13 augusti, 2020

Ohållbart slöseri med svensk ull ska stoppas

Ungefär 750 ton fullt användbart svensk fårull kastas varje år, samtidigt som Sverige importerar omkring 200 ton. Huvudskäl till det här slöseriet är brist på kunskaper och att det saknas en fungerande kedja som kan ta hand om ullen från landets många små fårbesättningar, menar Annkristin Hult, som är Nationell utvecklare på Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Annkristin och nämnden arbetar nu med att kartlägga och komma fram till lösningar och samarbeten på nationell nivå, för att motverka det här slöseriet. I Sverige finns ungefär 9.000 fårägare och 600.000 får som årligen producerar 1.200 ton ull. 450 ton används inom hantverk eller exporteras, och resten kastas. I Sverige finns det många olika fårraser. Den vanligaste är gotlansfår med sitt grå och lite grövre ull, men även korsningar med vit, mer finfibrig ull är vanliga.

– Mycket svensk ull går förlorad därför att vi inte har logistiken för att samla in ull från de många små besättningarna, berättar Annkristin Hult. Många fårägare vet inte vart man ska vända sig för att sälja sin ull, och för de flesta är ullen inte ett huvudskäl till att ha får.

Hållbart med många användningsområden

Annkristin menar att det samtidigt finns stora möjligheter och många användningsområden för svensk ull. Efterfrågan på och intresset för svensk ull växter idag. Tyvärr är det ändå vanligt att stora ullanvändare av gammal vana gör som de brukar och importerar ull från andra länder, trots att svensk ull skulle passa bra.

 

Annkristin Hult

Förutom det uppenbart ohållbara i att slänga hundratals ton ull från svenska får finns det enligt Annkristin fler goda hållbarhetsskäl att välja just svensk ull.

– En fördel är förstås att svensk ull är närproducerad och att fåren samtidigt bidrar till att hålla våra landskap öppna, vilket ger biologisk mångfald. Viktigt är också att Sverige har en av världens strängaste djurskyddslagar. Spårbarheten blir också bättre här jämfört med världshandeln med ull, som har en del svarta hål. Om vi använder mer svensk ull ökar också landets självförsörjningsgrad och det skapar fler jobb på landsbygden.

 

"Vi behöver öka kunskaperna om att svensk ull är användbar och värdefull"

 

Ullen vi har i Sverige har överlag en något hård och spänstig karaktär och passar bra att användas i många produkter som tyger, grövre kläder, garner, mattor, filt, fiberdukar, stoppningar, tovade produkter med mera.

– Hos många företag finns ett stort och ökande intresse för svensk ull och många vill satsa på det. Bland annat inom mode, outdoor, sport och inom bilindustri. Ett intressant och stort område är också bäddmarknaden. I exempelvis Storbritannien gör man madrasser, täcken och stoppningar av ull och det tror jag kommer mer även i Sverige, säger Annkristin. Ull är överhuvudtaget ett bra och utvecklingsbart material som kan används istället för andra material.

Mer kunskaper och bättre logistik

Men ändå slängs alltså omkring 60 procent av den svenska ullen. Vad kan man då göra för att stoppa detta stora svinn? Mycket handlar om kunskaper och logistik.

– Vi behöver öka kunskaperna om att svensk ull är användbar och värdefull. Vi behöver också se till att köpare och säljare hittar varandra och här blir det viktigt att få till system för mer storskalig insamling av svensk ull, säger Annkristin.

På sikt, när produktionen kommit igång, kan det bli angeläget att skapa en bedömning och klassificering av svensk ull när det gäller exempelvis längd, färg, grovlek, renhet etc. I Sverige finns ingen sådan klassificering, däremot finns det i exempelvis Norge. Ett sådant system underlättar också för fårägare som vill förbättra sin ull och få bättre betalt. Det är även viktigt att industrin är rustad för svensk lite grövre ull, vilket i sin tur gör det viktigt att kunna samla in och processa tillräckliga volymer. Mer samarbete och synergier mellan industrin och hantverksområdet är också önskvärt

I grunden behövs en kunskapsutveckling kring svensk ull genom hela kedjan – från fårägare, klippare, spinnerier, hantverkare, industri, butiker och konsumenter. Det drivs nu överhuvudtaget många projekt för att få mer rull på svensk ull, genom Fåravelsförbundet och andra parter. Det pågår bland annat projekt för att samla in svensk ull. Och en ny utbildning av s.k. ullrådgivare har just godkänts.

Under de senaste åren har den svenska importen av råull minskat, och det kan ses som att svensk ull är på frammarsch.

Text: Staffan Nilsson