14 oktober, 2019

Mer fullkorn verkar minska sjukdomsrisk

Ur hälsosynpunkt äter de allra flesta av oss för lite fullkorn, menar forskare. Många epidemiologiska studier visar tydliga samband mellan högt fullkornsintag och minskad risk för flera vanliga sjukdomar. Men det är flera faktorer som spelar in här och sambanden är inte helt enkla att reda ut.

 

På ett seminarium nyligen arrangerat av MatLust berättade Rickard Landberg om forskningsläget. Han är professor i livsmedel och hälsa vid Chalmers och började med att konstatera att kosten har stor betydelse för folkhälsan.

Ett av FN:s hållbarhetsmål är att till år 2030 minska antalet människor som dör av icke smittsamma sjukdomar med 33 procent. Det handlar bland annat om hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes. I Sverige och hela världen är olika kostfaktorer det största hotet mot folkhälsan, menar Landberg. Han pekar också på att lågt intag av fullkorn är den största påverkbara riskfaktorn för välfärdssjukdomar och att i Sverige äter 88 procent av de vuxna och 94 procent av ungdomarna för lite fullkorn.

Fullkorn är också något som lyfts fram i EAT-Lancet-kommissionens rekommendationer kring hållbar mat. Spannmål har relativt låg miljöbelastning och står för en stor del av vårt energiintag.

 

För lite är stor riskfaktor

Fullkorn innebär att man använder hela kornet i spannmålet, inte bara frövitan utan också grodd och kli. Rickard Landberg berättar att det är i de yttre delarna av kornet som det finns komponenter man tror påverkar hälsan, även om det är svårt att peka ut exakt vad som har vilken effekt. Frövitan består mest av proteiner och stärkelse. I grodd och kli finns kostfiber, E- och B-vitaminer, olika antioxidanter, mineraler, enzymer, med mera.

När det gäller kolhydrater tycker han att vi bör nyansera tänkandet. Vi bör prata mer om kolhydratkvalitet, som han menar handlar om mängden fullkorn, mängden kostfiber samt glykemiskt index (effekt på blodsockervärde).

 

Entydiga resultat

Enligt Rickard Landberg finns från olika studier ganska entydiga resultat om minskade risker med mycket fullkorn i kosten. I exempelvis en färsk metastudie har man vid högt intag av fullkorn sett 13–33 procent lägre risk för insjuknande och död i icke smittsamma sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, tjock- och ändtarmscancer och typ 2-diabetes. Det finns dock en viss osäkerhet i många studier, bland annat beträffande vad folk själva säger att de äter. Här berättar Landberg att man, för att motverka den osäkerheten, även kan analysera olika biomarkörer och att man också då kan se minskade sjukdomsrisker med högt fullkornsintag. Bland den forskning han nämner finns också en stor studie i Europa där man särskilt för Skandinavien sett ett starkt samband mellan mer fullkorn och minskad risk att utveckla tjocktarmscancer.

 

Forskning visar skyddseffekt

Sammanfattningsvis menar Rickard Landberg att epidemiologiska studier konsekvent visar skyddseffekt av högt fullkornsintag. Men studier där man använt försöksgrupper och kontrollgrupper har visat mer blandade resultat. Det är också överlag svårt att få säkra svar från koststudier.

När man som konsument läser om sådana här samband är det rent allmänt också viktigt att tänka på att statistiska samband inte är samma sak som orsakssamband. Att mer fullkorn och minskad sjukdomsrisk följs åt kan ju även bero på annan bra livsstil. Dessutom är det här med hälsa och kost förstås också individuellt. Men ändå: Mycket forskning pekar på att det kan vara en god idé ur hälsosynpunkt att äta mer fullkorn och att det, åtminstone statistiskt sett, tycks ha en skyddseffekt mot flera vanliga och allvarliga sjukdomar.

 

Flera faktorer påverkar

En fråga är sedan vilken typ av kostråd som ska ges. Generella råd för alla kan förebygga sjukdom i en befolkning, men Rickard Landberg menar att de följs dåligt och man kan fråga sig vad den exakta nyttan är för individen. Individuell nutrition kan å andra sidan vara svår att få till i stor skala. Här pekar Landberg på möjligheten att ge råd till grupper av individer som har något gemensamt i sina förutsättningar och att detta kan förebygga livsstilssjukdomar.

För att få till en mer precis nutrition för människor behövs data om flera faktorer och hur de påverkar hälsoresultaten av exempelvis mer fullkorn i kosten. Förutom individernas livsstil, kost och fysisk aktivitet handlar det om tarmflora (mikrobiota), gener, hälsostatus och läkemedelsanvändning. Exempelvis finns det enligt Landberg flera studier som visar att generna påverkar effekter av kosten. Han pekar också på att tarmfloran påverkas av kostfiber, som det finns mycket av i fullkorn, men att effekten av mer fullkorn i kosten även beror på vilken bakterieflora man har i utgångsläget.

 

Byta vitt mjöl mot fullkorn

Det finns flera områden kring fullkorn där Rickard Landberg menar att vi behöver forska och veta mer. Bland annat hur processning av maten påverkar hälsoeffekter av fullkornsrika livsmedel och hur tarmfloran påverkar hälsoeffekterna av fiberrika livsmedel. Det behövs också mer kunskap om hur och varför olika individer svarar olika på intag av olika livsmedel och hur detta kan användas för att individanpassa kost.

Som vanligt när det gäller kost och hälsa finns inga enkla sanningar. Men Rickard Landberg avrundar ändå med att det är nyttigt att äta fullkorn och att vi bör äta mer av det. Ett råd är exempelvis att byta ut det vita mjölet mot fullkorn.

Läs även

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson