I det senaste numret av Socialmedicinsk tidskrift är temat integrativ medicin, dvs det handlar om komplement till den vanliga sjukvården. Mycket talar för att vi behöver mer av välbeprövad integrativ vård för att klara hälso- och sjukvårdens stora utmaningar framöver.

Integrativ medicin i dess olika former tillför i regel mer av ett helhetsperspektiv på människans hälsa och en inriktning på hälsofrämjande processer. Och de inslagen i vården är ofta relativt biverkningsfria. Att kombinera konventionell vård med andra verksamma metoder och på så sätt åstadkomma en mer integrativ medicin har visat sig kunna vara billigare och ge större patienttillfredsställelse än enbart konventionell vård.

Med integrativ medicin brukar man mena utveckling och integration av väl beprövad, systematiskt uppföljd och utvärderad kunskap från olika medicinska och hälsovårdande traditioner för att komplettera den redan etablerade hälso- och sjukvården.

Socialmedicinsk tidskrifts temanummer om komplementär/integrativ hälso- och sjukvård ska ge en aktuell översikt av den verksamhet och forskning som idag bedrivs i Sverige och internationellt. Flera artiklar tar sin utgångspunkt i antroposofisk vård, vilket är en typiskt integrativ och välbeprövad vårdform som är vanlig i många länder och som baseras på just en kombination av både konventionell och antroposofisk vård.

I temanumret kan man bland annat läsa om integrativ medicin ur ett globalt perspektiv, om den problematiska medicinska integrationen, om den antroposofiska vården vid Vidarkliniken och om den polariserade bilden i svenska media, med mera.

Här finns sammanfattningar och pdf:er av artiklarna.

Region Skåne har gjort en medicinsk utvärdering av Vidarkliniken och entydigt kommit fram till att behandlingsresultaten är bra, att vården är patientsäker, att inga avsteg gjorts från skolmedicinsk praxis och att det inte är någon tvekan om att avtalet med kliniken ska fortsätta.

Motsäger Stockholms-beslut

Nu finns alltså två oberoende utvärderingar, en från Region Skåne och en från Ernst & Young, som direkt motsäger det som Stockholms Läns Landsting (SLL) påstår är motivet till att man i Stockholms län inte förlänger avtalet med Vidarkliniken. SLL har fått uppfattningen att klinikens vård inte baseras på skolmedicin. Men inte ens den utvärdering som SLL själva beställt och baserat sitt beslut på visar egentligen detta, utan där uttrycker granskarna snarare att de inte har underlag att bedöma den frågan. Region Skånes nya utvärdering däremot visar tydligt att Vidarkliniken följer gällande regler och skolmedicinsk praxis, och att journalföringen (som tidigare fått vissa anmärkningar) nu är adekvat. Till saken hör också att de två personer som sammanställt rapporten på konsultföretaget som SLL anlitade vid sin utvärdering inte har satt sin fot på Vidarkliniken. Det har däremot Region Skånes mycket erfarne utvärderare Jesper Persson gjort.

Jesper Persson är Medicine Doktor och överläkare med specialistkompetens inom invärtesmedicin, gastroenterologi och allmänmedicin. Han har varit verksamhetschef på ett flertal kliniker och sjukhus, chefsläkare, vetenskapligt råd på Socialstyrelsen, med mera. Han har också suttit med i den grupp som granskat Paolo Macchiarini.

Det här visar Region Skånes utvärdering

I den medicinska revisionen av Vidarkliniken har Jesper Persson bland annat granskat journaler och andra relevanta handlingar samt besökt kliniken och intervjuat personal. Det här är några av hans slutsatser om Vidarklinikens vård, ordagrant ur rapporten som nu presenterats:

• Vården har utförts med omvårdnadsperspektivet i fokus med antroposofiska metoder utan att avsteg gjorts från traditionell skolmedicinsk praxis.
• Vården har bedrivits med beaktande av gällande regelverk på ett patientsäkert sätt.
• Journalföringen har varit adekvat.
• Patienterna har vårdats på rätt indikation.
• Läkemedelshanteringen är adekvat.
• Behandlingsresultaten har varit gott/mycket gott utifrån uppföljning med specifikt kvalitetsformulär.
• Aktivt kvalitetsarbete pågår och vetenskapliga utvärderingar görs.
• I denna revision bedöms att detta är ett värdefullt komplement till den vård regionen och ”vanlig” skolmedicin kan erbjuda dessa patientgrupper som har svårbehandlade och långvariga sjukdomstillstånd där hittillsvarande vård varit otillräcklig.
• Vårdmiljön, personalsammansättningen och kompetenserna utgör tillsammans med den annorlunda och stressfria omgivningen möjligheter att få behandlingsresultat som är svåra att uppnå på annat sätt.
• Det som är en bärande idé med hela vårdförloppet är att patienterna ”blir sedda” och respekterade – formuleringar som återkommer hela tiden i utvärderingar och samtal med patienter.
• Dessa faktorer fokuserar på patientens friskfaktorer och salutogena potential och skapar därmed förutsättningar för långsiktiga effekter på symptombilden, något som kan ses i uppföljningar tre månader efter vården.

Finns inga problem

Upprinnelsen till Region Skånes medicinska revision av Vidarkliniken är att man ville göra en liknande granskning som SLL gjort. Region Skånes utvärdering tycks dock vara mer kvalitativ och har gett en klarare bild av hur vården på Vidarkliniken faktiskt bedrivs. Regionrådet Carl Johan Sonesson (M), som begärde granskningen av Vidarkliniken, är nu nöjd.

– Region Skånes revision visar att det inte finns några problem överhuvudtaget. Det är mycket tydligt i granskningen att de följer socialstyrelsens riktlinjer och de medicinska rekommendationer som finns. Vi har fortsatt förtroende för Vidarkliniken och det råder ingen tvekan om att avtalet ska fortsätta, säger Carl Johan Sonesson till Sveriges Radio.

Det blev stor uppslutning av kampvilliga människor vid en manifestation för Vidarkliniken häromdagen. Någonstans mellan 700 och 1000 personer, varav många tidigare patienter, tågade till landstingshuset i Stockholm. Inför något överraskade politiker krävde man att landstinget tar till sig fakta och ser till att patienter med utmattning och långvarig smärta får fortsatt tillgång till klinikens uppskattade integrativa rehabiliteringsvård.

Sakfrågan handlar om att Stockholms Läns Landsting (SLL) på mycket oklara grunder har beslutat att inte förlänga sina största avtal med Vidarkliniken, som upphör att gälla den 31 mars. Detta trots att klinikens vård helt uppenbart ger goda resultat, vilket inte minst tusentals patienter vittnar om. Det här har lett till mycket omfattande protester från patienthåll, som dock landstinget hittills inte tycks ha lyssnat på. Under manifestationen ställdes dock några av politikerna direkt inför en ovanligt stor skara protesterande människor.

I SLL är det Alliansens politiker som styr, men det var bara ett landstingsråd, Marie Ljungberg Schött (M), som var närvarande vid manifestationen. Politiskt har man försökt undvika den här frågan genom att hävda att den är delegerad till tjänstemännen i landstinget. Men det är mycket som tyder på att detta egentligen är eller bör vara en politisk fråga, vilket också ett par politiker utanför Alliansen påpekade vid manifestationen. Att den här frågan i praktiken avgörs på politisk nivå stod klart redan i somras när hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) gick ut i media och gjorde stor sak av att inte förlänga avtalen med Vidarkliniken.

På trappan framför landstingshuset uttryckte flera talare sin syn på sakfrågan – bland andra en patient, en läkare, kommunpolitiker och politiker från landstinget, främst från oppositionen.

Viktig omsorg och valfrihet

Anna Toss kom ”cancerfri i kroppen” men ”helt mördbultad” till Vidarkliniken för rehabiliteringsvård efter ett år av cancerbehandlingar. Anna berättade att hon älskar vetenskap och skolmedicin och att cancersjukvården i Sverige på många sätt är fantastisk. Men det saknas en viktig komponent i cancervården för att patienter ska bli och förbli friska – och det är omsorg. På Vidarkliniken mötte hon bland annat medmänsklighet, respekt, värme och lugn som gör att man kan läka – och samtidigt även gedigen skolmedicin. Hon sa att Anna Starbrink har fel när hon säger att det finns andra likvärdiga alternativ till Vidarkliniken. Anna Toss menar att SLLs politiker fattar ovetenskapliga och ängsliga beslut. Hon pekade också på att Region Skåne nu har slagit fast att Vidarkliniken göra ett bra jobb och att patienter måste få komma dit. Självklart ska Stockholms läns patienter ha samma möjlighet, anser Anna Toss.

Per Dahlström, är antroposofisk läkare sedan 30 år tillbaka, som dock inte arbetar på Vidarkliniken. Han pekade på att valfrihet i vården är väldigt viktigt och att detta inte är något konstigt. Valfrihet finns i nästan hela EU. I Exempelvis Tyskland finns sedan länge fem mycket större antroposofiska sjukhus, och det finns även i England, Frankrike och andra länder. Att vi i Sverige ska ha valfrihet i vården är egentligen ganska självklart, menar Per Dahlström.

Politisk fråga

Hanna Klingborg, från Miljöpartiet i Södertälje kommun, sa att det är viktigt att Vidarkliniken får fortsätta sin verksamhet, som har visat sig ha avgörande betydelse för många människor just när de är svaga och behöver stöd och vård. Hon menar att kliniken är ett riktmärke för mångfalden i vården, med en integrativ vård som är unik i Sverige. Hanna sa att hon nu förväntar sig att SLL hittar ett omtag och en konstruktiv lösning för att garantera patienter i Stockholms län tillgång till den vård som Vidarkliniken kan erbjuda.

Ewa Larsson, ordförande för partipolitiskt obundna Gröna Kvinnor, började med att ironiskt konstatera att SLL hittills inte har utmärkt sig för att göra de bästa upphandlingarna. Hon pekade sedan på att ungefär 90 procent av de som sökt vård på Vidarkliniken under senare år är kvinnor och att kliniken alltså tycks ha hitta något som talar till kvinnor. Och hon frågar sig varför inte alla sjukhus gör det. Gröna Kvinnor har nu skrivit till de partipolitiska kvinnoförbunden och frågat hur de ser på den här frågan. Frågan om Vidarklinikens avtal har ännu inte varit uppe för politisk granskning och politiskt beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ewa Larsson menar att detta måste vara en politisk fråga, och hon jämförde här med Region Skåne där det är landstingsråden som nu gått ut och gett positiva besked till Vidarkliniken.

Så här sa landstingspolitikerna

Marie Ljungberg Schött, moderat sjukvårdslandstingsråd i SLL, berättade att hon varit på besök hos Vidarkliniken och att det är en väldigt bra klinik som betytt mycket för många människor under lång tid. Hon sa att Alliansen gillar mångfald, men att man också tycker det är oerhört viktigt att det finns en rejäl patientsäkerhet (just patientsäkerheten har på ett osakligt sätt länge använts som något av ett opinionsmässigt slagträ i den här frågan / reds anm). Här blev Marie Ljungberg Schött kort utbuad av publiken, och då ville hon inte fortsätta tala utan gick därifrån. Siri Lundström, som var en av initiativtagarna till manifestationen bad sedan flera gånger, med acklamation från publiken, Marie om ursäkt för att hon inte fick tala till punkt och poängterade att man är här för att hitta samförstånd.

Kent Ivarsson, som representerar Centerpartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden, berättade att han sett Vidarkliniken inifrån och utifrån, och vad kliniken betyder för människor som hamnat i sjukdom. Det är en väldigt viktig och omtyckt verksamhet, menar han. Kent pekade på att frågan om avtal med Vidarkliniken är förvaltningsbeslut. Han berättade att han själv och en Allians-kollega just träffat hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att gå igenom ett antal frågor de ställt angående beslutet. Det återstår en del svar som man ska bedöma framöver. Kent lovade att man ska granska och titta seriöst på detta.

Thomas Bengtsson, som representerar Miljöpartiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden, sa att man har uppfattat att många som valt Vidarkliniken uppskattat den vård som man har fått. Han pekade på att avtalsfrågor normalt inte är politiska, men att man nu har blivit kontaktade av patienter. Miljöpartiet har idag begränsat inflytande i landstingspolitiken och Thomas kan inte lova något nu. Men han ser konstruktiva möjligheter för Vidarkliniken framöver genom att kliniken kan delta i upphandlingar etc.

Håkan Jörnehed, landstingsråd för Vänsterpartiet, berättade att han fått massor av mail om beslutet kring Vidarkliniken, men att det idag är Alliansen som bestämmer. Redan i september frågade han Hälso- och sjukvårdsnämnden om det här inte ska tas upp till politisk bedömning och fick då reda på att det var delegerat till tjänstemän. Det betyder att man inte kan ta ett politiskt beslut om detta. Inom Vänsterpartiet har man diskuterat frågan och Håkan sa att om de kommer i majoritet i nästa val vill man diskutera med Vidarkliniken vilka avtal man kan ha. Han pekar också på att många kvinnor är jättenöjda med Vidarkliniken och att detta faktiskt också är en jämställdhetsfråga. Håkan Jörnehed avslutade med att Vänsterpartiet vill ha verklig valfrihet i vården och att man därför tycker att SLL ska ha ett avtal med Vidarkliniken.

Den 27 mars ordnas en manifestation vid Stockholms Läns Landsting mot deras kritiserade beslut att inte förlänga sina största avtal med Vidarkliniken. Beslutet innebär att många patienter med utmattning eller långvarig smärta inte längre får möjlighet att välja klinikens helhetsinriktade och mycket uppskattade integrativa rehabiliteringsvård.

Beslutet är både osakligt och saknar patientperspektiv

– Vi vill visa de ansvariga politikerna att vi är många engagerade människor som anser att det är ett mycket dåligt och osakligt beslut som framför allt drabbar många patienter i svåra livssituationer, säger initiativtagaren och tidigare patienten Siri Lundström.

– Det har visat sig att beslutet rent sakligt bygger på felaktiga grunder. Dessutom bortser man tydligen helt från de mycket bra resultat som Vidarklinikens vård alldeles uppenbart ger och även vad tusentals patienter själva tycker.

Omkring 24.000 protestmail från patienter har skickats till politikerna i landstinget, genom det separata patientuppropet Värna Vidarkliniken. Men dessa omfattande protester har mötts med undvikande svar eller tystnad från landstinget. Siri Lundström tror att det råder en stor okunskap hos politikerna om den integrativa vård som Vidarkliniken ger. Man tycks heller inte känna till de viktiga resultat för både patienterna och samhället som denna vård ger, enligt forskning och alla utvärderingar. Att patienter genomgående ger den här vården toppbetyg tycks man också blunda för.

– Vi vill inte föra ett krig mot politikerna, men när man fattar så osakliga beslut och uppvisar sådan motvilja mot att lyssna till fakta och till dem som vården är till för, ja då måste vi sätt ner foten och säga ifrån så tydligt vi kan.

Handlar även om valfrihet i vården

Siri Lundström, och många med henne, menar att det här också är en fråga om verklig valfrihet i vården. Alliansen som styr i landstinget gick till val på mer valfrihet i hälso- och sjukvården, men nu agerar man i praktiken rakt emot detta. Om man väljer bort Vidarkliniken finns det inom landstingets vårdutbud ingen liknande helhetsinriktad rehabiliteringsvård för patienter att söka sig till. Det finns väldigt många patienter som behöver denna vårdform och som vittnar om att man inte fått tillräcklig hjälp på annat håll i vården.

– Vi kräver att man inte på det här sättet försvagar patienternas rätt att välja den vård man själva vill ha och som man har betalat skatt för. De allra flesta patienter som får rehabiliteringsvård hos Vidarkliniken är kvinnor, och det är lite typiskt att kvinnors behov och önskemål nu inte tas på riktigt allvar.

Viktigt att många kommer

Siri Lundström hoppas att manifestationen nu ska göra att de ansvariga politikerna i hälso- och sjukvårdsnämnden öppnar sig mer för fakta och patienternas perspektiv. Hittills har de inte visat tecken på det.

– Det är viktigt att så många som möjligt som vill protestera mot landstingets beslut verkligen kommer och manifesterar detta den 27 mars, säger Siri Lundström.

Manifestationen startar 14.30 utanför Riksdagen och tågar sedan till Landstingshuset på Hantverkargatan. Initiativtagarna uppmanar deltagarna att gärna ta med plakat och om man vill även bära något plagg i rosa färg, som är kännetecknande för Vidarkliniken.

Läs mer:

Manifestationen på Facebook

Vidarklinikens vård – metoder, resultat och forskning

En samhällsanalytikers debattartikel om det osakliga i landstingets beslut

Vidarkliniken erbjuder fortsatt 12 dagars cancerrehabilitering via Stockholms Läns Landsting (SLL), Region Jönköpings län samt riksavtalet.

Grunden för rehabiliteringen är en väl avvägd balans mellan aktivitet och möjlighet till aktiv vila, där patienten med stöd av personalen får möta sig själv, sin trötthet och sitt lidande, men också får möjlighet att utveckla sina möjligheter mot nya mål. Rehabiliteringen syftar till att ge patienten stöd och inspiration till ett så bra liv som möjligt.

Vidarkliniken har mycket stor erfarenhet av rehabilitering, då man i över 30 år tagit emot patienter med cancer i olika stadier.

Klinikens team består av specialister i form av läkare, psykolog, sjuksköterskor, fysioterapeut etc.
Typiska antroposofiska behandlingar erbjuds som mervärden inom ramen för 12-dagarsprogrammet och kan t ex vara omvårdnad med dagliga utvärtes behandlingar i syfte att öka kroppens välbefinnande liksom konstterapi, som stöd i den känslomässiga bearbetningsprocessen. Dessutom ingår teoretisk och praktisk undervisning i egenvård samt reflektioner över existentiella frågor enskilt och i grupp.

Läs mer om hur du kan söka detta program oavsett var du bor och även andra former av cancerrehabilitering här.

Vidarklinikens styrelse har beslutat att inrätta en större patientfond för ekonomiskt stöd till patienter utan möjlighet till landstingsfinansierad rehabilitering på Vidarkliniken. Den 31 mars upphör Vidarklinikens avtal med Stockholms Läns Landsting (SLL) vad gäller stress- och smärtrehabilitering. Det innebär att ca 60 procent av de patienter som idag kan beviljas vård inte kommer att kunna få sin rehabilitering betalad via SLL. Vården är dock fortsatt lika efterfrågad från patienterna.

– Vi får många bevis på vad vår vård betyder och vi får många oroliga frågor om framtida möjligheter till vård från patienter, säger Eva-Lisa Olsson, verksamhetschef på Vidarkliniken. Vi vill göra allt vi kan för att de som har vårdbehov ska få möjlighet att komma till oss.

– Vi får också frågor om hur man kan stödja kliniken med donationer och gåvor. Fonden erbjuder en utmärkt sådan möjlighet.
Landstingsavtalen med Region Skåne, Jönköping och Sörmland fortsätter som tidigare och patienter i landsting utan avtal kan fortfarande söka vård via riksavtal. Kvar finns också landstingsavtal med SLL avseende vårdval cancer (Onkologisk rehabilitering 12 dagar) och husläkarmottagning.

Vidarkliniken arbetar nu med att finna nya finansieringsalternativ för de uppskattade rehabiliteringsprogrammen och är optimistiska inför framtida möjligheter. Den forskning som pågår visar mycket positiva resultat och efterfrågan från patienterna är fortsatt stor.

Vidarkliniken är Nordens enda sjukhus, som kombinerar skolmedicinsk vård med komplementära terapier. De medicinska professionerna på Vidarkliniken är legitimerade och specialistutbildade och har samma vetenskapliga skolning och utbildning som krävs inom den övriga svenska sjukvården. Sedan starten 1985 har man tagit emot mer än 30 000 patienter i slutenvård och mångdubbelt fler genom Vidar Vårdcentral.
Fonden har bankgiro Vidarkliniken 451-6605

Många patienter i Stockholms län som lider av utmattning eller långvarig smärta hindras nu att få den mycket uppskattade rehabiliteringsvård som Vidarkliniken ger, trots att den helt uppenbart ger goda resultat. Det är den direkta följden av att Stockholms Läns Landsting (SLL) på mycket oklara grunder inte förlänger klinikens största vårdavtal som går ut den sista mars. Vidarkliniken tvingas därför nu varsla ungefär halva sin personal om uppsägning.

”Vi kommer att göra allt för patienterna”

Personalminskningen görs på ett sådant sätt att läkare, sjuksköterskor och terapeuter vid kliniken kan fortsätta ge vård med samma innehåll, höga kvalitet och patientsäkerhet som tidigare – men i mindre skala. Vidarkliniken arbetar nu också med att finna andra kompletterande sätt att finansiera vården, exempelvis via arbetsgivare och försäkringsbolag. Samtidigt inrättar kliniken nu även en patientfond för att under en övergångsperiod kunna hjälpa så många patienter som möjligt. Utmattnings- och smärtpatienter i Stockholms län, liksom i övriga landet, kan fortfarande söka sig till Vidarkliniken via det nationella så kallade riksavtalet. Övriga landstingsavtal som kliniken har fortsätter som tidigare.

– Vi kommer att göra allt vi kan för att hjälpa de många patienter som både behöver och själva vill ha den helhetsinriktade rehabiliteringsvård som Vidarkliniken ger, säger Anders Kumlander som är styrelseordförande i Vidarkliniken.

– Det här handlar om en mycket efterfrågad vård som tusentals patienter vet ger viktiga och ofta livsavgörande resultat och som i alla utvärderingar får mycket högt betyg. Fakta och forskning visar dessutom att vården här har viktiga hälsoekonomiska effekter för samhället, i form av minskat behov av läkemedel, minskade återbesök i sjukvården och minskade sjukskrivningar.

Efterlyser saklig dialog

– Samtidigt som vi nu gör allt för patienterna vill vi också ha en dialog med politiker och tjänstemän inom SLL och diskutera de verkliga sakfrågorna, vilket vi fortfarande inte fått göra, säger Anders Kumlander.

Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L) hävdar i en mediekommentar till varslen att det är bristande patientsäkerhet som är orsaken till att vårdavtalet inte förlängs. Hon har bland annat uppfattningen att Vidarkliniken inte förskriver vanliga skolmedicinska läkemedel. Men det här stämmer inte och verkar bygga på rena missuppfattningar, menar Anders Kumlander. Patientsäkerheten på Vidarkliniken har aldrig varit hotad. När det gäller förskrivningen av läkemedel är det enligt avtalet med SLL de remitterande läkarna som har huvudansvaret. Även Vidarklinikens läkare har full kompetens att förskriva läkemedel, men står här främst för den kompletterande vården, i dialog med den remitterande läkaren. Beträffande SLL:s tidigare anmärkning på vissa brister i journalföringen kan denna knappast heller ses som ett giltigt skäl att inte förlänga vårdavtalet, eftersom Vidarklinikens åtgärdsplan för just detta är godkänd av SLL själva.

– Det vore högst rimligt att vi får tillfälle att reda ut sådana här sakfrågor och oklarheter med SLL, istället för att man helt utan dialog skär av en välfungerande vårdmöjlighet som många behövande patienter i länet efterfrågar, säger Anders Kumlander.

Bra vårdresultat och starkt patientstöd ger fortsatt optimism

På Vidarkliniken finns trots allt en viss optimism inför framtiden. Den baseras på att man, genom bland annat forskning och utvärderingar, vet att vården här ger resultat. Det finns därför också ett mycket starkt stöd från patienterna. Bland annat har 25.000 mail skickats till landstingspolitiker genom patientuppropet Värna Vidarkliniken, som startats av en anhörig till en patient.

– Vi levererar helt i enlighet med vårdavtalen och vi visar att vi gör stor nytta för patienterna i de diagnosgrupper vi vårdar. Det finns väldigt många patienter som behöver vår integrativa, komplementära vård och som inte tycker att de blivit hjälpta på annat sätt. Vi lyfter fram hela människan och patienterna känner sig ordentligt sedda, vilket är en viktig del i hälsoprocessen här. Inom SLL:s övriga vårdutbud finns ingen annan motsvarande rehabiliteringsvård att få, säger Eva-Lisa Olsson, som är verksamhetschef på Vidarkliniken.

– Vi har ett enormt söktryck, och en fråga jag har till SLL är varför de inte vill underlätta för patienterna att få den vård de vill ha.

Den integrativa vården, dvs att kombinera vanlig skolmedicinsk vård med komplementära terapier, är något som av flera skäl troligen kommer att bli allt mer efterfrågat framöver både i Sverige och internationellt. En stor del av den svenska befolkningen, särskilt kvinnor, har genomgått någon integrativ behandling, och ännu fler ser gärna att deras läkare är utbildade i integrativ medicin.

– Trots vår situation just nu kring avtalet med SLL finns det anledning till optimism för Vidarkliniken, som är Nordens enda integrativa sjukhus. Vi har en mycket kompetent, duktig och engagerad personal och fortsätter nu att vidareutveckla verksamheten på olika sätt, säger Eva-Lisa Olsson.

Husapotek har använts i alla tider och knepen har gått i arv från generation till generation. Idag är många av dem bortglömda, trots att de verkligen kan fungera. Det vill vi råda bot på genom vår nya serie med utdrag ur boken ”Syster Märtas husapotek”. Här är första delen, som handlar om bihåleinflammation:

Ibland kan förkylningen stanna i huvudområdet och det utvecklar sig till en bihåleinflammation. Bihålorna vid näs- och pannben blir fyllda av vätska istället för luft. Ett tydligt tecken är att huvudvärken blir starkare och dunkande när man böjer huvudet framåt. Om det hela är på en uthärdlig nivå finns det flera tips som man kan ta till.

Riv en dessertsked pepparrot (ekologiskt odlad), lägg det rivna i en kompress eller näsduk, vik ihop duken till ett litet paket, fukta den något genom att lägga en våt hand på den några gånger. Blunda och lägg näsduken på ena kinden tills det svider, sedan på den andra kinden lika länge och sist i pannan. Man brukar kunna snyta sig efter en sådan behandling.

Detta kan man upprepa 2-3 ggr dagligen. Efteråt kan man lindra sveda i huden genom att stryka på lite mild olja.

Ett senapsfotbad är också en mycket god hjälp.

Ytterligare ett tips är inhalation med kamomillte. Man ställer en skål med hett kamomillte framför sig och lägger en handduk över huvudet. När det mesta av värmen förångat, så tillsätt gärna Eucalyptusdroppar eller ev Pepparmyntste. Vila efteråt.

Vid bihåleinflammation finns flera bra antroposofiska läkemedel. Ett av dem är Berberis/Quarz kulor och Sinudoron.

Utdrag ur ”Syster Märtas husapotek”, s 33. Utgiven av FALK – Föreningen för Antroposofisk Läkekonst. Mer information hittar du här.

Sveriges landsting och regioner undersöker regelbundet hur patienter upplever sina besök i primärvården. Vidar vårdcentral i Järna, som drivs av stiftelsen Vidarkliniken, toppar listan för hela Stockholm i den senaste mätningen för 2016 vad gäller delaktighet och involvering. De delar förstaplatsen med Äppelvikens vårdcentral i Bromma utanför Stockholm. Totalt utvärderades 216 vårdcentraler i Stockholmsområdet.

99 procent av dem som rankade Vidar Vårdcentral i denna mätning (Nationell patientenkät) upplevde sig involverade och delaktiga i sin vård och i besluten som rörde den. Frågorna gällde både läkarperspektivet och egna patientönskemål, samt i vilken utsträckning patienten bedömde att behandlaren tog hänsyn till dessa. 98 procent uppgav också att de kände sig respektfullt bemötta på Vidar Vårdcentral och även övriga bedömningsområden i enkäten som helhetsintryck (95 %), emotionellt stöd (91 %), tillgänglighet (90 %), koordinering och kontinuitet (90 %) samt området Information och kunskap (87 %) fick samtliga betyg långt över genomsnittet.

• Placeringen är ännu en bekräftelse från patienterna på att den vård vi bedriver sker i dialog med patienten, vilket är ett viktigt värde för oss, säger Ursula Flatters, verksamhetsledare på Vidar vårdcentral.
• Den 1 januari 2015 trädde den nya patientlagen i kraft. Målet med den är att stärka och tydliggöra patientens ställning. Inför mätningen 2015 togs en ny enkät fram för att på ett ännu bättre sätt än tidigare år fånga in patienternas upplevelse av vården och efterlevnaden av den nya lagen utifrån ett patientperspektiv.
• Inom den antroposofiska medicinen har det alltid varit grundläggande att göra patienterna delaktiga i sitt tillfrisknande. Det är glädjande att det återspeglas så väl i omdömena, menar Ursula Flatters.
• Nationell Patientenkät ger en möjlighet för landstingen och verksamheterna att följa upp i vilken mån patienterna upplever att den nya lagens intentioner uppfylls. Nationell Patientenkät genomförs nationellt gemensamt vartannat år inom primärvården.

Fakta:
Stiftelsen Vidarkliniken driver sjukhuset Vidarkliniken som erbjuder cancer-, stress- och smärtrehabilitering samt Vidar Vårdcentral, som är en primärvårdsverksamhet. Stiftelsens båda verksamheter erbjuder dock för den som så önskar även antroposofisk vård – en terapiinriktning som vilar på skolmedicinen, men som även erbjuder kompletterande terapier och naturläkemedel tillsammans med de skolmedicinska läkemedlen och behandlingarna vars syfte är att ytterligare stärka friskfaktorerna hos patienterna.

Genom fokuserande rörelser och konstnärliga kroppsuttryck, som kopplar samman själslivet, kroppen och omvärlden, blir många patienter i rehabiliteringsvård stärkta och hjälpta att komma tillbaka till sin vardag. Terapin kallas läkeeurytmi och har bland annat visat sig vara värdefull för människor i svåra livsskeden, inte minst patienter med utmattningssyndrom och patienter som genomgått tuffa cancerbehandlingar.

Rörelser som förenar tanke, känsla och vilja

I två nya kvalitativa studier har ett 30-tal patienter ur dessa två patientgrupper intervjuats. Målet var att studera hur patienterna upplever denna terapiform i relation till existentiella hälsoaspekter och även spegla vad patienterna själva tycker är viktigt. Studierna har gjorts av läkeeurytmisterna Elisabeth Broager Grön och Annica Alvenäng vid Vidarkliniken. För båda de intervjuade patientgrupperna var upplevelserna av läkeeurytmi genomgående positiva.

Läkeeurytmi är en terapiform som används främst inom den antroposofiska vården och som ges av terapeuter med flerårig utbildning. Den bygger på fokuserande rörelseövningar där både tanke, känsla och vilja tilltalas och integreras i det egna rörelseuttrycket. Patienten får möjlighet att uttrycka ett inre och ett yttre engagemang i rörelserna. Övningarna kan inrikta sig på andning, cirkulation och koordination där syftet är att bidra till balans, harmoni och helhetskänsla. En viktig poäng är att patienten själv är tydligt aktiv i terapin och på så sätt medvetet närvarande i de egna rörelserna.

Ökad helhet och integritet hos patienter med utmattning

– Genom att vara närvarande i kroppen och använda sitt kroppsspråk får patienten ett verktyg för att uttrycka det existentiella, berättar Elisabeth Broager Grön, som har intervjuat patienter med utmattningssyndrom.

Utifrån samtalen med patienterna upplever hon att de inte har ett självklart samband mellan kropp och själ. En patient i studien sa exempelvis att hon hela sitt liv har ”bott i sitt huvud” och att hon genom läkeeurytmin tydligare upplevde att hon också hade en kropp. Nu kunde hon genom kroppen börja uttrycka det som lever i det inre.

Elisabeth menar att många människor utför fysiska aktiviteter enbart för att hålla borta den ångest och oro som ofta visar sig i samband med en utmattning. Fokus ligger då på fysisk aktivitet. I en rörelseterapi som läkeeurytmi förbinds däremot det inre och yttre till en känsla av helhet. Patienten blir mer varse sig själv som individ.

– Många patienter upplever då en tydligare jagnärvaro och gräns gentemot omvärlden. Det bidrar till en integritet och en känsla av att man själv kan påverka sin livssituation i mötet med andra människor och inte bli styrd av omvärldens krav.

Med ökad integritet kan man också bättre möta omvärlden och återgå till arbetsliv och socialt liv istället för att isolera sig som många utmattade gör.

För patienter med utmattningssyndrom kan man i Elisabets studie se tre huvudaspekter i patienternas upplevelser av läkeeurytmi. Det handlar dels om rörelsernas interaktion med inre processer, dels dialogen mellan patientens inre och hennes omvärld, samt hur rörelserna stimulerar läkningsprocessen. Läkeeurytmins bidrag till läkningsprocessen tycks hänga ihop med att tanke, känsla och handling är i samklang med upplevelsen av kroppen. Vanliga resultat för patienter med utmattningssyndrom är bland annat att man får en sundare gränssättning mot omvärlden, klarare insikter om sitt tidigare förhållningssätt, ökad tillförsikt och ökad tillit kring att själv kunna påverka sin egen hälsa.

Tilltalar det friska hos patienter i cancerrehabilitering

Hur läkeeurytmi upplevs och bidrar till bättre hälsa är förstås individuellt, men skiljer sig också mellan olika patientgrupper och de olika livssituationer man ser där. Annica Alvenäng har i sin studie intervjuat patienter som är i rehabilitering efter cancerbehandlingar. Det är patienter som ofta genomgått tuffa behandlingar i sin sjukdomssituation och kan bära på svåra existentiella frågor.

– En viktig poäng med läkeeurytmi är att man kan skapa närvaro och positiva upplevelser genom att använda sitt medvetande in i rörelserna. Det tilltalar hela människan och det friska i patienten, säger Annica.

Hon berättar att läkeeurytmi ofta gör att patienterna känner sig varma och lätta i kroppen. Många beskriver en tydligare gräns i sig själva i förhållande till yttervärlden och kan känna sig mera ”jordade”, vilket dessa patienter många gånger har ett stort behov av.

– Genom att terapin bygger på egenaktivitet känner många sig starkare och är inte bara ett offer för sin situation. De känner att de kan göra något åt sin livssituation genom att bygga upp det friska i sig själva. Detta kan bidra till att många patienter kan komma igång igen.

Annica ser i sin studie tre huvuddrag i hur patienter i cancerrehabilitering upplever läkeeurytmi. Det första är att rörelserna påverkar både kroppsligt och själsligt. Många patienter har rörelseproblem och biverkningar från cancerbehandlingar. De upplever förbättringar av kroppsliga problem, vilket i sin tur påverkar också det själsliga. Det andra är att patienter upplever en ökad närvaro och rörelseglädje. Och det tredje huvuddraget i upplevelserna har att göra med mening och syfte med livet, andlig kontakt och medvetenhet.

Att bli varse sin existens genom rörelse är en grundläggande upplevelse för människan, menar Annica Alvenäng. Läkeeurytmin tycks ge möjlighet att överbrygga diskrepansen mellan kropp, själ och den existentiella dimensionen och ge ökad möjlighet att uppleva sig själv som en helhet. Det kan vara ett viktigt hälsofrämjande bidrag för patienter i cancerrehabilitering.