för livsmedelsteknik på Lunds Universitet. Hon forskar bland annat kring förebyggande av neuroinflammation. Frida menar att tarmfloran påverkar hjärnan och många sjukdomar. Man ser förändringar i tarmfloran vid olika sjukdomar i hjärnan. Men det behövs mer forskning för att bevisa kausala samband. Från observationer vet man idag att det finns en påverkan på exempelvis multipel skleros, autism och Parkinsons sjukdom. Och nu tittar man på samband mellan tarmens bakterieflora och Alzheimers sjukdom.

Frida Hållenius pekar på att tarmfloran visserligen även påverkas av våra gener, men att kosten är den största faktorn som kan förändra och påverka floran. Och det går snabbt, det kan ske på bara någon eller några dagar. Om man exempelvis äter råg – eller snarare om våra tarmbakterier får äta råg – har det visat sig ge hälsoeffekter och en snabbt ändrad tarmflora. Råg ökar mängden bakterier som har anti-inflammatoriska effekter samt bakterier som är viktiga för blodsockerregleringen och som även kan påverka hjärnan positivt. Man har hittat bakterier som tycker om att bryta ner råg och som då reducerar en faktor i Alzheimers sjukdom.

I försök med möss har Frida Hållenius och hennes kollegor sett flera samband mellan tarmflora och Alzheimers sjukdom. De har också tittat på hur man via kosten kan påverka detta. Det visade sig i försök att tillsats av lingon i kosten påverkade bakteriefloran positivt. Man såg också att mössen då fick bättre minne, tänkte snabbare och fick mer av både hjärnceller och synapser i hjärnan. Den effekten syntes efter bara 8 veckor.

Intressanta utvecklingsmöjligheter

Frida Hållenius ser flera framtida innovationsmöjligheter som har med tarmfloran att göra. Man kan designa kostfiberrika livsmedel efter vad de har för effekt på tarmfloran. Man kan också optimera hälsoeffekter av livsmedel med bevisade mekanismer via tarmfloran. Man kan även arbeta med vad hon kallar precisionsnutrition, utifrån människors individuella förutsättningar. Frida ser också möjlighet att ta fram s.k. mervärdesmat för att förebygga fetma, diabetes, åderförkalkning och vissa typer av nedsatt kognition. För livsmedelsproducenter tycker hon att det finns stora möjligheter att informera om produkters koppling till tarmfloran, inte bara att de innehåller mycket fibrer.

Stora olikheter i tarmfloran

Henrik Ennart är vetenskapsjournalist på Svenska Dagbladet och författare till ett flertal böcker, bland annat är han medförfattare till boken Happy Food – om hur mat och lycka hänger ihop. Han berättade att vi enligt de senaste uppskattningarna har 40 biljoner bakterier i tarmarna. Ett annat sätt att se på saken är att runt 1 procent (eller mindre) av alla gener vi bär på är våra egna, resten är mikrobernas gener. Henrik menar att vi lånar många egenskaper hos bakterierna. Om vi kan förändra tarmfloran (vilket vi kan) så innebär det i någon mening att vi även genetiskt ändrar på ganska mycket.

I en forskningssammanställning kring hela det här ämnet konstateras att västerländska dieter ger signifikant annorlunda tarmflora jämfört med traditionella dieter. Hur mycket bakterier och vilket typ av bakterier vi har i tarmarna är alltså olika. Exempelvis visade sig ett visst naturfolk i Amazonas ha cirka 1600 arter i tarmfloran, medan vi i västvärlden har runt 600–1000 arter, enligt Henrik Ennart. Det är inte bara antalet som skiljer, utan också vilka typer av bakterier som dominerar. Sedan år 2000 har vi i västvärlden sett en fortsatt ökning av fetma, diabetes, matallergier, glutenintolerans, ME, ALS, autism, ångest och depression. Allt mer börjar man koppla detta till immunförsvaret, berättar Henrik.

Han pekar också på att det är mycket som påverkar tarmfloran. Amning är viktigt. Annat som påverkar är, förutom vad man äter, exempelvis att växa upp med djur, kroppskontakt, användningen av antibiotika med mera. Antalet bakteriearter i tarmen kan också variera med människans ålder.

Viktigt äta varierat

Så vad kan vi göra för att förbättra tarmfloran? Man har i en amerikansk studie tittat på vad som påverkar tarmfloran mest (The American Gut Project). I topp hamnade hur många typer av växter man äter. Användning av antibiotika samt BMI och sömn var viktigt, medan motion hamnade långt ner på kurvan. Korttidsfasta och stress påverkade också.

Henrik Ennart menar att man bör äta varierat och med så mycket smaker och färger som möjligt. Inom odling kan det också vara idé att plocka fram och utveckla flera gamla kultursorter av exempelvis vete, korn och råg för att få mer variation. Vi äter väldigt ensidigt, en stor del av energin vi får i oss kommer från ett fåtal födoämnen. Det behövs mycket forskning kring kost, tarmflora och hälsa, men forskare säger också att vi vet tillräckligt mycket idag för att agera, genom att exempelvis börja servera medelhavskost. I det här sammanhanget påminner Henrik Ennart också om att läkemedel ofta ger biverkningar och att det förskrivs mängder av läkemedel bland annat till barn och unga, utan egentliga kontrollstudier.

Han frågar sig också varför det regleringsmässigt ska vara så svårt att tala om att bra mat är nyttigt, samtidigt som man ska ta piller mot sjukdomar, istället för att förebygga. Dubbelblinda studier kring livsmedel kräver stora resurser och sågas ofta ändå, så livsmedelsföretag vill inte satsa på sådan forskning.

När det gäller läkemedel nämnde Henrik Ennart (vid en fråga från publiken) även en studie där man tittade på över 900 olika läkemedel och där det visade sig att en stor del av dessa påverkade minst en bakterie i tarmens grundflora. Det kan alltså finnas biverkningar som man inte känner till och det öppnar dammluckan för mer forskning, menar han.

Anna K Sjögren avrundade med att vi har ett ekosystem i naturen som vi ska värna, och på samma sätt bör vi värna vårt ekosystem i magen.

Lästips

 

presskontakt
Text: Red./Staffan Nilsson