24 april, 2015

Förskolorna där både kött och plast lyser med sin frånvaro

Utbildningen till waldorfförskollärare har ett massivt söktryck varje år, över 100 stycken står i kö men det finns i dagsläget enbart utrymme att ta emot 30. Samtidigt är behovet stort – fler och fler föräldrar väljer att sätta sina barn i en waldorfförskola och uppemot 70 nyutexaminerade waldorfförskollärare behövs varje år. Vad är det som gör waldorfförskolorna så populära? …

LÄS MER

Utbildningen till waldorfförskollärare har ett massivt söktryck varje år, över 100 stycken står i kö men det finns i dagsläget enbart utrymme att ta emot 30. Samtidigt är behovet stort – fler och fler föräldrar väljer att sätta sina barn i en waldorfförskola och uppemot 70 nyutexaminerade waldorfförskollärare behövs varje år. Vad är det som gör waldorfförskolorna så populära?

Geseke Lundgren är waldorfpedagog och koordinator i Riksföreningen Waldorfförskolornas samråd, hon anser att det finns flera områden där waldorfförskolorna kan bidra med andra perspektiv än de som idag oftast råder på den kommunala förskolan.

– Tyngdpunkten i förskolan bör ligga mycket mera på även vård och omsorg och inte enbart fokusera på utbildning. Barn i förskoleåldern lär sig i första hand fysiskt och sinnligt, vilket även lägger grunden till deras kognitiva förmåga. Om vi börjar direkt med att främst rikta oss till tankeutvecklingen, riskerar vi att försumma både den fysiska och socioemotionella utvecklingen, vilket resulterar i ohälsa, sämre inlärningsförmåga i senare åldrar och en för tidig intellektualisering, säger Geseke.

Därför främjas till exempel fri lek och konstnärligt praktiska aktiviteter framför kunskapsinlärning på waldorfförskolorna.
– Vi lider av en oerhörd stress där varje utvecklingssteg ska komma tidigare och tidigare i åldrarna, även om människans naturliga utveckling har sin egen rytm.

Helhetsperspektivet
En grundbult inom waldorfpedagogiken är helhetsperspektivet. Dels vad gäller synen på människan som en helhet där känslolivet, viljan och tanken behöver få lika stor chans att utvecklas, men även vad gäller sammanhanget som hon agerar i.

– Vi måste försöka fördjupa den kultur som vill främja helhetsperspektivet, det vill säga tanken att människan är en del av ett sammanhang. Pedagogik är naturligtvis en viktig del, men även maten och miljön spelar en betydande roll för barnens utveckling. Förskolan blir oerhört viktig för att förankra en hälsosam väg in i barnets liv.

Vegetarisk kost och naturliga material
I waldorfförskolan försöker man leva så nära det ”naturliga” som möjligt. Både vad gäller val av material, färger och leksaker, men också vad gäller maten som serveras. På en waldorfförskola lagas till exempel all mat på plats och det serveras enbart vegetarisk mat tillagad i möjligaste mån på lokala och ekologiska råvaror. Det är en fråga om hänsyn till både individen och jorden. Föräldrarna är fria att servera vad de vill, men på en waldorfförskola lyser kött med sin frånvaro.

– Vi har idag tappat mycket av vårt naturliga förhållande till näringen och har gett oss i händerna på helt andra intressenter på livsmedelsmarknaden. Resultatet är att vi äter alldeles för mycket kött och proteiner, medan behovet av övriga näringsämnen knappt tillfredställs. Ohälsa och höga sjukkostnader blir följden. Likaså kryper matintolerans och allergier allt lägre ner i åldrarna. Undersökningar visar på att andelen barn med allergier är lägre i familjer som lever en antroposofisk livsstil, vilket borde vara intressant att titta närmare på, anser Geseke.

Studien publicerades nyligen i tidskriften Pediatric Allergy and Immunology (PAI) och där konstaterades att en köttfri diet var orsaken till de låga kortisolhalterna hos tolv månader gamla barn från familjer som levde en antroposofisk livsstil. Läs mer om studien här.

Hållbarhetstänket lyser även igenom waldorfförskolornas utformning av miljön. Man undviker till exempel att använda plast och andra material som innehåller miljögifter. Träleksaker, vaxkritor, tygdockor och naturen får istället agera lekredskap.

– Det lilla barnets miljö idag är vanligtvis överbelastat med gifter som enbart tillfredställer sparivern och marknadsintressen. Generellt saknas det kunskap och lyhördhet kring detta, hävdar Geseke.

Statistiskt sett har antalet kemikalier som används ökat från att vara 1 miljon ton kemikalier per år under andra världskriget – till att vara 500 miljoner ton idag. Om du är intresserad av att lära dig mer om kemikalier och dess påverkan på oss människor rekommenderar redaktionen på Ytterjärna Forum Stefan Jarls dokumentärfilm ”Underkastelsen”.

Detta är den första av två artiklar om waldorfförskolorna och tankarna bakom. Följ oss på Facebook för att få nys om när nästa publiceras.


Foto: Erik Olsson


23 april, 2015

Viktiga framtidsfrågor om jordbruk och mat när FN-satsning kommer till Sverige

Det här året har FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation förklarat som International Year of Soils. För Skandinaviens del manifesteras temaåret i Ytterjärna den 20 maj – på den FN-stödda öppna konferensen Soils and the Food We Eat.…

LÄS MER

Det här året har FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO förklarat som International Year of Soils, med en rad konferenser och aktiviteter över hela världen. För Skandinaviens del manifesteras temaåret i Ytterjärna i Södertälje kommun den 20 maj – på den FN-stödda öppna konferensen Soils and the Food We Eat. Här ska svenska och internationella politiker, tjänstemän, lantbrukare, forskare, företagare och experter visa och diskutera hur en mer hållbar matproduktion och livsmedelskedja kan se ut.

FN:s Year of Soils syftar till att lyfta fram odlingsjordens betydelse för säker matproduktion och väsentliga ekosystemtjänster. Det här är hållbarhetsfrågor som berör alla delar av världen på lite olika sätt – både lokalt, nationellt och globalt – och som omfattar hela livsmedelskedjan från odling till konsumtion.

På konferensen i Sverige kommer detta att belysas med internationella erfarenheter och ett stort regionalt EU-stött projektsamarbete som vuxit fram i alla Östersjöländer – BERAS International – inklusive forskning och lokala svenska exempel på vad detta i praktiken innebär.

Konkreta lösningar

– Vi vill genom den här konferensen öka medvetenheten om hur viktigt det är att ta vara på odlingsjorden och naturen, som ju är vårt stora kapital. Vi vill också skapa förståelse för hur situationen ser ut både i världen och i Sverige, och kanske framför allt visa att det finns beprövade och utforskade lösningar som på ett hållbart sätt kan ge god, sund och tillräcklig mat åt alla. Det viktigaste är att utgå från ett regenerativt lantbruk med naturliga lokala kretslopp av näringsämnen och en god samverkan genom hela livsmedelskedjan, säger Jostein Hertwig, vd för BERAS International.

På konferensen presenteras bland annat ett konkret koncept för ekologisk, Östersjövänlig och klimatsmart mat, Diet for a Green Planet, både ur internationellt-, lokalt- och företagarperspektiv. Bland annat redovisar Södertälje kommun, som utsågs till Årets Skolmatskommun 2014, hur man gjort sin omställning och numera kan servera 24.000 matportioner varje dag enligt konceptet – utan ökade kostnader. Diet for a Green Planet bygger på sex kriterier kring maten. I korthet innebär de att maten ska vara god, hälsosam och attraktiv, ekologisk, bestå av totalt cirka 20% kött, vara närproducerad och säsongsanpassad, samtidigt som matsvinnet också ska minimeras.

Eftersom kommuner är stora lokala konsumenter av mat är de också en viktig del i en hållbar, lokalt baserad livsmedelskedja. BERAS står för Building Ecological Recycling Agriculture and Society och driver oberoende forskning, utveckling och implementering av just hållbara system för hela livsmedelskedjan – från jord till bord. Hela upplägget bygger på lokal/regional samverkan mellan lantbrukare, matförädlare, distributörer och kommuner, där lantbrukaren står i centrum. Förutom i Södertälje kommun är det här en modell som nu implementeras på flera håll i länderna runt Östersjön.

Grunden i BERAS utvecklingsarbete och modell är ett 50-tal ekologiska kretsloppsjordbruk i 11 länder runt Östersjön, inklusive Sverige. Det har bland annat visat sig att man kan reducera klimatbelastningen från hela livsmedelskedjan med upp till 70 procent och samtidigt halvera jordbrukets läckage av näringsämnen till sjöar och hav. En central faktor i detta är just de ekologiska kretsloppsjordbruken, där man har en väl avvägd balans mellan växtodling och djurhållning på varje gård eller närområde, och på så sätt åstadkommer ett naturligt kretslopp av näringsämnen.

Här finns det detaljerade konferensprogrammet för Soils and the Food We Eat, 20 maj 2015.


22 april, 2015

En trädgårdspark för reflektion

Från kulturhusets rabatter ned till havets rand sträcker sig Trädgårdsparken i Ytterjärna. En lummig oas full av mänsklig omtanke och små överraskningar. Trädgårdsmästare Paula Pihlgren har jobbat som trädgårdsmästare i Ytterjärna i fyra år. Hon berättar om parken som hänför de flesta besökare.…

LÄS MER

Från kulturhusets rabatter ned till havets rand sträcker sig Trädgårdsparken i Ytterjärna. En lummig oas full av mänsklig omtanke och små överraskningar. Trädgårdsmästare Paula Pihlgren har jobbat som trädgårdsmästare i Ytterjärna i fyra år. Hon berättar om parken som hänför de flesta besökare.

Trädgårdsparken i Ytterjärna består av runt femtio olika småträdgårdar eller ”motiv”, så att alla ska kunna hitta just sitt smultronställe. Där finns till exempel en fjärilsträdgård, en örtagård, ett vasshus, en magnolialund, en vit, en gul, en blå och en Monet-rabatt. Paulas egen favorit är näktergalens trädgård – en handsnidad träbänk och en skulptur vid en vattenspegel där man kan sitta i väntan på den lilla skönsångaren. En plats för reflektion.

– I näktergalens trädgård blev jag ”drabbad” av Trädgårdsparken i Ytterjärna första gången. En ny favorit är även det senaste tillskottet: den röda rabatten. Jag arbetade med den under så lång tid, funderade och bar runt den i mina tankar att jag tillslut blev stormförtjust, berättar Paula.

Trädgårdsparken i Ytterjärnas tre fanbärare
Det är framför allt tre delar som är speciellt med just Trädgårdsparken i Ytterjärna. Först och främst är det rosenträdgården som består av 110 olika sorters nordiska buskrosor. Något som närmast blivit en legend i Ytterjärna är historien om den bulgariska ministern som under ett besök i trädgårdsparkens begynnelse blev så överförtjust att hon, ett par veckor senare skickade ett bud med posten – med 1300 olika sorters bulgariska rosor.

– Tyvärr dog de flesta eftersom de inte klarade vårt nordiska klimat, men ett par enstaka finns eventuellt fortfarande kvar. Annars fokuserar vi mest på nordiska buskrosor, dels för att visa upp en kulturskatt men även för att de är otroligt vackra även när de inte blommar, med sin form och sina näpna nypon.

Om du vill se rosenträdgården stå i full blom ska du besöka trädgårdsparken i juni eller juli. I slutet av juni ordnar de även en egen Rosens dag där du kan förkovra dig i allt som har med rosor att göra – äta, dofta, fika, smörja…

Den andra, för Trädgårdsparken i Ytterjärna utmärkande del är dess fruktträdgård. Där ryms minst 27 olika sorters äppelträd och ett par päronsorter – några relativt nyplanterade, men flera som är många många år gamla (exakt hur, är det ingen som exakt vet). Det unika med fruktträden i Ytterjärna är den metod de använder sig av för att sköta dem, initierad av Ekkehard Wroblowski.

– Det handlar om att få en så hälsosam frukt med så mycket sockerarter som möjligt. Det ska nästan bli ett medicinskt äpple, förklarar Paula. Man tvingar till exempel ner rötterna djupare i jorden så att de når fler mineraler och näring, och låter träden växa ovanligt höga med frukten högt uppe i trädet.

De biologiska reningsdammarna är däremot det som kanske gör att Trädgårdsparken i Ytterjärna verkligen sticker ut, även internationellt sätt. Reningsdammarna tar hand om och renar en hel del av avloppsvattnet på området. Dess tillhörande vattentrappor har nästan blivit som en ikon för platsen. Men Paula berättar att de antagligen kommer att tas ur bruk i framtiden och istället bli dagvattendammar.

– Dels på grund av ökade renoveringsbehov, nya regelverk men även för att de är ganska opraktiska då de behöver skötas för hand.

En trädgård för människor
Trädgårdsparken i Ytterjärna är en av få besöksträdgårdar som drivs biodynamiskt, en annan i Sverige är Rosendals Trädgård. Eftersom det inte finns någon biodynamisk märkning för parker så är tolkningen aningen annorlunda än vid ett biodynamiskt jordbruk eller grönsaksodling. I Trädgårdsparken i Ytterjärna innebär det dels att man använder sig av en biodynamisk kompost och tänker hållbarhet i alla aspekter, men även att man försöker involvera och uppmuntra människors kreativitet och förmåga att skapa.

– Med trägården vill jag bidra med platser där människor kan möta sig själva, andra, kultur och natur. Det kan handla om att få den där stunden med sig själv på bänken i näktergalens trädgård, att hamna i ett samtal i Astrids berså eller att upptäcka fruktträdens tjusning i en trädvårdskurs. Jag vill med mitt arbete i trädgårdsparken väcka frågor kring vad det är att vara människa, säger Paula.

Trädgårdsparken i Ytterjärna är en av 27 svenska trädgårdsparker som ingår i nätverket Swedish Gardens.

21 april, 2015

Så lite kostar hållbar matkonsumtion

Idag lägger genomsnittskonsumenten i Sverige bara ungefär 12,5 procent av hushållets totala kostnader på mat. Den andelen har minskat under lång tid, av flera skäl. Men en allt vanligare synpunkt är att vi numera inte betalar vad maten egentligen kostar – eller snarare vad maten borde kosta med en miljömässigt hållbar produktion och konsumtion. Kostnadsmässigt är steget dit inte så stort.…

LÄS MER

Idag lägger genomsnittskonsumenten i Sverige bara ungefär 12,5 procent av hushållets totala kostnader på mat. Den andelen har minskat under lång tid, av flera skäl. Men en allt vanligare synpunkt är att vi numera inte betalar vad maten egentligen kostar – eller snarare vad maten borde kosta med en miljömässigt hållbar produktion och konsumtion. Kostnadsmässigt är steget dit inte så stort.

För en tid sedan gjorde det EU-stödda projektet BERAS (Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society) en studie av matkonsumtion, miljökonsekvenser och kostnader hos 15 familjer med tydlig miljöprofil. De här familjerna konsumerade i genomsnitt 90 procent ekologiskt, större delen lokalt producerat och odlat i kretsloppsjordbruk (dvs ekologiska gårdar med både växtodling och djurhållning). Familjerna konsumerade också 90 procent mindre kött än genomsnittet i Sverige. Med den här mycket miljöanpassade konsumtionen behövde familjerna bara lägga 3 procent ytterligare av hushållskassan på mat. Totalt gick här 15,5 procent av hushållets totala kostnader till mat, jämfört med 12,5 procent hos genomsnittssvensken.

Vad är det då man betalar för med en mer miljöanpassad matkonsumtion? Eller annorlunda uttryckt, vad är det genomsnittssvensken inte betalar för? Det handlar främst om klimatbelastning, näringsläckage till mark och vatten, effekten av kemiska bekämpningsmedel samt minskad biologisk mångfald. Med en hållbar matproduktion slipper vi allt detta, och vi får även naturligt näringsriktiga matråvaror och den kvalitet som ligger i att maten producerats på ett omsorgsfullt sätt.

Med de studerade familjernas typ av matkonsumtion har det visat sig att dagens klimatpåverkan från jord till bord kan minskas med mer än 70 procent, och jordbrukets näringsläckage till mark och hav, bland annat Östersjön, kan halveras. Användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket försvinner, och den biologiska mångfalden ökar – det gäller allt från fåglar och insekter till markorganismer, som exempelvis daggmaskar. Den biologiska aktiviteten i odlingsmarken blir högre och allt det här hänger nära samman med att odlingsjorden inte utarmas, utan hålls bördig genom ett giftfritt och naturligt kretslopp.

Även om det är väl använda pengar att betala lite mer för en mer hållbar matproduktion finns det också exempel på att en delvis miljöanpassad matkonsumtion inte nödvändigtvis innebär ökad matbudget. I Södertälje är numera ungefär hälften av maten som serveras på kommunens skolor och andra verksamheter ekologisk, och då det är möjligt även lokalproducerad och årstidsanpassad. Den omställningen har man åstadkommit utan ökade kostnader, bland annat genom att öka andelen vegetariskt och organisera matlagningen så att all mat lagas lokalt på skolorna ute i kommunen av kunniga kockar och engagerade medhjälpare i stället för i ett centralkök.


20 april, 2015

Rättvisans demoner



LÄS MER

Har just läst Maciej Zarembas första artikel i en ny DN-artikelserie, rättvisans demoner. Om fördomarna om män i det svenska rättsväsendet. Skakande, ansträngande och otroligt angeläget att just belysa och ifrågasätta hur i all världen det har kunnat bli på detta sättet? Rekommenderas på det varmaste (läs här).

Märker när jag läser artikeln att jag under de senaste åren hört skildringar som dessbättre inte gått så långt som det Zaremba beskriver. Men som innehållit samma ingredienser, absurda och framförallt grundlösa beskyllningar, där polis och rättsväsen kopplats in som ett allt mer förekommande tillvägagångsätt och ”vapen” i konfliktsituationer mellan individer, män och kvinnor, t.o.m. i min bekantskapskrets.

Självklart skall vi vara tacksamma för att vi lever i ett samhälle där individens rättigheter i stort skyddas av en rättsordning som kanske är en av de bäst fungerande i världen. Men just därför ter sig Zarembas ärende än mer angeläget. Hur att upprätthålla och utveckla lagstiftning och tillämpning i en situation där det verkar som om förtroendet mellan människor och i samhället verkar minska på bred front, mer och mer för varje år som går. Med allt utförligare övervakning, kontroll, kvalitetssäkringsystem inom snart sagt alla samhällssektorer som följd. Med tillhörande underliggande osäkerhetskänsla som generator.

En faktor som påverkar den ovan skildrade problematiken är, tror jag, även den kvardröjande, bristande jämlikheten mellan kvinnor och män gällande olika livsvillkor i samhällslivet. Att i den situationen aldrig förlora fokus på varje individs rätt. Oberoende av könstillhörighet eller annan grupptillhörighet borde väl detta vara avgörande för hur att komma till rätta med de grundläggande missförhållandena.

Till syvende och sist är det väl också så att var och en av oss kan påverka samhällsklimatet genom hur vi möter och relaterar till varandra som individer och inte som del av någon grupp.

18 april, 2015

Torkel Falkenberg: Två nobelpris för hållbarhet – från gen till samhälle

Många av de stora utmaningar som världen står inför är beroende av hur bra vi kan bli på att beforska, utveckla och implementera dimensioner av social hållbarhet. Nobelpristagaren Amartya Sen beskriver social hållbarhet som bestående av flera olika dimensioner inklusive jämlikhet, pluralism, tillhörighet, livskvalitet, demokrati och mognad. …

LÄS MER

Många av de stora utmaningar som världen står inför är beroende av hur bra vi kan bli på att beforska, utveckla och implementera dimensioner av social hållbarhet. Nobelpristagaren Amartya Sen beskriver social hållbarhet som bestående av flera olika dimensioner inklusive jämlikhet, pluralism, tillhörighet, livskvalitet, demokrati och mognad. I ett engelskt policy dokument beskrivs hållbar hälso- och sjukvård som:
”Sustainable healthcare emphasises values, many of which are virtually limitless, such as compassion, kindness, being caring, having fun, maintaining friendships, holding conversations, viewing nature or being mindful. All of these also have clear health benefits”.

De flesta uttolkare av hållbarhet är överens om att det är viktigt för hälso- och sjukvården att sträva efter hållbarhet ur ett ekonomi-, miljö- och hälsoperspektiv och när dessa perspektiv samverkar, så uppnås vad man kan kalla ett hållbarhetsmaximum, som är gynnsamt för både patient, vårdgivare, ekonomi och miljö. Många forskare arbetar för att utveckla robusta ramverk för systematiskt, strategiskt hållbarhetsarbete och en operationalisering av begreppet social hållbarhet har påbörjats, så att man kan mäta förändringar över tid, och effekter av riktade insatser.

Forskningsstiftelsen I C – The Integrative Care Science Center beforskar bland annat Vidarklinikens verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv. Men vi går lite längre i vår syn på hållbarhet till att också inkludera cellernas hållbarhet. Cellerna är ju det som ytterst, eller innerst om man så vill, gör oss människor hållbara. Cellernas livslängd och kvalitet avgör i mångt och mycket vår egen livslängd, livskvalitet och sjukdom. I vår forskning har vi tagit hjälp av molekylärbiologer och även konsulterat nobelpristagaren Elizabeth Blackburn (se fotot), för att undersöka om cellernas stabilitet och överlevnad hänger ihop med vårdens innehåll, patienternas upplevelser och sjukdomsgrad; alltså om vården är hållbarhets-maximerad från gen till samhälle?

Elizabeth Blackburn fick nobelpris i medicin för sin upptäckt kring enzymet telomeras och telomerernas roll när det gäller reglering av den cellulära hållbarheten och åldrandet och hon har i sin forskning visat att bland annat minskad stress, förändrad livsstil och mindfulness kan bidra till att öka arvsmassans (DNA) hållbarhet i våra celler.

Torkel Falkenberg och Elizabeth Blackburn
Torkel Falkenberg från forskningsstiftelsen The Integrative Care Science Center tillsammans med nobelpristagaren Elizabeth Blackburn.

På bilden ovan: Torkel Falkenberg från forskningsstiftelsen The Integrative Care Science Center tillsammans med nobelpristagaren Elizabeth Blackburn.


16 april, 2015

Kor med horn

Visste du att även kossor naturligt föds med anlag till horn? Även om människan har avlat fram vissa koraser som numera föds utan några hornanlag alls, som till exempel den svenska fjällkon, så utgörs de flesta mjölkkor av kor med hornanlag. Av Sveriges ungefär 345 000 mjölkkor tillhör 90% koraserna Svensk röd och vit boskap (SRB) eller Svensk Låglandsboskap (SLB) som naturligt har horn.…

LÄS MER

Visste du att även kossor naturligt föds med anlag till horn? Även om människan har avlat fram vissa koraser som numera föds utan några hornanlag alls, som till exempel den svenska fjällkon, så utgörs de flesta mjölkkor av kor med hornanlag. Av Sveriges ungefär 345 000 mjölkkor tillhör 90% koraserna Svensk röd och vit boskap (SRB) eller Svensk Låglandsboskap (SLB) som naturligt har horn.

Idag avhornas däremot de flesta mjölkkalvar genom att man antingen fräter bort (kemiskt), bränner bort (termiskt) eller sågar av (kirurgiskt) hornen. Kalvarna kan efteråt få smärtlindring men eftersom det inte är något lagkrav kring detta finns det de som lider i flera dagar efter ingreppet. I en forskningsstudie där man granskat kortisolvärdet hos kalvar som fått lokalbedövning kunde man dessutom konstatera att kortisolstegringen inte försvann, den bara flyttades framåt i tiden. Det vill säga: kalvarna som fått lokalbedövning nådde nästan samma kortisolnivå som de som avhornats utan lokalbedövning men först efter några timmar när lokalbedövningen försvunnit.

Ett vanligt argument för varför man ska avhorna korna är att det skulle minska skaderisken vilket gör att man kan packa dem tätare på mindre yta. Praktiskt och kostnadseffektivt.

Men varför har då korna horn? Fyller de inte någon funktion alls? Det råder uppenbarligen delade meningar om den saken.

Det man kan konstatera vetenskapligt är att hornen är vitala organ som innehåller både nervbanor och genomströmmas av blod. Första tecknet på att en ko har feber eller mår dåligt är till exempel att de får kalla horn. Det var även via hornen som man förr i tiden avgjorde kons ålder och hälsotillstånd när man gick i ko-köpar-tankar.

”Hornen spelar en central roll i kons markering av rangordningen i flocken.
Korna kommunicerar med hornen.” Skriver www.komedhorn.se på sin hemsida.

I USA arbetar bland annat People for the Ethical Treatment of Animals (PETA) med att stoppa avhorningen och även i Tyskland finns flera större kampanjer för kor med horn. I Sverige är det däremot lite tystare kring just den här frågan. Tycker du att korna ska behålla sina horn?

Läs även gärna vårt reportage med den ekologiska mjölkbonden Holger Van der Woude som är en av relativt få svenska bönder som låter korna behålla sina horn på.


15 april, 2015

Karin Dahlberg & Albertine Ranheim: Den antroposofiska vården i relation till vårdvetenskap

Den antroposofiska vården i Sverige har på senare tid varit utsatt för en snedvriden debatt, i samband med diskussionen om komplementära läkemedel. För det första är läkemedelsdebatten alltför snäv och kritiken som förkommer är ofta direkt felaktig. Det är inte bara så att den antroposofiska vården är en självklar del av den offentliga vården i andra länder, utan det är också så att läkemedlen redan är godkända i andra EU/EES länder. …

LÄS MER

Den antroposofiska vården i Sverige har på senare tid varit utsatt för en snedvriden debatt, i samband med diskussionen om komplementära läkemedel. För det första är läkemedelsdebatten alltför snäv och kritiken som förkommer är ofta direkt felaktig. Det är inte bara så att den antroposofiska vården är en självklar del av den offentliga vården i andra länder, utan det är också så att läkemedlen redan är godkända i andra EU/EES länder. Vården på Vidarkliniken, liksom all antroposofisk vård, baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Undertecknade har själva tagit del av forskning från andra länder i Europa, främst i Tyskland och Schweiz. Jämförande kliniska studier mellan skolmedicin och antroposofisk vård och medicin visar övergripande positiva resultat gällande patienters stärkta egenvårdsförmåga, dvs. deras egen förmåga till läkning och hälsa.

För det andra är det märkligt att det i debatten bara fokuseras på läkemedlen. För oss som legitimerade och disputerade sjuksköterskor är det tydligt hur det antroposofiska perspektivet berikar vår syn på och kompetens gällande hälsa och vårdande. Som sjuksköterska arbetar man inom ett vårdvetenskapligt och humanvetenskapligt paradigm, som kompletterar det medicinska. Vi företräder således en vård av den individuella människan i sitt existentiella sammanhang, med fokus på hälsa. Här har vi mycket att lära av den antroposofiska vården, där även den medicinska delen är hälsoorienterad. Om inte läkemedlen godkänns kommer vi även att gå miste om en viktig hälsoorienterad förebild.

För det tredje är den antroposofiska vården en förebild när det gäller att utnyttja vårdrelationen samt annan humanvetenskaplig kunskap som stödjer hälsoprocesserna. Det handlar om att hjälpa patienter att känna livskraft och livsmening, trots svår och kanske obotlig sjukdom. I svensk vårdvetenskaplig forskning har detta diskuterats under många år, men det har varit svårt att få gehör för sådana inslag i vårdpraxis. I den antroposofiska vården är det ett naturligt inslag att ta sin utgångspunkt i t.ex. konst eller musik för att därigenom hitta sätt att förhålla sig till lidande och klara av att fullfölja sådana livsprojekt som ger livet mål och mening. Ingen av dessa aspekter är fullt ut mätbara och kan därför inte alltid tillmätas en statistisk signifikans, med det finns annan god kvalitativ forskning som visar hur viktiga dessa inslag i vården är.

I t.ex. en studie som genomfördes på Vidarkliniken 2011-2013 framkom som centralt för patienterna att de blev tilltalade ur ett helhetsperspektiv. Vården beskrevs vara en ”livlina” som inte utgjordes av den fragmenterade vård som de hade upplevt i konventionell vård. Upplevelsen av vården byggdes upp av vårdarnas förhållningssätt och vårdens inriktning, tillsammans med den vårdande miljön, som kännetecknas av välvald arkitektur, gott material i byggnader så väl som i sängmaterial och textiler, och t.ex. mat som grundas på ekologiskt odlade produkter.

Som sjuksköterskor står vi mitt i spänningsfältet mellan de biomedicinska och humanvetenskapliga synsätten. Medicinens fokus på sjukdom är ofta ett hinder för oss som vill vårda med helhetsfokus på människan och med hälsa som mål för vårdandet. Här sammanfaller vårdvetenskapens fokus med antroposofisk läkekonst, som har framarbetat både medel och metoder som tar just hela människan i betraktning och stödjer patientens egen förmåga till läkning. Samtidigt som en mångfald av vårdvetenskapliga studier ger evidens för det antroposofiska perspektivet för vårdande, är den antroposofiska vården en inspiratör för den konventionella och skolmedicinskt orienterade hälso- och sjukvården i Sverige.

Vi har båda djupa erfarenheter från den antroposofiska vården. En av oss har arbetat många år som sjuksköterska på Vidarkliniken, både inom slutenvården på avdelningarna och som distriktsköterska inom öppenvården. Den andra har viktiga erfarenheter som patient. Vi arbetar båda som forskare inom den offentliga vården. Erfarenheterna har vi tagit med oss till arbete inom t.ex. kommunal äldreomsorg och barnhälsovård, respektive undervisning och forskning vid högskolor och universitet. För vår del är dessa kunskaper omistliga. Vi önskar att fler professionella vårdare och fler patienter kan få del av dessa erfarenheter.

Albertine Ranheim, Leg. Sjuksköterska, Distriktssjuksköterska, Med. Dr.
Karin Dahlberg, Leg. Sjuksköterska, lärare i hälso- och sjukvård, fil.dr. i pedagogik, professor i vårdvetenskap

14 april, 2015

Earth Matters – viktig utställning på Artipelag

I knappt tre veckor till har du möjlighet att uppleva vad både SvD och DN recenserar som en av de viktigaste utställningarna: ”Earth Matters” på Artipelag. En samtida designutställning som både vill agera ”väckarklocka för hur vi överkonsumerar vår jords resurser, men också en hyllning till densamma”.…

LÄS MER

I knappt tre veckor till har du möjlighet att uppleva vad både SvD och DN recenserar som en av de viktigaste utställningarna: ”Earth Matters” på Artipelag. En samtida designutställning som både vill agera ”väckarklocka för hur vi överkonsumerar vår jords resurser, men också en hyllning till densamma”.

”Earth matters – när naturliga och kreativa krafter möts” cureras av Lidewij Edelkoort och Philip Fimmano och består av nästan 80 verk av 38 olika konstnärer i Artipelags vackra konsthall.

”Under allt för lång tid har vi hänsynslöst förbrukat vår jords tillgångar och dränerat den på resurser. Skogar blir till möbler, haven förorenas och djungler exploateras. För denna generation och kommande vill vi frammana en ny reflektion. En radikal förändring bort från överkonsumtion och mot en utveckling som vandrar naturens väg, med större respekt för våra tillgångar och för varandra.”beskriver Artipelag utställningen på sin hemsida.

DN:s recensent Annica Kvint skriver att det är en av de viktigaste utställningarna hon sett:
”Earth Matters” är helt enkelt en utställning som känns. I hjärtat. Ögonen. Öronen. Händerna. Den gör ont, men ger hopp på en och samma gång. Och måste jag sammanfatta den blir det med ett, enda ord: Äntligen!”

Även SvD:s recensent Erica Treijs lovordar Earth Matters:
”Design är ingen universallösning, men det är ett av de mest kraftfulla verktyg vi har för att lösa hållbarhetsfrågan i världen. Det har Artipelag tagit fasta på i vårens viktigaste utställning”

Läs mer om utställningen på Artipelags hemsida.


13 april, 2015

Mindfulness på schemat

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.…

LÄS MER

Vi skrev tidigare om att forskare nu hittat bevis på att meditation och mindfulness kan påverka människan på en cellulär nivå. Även om forskningen ännu anses vara i sin linda, så är varianterna på hur man arbetar med mindfulness i praktiken betydligt fler. Åtminstone om man tittar utanför Sveriges gränser.

I en stor debattartikel i norska Aftenposten skriver Michael de Vibe och Christian Egge om att ”Mindfulness kan ge elever en bättre skolvardag och ett bättre liv”. De ger i sin artikel flera exempel på skolor där man integrerat mindfulness som en del i undervisningen.

”För många i västvärlden är det lite underligt att se en grupp människor som sitter orörliga – i stillhet, eventuellt med stängda ögon – och som till synes inte gör någonting alls! ’Vad är det de håller på med?’ En sådan reaktion är kulturbetingad; i andra delar av världen är en sådan syn fullständigt normal och en viktig del av samhällslivet.” skriver de Vibe och Egge i sin artikel.

Ett exempel som ges är Tonbridge School i England där fjortonåriga killar i slips och vit skjorta övar sitt fokus och sin koncentration med slutna ögon som en del i undervisningen. Eller i Westminister där några lärare utvecklat programmet Mindfulness in Schools Project där eleverna bland annat får i hemuppgift att öva sig i att ”tämja sinnet”. Programmet används nu i både privata och offentliga skolor runt omkring i England och dess positiva resultat har även dokumenterats i British Journal of Psychiatry.

Ett annat initiativ på samma tema är Wake Up Schools som genom mindfulness vill utöka social och emotionell kunskap och ett mer etiskt liv. Wellbeing in schools är också en rörelse som växer och som ser träningen som ett supplement till den akademiska skolningen – det viktigaste är att finna mål och mening i livet. I Danmark finns Foreningen Børns Livskundskab som i nio år har arbetat i en liknande riktning.

Katherine Weare, professor emeritus vid Exeter och Southamptons universitet, har studerat den forskning som gjorts och kom fram till att mindfulnessträning leder till stressreducering, bättre psykisk hälsa, ökad avslappning, ökad medkänsla, bättre fysisk hälsa (lägre blodtryck, lägre kortisol i blodet, etc.), ökad kognitiv förmåga och bättre yrkesträning.

I Indien är yoga sedan den första april en del av miljontals människors arbete. Det är premiärministern Narenda Modi som sägs ha blivit så chockad över den dåliga arbetsmoralen hos sina indiska statstjänstemän och därför infört gratis regelbundna yogaklasser för dem och deras familjemedlemmar, totalt tre miljoner människor. Han anser att yoga är orsaken till hans egen höga arbetsförmåga och låga sömnbehov.

För att läsa mer om mindfulness i Sverige rekommenderar vi Svd:s artikelserie ”Stillhet”.
Foto: Pexels