14 mars, 2020

Ny studie: Så mycket minskade kretsloppsjordbruk klimatbelastningen

 

Vi kan kraftigt minska matens negativa påverkan på både klimatet och haven om jordbruket ställer om till ekologisk produktion och ett naturligt kretslopp av växtnäringsämnen. Det har återigen visat sig i en ny jämförande studie. 

 

– Ur konsumentsynpunkt är mat producerad på ekologiska kretsloppsgårdar både klimatsmartare och bättre för våra hav än mat producerad i konventionellt jordbruk. Vi kan också bli betydligt mer självförsörjande med ekologiskt kretsloppsjordbruk, men vi behöver då också förändra kostvanorna och bland annat äta mycket mindre kött, säger Artur Granstedt, som gjort studien och som är docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk.

Maten står i vår del av världen för omkring en tredjedel av hela vår konsumtions klimatpåverkan samt en stor del av övergödningsproblemen i hav och vattendrag. Det här beror mycket på att dagens konventionella jordbruk inte baseras på ett kretslopp av växtnäringsämnen och kolbindande uppbyggnad av jordens humus och bördighet. Istället förlitar man sig på konstgödsel i ett odlingssystem som ger stor klimatbelastning, läckage av näringsämnen till mark och vatten, gradvis utarmning av odlingsjordar och även minskad biologisk mångfald.

 

Stora skillnader

I den nu aktuella studien har man under fyra år tittat på en norsk biodynamisk gård (Fokhol) som tillämpar principerna för ekologiskt kretsloppsjordbruk och sedan jämfört med det genomsnittliga norska jordbruket. Man har också gjort motsvarande beräkningar för svenska förhållanden.

Det visade sig att det ekologiska kretsloppsjordbruket gav över 60 procent mindre klimatbelastning räknat per MJ (megajoule) energi i de producerade livsmedelsprodukterna, jämfört med det genomsnittliga jordbruket i Norge. Skillnaden är också stor om man räknar per hektar odlingsmark. Om man dessutom räknar in att kretsloppsjordbrukets vallodling och växtföljder binder betydligt mer kol i marken blir minskningen av klimatpåverkan ännu större. Det ekologiska kretsloppsjordbruket innebar också att överskottet av näringsämnen (som belastar våra hav) mer än halverades.

Motsvarande svenska jämförelse visade ungefär 40 procent mindre klimatbelastning från ett ekologiskt kretsloppsjordbruk, jämfört med det genomsnittliga svenska jordbruket (där även alla övriga ekologiska gårdar ingår). Om man jämför det ekologiska kretsloppsjordbruket med enbart konventionellt jordbruk i Sverige blir minskningen av klimatpåverkan ännu större. Även miljöbelastningen från överskottet av växtnäringsämnen är betydligt mindre från den svenska kretsloppsgården, jämfört med genomsnittsjordbruket. Men här är skillnaden inte lika stor som i Norge, vilket kan förklaras av att man i Norge använder betydligt mer konstgödsel, har mer djurproduktion och mycket färre ekologiska gårdar än i Sverige.

 

"Ur konsumentsynpunkt är mat producerad på ekologiska kretsloppsgårdar både klimatsmartare och bättre för våra hav."

 

Kretsloppet är nyckeln

Vad är det då som gör att ekologiskt kretsloppsjordbruk har så mycket mindre påverkan på klimat och hav?

– Kännetecknande för sådant jordbruk är att man integrerar växtodling och djurhållning för att åstadkomma ett slutet kretslopp av växtnäringsämnen. Här är en växtföljd med flerårig, kvävefixerande vallodling central. Vallen gör gården i princip självförsörjande på foder till ett lagom avvägt antal kor eller andra idisslande djur, berättar Artur Granstedt.

Förutom att ge foder till djuren bygger vallodlingen också upp mullhalten och bördigheten i odlingsjorden. Och gödseln från djuren som äter detta grovfoder bidrar ytterligare till mulluppbyggnaden. Eftersom mull består till 50 procent av kol får vi här en ökad bindning av kol i marken, och därmed en minskad klimatbelastning. Det här systemet gör också att man helt slipper konstgödsel som i sig är klimatbelastande. Kretsloppet är nyckeln och gör samtidigt att överskottet och läckaget av övergödande växtnäringsämnen till mark och vattendrag minimeras.

 

Kan ge ökat självförsörjande

Syftet med studien var att utvärdera hur uthållig matförsörjning är möjlig med hänsyn till klimatpåverkan och en hållbar hushållning av växtnäringsämnen. De jämförda ekologiska kretsloppsjordbruken i både Norge och Sverige producerade mer än det genomsnittliga jordbruket i respektive land, räknat som energiinnehåll och protein i livsmedelsprodukterna. Man kan dock inte dra säkra jämförande slutsatser på just den punkten eftersom detta är en fallstudie av ekologiskt kretsloppsjordbruk i mer bördiga förhållanden än det genomsnittliga jordbruket. Men det förtjänar ändå att påpekas, eftersom det i debatter ofta pratas om mindre skördar i ekologisk produktion.

Den studerade ekologiska kretsloppsgården i Norge kan försörja 500-700 människor med mat. Norge är idag bara till hälften självförsörjande på mat. Om man skalar upp det ekologiska kretsloppsjordbruket till större delen av Norges odlingsareal skulle landet kunna vara i stort sett självförsörjande på livsmedel baserade på lokala och förnyelsebara resurser. Det förutsätter då att matvanorna är ekoanpassade utifrån den ganska allsidiga produktionen som passar i ett kretsloppsbaserat jordbruk. Det innebär också betydligt mindre köttkonsumtion.

 

Rapport: Hur kan vi förverkliga en uthållig matförsörjning med hänsyn näringshushållning och klimat?
Rapporten kommer vara tillgänglig på hemsidan för Nordisk Forskningsring för biodynamisk odling – se länk nedan.

Den kan också beställas direkt av rapportförfattaren: artur.granstedt@jdb.se.

Läs även

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson