Det finns miljöfördelar med närodlat. Men det finns också en överdriven miljöimage kring detta, som ofta kan vara helt missvisande. Om det närodlade inte också är ekologiskt är det i regel betydligt bättre att välja importerat ekologisk, trots att det innebär längre transporter. Det är i lantbruket den stora miljö- och klimatpåverkan sker kring vår mat. Hur produktionen går till är viktigare än var den sker, anser sakkunniga på både Naturskyddsföreningen och konsultföretaget U&We.

Myt att transporterna påverkar klimatet mest

Det miljömässigt bästa är förstås att maten både är ekologisk och närproducerad, när det gäller sådant som går att odla och producera i vår del av världen. Närodlat och närproducerat som begrepp har fått en mycket positiv klang hos konsumenter. Det är lätt att tro att detta i sig alltid är ett klimatsmart och bra miljöval. Men det stämmer inte. Tvärt om kan närodlat även vara ett dåligt miljöval. Och det är en myt att transporterna av vår mat påverkar klimatet mest.

– Den största miljöpåverkan ligger i primärproduktionen, dvs i lantbruket inklusive de insatsvaror som används för odling och djuruppfödning. Hur stor del av matens miljöpåverkan som ligger i lantbruksledet varierar mycket mellan olika produkter, och beror också på om man räknar in produkternas hela livscykel. När det gäller klimataspekten kan det röra sig om 30–75 procent av matens klimatpåverkan, säger Peter Wrenfelt, konsult på U&We, ett företag som arbetar med hållbarhetsfrågor sedan 20 år tillbaka.

Han menar att det i vissa fall skulle krävas mycket långa transporter av ekologisk mat för att få en klimatpåverkan som motsvarar vad konventionell produktion på hemmaplan innebär. Det är det konventionella produktionssättet som är problemet.

– Konventionellt jordbruk har i regel en högre avkastning vid goda odlingsförhållanden, vilket reducerar klimatpåverkan per kilo produkt. Men det ekologiska har flera klimatfördelar, och här är det viktigt att öka avkastningen för att reducera klimatpåverkan per kilo produkt. Konventionell och ekologisk produktion bör lära mer av varandra.

FNs jordbruksorgan FAO har studerat vad det är i ekologisk produktion som har störst positiv betydelse ur klimatsynpunkt. Det handlar om att den ökar markens förmåga att binda kol (=mindre koldioxid i atmosfären), att man inte använder handelsgödsel och att man reducerar utsläpp av den starka växthusgasen lustgas. Det här är viktiga klimatfördelar hos eko som ofta inte räknas med i jämförelser därför att det ännu inte finns någon etablerad standard för hur detta ska beräknas.

Många fördelar med eko

Men det är förstås inte bara klimateffekten som bör vägas in när man jämför ekologiskt med konventionellt. Peter Wrenfelt pekar på flera av de stora utmaningarna som vi står inför och som uttrycks i det forskarutvecklade konceptet Planetary boundaries (planetens gränser). När det gäller maten handlar det, förutom klimatet, om spridningen av giftiga ämnen, övergödningen, den minskade biologiska mångfalden och utarmningen av odlingsjordar. Områden där det konventionella jordbruket har stor negativ påverkan.

– Jordbruket slår idag hårt mot den biologiska mångfalden som är en viktig motor och förutsättning för att naturen ska kunna producera ekosystemtjänster. I en spannmålsodling kan ekologisk odling exempelvis innebära upp till 125 procent fler växtarter, 60 procent fler fågelarter, 20 procent fler arter av nyttoinsekter och upp till dubbelt så många individer av flera arter.

– På minussidan för det konventionella jordbruket finns också en kontinuerlig utarmning av jorden och stora förluster av odlingsmarker, medan ekologisk odling med goda växtföljder istället bidrar till att bygga upp odlingsjorden. Ekologiska gårdar har också mindre läckage av näringsämnen per hektar till våra vattendrag än konventionella.

”Hur” är viktigare än ”var”

Med tanke på de stora skillnaderna mellan ekologiskt och konventionellt är det enligt Peter Wrenfelt inte bra att lägga för stark betoning på närodlat, närproducerat och svenskt. Det finns aktörer som har eget intresse av att framhäva sådant, och ibland är det ren skönmålning.

– När man alltför ensidigt betonar VAR maten har producerats tar man samtidigt bort fokus från det som är mycket viktigare, nämligen HUR den produceras. Det blir förvirrande och något av falsk marknadsföring. Man måste driva de här frågorna med större helhetssyn och få med alla miljö- och hållbarhetsfrågor. Det går inte att snuttifiera detta och bara se till en liten del.

Peter Wrenfelt framhåller också att ekologisk produktion idag är långt ifrån miljömässigt tillräcklig, utan är ett steg på vägen mot det långsiktigt hållbara jordbruket. Han menar att exempelvis plogfri odling, agroforestry och ökade inslag av natur i jordbrukslandskapet är några intressanta nästa steg.

Miljönyttan bra oavsett var den uppstår

Emelie Hansson, sakkunnig inom mat och jordbruk på Naturskyddsföreningen, håller med om att många felaktigt tror att lokalproducerat och svenskt automatiskt är bra för klimatet.

– Visst kan lokalt producerad mat vara klimatsmart, men det finns inga allmängiltiga kriterier som visar att det är så. Det är produktionssättet, inte transporterna, som ger den stora klimatpåverkan. Och när det gäller transporterna har själva transportmedlet större betydelse än hur långt maten fraktas.

Hon ger ett intressant exempel från en studie gjord vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Båttransporter av ekologiska äpplen från Nya Zeeland gav mindre klimatpåverkan än om konsumenten kör bil 4 kilometer fram och tillbaka till affären.

Emelie Hansson betonar att det är viktigt att inte skapa en polarisering mellan svenskt och ekologiskt.

– Miljönyttan är bra var i världen den än uppstår. Det handlar om att hålla sig inom planetens gränser. Vi ser ekologiskt som en konkurrensfördel. Ökad efterfrågan på eko bidrar till att allt fler jordbruk kan ställa om till ekologiskt både i Sverige och i övriga världen. Det är vägen framåt lokalt och globalt.

– Om det inte finns tillräckligt av en ekoprodukt i Sverige bör man fortsätta välja ekologiskt från andra håll. Det gäller förstås också sådant som inte kan produceras i Sverige. Konsumenterna minskar på så sätt sina fotavtryck även i andra länder, och i många länder bidrar det även till fattigdomsbekämpning.

Naturskyddsföreningen har samarbeten i exempelvis Etiopien och Kenya. Där har övergången till ekologiska metoder lett till ökad produktivitet och ökade skördar, minskad sårbarhet för torka, skadedjur och översvämningar, högre grundvattennivåer, ökad markbördighet, ökade inkomster samt ökad biologisk mångfald och gynnad produktion av ekosystemtjänster.
Foto: Pixabay