Det åttonde europeiska forskarmötet kring integrativ medicin, ECIM 2015 som nyligen hölls i Helsingör, Danmark, hade större geografisk och ämnesmässig bredd än någonsin förr. Deltagare kom från hela världen, och mötet spände från onkologi och stress över musikterapi till patientmedverkan i forskningen.

Temat för ECIM 2015 (European Congress for Integrative Medicine) var hållbara hälsomodeller för patienter med kroniska sjukdomar som cancer, diabetes, depression och hjärt-kärlsjukdomar.

Forskare deltog från ett 30-tal lander, bl a USA, England, Australien, Indien, Kina, Portugal och Danmark. Från Sverige bidrog bl a de disputerade forskarna Torkel Falkenberg, Tobias Sundberg och Johanna Hök, knutna till I C och Karolinska Institutet.

Konferensen hade ett klart patientfokus med diskussioner om patienter som experter och patientmedverkan i forskningsstrategier. Detta uttrycktes också i en konferensdel kring integrativ onkologi, som sponsrades av en tillverkare av mistelpreparat.

Musikterapi på danska sjukhus

En annan del av mötet handlade om musikterapi.
– Musikmedicin och musikterapeut är komplementära terapier som stöds ekonomiskt på danska sjukhus, och det var viktigt att sätta ljuset på den här ganska okända men viktiga och effektiva behandlingsmetod för patienter med cancer och med psykiska sjukdomar som schizofreni och demens, säger generalsekreteraren Shelley Noble-Letort, Nordic Integrative Medicine, som stod som värd för mötet.
Läkemedel från naturen och yoga var andra teman. Däremot saknades inslag om kosten.

– Jag är oroad över bristen på integrativmedicinsk forskning kring nutrition, som jag tycker är ett viktigt område, kommenterade Shelley Noble-Letort.

Inledningstalade gjorde Dr. Victor Dzau, MD, President, Institute of Medicine of the National Academies Washington D.C., USA om de lovande möjligheterna med skräddarsydd medicin, (personalized medicine). Det innebär att ge “rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt” med hjälp av gentester och andra biologiska markörer.

Dzau och medarbetare har tidigare, bl a i tidskriften The Lancet, påpekat att samma metod är användbar också förebyggande och skulle kunna spara miljarder, men att det satsas för lite pengar för att förverkliga dess potential.

Vägrade vara offer

Gripande var ett inspelat anförande av den tidigare högt uppsatte IKEA-chefen Michael Hay, som skulle ha talat på mötet men gick bort i cancer. Han berättade att han i många år arbetade hårt och misskötte sin kropp med stress och dåliga matvanor. Efter att ha ramlat av en häst fick han ont i höger njure. Läkarna fann cancer i njuren och i grovtarmen.

Det var början på en sju år lång resa allt eftersom sjukdomen spreds. Men ganska snart kände jag att jag inte ville uppfylla läkarnas dystra förutsägelser för min del.

Han bestämde sig för att inte blir ett offer utan en överlevande och att han måste ändra sin livsstil och själv aktivera sig i sin egen hälsa.

Jag var livrädd för alla behandlingar och kände att det var meningslöst. Istället bestämde jag mig för att se vad jag kunde göra själv genom att oroa mig mindre, skapa harmoni, skaffa bra sömnvanor och försöka att inte vara deprimerad. Med hjälp av min hustru och internet tog jag reda på det bästa inom kost, motion, positivt tänkande och så vidare. Det hjälpte mig att leva i nuet och få ut det mesta av livet. Cancer är en bra lärare som lär dig att vara ödmjuk och att det alltid finns någon annan som har det värre.

En perfekt storm

Föreläsningen av Peter Fisher vid Royal London Hospital for Integrated Medicine (som hölls av kollegan George Lewith som leder en forskargrupp i KIM-forskning vid University of Southampton, Storbritannien) handlade om ett enormt medicinskt problem – ”en perfekt storm” – som han menade att forskningen förbisett.

Fisher syftade på kombinationen av flersjuklighet (patienter med flera sjukdomar på samma gång) och polyfarmaci (att ta fem eller fler läkemedel samtidigt) hos en åldrande befolkning. Detta leder ofelbart till många fler fall av ogynnsam samverkan mellan olika läkemedel och mellan läkemedel och naturpreparat (särskilt som användningen av de senare är okänd och patienter drar sig för att berätta för sina behandlare inom vården att de använder dem).

Detta betyder dödsstöten för två äldre ”sanningar” – att det går att fokusera på en sjukdom i taget hos en patient, och att det finns en effektiv läkemedelsbehandling (”magic bullet”) för att bota denna enda sjukdom. I stället handlar det om mångsjuklighet och på plussidan också möjligheten att kombinera olika behandlingar med potential till större positiva hälsomässiga effekter. Men där är vi inte än. Därtill finns för lite forskning.

Läkarrollen förändras också snabbt, menade Fisher. Till sina läkarkolleger sade han: Vi måste alltmer betrakta oss själva som rådgivare snarare än läkare med svar på alla frågor.

Naturliga alternativ till antibiotika

Fisher nämnde flera lovande områden för komplementär och integrativmedicin (KIM): naturliga alternativ till konventionella antibiotika, metoder vid led-muskelbesvär och akupunktur. Mot led-muskelbesvär finns evidens för effekten av akupunktur, örter, manipulation, homeopati och kosttillskott, sade Fisher. Det finns vidare 29 systematiska jämförande kontrollerade studier som visar att akupunktur är effektiv och kostnadseffektiv vid kronisk smärta.

Det finns en enorm potential för att kombinera olika angreppssätt för att förbättra människors livskvalitet och hitta fram till effektiva lösningar. Detta synsätt har också stöd i Världshälsoorganisationens (WHO) strategi för traditionell medicin fram till år 2023.

Dystra slutsatser för EU

Lewith sammanfattade det fleråriga EU-projektet Cambrella där KIM-forskare från flera EU-länder (bl a Torkel Falkenberg och Johanna Hök) kartlade situationen för komplementär och alternativ medicin inom de europeiska länderna och föreslog åtgärder. Slutsatserna – som tidigare redovisats på I C:S hemsida – var dystra.

Lagstiftning, resurssatsning och kunskap om KAM varierar kraftigt mellan olika europeiska länder. Lewith sammanfattade:

– Det hela är nedslående och ganska lätt att sammanfatta. Alla länder gör saker och ting på olika sätt vilket är verkligen riskabelt för patienterna.
Undersökningar har visat att allmänheten vill ha mer integrativ vård, men lagstiftare ser problem i detta.

– Problemet är att vi inte ens har säkra data om användningen av KAM-metoder i olika länder. Forskningen över användningen är skräp. Osäkerhetsmarginalerna är så höga att det inte går att dra några säkra slutsatser, sade Lewith.

Måste visa kostnadsnytta

Professor Claudia Witt, Zurichs universitet, talade om betydelsen av hälsoekonomiska studier inom KIM. Hon citerade sin publikation med Herman och medarbetare från British Medical Journal 2012. Forskarna analyserade alla fullständiga ekonomiska utvärderingar publicerade 2001-2010.

Sammanlagt fann de 338 hälsoekonomiska studier av KIM, men endast ett fatal uppfyllde forskargruppens strängare urvalskriterier. Bland de 56 jämförelserna i studierna av högre kvalitet, var det 16 st (29 procent) som visade på en samtidig hälsomässig förbättring och en besparing av KIM-behandlingen jämfört med konventionell vård. Sammanfattningsvis finns växande evidens för kostnadsbesparingar av KIM i åtminstone vissa patientgrupper.

Witt rekommenderade att kostnads-effektanalyser ska finnas med varhelst det är möjligt. Det behövs också mer kunskap om de hälsomässiga effekterna av flera metoder som sätts in samtidigt, jämförelser mellan olika länder och också under längre tidsperioder.

Nordisk renässans efterlyses

Malcolm Taw, biträdande professor vid David Geffen School of Medicine, UCLA, USA diskuterade också integrativmedicinens värde utifrån kostnadseffektivitet. Han citerade en inflytelserik publikation av OECD 2010, “Health care systems: Getting more value for money”, OECD Economics Department Policy Notes, No. 2. Den visade bl a att stora kostnader kan sparas i alla studerade länder genom effektivare resursanvändning. Det finns ingen patentlösning som fungerar för att reformera hälsosystem. Beslutsfattare måste tillämpa de lösningar som fungerat bäst och anpassa dem till individuella länder och system. Effektivitetshöjande åtgärder innebär stora besparingar, uppemot 2 procent av BNP. En holländsk studie av Ertik Baars och Peter Kooreman publicerad i British Medical Journal (tidigare refererad på I C:s webbsida) jämförde konventionell medicin med integrativ medicin och fann att integrativ medicin kunde medföra besparingar i storleksordningen 10 procent till förmån för integrativ dito.

Taw kritiserade också Skandinavien indirekt.
– Tack vare klimatet, råvaror och integrationen av innovation med traditionella recept skedde en renässans inom den nordiska kökskonsten för ett tiotal år sedan. Men när kan man emotse en motsvarande renässans inom den nordiska hälsovården? frågade han utan att få svar.