Enligt Naturvårdsverket är övergödning det allvarligaste hotet mot vår havsmiljö. Orsaken till övergödning är höga halter av näringsämnen i mark och vatten, framförallt kväve och fosfor. I en artikel på Supermiljöbloggen går de igenom det aktuella läget på såväl nationell som internationell nivå.

Anledningen till att kväve och fosfor sprids i haven är mänsklig aktivitet, i form av jordbruk, avloppsvatten, skogsbruk och förbränning från industri och trafik. De höga halterna förändrar växtligheten stegvis och vissa arter trängs undan. Övergödningen får också växtplankton att öka, vilket kan ge syrefria bottnar och försämra levnadsvillkoren för många djur- och växtarter, enligt Supermiljöbloggen.

Det finns många initiativ för att motverka det här och förbättra situationen. På nationell nivå finns bland annat åtgärdsprogram för förbättrad miljö i Östersjön och Nordsjön. Programmen tenderar dock att bli försenade och dra ut på tiden.

Det finns möjlighet till ersättning för att minska påverkan från jordbruket – till exempel går det att söka pengar för att upprätta speciella diken och skyddszoner för att hindra att näringsämnen läcker. Ett annat exempel är förbudet mot toalettavfall från fritidsbåtar.

På EU-nivå finns direktiv som styr utsläpp av luftförorenande ämnen. Även vattenkvaliteten är reglerad med minimikrav för en god miljöstatus. Fortfarande finns däremot inte ett fullt utvecklat system för att undersöka om god miljöstatus har uppnåtts.

Internationellt finns ett FN-samarbete för att minska utsläppen av långväga luftföroreningar av bland annat svaveldioxid och kväveoxider. Många av de luftburna ämnen som bidrar till övergödningen kommer från utsläpp i andra länder. Därför krävs kraftigare tag på en internationell nivå.

Naturvårdsverket menar att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och att det krävs ytterligare åtgärder för att nå dit. Det ser ljusare ut på vissa håll men förbättringarna räcker inte som det ser ut just nu.

Det har gått 40 år sedan den omdiskuterade utställningen Ararat på Moderna museet. Utställningen diskuterade och undersökte ”småskalig teknik och produktion, återanvändning och ekologiska alternativ för byggande och energi, överblickbara demokratiska processer, ekologisk odling och kollektiva lösningar.” Det skriver Maja Lindström i en artikel i Hoppbloggen.

Initiativtagarna till utställningen brann för att diskussionen om ett uthålligt framtida samhälle behövde bli ett tvärvetenskapligt möte mellan konst, teknik, forskning och praktisk erfarenhet. Bakom projektet stod konstnärer, arkitekter, humanister, tekniker och hantverkare. En av dem var Varis Bokalders, arkitekt och författare som är specialiserad på ekologiskt byggande. Han var också aktiv i Almstriden i Kungsträdgården och Alternativ stad, som var emot 60-talets stadsutveckling då man rev stora delar av Stockholms innerstad. I en intervju med Hoppbloggen säger Varis Bokalders bland annat:

”Vi ville förena det bästa ur många olika ideologier; vi ville bekämpa fattigdom och kämpa för jämställdhet och så tyckte vi att miljön var en viktig framtidsfråga.”

Han berättar också, i intervjun, att de hade inspirerats av studenter från AA School of Arcitecture i England som hade uppfört ett kretsloppsanpassat hus med biogasanläggning, växthus och solfångare.

Gruppen bakom Ararat-utställningen skrev ett manifest, där man bland annat menade att ”… vi måste dessutom överge den teknologi som föröder naturen och våra egna livsbetingelser. Vi måste skilja mellan den logiska framtiden, som är en utveckling av nuet och den önskvärda framtiden, som är den värld vi vill skapa.”

Ekologiska hus och utopiska idéer

Utställningen på Moderna museet innehöll fullskaliga exempel på ekologiska byggnader, som Solhuslängan, klimatsmarta radhus. Man hade också skapat Formhuset, för att visa metoder för att ta tillvara på material från alla rivningar som pågick i Stockholm och skapa ett kretsloppshus utifrån en ”tillfällighetens estetik”. Man fokuserade även på naturliga material och olika kreativa sätt att göra uppvärmningen av huset mer klimatsmart.

På gården utanför Moderna museet fanns ett växthus som lagrade värme under natten från dagens solljus och därmed förlängde odlingssäsongen. Odlingen där skedde enligt biodynamiska principer.

Inne på utställningen fanns olika interaktiva delar, som en pedagogisk konstruktion i olika våningsplan med stationer utifrån de fyra elementen. Man ville visa ett möjligt ekologiskt samhälle som tog hand om kretslopp och flöden på ett uthålligt och effektivt sätt. Folk från Järna fanns på plats och visade exempel ur Järnadieten, som mjölksyrade grönsaker och torkad mat. Man visade också på naturliga material som lin och ulle.

Utställningen mottog mycket kritik. Det stack i ögonen på omvärlden att Ararat ifrågasatte varför den moderna storstaden tilläts leva och växa på bekostnad av periferin, landsbygden och fattigare länder. Utställningen väckte dock mycket positiva tankar och inspirerade på många håll, bland annat har Waldorfpedagogiken tagit vara på utställarnas idé om att utgå från engagemang, nyfikenhet och förundran som pedagogiskt verktyg.

Varis Bokalders är idag sedan några år engagerad i att bygga upp en kretsloppsgård i Sörmland som levererar mjölk till Järna mejeri.

Tips! Att botanisera på Hoppbloggen är för övrigt spännande. De nytänkande och klimatsmarta initiativen är många och presenteras på ett lättillgängligt och inspirerande sätt. Hopp står i det här fallet för Hökarängens omställning och permakulturprojekt.

Ekobanken får näst intill högsta möjliga betyg och toppar årets granskning från Fair Finance Guide, som undersöker vilka hållbarhetskrav bankerna ställer när de investerar och lånar ut pengar. Flera storbanker i Sverige har tydligt förbättrat sina genomsnittsbetyg för de 13 hållbarhetsområden som granskas, men når ändå bara omkring halvvägs till toppbetyg.

Ekobanken fick full pott, dvs 100%, på samtliga betygsatta hållbarhetsområden utom ett där man nådde 93%, vilket gav ett genomsnittsbetyg på 99%. På andra plats i granskningen av svenska banker hamnade JAK Medlemsbank med 91%. Bäst genomsnittsbetyg bland storbankerna fick SEB med 59%, medan Danske Bank hamnade på sista plats med 28%. Det tycks överlag återstå en hel del att göra för att åstadkomma en hållbar svensk finanssektor.

– Det är viktigt att bankerna preciserar sina hållbarhetskrav för att arbetet ska kunna följas upp och fungera i verkligheten. Våra granskningar visar ofta på brister i implementeringen, så här har bankerna en hel del kvar att göra, säger Jakob König, projektledare för Fair Finance Guide på Sveriges Konsumenter, som är en av organisationerna bakom granskningen i Sverige.

Glädjande är att flera stora banker sedan förra året har förbättrat sina hållbarhetsbetyg ganska mycket. Det beror enligt Fair Finance Guide på att man förtydligat och tagit fram nya riktlinjer för utlåningen. Hos alla utom Danske Bank finns exempelvis ställningstaganden mot investering och finansiering av kol och man har börjat redovisa fonders klimatavtryck.

– Det är bra att bankerna tar hållbarhet på större allvar, det här blir en allt viktigare fråga för kunderna och det börjar ge avtryck, säger Jakob König.

På Ekobanken är man glada åt att de flesta stora banker i Sverige förbättrar sig när det gäller hållbarhetskrav. Ett av Ekobankens mål är att vara med och påverka hela banksektorn i hållbar riktning och man vill här vara ett gott exempel att jämföra med.

– Vi har visserligen inte lika komplex verksamhet som storbankerna, men att utforma en bra hållbarhetspolicy, ta avstånd från sådant som inte är bra och sedan verkligen följa detta borde egentligen alla kunna göra. Det bör vara en del av verksamheten så att banker inte bara reagerar först när en oetisk finansiering blir uppmärksammad, säger Ekobankens vd Annika Laurén.

– Att affärsbankerna har förbättrat sig enligt Fair Finance Guide är fantastiskt bra. Det blåser en vind nu över hela Europa och andra delar av världen där konsumenterna går före placerarna när det gäller medvetenhet om hållbarhet.

Enligt Annika växer de värderingsbaserade, sociala bankerna i världen så det knakar. Man får mängder av nya kunder och allt fler sådana banker ansluter sig till organisationen Global Alliance for Banking on Values.

– Något som förenar alla de här bankerna är transparens, vilket är väldigt viktig för att åstadkomma hållbarhet. Vi visar öppet vad inlånade pengar används till och det skapar förtroende hos kunderna och en vetskap hos spararna om att deras pengar bidrar till en bättre värld.

Fair Finance Guide är ett internationellt initiativ för att öka insynen i hur hållbart bankerna investerar. Man granskar bankernas riktlinjer utifrån de internationella konventionerna och standarderna inom hållbarhet och socialt ansvar och mäter hur väl bankerna följer dessa principer. På Fair Finance Guides webbplats kan man som konsument enkelt jämföra bankernas resultat, mejla sin bank och berätta vad man tycker samt få vägledning för att byta till en mer hållbar bank.

Civilsamhällets lösningar på lokala och globala problem blir allt proffsigare och starkare, men i många länder ökar samtidigt det politiska trycket mot sådana initiativ. En annan trend är att makthavare ofta försöker lösa problem med samma resonemang som har orsakat problemen. Det menar Ole von Uexkull som är chef för Right Livelihood-stiftelsen.

Ibland kallas Right Livelihood-priset det Alternativa Nobelpriset. Syftet med utmärkelsen är att hedra och stötta modiga människor och organisationer som på ett visionärt och föredömligt sätt arbetar för att lösa globala problem. Ofta utifrån ett lokalt sammanhang. Hittills har 166 pristagare från 68 länder uppmärksammats för sina insatser. Utmärkelsen, som har sitt säte i Stockholm, har fått sitt namn efter det buddistiska konceptet Right livelihood, som uppmuntrar människor att leva på ett etiskt sätt med respekt för både människor och miljö. Det speglar ganska väl vad detta handlar om.

De holistiska lösningarna är ofta bäst

De problem- och lösningsområden som kan vara aktuella för Right Livelihood-priset spänner över ett brett fält. Det kan röra sig om allt ifrån mänskliga rättigheter, fred och demokrati till miljö, hälsa och hållbar utveckling. Årets utmärkelser handlar lite förenklat om humanitärt arbete i krig (Syrien), kvinnors rättigheter (Egypten), migranters rättigheter (Ryssland) och journalisters yttrandefrihet (Turkiet).

– Med våra helt öppna nomineringar ställer vi egentligen en fråga till hela världen om var de största problemområdena finns och var man ser bra praktiska lösningar på dessa. Ofta är det just de som tar sig an problem på ett praktiskt sätt som får fram de bästa lösningarna. Sådana lösningar täcker ofta också in flera aspekter på problemen. Exempelvis kan ett projekt mot fattigdom i Indien även komma in på frågor om naturresurser, vilket också kan göra det till ett politiskt projekt och ett antikorruptionsprojekt, säger Ole von Uexkull.

Civilsamhällets lösningar allt starkare, men politiska inskränkningar ökar

De många nomineringarna till Right Livelihood-priset och de breda internationella kontakter stiftelsen har är även intressant som global temperaturmätare för olika problemområden på vägen mot en bättre värld. Ser man några viktiga trender här?

– En oroväckande trend de senaste åren är att sådant som tidigare setts som frågor om exempelvis miljö och hälsa numera ofta möter liknande motstånd som tidigare bara var typiskt för direkt politiska initiativ. Handlingsutrymmet för civilsamhället har blivit mindre och mindre i många länder, bland annat genom lagar som begränsar utländsk finansiering av icke-statliga organisationer.

Sådana s.k. NGO-lagar och liknande politiskt tryck finns exempelvis i Ryssland, Egypten, Turkiet och Indien. Flera av årets pristagare arbetar under svåra förhållanden och har staten emot sig i frågor som enligt Ole von Uexkull inte borde vara så känsliga. En av årets pristagare, Mozn Hassan som arbetar för kvinnors rättigheter och mot sexuellt våld, har av egyptiska myndigheter belagts med reseförbud. Det är därför ännu oklart om hon kan komma till ceremonin för att ta emot priset som planerat.

– Allt mer av civilsamhällets aktiviteter ses i flera länder som ett politiskt hot mot makthavare. Detta är samtidigt också ett tecken på att sådant arbete har effekt, säger Ole, och pekar på en positiv mottrend.

– Civilsamhällets lösningar växer sig allt starkare och bättre. Fler aktivister börjar arbeta även med juridiska instrument, utöver det praktiska arbetet. De tar fajten att förbättra rättsliga principer och tar därmed diskussionen på en högre nivå.

Fler falska problemlösningar

Miljöfrågor är ett område som varit stort ända sedan Right Livelihood-priset startade. Inom flera miljöfrågor är man idag mer överens om problemformuleringarna än tidigare. Där handlar det nu mer om en kamp om lösningarna, anser Ole von Uexkull. I detta ser han en annan huvudtrend när det gäller problemlösningar: Det blir vanligare med vad han kallar falska lösningar.

– Det finns många oärliga förslag som ser ut som lösningar men där man egentligen mest vill fortsätta som tidigare, enligt det gamla system som har skapat problemet. Allt som försöker se grönt ut är inte grönt. Även Albert Einstein sa att det är omöjligt att lösa ett problem med samma tänkande som skapade problemet.

Jordbruket är ett ämnesområde där Ole tycker att man, till skillnad från andra miljörelaterade frågor, inte är överens om problemformuleringarna. Här reagerar starka intressen också mycket känsligt på sådant som ifrågasätter deras monopolartade syn på hur jordbruk ska bedrivas. Något som också bidrar till problem kring jordbruket är att företagskoncentrationen och företagens kontroll av sektorn gått för långt.

– Det är många som verkar för teknologiska lösningar i en sorts ingenjörisering av jordbruket, där man försöker förändra naturens funktionssätt. Men det är egentligen småbönderna och småjordbruken som försörjer de flesta människorna och som binder mest kol i marken. Det småskaliga erbjuder ofta de bästa lösningarna, men tyvärr är det inte så attraktivt i den politiska sfären.

Ekonomiska intressen hänger många gånger ihop med politiska. De ekonomiska intressena har länge varit välorganiserade och har blivit alltmer sofistikerade. Men det har glädjande nog även civilsamhället blivit, menar Ole. Samtidigt finns det också journalister och parlamentariker som granskar lobbyisterna.

Priset gör konkret skillnad

Right Livelihood-priset gör stor nytta på flera sätt. Utmärkelsen uppmärksammar bra lösningar på viktiga problem som angår oss alla globalt. Den bidrar till debatten inom olika problemområden. Pristagarna får ofta helt nya möjligheter att gå vidare med sina initiativ och sprida lösningarna. I situationer och i länder där det finns ett tryck och ibland hot från den etablerade makten kan Right Livelihood-priset ge ett konkret skydd för pristagarna, eftersom deras arbete då uppmärksammas internationellt.

– Vi har ett dokument på ett 80-tal sidor med exempel på sådant som förändrats på grund av den uppmärksamhet som Right Livelihood-priset ger. I exempelvis Demokratiska Republiken Kongo ville regeringen lägga ner en miljöorganisation, men efter att grundaren René Ngongo fått utmärkelsen ordnade regeringen istället en mottagning för pristagaren och organisationen. Pristagaren kunde sedan också hjälpa andra hotade organisationer och medverka till att 60 miljöaktiva som varit häktade friades. Det finns många exempel där vår utmärkelse bidragit till verkliga förbättringar för många människor, berättar Ole.

Hur kan man stödja det här arbetet?

– Man kan sprida budskapen, skänka pengar och nominera kandidater till Right Livelihood-priset. Och inte minst kan man fortsätta med sitt eget goda arbete i den här andan, exempelvis mycket av det som görs i Järna. Vi ser priset som en inspiration för hela civilsamhället. Det handlar om att stödja ändamålet snarare än oss, säger Ole von Uexkull.

Årets priser kommer att delas ut vid en ceremoni på Vasamuseet i Stockholm den 25 november. För pristagarna blir det i Sverige även möten med riksdagsledamöter och utrikesminister Margot Wallström, men den mångåriga traditionen att hålla prisceremonin i riksdagen har nu brutits efter beslut av talmannen i våras. Skälet uppgavs vara lokalbrist, men kritiker menar att beslutet beror på uppståndelsen när Edward Snowden fick priset 2014.

– Vi ser mycket fram emot att ha prisceremonin på världsunika Vasamuseet, det kommer bli en fantastisk inramning där. Samtidigt beklagar vi att talmannen inte har tagit till sig av den massiva kritik som kommit från riksdagsledamöter, det svenska civilsamhället och FN:s särskilda rapportör för mötes- och föreningsfrihet angående beslutet att stoppa utdelningen av priset i riksdagen, säger Ole von Uexkull.

Doppa den i smält smör och citron och örtsalt, ha den i en pastarätt eller varför inte på en härlig pizza? Kronärtskockan är lite av ett delikat konstverk.

Kronärtskockan kom till Nordeuropa redan på 1600-talet och odlas än idag på flera håll i Sverige. Den kan få små vackra blå blommor högst upp, där det sitter ett skott. Skockan måste kokas innan man äter den, och det är hjärtat samt bladens inre delar som passar för matlagning.

Förutom dess lyxiga framtoning sägs kronärtskockan dessutom kunna lugna oroliga magar. I dess hjärta finns en liten mängd av ämnet inulin. Ny forskning visar på att inulin kan hjälpa tarmen att hålla bakteriefloran i form. Den är dessutom rik på kalium som bland annat är bra för skelettmuskulaturen.

Sedan långt tillbaka i tiden har man betraktat den som en läkande växt. Den sägs exempelvis ha en hämmande effekt på leverns produktion av kolesterol och kan därmed förebygga åderförkalkning. Här nedan delar vi med oss av ett gott recept som innehåller kronärtskocka.

Fiskfilé med kronärtskocka, bönor och citron

4 port.

600 g sejfilé, färsk eller fryst
0,5 msk olivolja
1 citron
1 burk kronärtskocksbottnar (400 g)
1 burk stora vita bönor (400 g)
1 msk olivolja
1 tsk salt
2 krm svartpeppar
3 msk hackad persilja

Tillbehör: Kokt potatis

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj en ugnsfast form med en halv matsked olivolja och lägg den tinade fisken i formen.
Skär bort skalet på citronen och skär citronköttet i små bitar. Låt bönorna rinna av. Dela sedan kronärtskockorna i små tårtbitar. Värm citronen, kronärtskocka och bönor i lite olja i en kastrull. Salta och peppra.
Häll sedan grönsaksblandningen över fisken och sätt in formen i mitten av ugnen i ungefär 10 minuter. Strö över hackad persilja och servera med nykokt potatis.

Just nu byggs Sveriges första storskaliga reningsanläggning för läkemedelsrester i avloppsvattnet. Anläggningen byggs i Linköping av Tekniska verken och beräknas stå klar i vår. Läkemedelsresterna beror inte på att människor slänger sina gamla mediciner i toaletten, utan kommer från mänsklig avföring och urin.

Sjöar och vattendrag påverkas negativt av substanserna i våra mediciner. Man har till exempel kunnat se att rester av p-piller gör det svårare för fiskarna att föröka sig. Tack vare den nya anläggningen kan de flesta mediciner, och även resistenta bakterier, renas bort.

Ozon kan bryta ner läkemedelsrester som dagens biologiska processer på reningsverken inte klarar av att ta hand om. Den nya reningsanläggningen kommer alltså att kunna bidra till en minskad mängd kemikalier i samhället. Tack vare ozonet kommer över 90 procent av medicinresterna att renas bort ur avloppsvattnet!

Vad är det som rör sig mest inom hållbarhet just nu? Finns det några trender i detta? Mycket kretsar idag kring klimat, ekosystemtjänster och kretslopp där också några av de största utmaningarna finns. Det blir alltmer komplexa lösningar som kräver mer samverkan. I grunden är det människors värderingar som blir avgörande för en hållbar utveckling. Det menar Håkan Emilsson som är konsult inom hållbarhetsdriven affärsutveckling.

Heta hållbarhetsområden

Han har tidigare arbetat med hållbarhetsfrågor på Albaeco vid Stockholms universitet och på Uppsala universitet, och idag arbetar han med frågorna mer ur företags- och verksamhetsperspektiv på konsultföretaget U&We i Stockholm. Håkan tycker att planetens gränser, eller konceptet planetary boundaries med sina nio problemområden, är en bra utgångspunkt för att titta på vilka gränser man bidrar mest till att överskrida, och vad man alltså behöver ta ansvar för.

Om man utgår ifrån var det händer mycket idag och var dagens stora utmaningar ligger tycker han att man kan urskilja tre särskilt aktuella hållbarhetsområden:

• Klimat – där planetens gränser är nära att överskridas och där det finns relativt stor allmän kunskap idag.
• Ekosystemtjänster och biologisk mångfald – där det kan skapas konkreta incitament för att ta sitt ansvar, vilket också leder till ökad resiliens, dvs förmåga att motstå störningar.
• Kretslopp – som handlar om att sluta kretslopp av ämnen vi behöver, som kol, kväve och fosfor. Och att använda kretslopp för att fånga och skilja ut ämnen som vi inte vill ha, som läkemedelsrester, tungmetaller, miljögifter etc.

– Ett fjärde högaktuellt område är också social hållbarhet. Det hänger nära ihop med de miljömässiga delområdena, inte minst därför att det är de fattiga i världen som får störst problem när dessa delar inte sköts, säger Håkan Emilsson.

Mer mångfunktionella och komplexa lösningar

Det här är en spegling av att olika hållbarhetsområden påverkar varandra mycket på flera plan. Man lyfter idag exempelvis upp naturens mångfunktionalitet som ett sätt att motivera funktionell grönska i stadsmiljöer, mer variation i jordbruket och att restaurera våtmarker.

– Naturen är just mångfunktionell. Exempelvis en våtmark löser mer än en uppgift. Den renar vatten på kväve och fosfor, den blir en bra fågellokal och lekplats för fisk och fungerar som vattenmagasin som bland annat minskar risken för översvämningar. Att anlägga en våtmark är ett exempel på något som är bra för kretslopp, ekosystemtjänster och sociala aspekter. Naturbaserade lösningar är ofta mer mångfunktionella och skapar fler olika värden än tekniska lösningar.

En annan trend som Håkan Emilsson kan se är att det behövs allt mer komplexa lösningar på hållbarhetsfrågorna. För att lyckas med sådana lösningar krävs mer samverkan, som tillför kunskaper inom olika områden.

– Man behöver samarbeta mer för att lösa samhällsproblem. Det är också ett sätt att förhålla sig till mångfunktionaliteten i det man genomför. Jag tror inte man kan sitta på företag och göra sin egen grej inom det här och tro att det räcker. De hållbarhetsproblem vi har idag är de komplexa, de som var enkla har vi redan löst.

Minskning av fossila bränslen och plaster

En jättestor trend är förstås att minska användningen av kol, olja och gas, och det gäller både som bränsle och som råvara till exempelvis plaster. Inom energiområdet har vi bra utgångsläge i Sverige, men det har man inte på andra håll i världen, menar Håkan Emilsson. I vårt land är dock transportsektorn problematisk, och där händer en hel del, bland annat kring fossilfria fordonsflottor, elbilar och exempelvis ett försök med vägsträckor där man kan ladda eltransportfordon under färd.

– Idag säger även den tunga industrin att det här området är viktigt, men jag tror att man kanske inte riktigt inser hur snabbt detta kommer att förändras i omvärlden.

Även när det gäller ökad användning av biobränslen istället för fossila bränslen rör det på sig, exempelvis kring biogas från matavfall. Här kan man använda den kolbundna energin i matrester och även få ut slam att använda som växtnäring. Det gynnar alltså både klimat- och kretsloppsområdet. Men det gäller att människor får möjlighet att källsortera och skilja ut organiskt avfall, och här återstår mycket att göra i många kommuner, konstaterar Håkan Emilsson. Sedan finns det även andra lovande biobränslen att använda som exempelvis svensk tallolja.

Ett annat aktuellt och angeläget område för minskning av fossila råvaror är att ersätta oljebaserad plast med plast från biomaterial. Det ställer dock höga krav på att odlingen och framtagningen av bioråvaran sker på ett hållbart sätt.

Science based targets

En trend inom klimatområdet är, enligt Håkan Emilsson, att använda vad som kallas Science based targets, eller forskningsbaserade mål. Det är ett koncept som kom fram vid klimatkonferensen i Paris förra året.

– Där sattes målet till mindre än 2 graders global uppvärmning, men de åtaganden länderna har gjort landar på 3-4 graders uppvärmning. Därför måste även andra delar av samhället hjälpa till, inte minst företagen. Science based targets är en metodik för varje aktör att sätta egna mål som är tillräckligt ambitiösa för att vi ska nå Paris-målet. Tanken är att om alla har en sådan ambitionsnivå kan vi lyckas med det.

När det gäller resandet och dess klimateffekter menar Håkan att en omställning är nödvändig. En del väljer idag att inte flyga eftersom det helt enkelt släpper ut för mycket koldioxid, men det anses fortfarande radikalt på samhällsnivå. Förståelsen för detta ökar. Det liknar omställningen kring vegetarisk och ekologisk mat för några år sedan. Att det som anses ”normalt” förr eller senare svänger om även på samhällsnivå tror han är en tidsfråga.

Den nu starkt ökade handeln med ekologisk mat är naturligtvis ytterligare en viktig hållbarhetstrend.

– Det är en konsumentdriven utveckling, vilket är mycket bra. Det finns ett ökande intresse för det lokalproducerade och var maten kommer ifrån, och man värderar inte standardprodukter lika högt som förr. På matområdet tror jag det blir viktigt att lyckas skapa nya samarbeten mellan olika aktörer i livsmedelssektorn.

FN-mål och nya redovisningsregler

En viktig och användbar global del i hållbarhetsarbetet är FNs 17 nya hållbarhetsmål som spänner över många områden, allt ifrån en rad livsvillkor för människor till miljömål för land, vatten och klimat.

– Många företag säger idag att man vill jobba med dessa mål och analysera vilka som är viktiga för den egna verksamheten. Det här innebär en sorts partnerskap där länder signerar hållbarhetsmålen, och där företag också går in därför att man ser konkurrensfördelar och lönsamhet i det.

När det gäller företag och hållbarhetsarbete pekar Håkan Emilsson också på att en ny lagstiftning är på gång som innebär att medelstora och stora företag snart måste redovisa även viktig icke finansiell information. Det gäller bland annat sådant som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. På så sätt kommer företagens hållbarhetsarbete att bli mer transparent utåt.

Behövs långsiktighet och ändrade värderingar

Samtidigt finns det, enligt Håkan, också en del vanliga hinder och bromsande faktorer i företagens hållbarhetssatsningar.

– Många ser inte riktigt affärsnyttan med hållbarhetsarbetet. Det är också ganska vanligt att man är ute efter enkla lösningar utan att inse komplexiteten och vad som krävs. Om man ska dra affärsnytta av hållbarhetsarbetet måste man gå in ordentligt i det.

– Hur man agerar beror också mycket på om företaget styrs kortsiktigt eller långsiktigt. Ordentliga satsningar behöver vara förankrade i ledningen för att bli av, vilket också hänger ihop med hur företagskulturen och ägandet ser ut.

Rent allmänt tror Håkan Emilsson på att ett långsamt skifte av värderingar, snarare än specifika systemskiften, kommer att leda hållbarhetssträvandena framåt.

– När det gäller bland annat jordbruk och energiproduktion kanske det rör sig om någon form av systemskifte, men på samhällsnivå handlar det om mer förståelse i en situation där människor omvärderar och ökar omtanken till omvärlden. Djupare mänskliga värden kan komma fram i stora samhällsförändringar, som exempelvis den förändring som fossilfrihet kommer att kräva. Värderingar ställs mot varandra i vår tid och jag hoppas att vi går mot större omtanke om varandra. En omtanke om både de som är nära, de som är långt bort och de som kommer efter oss, säger Håkan Emilsson.

På 1980-talet reagerade ett par personer i en husbåt i Kalifornien på ett lågt hummande från havet. De tänkte att ljudet kanske kom från militära experiment. Det var dock det nattliga hummandet från en fisk – ett hummande som väckt stor nyfikenhet hos forskare. Varför sjunger den här fisken på nätterna? Nu har de löst mysteriet.

Hummandet beror på ett hormon som hjälper människor att sova – melatonin. Forskarna studerade hur olika receptorer i fiskens hjärna reagerade på melatoninet, och kunde konstatera att det var som en kemisk klocka kopplad till dygnsrytmen. Man såg att det bara var hanarna som byggde bon och producerade det hummande ljudet för att locka honorna till dessa bon.

När forskarna lät en av fiskarna, som på engelska kallas midshipman fish, befinna sig i konstant ljus märkte de att det hummande ljudet avtog nästan helt. När de gav samma fisk ett melatoninsubstitut återvände hummandet igen men inte specifikt nattetid.

Att fisken hummar just på natten beror troligtvis på att honorna då är mest mottagliga för signalerna, eller att farliga rovdjur inte lika lätt hör de nattliga körerna.

Melatoninet hjälper människor att somna eller att snabbare komma över en jetlag. För fiskarna verkar samma hormon alltså ha motsatt effekt. Det gör dem vakna och redo att humma. Forskarna bakom studien menar att kunskapen från de här studierna kan användas i forskning kring hormoner och muntlig kommunikation kopplad till reproduktion även inom andra djurarter.

Lyssna till fiskarnas hummande och läs hela artikeln här.

Helt nyligen delades årets tio IgNobelpris ut och bland pristagarna fanns två svenskar, skriver Dagens nyheter i en artikel. IgNobelpriset belönar forskning som först får dig att skratta, sedan att tänka. Susanne Åkesson är professor vid avdelningen för evolutionär biologi vid Lunds universitet, och en av pristagarna. Hon förklarar att priset lyfter upp forskning som är oväntad och får en att tänka efter och inse att det ligger en del bakom. Priset gynnar därmed dem som är modiga och går mot strömmen.

Hon och hennes medarbetare i Ungern, Spanien och Schweiz får årets pris i fysik för att ha upptäckt ”varför vita hästar är de mest hästbromssäkra hästarna och varför sländor är dödligt attraherade av svarta gravstenar.” Det handlar om att hon och hennes medarbetare bland annat upptäckte att när solljuset reflekteras på ryggen av en mörk häst liknar det hur ljuset ser ut när det studsat mot en vattenyta. Insekter som letar efter ett vattendrag att lägga ägg i kan därför i stället landa på en mörk hästrygg. Ljus som reflekteras från vita hästar ser annorlunda ut och därför är de ljusa hästarna mer skonade från insekter som hästbromsar.

Priset i litteratur gick i år till författaren, översättaren och biologen Fredrik Sjöberg. Han har skrivit tre böcker om njutningen av att samla döda och levande flugor. Han hade samlat blomflugor på Runmarö i några år och valde att skriva om det.

Bland de övriga åtta priserna fanns till exempel ekonomipriset, som i år gick till en grupp forskare som undersökt vilken personlighet olika stenar upplevs ha. Psykologipriset gick till en grupp forskare som frågat lögnare hur ofta de ljuger, och litat på deras svar. Två personer som levt i vildmarken som get respektive som grävling, utter, hjort, räv och fågel fick priset i biologi.

Prisceremonin hålls årligen i Sanders Theater vid Harvarduniversitetet i Bosten inför 1100 åskådare som kastar pappersflygplan på varandra och på scenen. IgNobel är en ordlek som syftar på Nobelpriset och det engelska ordet ”ignoble”, som betyder inte så ädel. Det är dock fyra riktiga Nobelpristagare som delar ut priserna.

Alla storläsare kan relatera till att böckerna ger något alldeles extra – något vi inte hittar någon annanstans. Nu visar det sig att bokläsande kanske är mer än bara ett härligt sätt att drömma sig bort en stund. Robin Dunbar, en brittisk antropolog och evolutionspsykolog vid universitetet i Oxford i England, menar att ett fenomen som liknar runners high kan inträffa när vi läser en bok som berör oss på djupet. Han kallar det readers high – alltså ett läsrus.

Med runners high menar man det endorfinpåslag som ett riktigt hårt träningspass kan ge. Endorfiner är kroppens naturliga opiater som kemiskt sett påminner om morfin. Robin Dunbar förklarar att endorfinsystemet, som är en del av hjärnans smärtcentrum, aktiveras när vi engageras emotionellt av en berättelse.

Dunbar säger i en artikel i DN att endorfinpåslagen kan skapa ett psykologiskt beroende – och därmed en form av abstinensbesvär. Därifrån kan känslan av tomhet efter att ha läst ut en bra bok komma, och även viljan att genast läsa fler böcker.

Neurolitterära experiment är ett relativt nytt fenomen, och de första experimenten genomfördes för bara några år sedan. Men de visar tydligt att läsning påverkar och förändrar hjärnan, ibland på ett förunderligt sätt.

Martin Ingvar är professor och överläkare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska sjukhuset. Han berättar i DN:s artikel att den mest betydelsefulla vinsten med läsning är att den stimulerar förmågan att tänka abstrakt, och därmed förstå och kunna analysera sin plats i samhället.
”Vi vet att den ekonomiska utvecklingen inte tar fart i ett land förrän 40 procent av kvinnorna är mycket läskunniga”, säger Martin Ingvar, som menar att läskunnighet är grunden till att världen har gått från en medellivslängd på 35 till 75 år.

Vi bör alltså sluta ha dåligt samvete när vi läser för mycket. Vi kan ju helt enkelt inte låta bli!