Vi är glada att kunna berätta att vårt magasin – som bland annat innehåller ett urval av artiklarna vi har publicerat här på sajten – har blivit nominerat till både det prestigefyllda Svenska Designpriset 2017 och Publishingpriset.

I Svenska Designpriset utses landets främsta alster inom design och formgivning. Tävlingsjuryn har alltså nominerat byrån Prioritys design av Magasinet för Ytterjärna Forum. Jan Vana är creative director på Priority och säger:

”Det är hedrande att juryn har uppmärksammat vår avskalade design. Magasinet handlar om att skapa en förhöjd kommunikativ upplevelse genom kreativ design som möter en hög redaktionell nivå”

Samtidigt har Priority Group också nominerats för vårt magasin till Publishingpriset i den årliga utmärkelsen för ”lovvärd redaktionell kommunikation och marknadskommunikation”, kategorin ”Infomagasin”.

Rösta gärna på oss

Omröstningsprocessen för Svenska Designpriset inleds idag och kommer att pågå fram till den 11 september. På en gala i Göteborg den 19 oktober presenteras de slutgiltiga vinnarna. Från och med idag går det att rösta på Ytterjärna Forums Magasin i kategorin Redaktionell Design. Vi skulle bli så tacksamma om ni ville gå in och rösta redan idag, vilket görs enkelt här!

Har du inte läst Magasinet än? Beställ gärna ditt exemplar för 50 kronor genom att mejla Julia på Priority.

Livsmedel under namnet rotfrukter innefattar hela rötter, rotdelar, rotknölar, stamknölar, ovan och under jord. De är en viktig del i den svenska husmanskosten. Ovärderliga i det gamla bondesamhället eftersom de tål att lagras över vintern om de hålls undan från mögel och frost. De är billiga, har högt vitamin, kostfiber och mineralinnehåll. Tillexempel A-vitaminet bibehålls när vi kokar dem länge. Tillagningen kräver sin omsorg som är mödan värd.

Kålrabbi är en rova ovan mark, ett mellanting av kål och rova. Den är stamknölad men ser ut som en rova och smakar som en krispig broccolistjälk men ändå mer läskande än den. Vackert ljusgrön eller purpurfärgad med blad och bladärr och inuti ett vitt fruktkött. Inte mycket historia känd om denna mer än att den framavlats av kål och kom till Europa i slutet av 1500-talet. Lustigt är dock att i Norge kallar de kålrot för kålrabi, ett av dessa förvirrande orförväxlingar vi kan råka ut för grannar emellan.

Kålrabbin har kallats Nordens citron. Den innehåller C-vitamin, B-vitamin, kalcium, fosfor, magnesium och grova kostfiber.
Tillaga kokt, rå eller stekt och panerad. I sallader, hyvlad, tärnad eller strimlad, picklad eller bara kokt med lite smör, i grytor och gratänger.
Servera ett barn tunna skivade flarn direkt från en kålrabbi och några nötter till som ett mellanmål.
Låt kålfamiljens egen lilla rova finna vägen till barnens munnar, låt kålrabbin, det trinda, osöta äpplet bli den glada lilla överraskningen i en välkomponerad sallad. För sin goda fräschör och sin sunda inverkan på ämnesomsättning, nervsystem och hjärta.

Kål är välkänt i huskurer för egenvård för att dra ut det röda ur en inflammation, som omslag utvärtes eller gurgla i juice mot tandköttsinflammation.
Kålsläktet är högt skattat i Norden för sin kurerande förmåga även vid förkylning och hosta. En urgröpt kålrot med honung i gropen som får stå över natten bjuder på en utsökt medicin. Honungen har dragit åt sig kålrotens näring och smält i urgröpta gropen så passa på att den ej rinner ut.
Ett mortlat vitkålsblad på en mjölkstockning är ett annat gammalt husmorsknep.

En variant inom kålfamiljen är rapsen som odlas dels för att utvinna olja ur fröna, dels för att av resterna efter oljeutvinningen bereda rapskakor, som används som fodermedel.
Många är de områden och riktningar en förädlingsprocess kan leda till och gott är det arbete som lades ned på att framavla de rotgrönsaker vi har idag.

Genom TED talks kan man vidga sina vyer en aning och ta del av nya och ofta intressanta perspektiv. Idag tipsar vi om 3 intressanta TED talks som postats under den senaste månaden – om vilka positiva saker det kan innebära att vara uttråkad, hur din hjärna bestämmer vad som är vackert och vad molnen kan innebära i klimatförändringarna.

1. Manoush Zomorodi: Att vara uttråkad kan leda dig till dina bästa idéer

I dagens samhälle behöver vi sällan vara uttråkade – har vi inte ett mejl att svara på så har vi en spännande teveserie att följa eller sociala medier-flöde att scrolla. Manoush Zomorodi leker här med tanken på vad det kan innebära att vara uttråkad och enligt forskare är det när vi dagdrömmer som hjärnan intar sitt grundläge. Vi tänker bortom medvetandet och går inte längre på autopilot, som vi gärna gör i vardagliga bestyr. Det i sin tur leder till nya kopplingar i hjärnan, vilket kan skapa nya idéer!

2. Anjan Chatterjee: Så bestämmer din hjärna vad som är vackert

Anjan Chatterjee funderar på ett mycket tankeväckande sätt kring vad skönhet är och varför vissa attribut uppfattas som mer attraktiva än andra. Det har antagligen en koppling till artens överlevnad. Exempelvis uppfattas personer med blandade attribut som mer attraktiva – de representerar olika befolkningar och har antagligen bättre genetisk variation och anpassning till omgivningen. Den andra faktorn som bidrar till skönhet är symmetri. Vidare handlar det om kvinnliga och manliga hormoner, bland mycket annat.

3. Kate Marvel: Kan molnen ge oss mer tid att lösa klimatförändringarna?

Kate Marvel forskar kring klimatförändringarna. Här berättar hon om hur molnen täcker två tredjedelar av jordens yta och ändå är det så mycket forskarna inte vet om dem. Vad man vet är att de spelar en stor och dubbel roll i klimatsystemet – låga moln skuggar solen och kyler planeten och höga moln fungerar som ett växthus och värmer planeten. Olika klimatmodeller försöker förstå sig på molnen och vet ännu inte vilken roll de kan komma att spela i den globala uppvärmningen. De skulle kunna ge oss mer tid att hitta en lösning – eller göra det värre.

Rödbetan håller på att bli väldigt populär. Vi har sett den dyka upp i mat- och hälsoartiklar där den hyllas och rekommenderas för sin förmåga att från näringssidan utjämna spänningar och ensidigheter i den mänskliga organismen. Rödbetan ger oss möjligheten att genom kosten närma oss den goda hälsa vi vill uppnå och motverka de fysiska obalanser vi ibland måste medicinera.

”Riv en rödbeta, en morot, några droppar citron, ät varje dag – det ger stark kraft!”
Detta sade karskt den gamla damen i sängen bredvid då jag var inlagd för att få blod.
Och jag gjorde så, varje dag. Det gav stark kraft.

Vildplantan Beta vulgaris från medelhavsområdet, en strand- och saltväxt, är den planta som kultiverats till mangold, sockerrova och rödbeta i en äldre tid. Men det var först i mitten av 16:e århundradet som rödbetan fick någon större utbredning i Mellaneuropa. Den är lättodlad och kan växa och frodas långt norrut i våra kalla, mörka jordar.
Rödbetsroten är rund och trind och genomskuren ser vi ett blomlikt ringmönster. Smaken är sötaktig och i hela roten ända ut i bladnerverna strömmar den rödlila saften. Den röda färgen är som naturens röda bläck. Den färgar av sig på dina händer, på skärbrädan och den färgar din urin! Flödande i vår kropp fyller den oss med antioxidanter. Pigmentet är en fytokemikalie som är växtens naturliga skydd mot solens strålning, insektsangrepp, bakterier, virus och svamp.
Rödbetsblasten innehåller mer järn och andra mineraler än spenat.

Vidare är rödbetan blodbildande och blodtryckssänkande, hjälper vid förstoppning särskilt när vi har ätit för tung mat, bra mot finnar, fetma, hudproblem, anemi och mycket mer.
Rårivna rödbetor rekommenderas som diet till cancersjuka.
Dessutom är rödbetan basisk och stabiliserar ph-värdet i en för sur kropp.

Inte utan att man kan förstå att rödbetan en gång odlades som läkeört!

Men så är den god också!

Här i en variant på Morotskaka med rödbetor och saffransglasyr:

4 dl ekologiskt vetemjöl
3 dl ekologiskt strösocker
½ tsk salt
1 tsk bikarbonat
1 tsk vaniljsocker
1 msk kanel
1 msk malen nejlika
1 tsk riven muskotnöt
1 ½ dl ekologisk rapsolja
3 ekologiska ägg
3 dl helst biodynamiskt odlade rivna rödbetor
3 dl hackade valnötter

Saffransglasyr
1 påse malen saffran
200 g cream cheese
2-3 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker

Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och bröa en rund bakform.
Blanda de torra ingredienserna. Rör i olja och ägg till en jämn smet
Tillsätt rödbetor och valnötter.
Häll smeten i formen. Grädda kakan mitt i ugnen i ca 45 minuter.
Kakan är färdig när den släpper från kanten och en provsticka är torr.
Låt kakan svalna något i formen. Stjälp sedan upp den på ett galler och
låt den kallna under formen.
Använd en elvisp till glasyren och blanda ihop ingredienserna till en slät kräm.
Om du använder hel saffran så börja med att stöta den tillsammans med lite socker i en mortel. Bred glasyren över kakan.

Suzanne Simard är skogsekolog och forskar kring skogens komplexa och symbiotiska nätverk. I sitt TED talk pratar hon om hur skogen är så mycket mer än träden vi ser. Under marken finns en hel värld av oändliga biologiska mönster som binder samman träden och gör så att de kan kommunicera med varandra. Hon menar att det påminner om en sorts intelligens.

I föreläsningen berättar Simard om hur hon sedan barnsben fascinerats av skogen och att intresset aldrig försvann. Hon blev nyfiken på hur träd i en skog kunde dela information med varandra under marken. Till en början var många skeptiska till hennes teori men så småningom fick hon forskningsmedel för att undersöka saken och upptäckte mycket riktigt att vissa trädsorter kunde kommunicera på det sättet. Alltså samarbeta, snarare än att tävla med varandra.

De upptäckte att moderträd kunde skicka mer kol till sina ”släktträd” och till och med reducera sina egna rötter för att skapa mer plats för de yngre träden. När moderträden var döende eller skadade skickade de meddelanden med kunskap och visdomar till nästa generations träd. På så sätt har man kunnat se att träden byggt upp en beredskap mot framtida hot och därmed haft större chans att överleva.

Suzanne Simards förhoppning var till en början att den här vetskapen om att träd kommunicerar i hög grad skulle förändra hur man skövlar och hanterar skogen – att man skulle börja använda mer holistiska och hållbara metoder som var mer praktiska och billiga – för att bevara det komplexa underjordiska kommunikationssystemet. Dock fick hon inse att det inte skulle bli så, åtminstone inte än. Hon menar att skogen har en enorm kapacitet att läka på egen hand men att vi människor måste ge den rätt förutsättningar och bevara den och dess kunskap i så hög utsträckning som möjligt.

Lyssna gärna på hela föreläsningen här.

Jordbruksverket och Naturvårdsverket står bakom en strategi kring ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet. En av rekommendationerna i strategin är att ersätta kortklippta gräsmattor med ängar, enligt en artikel på Sveriges Radio.

Strategin väntas bli klar till årsskiftet. Hasse Berglund, biolog på Naturvårdsverket, säger i Sveriges Radios artikel:
”Tätortsnära gräsmarker är en sådan tillgång som man skulle kunna sköta just för att bevara sådana värden, se till att det blir fler blommor, mindre tråkigt gräs och mycket mer bin och fjärilar.”

I en Sifo-undersökning frågade Naturvårdsverket allmänheten hur viktigt det är att det finns humlor och bin i Sverige – 91 procent svarar att det är mycket viktigt. I Naturvårdsverkets artikel om undersökningen nämns att humlor, bin och blomflugor tillsammans har en nyckelroll för större och jämnare skördar. Utan pollinering från olika arter blir exempelvis bären deformerade och svåra att sälja. Hela 90 procent av den C-vitamin som människan äter kommer från grödor som är beroende av insektspollinering.

77 procent av personerna som deltog i undersökningen tyckte att det var mycket viktigt att beslutsfattare tar hänsyn till naturvärden (luft, vatten och klimat) när bostäder och vägar ska byggas. Det finns alltså en stor medvetenhet om dessa frågor hos allmänheten.

Humlor och bin trivs bättre i ängar än på gräsmattor, som oftast bara innehåller en eller några få arter enligt Sveriges Radios artikel. Ängar behöver inte underhållas på samma sätt som gräsmattor. Både lantbruket och offentliga gräsmattor kommer att spela en viktig roll i strategin för biologisk mångfald. Hasse Berglund menar att färre djur och växter ska hotas till utrotning ett antal år fram i tiden om gräsmarkerna tas om hand på ett bättre sätt.

Nu på sommaren när de flesta kanske har lite mer tid för fritidsaktiviteter kan vi inte låta bli att dela med oss av den här fina filmen, som handlar om det japanska begreppet Shinrin-yoku. Det betyder ungefär att bada i träd eller skog, alltså att utan stress eller prestation vistas i en sådan miljö för lugn och välbefinnande.

Det är vetenskapligt bevisat att detta har en positiv effekt på människors hälsa, såväl fysiskt som psykiskt. 1982 lanserade Japan företeelsen som ett nationellt hälsoprogram. Företeelsen har spridit sig även till Sverige, här hittar du som är nyfiken Shinrin-Yokus svenska Facebooksida.

Anna Laestadius Larsson har alltid fascinerats av historia och har flera historiska romaner bakom sig. Den senaste i raden handlar om Hilma af Klints liv. Den gåtfulla Hilma af Klint som gömde alla sina konstverk, fick budskap av andar och senare i livet inspirerades av antroposoferna. Och som blev upptäckt först många år efter sin död.

– Intresset för historia uppstod vid ett väldigt specifikt tillfälle. Som barn samlade jag på souvenirdockor. När jag var nio år var jag i Paris och fick en docka som föreställde Marie-Antoinette. Jag frågade vem hon var och fick svaret att hon varit en vacker ung drottning som blev halshuggen av folket. Där började mitt historiska intresse! Jag ville veta allt om henne. Senare läste jag historia på universitetet och jag har alltid köpt biografier över olika intressanta historiska personer. Att kunna kombinera mitt feministiska engagemang med historieintresset i mina romaner passade därför väldigt bra. Jag har alltid älskat att läsa böcker som för mig till en annan tid och en annan värld, säger Anna.

Anna Laestadius Larsson har varit verksam som journalist i många år, med fokus på jämställdhetsfrågor. Hon drömde om att skriva romaner men tyckte inte att hon hade så mycket att berätta. När hon en gång besökte Drottningholms slott fick hon slumpmässigt syn på ett bröllopsporträtt. Personen på porträttet blev huvudperson i trilogin med böckerna Barnbruden, Pottungen och Rävhonan.

– Plötsligt kände jag att jag visst hade något att tillföra. Jag ville skriva kvinnornas historia men på ett skönlitterärt sätt, så att jag också fick friheten att fantisera. Medan jag jobbade med de böckerna var jag i Malaga på skrivresa för att få miljöombyte. Jag satt på solkusten och tyckte att det var riktigt hjärndött med bara golf och sol. Så jag åkte in till staden i Malaga och där hängde en Hilma af Klint-utställning på Picasso-museet. Det var ett starkt och omvälvande möte. Redan då bestämde jag mig för att jag ville skriva om henne och att det skulle bli mitt nästa romanprojekt.

Gåtan Hilma af Klint

Undertiteln till Annas sprillans nya roman Hilma är ”en roman om gåtan Hilma af Klint”. Men vad är det egentligen som gör henne så gåtfull? Dels är förstås ett intressant faktum att hon höll sina många konstverk hemliga under sin levnad.

– Hon trodde inte att samtiden skulle förstå dem. Hon såg det här som ett kall, en mission som hon hade fått från den andliga världen. Och hon ansåg att det var viktigt att konstverken presenterades för världen i en tid när världen kunde förstå dem, annars var allt jobb bortslösat. Sen tror jag att hon hade en personlig fruktan för hur de skulle mottas och för vad som kunde drabba henne. Kvinnliga konstnärer hade en svår situation, de häcklades och vissa hamnade på mentalsjukhus. Normen var att man helst skulle måla landskap och porträtt – inte vara den första i världen att måla abstrakt konst!

Hilma af Klint kom från en adlig sjöofficersfamilj som var välbeställd men inte förmögen. Hon föddes i Karlbergs slott eftersom hennes pappa undervisade sjökadetterna där, men senare flyttade familjen till en våning i stan. När pappan dog fick Hilma själv ta hand om mamman eftersom hon var den enda ogifta av syskonen. Då hade de det inte lika välbeställt. Hon var en särling på många sätt och gick emot normen för vad en kvinna skulle göra. Hon gifte sig inte, levde med kvinnor och målade på sitt sätt. Samtidigt valde hon bort vänskap för sitt kall – något vi känner igen från många av de stora manliga konstnärerna menar Anna Laestadius Larsson.

Efter Hilma af Klint finns 26 000 kryptiska anteckningar som hon skrivit för hand. Anna Laestadius Larsson beskriver att man måste dechiffrera texten och får ont i huvudet av att försöka förstå den.
– I anteckningarna refererar hon till vad andarna säger till henne och försöker förstå det. Man kan tro att hon är galen men hennes liv var superstrukturerat. Andarna sa ibland åt henne att ta en paus i några veckor från målandet och andevärlden för att hon inte skulle bli sjuk. Det var förstås hennes egna tankar men hon tog omvägen via andarna. Hon hade väl sett att t ex den samtida konstnären Ernst Josephsson började kommunicera med andevärlden och så småningom blev helt galen. Hon försökte hålla sig förankrad i den verkliga världen.

En annan gåtfull detalj är att extremt lite privat finns efterlämnat från Hilma af Klints liv. Hon hade i princip inga privata anteckningar. Det finns inga vykort eller brev. Folk sparade brev förr och det borde därmed finnas men Anna har inte hittat någon som sitter på några brev. Det verkar som om hon har bett folk att förstöra sådant material.

– Kanske tänkte hon att bara verken skulle tala efter hennes död. Hon är nog inte jätteglad för min bok med tanke på det, mitt kall har varit att hitta människan Hilma! Och delvis har jag gjort det. Jag har fått en förståelse. Genom att titta på tiden hon levde i, människorna hon umgicks med och försöka ringa in allt så är jag nog i alla fall på god väg, även om det sista ordet inte är sagt om Hilma i och med min roman.

Nyandlighet och antroposofi

Nyandlighet var mycket populärt i slutet av 1800-talet. Spiritismen och teosofin och antroposofin, som en reaktion mot den strikta kristna kyrkan som uppfattades som lite förlegad. Samtidigt var folk väldigt religiösa och gick i kyrkan varje söndag.

– Det var inte bara några få konstiga personer som höll på med nyandligheten. Många från överklassen var intresserade och trenden var stor. Hilma var intresserad redan från ungdomen och hade haft andliga upplevelser så det var ingenting konstigt för henne. Hon var med i flera olika grupper, bland annat De fem, berättar Anna.

De fem bildades som en utbrytning ur Edelweiss-förbundet, då De fem ville gå ännu djupare i andligheten. De träffades minst en gång i veckan och hade seanser där de bad någon bön, försänktes i meditativ stämning och tog emot budskap från andarna. Ibland i form av automatisk skrift men även automatiska teckningar.

– Man har kunnat se att vissa av dem påminner om mönster som återkommer i Hilmas målningar sedan. Man trodde mycket på att få andarnas kloka budskap via telepati. Det här var i en tid när telefonen var ny och mycket ny teknik dök upp, säger Anna.

Rudolf Steiner var en betydelsefull person för Hilma af Klint. Hon sökte hans uppskattning men fick den inte såsom hon önskat. Han förstod inte hennes konst, vilket var en stor sorg för henne. Hon forskade efter hans död i det antroposofiska arkivet och försökte förstå andarna som talade till henne.
– Så småningom inspirerades hon även av den antroposofiska målartekniken vått i vått som Steiner förespråkade, och gick ifrån sin geometriska stil.

Konstnären ville inte att man skulle visa hennes konst förrän tidigast 20 år efter hennes död. Man tror att den tanken var inspirerad av Steiners uttalande om att det skulle dröja minst 50 år innan världen kunde förstå vad de gjort, och årtalen överensstämmer ungefär.

– Hon ville att antroposoferna skulle ta hand om hennes verk efter hennes död, men de var inte intresserade av det till en början. Så småningom var det därför hennes brorson Erik som fick ärva de 1300 konstverken. Det dröjde ett par år extra men 1966 packade hennes brorson och hans son upp tavlorna och tog bilder av dem. De sökte upp Moderna museet och Nationalmuseum som dock inte var intresserade av konsten. Då tog de kontakt med antroposoferna i Järna och i och med det startades Hilma af Klint-stiftelsen. Än idag är det så hennes konst förvaltas!

Enligt myten använde Achilles rölleka för att läka sina sårade soldater under kriget vid Troja. Han åt den också själv för att stärka sig. Millefolium på Latin beskriver hur den ser ut, tusenbladig. De små vita blomkorgarna växer i täta flockor på en stadig och rank stängel som står kvar in på vintern. Röllekan växer på torra öppna platser och är välgörande för den plats den växer på, tålig emot värme och kyla utgjuter den aromatiska, värmande eteriska oljor vilket drar till sig tvåvingar, skalbaggar, steklar, fjärilar och bin.

I folkmun kallad blodstilla, sårläka, backhumle och Guds hand.

För människan

På mig vattnas det i munnen när jag ser den, kanske för att den också stimulerar aptiten.
Aromatisk, bitter och saltaktig. Med ett ryck får jag av blommorna i handen när jag griper om den lodräta stjälken med den andra. Bladen är goda i sallader liksom maskrosblad om våren. De bittra smakerna i maten använder vi sällan men vi behöver dem för att stödja vår ämnesomsättning. Röllekate på torkade blommor bereds med en nypa i kokande vatten, låt dra i tio minuter. Färgen är limegrön och blir gul med lite honung men röllekate dricks helst utan honung liksom te på andra bittra örter som malört och islandslav. Röllekate kan man dricka som en kur 3 gånger om dagen mellan måltiderna i två veckor. Medicinska örter skall man inte använda slentrianmässigt men med fog för att värma sig vid återkommande krasslighet och förkylningar. I Kina kände man till den redan för 4000 år sedan och på Balkan drack man röllekate mot malaria.

Rölleka verkar kramplösande och förbättrar blodcirkulationen, särskilt i livmodern, vid migrän och hemorrojder, åderbrock och hudsjukdomar har den också använts. Gnid den emot huden så håller du borta mygg, knott och flugor, skriver Pelle Holmberg i Vanliga vilda växter till mat, krydda, hälso– och kroppsvård. Allergiker skall se upp och särskilt vara försiktiga med att kombinera solljus med den färska örtens växtsaft emot huden. I Weledas husapotek finns Achillea comp som orala droppar. På Vidarkliniken har många patienter fått njuta av de varma omslagen efter maten.

Kemisterna har hittat en mängd intressanta ämnen i röllekan. Bland annat bitterämnen som stimulerar samtliga matsmältningskörtlar, så att de kan producera så mycket körtelsafter som behövs för en fullgod nedbrytning av födan. Svavel och kalium har en särskild betydelse i röllekans alldeles speciella förmåga att förmedla ljus och värmestrålar till andra organ.

För jorden

Kompostpreparaten i den biodynamiska odlingen består av 6 olika läkeväxter som representerar enskilda processer i olika organ i den levande organism som har till uppgift att tillföra jorden näring, balans och god hälsa. Så som även djur och människor är i ständigt samverkande med våra inre organ kan komposten bli en bild av vad som försiggår i det levande hos jorden. Röllekapreparatets uppgift är att utjämna de skador och utarmningar av jordar som uppstått vid ensidig drift. Den ger tillbaka gödseln möjligheten att levandegöra jorden. Den bidrar till kolinandning i jorden. Det är den enda växten i kompostpreparaten som inte kan ersättas av någon annan skriver R. Steiner i Lantbrukskursen.

Röllekan genomstrålar jorden på ett sätt som motsvarar de processer jag tycker mig uppleva som en läkekraft när jag bereder den till mig själv. Det var bara den jag ville dricka te på efter ett och ett halvt års rovdrift på livskrafterna.
De andra 5 kompostpreparaten är beredda av kamomill, brännässla, ekbark, maskros och läkevenderot.

Detta var lite kort och torrt om röllekan men egentligen skulle den föräras en lovsång!